Större tydlighet om ryskt beteende i luftrummet

Fru talman! Ärade ledamöter! Lena Asplund har frågat mig hur Sverige kan vara tydligare i de mellanstatliga relationerna med Ryssland beträffande ett korrekt uppträdande i det internationella luftrummet. Vidare frågar Lena Asplund om det finns en ordnad process där Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet stämmer av viktiga uttalanden, som dem angående avstängda transpondrar, sinsemellan och om avstämning har skett med Försvarsmakten för att försäkra sig om korrekt information om sakförhållandena.

Regeringens uppfattning är att Sverige i dag är mycket tydligt vad gäller både ryskt uppträdande i internationellt luftrum och nödvändigheten av att visa vederbörlig hänsyn i luften.

Som jag har nämnt vid tidigare tillfällen kallades i december den ryske ambassadören upp för samtal i samband med att ryskt militärflyg flugit utan påslagna transpondrar i Öresund - ett område starkt trafikerat av civil luftfart - vilket enligt vår mening påverkat civil flygsäkerhet. Sverige framförde då olämpligheten i detta beteende. Därefter har vi vid upprepade tillfällen, i såväl Stockholm som Moskva, till ryska företrädare framfört vikten av att visa så kallad vederbörlig hänsyn vid militära flygningar i internationellt luftrum.

Sverige har också varit pådrivande i att uppmärksamma frågan om ansvarsfullt beteende i internationellt luftrum i de internationella samarbetsforum som finns på flygområdet. Sverige presenterade med en rad andra länder ett arbetspapper om denna fråga vid den internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) högnivåkonferens om flygsäkerhet i februari, vilket resulterade i rekommendationer i konferensens slutdeklaration. ICAO ordnade nyligen ett symposium i Paris på samma tema. Diskussioner pågår också inom Eurocontrol, en europeisk organisation för flygtrafikledning. I dessa forum medverkar ofta också Ryssland.

Militärt flyg, statsluftfartyg, ska enligt Chicagokonventionen uppfylla principen om vederbörlig hänsyn, så kallad due regard. Arbetet med att hitta gemensamma tolkningar av principen om due regard och ett mer ansvarsfullt beteende i luftrummet fortsätter att vara prioriterat av den svenska regeringen.

Enligt svensk mening är det synnerligen olämpligt att i internationellt luftrum som är starkt trafikerat av civil luftfart flyga utan påslagna transpondrar eller att på annat sätt undvika att kommunicera med flygtrafikledning. Detta är vi överens om både inom regeringen och med Försvarsmakten, och det är vad vi också har kommunicerat utåt.

Fru talman! Jag börjar med att tacka så mycket för svaret, även om jag saknar svar på min andra fråga: Finns det en ordnad process mellan Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet? Där får jag inget riktigt svar.

Jag ska ge lite grann av en bakgrund till frågan. Vid incidenten i december nere i södra Sverige sa utrikesministern att även svenska flygplan flyger utan transpondrar och att det var vanligt. Försvarsministern sa sedan att det inte är speciellt vanligt. Vi vet efteråt att det inte är vanligt, men att det kan ske under ordnade former. Vid incidenten i mars sa utrikesministern att det är ett regelbrott att flyga utan transpondrar. Då förtydligade försvarsministern med att säga att det inte är något regelbrott. Detta är anledningen till att jag frågar om det finns någon ordnad process mellan Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet när det gäller hur man förhåller sig till det hela.

Detta är en otroligt viktig fråga. Östersjön är ett område som är vältrafikerat av civilflyg. Man kan titta på appar som visar var vi har flyg. Jag var inne i morse och tittade över Östersjön, och det är väldigt många flygplan där - även under nattetid. Det är vältrafikerat när man ska österut, till Asien och så vidare.

Jag skulle vilja säga att frågan inte är om det händer utan snarare när det händer någonting. Gud förbjude att det händer någonting mellan ryska statsflyg, alltså militärflyg, och något civilflyg. Det är vanligt att man flyger utan transponder. Jag skulle vilja säga att det kanske inte alls förekommer att man flyger med påslagna transpondrar. Det handlar om övning, och man vill inte synas. Man kanske också vill kontrollera om vi har koll på var man är någonstans.

Detta är inte acceptabelt. Därför ställer jag min andra fråga: Hur kan Sverige vara tydligare i de mellanstatliga relationerna? Jag har fått ett svar att man för detta i Eurocontrol, att man har tittat på det via ICAO och så vidare. I dessa forum medverkar också Ryssland. Jag har en fråga till utrikesministern. Ryssland medverkar, men lyssnar de? Tar de till sig det hela?

Jag har ytterligare en fråga. De andra staterna runt Östersjön berörs också rätt mycket, även om detta egentligen är en global fråga i och med att luftrummet är globalt. Finns det någon reaktion? Har man tänkt på att man ska göra någonting mer gemensamt och exakt hårt mot Ryssland? Jag tänker på att man kan sätta ned foten och säga: Det här är inte acceptabelt. Så här kan vi inte ha det längre.

Vi har sett detta aggressiva beteende i Östersjön, på vattnet, under vattnet och i luften. Det är någonting som vi inte tycker är okej. I luften måste man på något sätt visa att man är där.

Fru talman! Det är viktigt att man sätter in detta i sitt sammanhang. Vi ser ett försämrat omvärldsläge efter den ryska aggressionen mot Ukraina, och det påverkar utvecklingen också i vårt närområde. Vi ser hur rysk militär uppträder utmanande. Rysk övnings- och underrättelseverksamhet i Östersjöområdet har ökat.

Regeringen tar förstås utvecklingen på största allvar. Redan i höstas höjde regeringen försvarsanslagen för att i närtid kunna utveckla Försvarsmaktens övningsverksamhet och förbandens förmåga. I överenskommelsen om försvaret från april som fem partier står bakom föreslås försvarsanslagen successivt att höjas med 10 miljarder kronor under kommande fem år. Med tidigare föreslagna höjningar blir det totalt 17 miljarder, vilket motsvarar ca 11 procents ökning. Stärkt försvarsförmåga är centralt i den försvarspolitiska inriktningsproposition som nu behandlas i riksdagen.

Den ryska aggressionen i Ukraina måste bemötas kraftfullt med europeisk och transatlantisk enighet, stöd till Ukraina och en principfast politik gentemot Ryssland. Där är vårt mångfasetterade stöd till Ukraina liksom sanktionerna mot Ryssland av stor vikt. Det är en nödvändig politik för säkerheten i Europa och för Sveriges säkerhet.

Tillsammans med grannländerna runt Östersjön agerar vi för att stärka vårt samarbete i Norden och med de baltiska länderna. Det fördjupade säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med Finland innebär nya steg, däribland en option att kunna hjälpas åt också i ett krisläge. Vi tycker att det närmare samarbetet med Norden och de baltiska staterna främjar en fredlig utveckling och långsiktigt också höjer tröskeln för militära incidenter och konflikter.

Försvarsmakten följer på olika sätt den ökade ryska aktiviteten i närområdet. När det bedöms nödvändigt går incidentberedskapen upp och följer de ryska flygplanen i internationellt luftrum, det vill säga att det svenska flygvapnet är i beredskap, bevakar territorialgränsen, går upp för identifikation och informationsinhämtning och för att markera närvaro. Att stärka Försvarsmaktens förmåga är ju en central del i inriktningspropositionen.

När rysk flygverksamhet har resulterat i en kränkning av svenskt luftrum och svenskt territorium har Sverige agerat kraftfullt. Vi har kallat upp den ryska ambassadören till Utrikesdepartementet. Vi har tagit upp det med ryska företrädare i Moskva. Och självklart har vi en ordnad process där vi samordnar våra uttalanden och vår syn på olika incidenter.

Vi ser allvarligt på de tidigare incidenter och störningar för civil luftfart i Öresundsregionen som har orsakats av ryskt militärflyg utan transpondrar, därför att det är olämpligt att flyga utan påslagna transpondrar i områden som är starkt trafikerade av civil luftfart. Det har framförts till Ryssland bilateralt vid flera tillfällen, och vi har tagit upp det inom ramen för ICAO, den internationella civila luftfartsorganisationen. Det är naturligtvis så vi måste göra. Hur ska vi annars ta upp en sådan fråga som dessutom kan beröra fler länder? Hur ska vi få fram gemensamma regler som respekteras av alla om vi inte tar upp det också där?

Vi fortsätter att både bilateralt och multilateralt arbeta för att se till att regelverket blir tydligare och framför allt att det respekteras av alla.

Fru talman! Jag håller med om det mesta som utrikesministern säger här. Och vi står ju bakom försvarsöverenskommelsen, så där är det inga diskussioner. Det handlar mer om Rysslands aggressiva beteende i luften över Östersjön.

Vi såg det senast i torsdags. Då var det två Tu-22M, Backfire kallas de. Det är bombplan med kapacitet för atomvapen. De var i internationellt luftrum söder om Öland. Den svenska incidentberedskapen fungerade väl, så Jas kom upp fort. Tack så mycket, Försvarsmakten! Det var otroligt bra. Planen hade inga transpondrar påslagna.

Den 24 mars hände samma sak över östra Östersjön. Två likadana ryska bomplan, Tu-22M Backfire, och två Su-27 - jag är ingen expert på flygplanstyper men tror att det är mindre plan - flög också utan påslagna transpondrar. Så här skulle jag kunna fortsätta. Finland har samma bekymmer. Och det är bra att man har bilaterala samtal.

Min fundering är: Får ni något svar från Ryssland? Ger man någon respons på det hela? Tycker man att det inte är en viktig fråga, och hur ser man på den? Jag antar att det inte vore stärkande för Putin om ett ryskt statsflyg orsakade en stor katastrof med ett civilflyg, eller har man inte den inställningen? Har utrikesministern fått någon känsla för hur man ser på frågan?

Sedan tycker jag att det är bra att både Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet tar det här på stort allvar och inser att det är viktigt. Vi måste på något sätt få det här att upphöra. Diskuteras frågan också på utrikesministermöten i EU?

Fru talman! Ärade ledamöter! Sverige agerar konsekvent och principfast mot ryskt provokativt eller oacceptabelt beteende, oavsett vilken form eller vilket uttryck det tar sig. Det gäller det ryska agerandet som utmanar säkerheten i vårt närområde liksom behovet av att konsekvent bemöta den ryska aggressionen mot Ukraina och utmaningen mot hela den europeiska säkerhetsordningen.

Vi tar detta på stort allvar. I motsats till den förra regeringen har vi faktiskt offentliggjort till exempel kränkningar av luftrummet som har förekommit, och vi gör det konsekvent. Vi har sagt att vi kommer att offentliggöra den här typen av kränkningar. Det tror jag att Finland har haft goda erfarenheter av, och vår egen erfarenhet är god av att vi tydligt uppmärksammar kränkningarna.

Det finns i internationell rätt inget förbud för militärt flyg att flyga utan transpondrar. Däremot ska militärt flyg uppfylla principen om vederbörlig hänsyn, due regard. Regeringens linje är tydlig, och jag vill upprepa den. Det är synnerligen olämpligt att flyga utan transpondrar i internationellt luftrum som är så starkt trafikerat av civil luftfart. Det förekommer ändå. Det förekommer även med svenska flygplan men under ordnade former och med hänsyn till civil luftfart och inte alls i samma utsträckning som ryska plan.

Det är naturligt att vi fortsätter att bilateralt reagera omedelbart vid den här typen av incidenter men också att vi arbetar internationellt. Vi ska förstås vårda de tillfällen vi har att tala tvärs över bordet också med Ryssland om detta. Det kommer vi att fortsätta göra och hävda att det är i internationella sammanhang som det här regelverket måste utvecklas. Sedan ska det förstås också respekteras.

Vi fortsätter att hävda att Ryssland måste respektera de här reglerna, och vi fortsätter att protestera, när det är nödvändigt, mot det här beteendet. Framför allt ska vi agera via EU och på EU-nivå och menar att det måste få resultat. Ryssland deltar fortfarande i ICAO, och det är väldigt viktigt för att kunna sköta det civila flyget och också det militära flyget. Vi fortsätter att insistera på att det är där det ska tas upp likaväl som i de bilaterala kontakterna.

Fru talman! Jag får tacka utrikesministern igen och är glad att utrikesministern har fått upp ögonen ordentligt för det här.

Jag har ställt två skriftliga frågor tidigare men inte blivit riktigt nöjd med svaren, därav den här interpellationen. Men nu kanske man jobbar på detta och utrikesministern har förstått problemet.

Svensk pilotförening säger att de är mer observanta än vanligt när de flyger över Östersjön. Och det är vad Transportstyrelsen har gått ut med.

Det finns kollisionsvarningssystem på flygplanen, men det förutsätter att det mötande flygplanet har sina transpondrar, alltså signalsystem, påslagna. Det ska inte vara så att man som pilot ska känna oro när man flyger över Östersjön över vad man har runt omkring sig. Om jag förstått det jag läst rätt kan man inte varna de ryska planen om de inte har signalsystemet påslaget.

Det här är ett problem. Jag hoppas verkligen inte att vi får se en olycka, utan jag hoppas att Ryssland förstår att så här kan man inte fortsätta. Givetvis förstår jag att Ryssland har ett behov av att öva. Hur aggressivt man ska göra det är en helt annan fråga som vi får ta upp en annan gång. Men man måste åtminstone visa var man är någonstans. Som utrikesministern sa finns det inga regler för det, men det handlar mycket om etik, om känslan för människoliv och vad som är fara och inte fara uppe i luften.

Jag får tacka igen.

Fru talman! Om detta är vi helt överens.

Överläggningen var härmed avslutad.