Stöd till resebranschen

Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har för avsikt att låta Sverige bryta mot paketresedirektivets tvingande regler och tillåta värdebevis som alternativ till kontant återbetalning, av vilken anledning jag har varit med om att besluta om olika direktstöd till andra näringar men inte till resebranschen och varför de statliga stöd som gått ut till exempelvis flygbolag inte villkorats med att de måste följa lagen om återbetalning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige befinner sig fortfarande i ett allvarligt läge efter spridningen av det nya coronaviruset. Regeringens fokus har varit att hindra smittspridningen och rädda människoliv. Samtidigt har den pågående pandemin haft en betydande påverkan på samhället och svensk ekonomi. Många branscher, däribland flyg- och resebranschen samt dess resenärer, har drabbats ekonomiskt till följd av pandemin.

Det finns ett långtgående konsumentskydd i samband med resor, både avseende reguljära resor och paketresor. Regelverket är i hög utsträckning harmoniserat inom Europeiska unionen. Enligt paketresedirektivet och paketreselagen har resenären rätt till återbetalning inom 14 dagar. Det finns dock inget hinder mot att en arrangör erbjuder ett värdebevis som ett alternativ till återbetalning. Det är upp till resenären att själv avgöra om han eller hon vill godta ett värdebevis. En resenär som inte vill det har rätt till kontant återbetalning. I vissa situationer utgör värdebevis en kompensation som resenären tycker är godtagbar samtidigt som det medför en lättnad för arrangören.

Många företag inom bland annat resebranschen är hårt drabbade av det nya coronaviruset. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder som syftar till att mildra de ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset för jobb och företag. Regeringen arbetar kontinuerligt med att hjälpa företag i denna svåra situation och har vidtagit en rad åtgärder som syftar till att mildra konsekvenserna för jobb och företag, bland annat genom att lyfta av kostnader och möjliggöra korttidspermittering samt genom lån, kreditgarantier och omställningsstöd. De flesta åtgärder är inte branschspecifika och är möjliga även för reseföretag att ta del av.

I övrigt har alla företag att följa gällande regelverk för sina respektive verksamheter oavsett om de får statligt stöd eller ej.

Herr talman! Jag får tacka minister Baylan för svaret.

Min kollega Elisabeth Björnsdotter Rahm stod precis här och sa: inga event, inga konserter, inga fotbollsmatcher med mera. Vi har heller knappt haft några resor.

Mitt första riktiga så kallade fasta jobb var i resebranschen. Jag hade tidigare jobbat säsong inom hotell- och restaurangbranschen och hade ingen erfarenhet av att sälja resor, men det fanns en underbar man som hette Göran Linder och som visst såg någon potential i mig. På dåvarande Linders Resor fostrades jag av Inga, Jeanette, Pierre, Marie Louise med flera. Såklart fick man börja med att sortera fakturor och springa med biljetter, men jag fick också snart lära mig att boka resor - svårt men oerhört lärorikt. Det var en väldigt rolig bransch.

Herr talman! Det är självklart inte min karriär i resebranschen jag ska tala om. Jag vill bara lyfta fram att det är en bransch där många unga får det första jobbet, det första riktiga jobbet. Det är en bransch som är ganska bred och komplex men som ändå gör det möjligt att komma in på det första jobbet, växa med uppgiften och komma vidare i arbetslivet. Det är en bransch som är internationell och som även gör det möjligt att få en karriär utomlands.

Resebranschen hade vid årsskiftet runt 8 000 anställda. I dag är de anställda runt 5 000, och 83 procent är permitterade. Det kan jämföras med till exempel hotell- och restaurangbranschen där 42 procent är permitterade. Det är en ganska stor skillnad. Enormt många människor är permitterade.

Den här pågående pandemin, som i sig är förfärlig - jag vet, för jag har provat på - har drabbat turism och resande på ett skoningslöst sätt, både i Sverige och ute i världen. Många verksamheter har nu fått i princip näringsförbud, och försäljningen har på de flesta ställen åkt i botten. Coronapandemin har slagit hårt mot många verksamheter, men jag skulle säga att resebranschen, med en permitteringsgrad på 83 procent, är väldigt utsatt. Då tycker jag att det är märkligt att regeringen inte vidtar några riktade stödåtgärder alls för denna basnäring som är otroligt viktig för hela Sverige.

Herr talman! Vi moderater lade fram ett förslag i civilutskottet om att inrätta en fond för resebranschen, liknande den som exempelvis Danmark har. Det har också SRF föreslagit. Men det sa regeringen och stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna nej till. Jag undrar varför. Den skulle ändå finansiera sig själv i framtiden.

Jag ska försöka göra en väldigt pedagogisk förklaring av hur det fungerar: En kund köper, för låt oss säga 10 000 kronor, en resa till ett resmål. Förmodligen har man drömt länge om den resan. UD avråder sedan från att resa till resmålet. Kunden vill då avboka resan och har rätt att få tillbaka sina pengar inom två veckor. Under tiden har resebyrån betalat flyg- och hotelleverantörerna och har därför inga pengar kvar. Nu måste resebyrån betala tillbaka pengarna till kunden eftersom kunden inte vill ha en voucher, då kunden är rädd att resebyrån ska gå i konkurs. Kunden får självklart tillbaka sina pengar. Men flygbolaget betalar inte tillbaka några pengar till resebyrån, för de har inte möjlighet att göra det just nu, trots att de får statligt stöd. Det har inte hotellet heller. Resebyrån sitter alltså på svartepetter.

Min fråga blir: Av vilken anledning har ministern varit med om att besluta om olika direktstöd till andra näringar men inte till resebranschen?

Herr talman! Det är precis som Alexandra Anstrell säger; vi har alla drabbats av den här krisen. En del har drabbats direkt genom att de har blivit sjuka eller smittade, med allt vad det innebär. En del har tyvärr också mist livet. Men vi har också effekten på vårt samhälle, på vårt näringsliv och på vårt sätt att leva. Den bransch som kanske snabbast märkte av detta var just besöksnäringen och besöksnäringens alla delar: hotell och restauranger men också de som möjliggör resande.

Vi hade efter en mycket god dialog med resebranschen och besöksnäringen fått klart en tioårig besöksnäringsstrategi för vårt land som vi skulle klubba i mars. Den hade vi kommit fram till efter en mycket positiv utveckling där vi såg att allt fler människor i vårt land men också från andra delar av världen ville vara i Sverige, med allt vad det innebar. Den bransch vi talar om var alltså verkligen på uppåtgående. Vi ville naturligtvis se till att det kunde öka ytterligare. Det handlar, precis som Alexandra Anstrell säger, om branscher som sysselsätter många unga och många nyanlända i vårt land. Det är en basnäring när det gäller sysselsättning och ökad sysselsättning.

Sedan kom pandemin, och vi vet nu effekterna av densamma. Det Alexandra Anstrell säger om resebyråer kan man också säga om hotell, särskilt i våra storstäder, och om restauranger med mera.

Herr talman! Det är mot den bakgrunden som vi har gått fram med ett stort antal insatser. Ja, det har varit direkta stöd. Men vi har också möjliggjort de permitteringar som Alexandra Anstrell talar om. Det betyder att företag kan gå ned i arbetstid och få hjälp från skattebetalarna för att kunna göra det. Lägg därtill hyresstöd, omställningsstöd och borttagna arbetsgivaravgifter för företag upp till den 30:e anställda. Vi har också tagit över sjuklöneansvaret. Vi har genomfört ett stort antal åtgärder med skattebetalarnas pengar därför att vi i ett väldigt svårt läge försöker hjälpas åt.

Nästan alla dessa insatser har varit generella, av ett mycket enkelt skäl. När denna pandemi kom var tidsaspekten oerhört viktig. Vi behövde snabbt få åtgärder på plats så att inte hundratusentals människor i onödan skulle behöva gå ut i arbetslöshet och så att inte ytterligare tiotusentals företag skulle behöva gå i konkurs i en väldigt svår tid.

Sedermera blev läget sådant att pandemin fortsatte. Vi är som sagt fortfarande mitt i den. Vi tittar igenom och försöker se vad ytterligare vi kan göra. Det kan handla om att skruva i de befintliga systemen. Ibland kan det också handla om - det utesluter jag verkligen inte - nya typer av insatser, beroende på vilken bedömning vi gör av utvecklingen.

Resebranschen är hårt drabbad. Den har drabbats hårt av pandemin. Men jag tror att den också drabbas av det som allt fler branscher ser, och som höll på att ske redan tidigare, nämligen en strukturförändring till förmån för digitaliseringen. Den tar nu också fart, med allt vad det innebär.

Vi har alltså stora utmaningar här. Vi för en dialog. Jag utesluter som sagt inte ytterligare åtgärder. Men, herr talman, jag måste ändå vara ärlig i den här kammaren och säga att nästan oavsett vilka åtgärder vi kommer att vidta kommer det att bli konsekvenser. Den här pandemin är nämligen så omfattande och så långvarig.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag vet inte riktigt hur digitaliseringen skulle hämma resandet, men det kan jag kanske få en vidareutveckling av.

Gårdagens beslut från UD om att avrådan från resor till övriga världen ska gälla till den 15 november innebär att resebranschen fortfarande har, och kommer att fortsätta ha, en form av näringsförbud i åtta månader. Det finns ändå några länder inom Europa som UD inte längre avråder från att resa till. Men många i branschen upplever att det i stort sett är omöjligt att arrangera resor till de länderna eftersom myndighetsbeslut kan ändras från en dag till en annan, och kunden har på grund av paketreselagen rätt att få tillbaka pengarna.

Man kan undra om regeringen har för avsikt att ändra lagstiftningen. Och hur tänker regeringen om avrådan från att resa till länder som inte har någon större smittspridning och som ändå vill och kan ta emot svenskar?

Det finns många små och medelstora företag inom resebranschen. Många är familjeföretag. Många har sedan mars månad förlorat 100 procent av försäljningen och måste samtidigt genom denna tvingande lag återbetala 100 procent till kunderna, trots att både flygbolag och övriga leverantörer inte har betalat tillbaka till dem. Jag skulle säga att det är osjyst. Flygbolag och hotell kan få statligt stöd men utan några krav på sig att återbetala till resebyråerna. I det här fallet blir resebyråerna någon form av försäkringsbolag eftersom deras försäkringsbolag, som de redan har anlitat, har slagit i taket för länge sedan. Nu står resebyråerna med bara skyldigheter och inga rättigheter.

Förslaget som vi lade fram i civilutskottet om att skapa en resefond sa regeringen och stödpartierna nej till. I stället kom man med att ett förfarande med vouchrar ska utredas. Visst är det som ministern säger: Det finns inget hinder mot att en arrangör erbjuder ett värdebevis som alternativ till återbetalning. Men många kunder är oroliga för om just den resebyrån kommer att klara sig. Vi ska veta att om resebyrån går i konkurs, vilket flera dessvärre redan har gjort i år och vilket många står inför enligt vad jag har hört från branschen, omfattas inte presentkort av den svenska resegarantilagen. Kunden blir utan pengar och utan resa.

Många länder inom EU har infört olika stödåtgärder för resebranschen med anledning av covid-19. Man har ändrat lagar, infört direkta stöd eller en fond. Jag tänker att hålla på med någon form av vouchrar eller presentkort är att skjuta problemet framför sig.

Jag blir ganska upprörd och undrar varför regeringen inte gör mer för resebranschen när man har uppfattat att det är en bransch i nöd. Det funkar ju i andra länder. I Danmark har man inrättat en fond och också gett direktstöd, bland annat för hemtagningskostnader.

Herr talman! Jag är bekymrad. Vad säger näringsministern till de trötta, ledsna, arga, uppgivna och svikna människorna i resebranschen som finns med oss här i dag? De är engagerade och vill verkligen ha ett hållbart resande, både för miljöns skull och för att man ska kunna resa säkert under en pandemi. Finns det någon möjlighet till direktstöd, eller har ministern för avsikt att ändra den svenska resegarantilagen, så att det blir tillåtet med värdebevis som alternativ för kunden om en resebyrå går i konkurs? Eller finns det andra förslag? Det är inte bara jag som undrar.

Herr talman! Alexandra Anstrell ställde ett antal frågor. Jag ska försöka gå igenom dem en och en.

Den första var vad digitaliseringen har att göra med resor och resebyråer. Jag tror att både de som sitter här som publik i dag och de som lyssnar på oss via televisionen nog känner igen att mer och mer av resebokningar och annat sker via internet och olika hemsidor. Det kommer nog att fortsätta, och jag skulle tro att det under denna pandemi kommer att accelerera av det enkla skälet att vi har uppfattat att den stora risken när det gäller covid-19 är att det smittar människor emellan.

På samma sätt tror jag att alla begriper att det vi nu ser, alltså att vi mer och mer har möten via skärm - Skype, Teams och allt vad det nu heter - inte är något som kommer att backa tillbaka hela vägen när pandemin är över. Snarare kommer denna digitalisering nog också att förändra vårt sätt att resa. Det tror jag att alla i grunden begriper, och det kommer naturligtvis också att påverka branschen.

Jag tror också att alla förstår att detta innebär att den strukturförändring som redan var på gång kommer att accelerera under pandemin. Den här branschen ställs ju inte bara inför den enorma utmaning som covid-19 innebär utan också inför en ökad acceleration av digitaliseringen.

Alexandra Anstrell frågar om jag avser att förändra paketreselagen, väl medveten om att den bygger på ett tvingande EU-direktiv som gäller över hela unionen. Innan ett direktiv ändras kan Sverige inte på egen hand ändra en lag som bygger på detta direktiv. Det vore att bryta mot EU-rätten. Den typen av kaotiskt beteende tror jag inte att Alexandra Anstrell eller Moderaterna är förespråkare för.

Jag får också frågan om stöd. Jag ber, herr talman, att få upprepa det jag sa innan när det handlade om stöd till en annan bransch: Vi har infört garantier, lån, likviditetsförstärkningar och direkta stöd för att ta kostnader, hjälpa till med hyror, sjuklöner och arbetsgivaravgifter för små företag. Det har vi gjort just för att mildra effekterna.

Som jag sa när det gällde den föregående interpellationsdebatten och alla andra frågor jag får om olika branscher, för tyvärr är det ju inte bara dessa två sektorer vi talar om, utan covid-19-krisen är så bred och djup i hela ekonomin att ett stort antal branscher fortsatt är i ett väldigt svårt läge: Ja, vi för dialog med dem. Ja, vi utesluter inte att det kan behövas ytterligare åtgärder. Det kan handla om förlängningar av redan existerande stöd, om nya stöd och ibland också direktstöd.

Man ska dock vara medveten om att när det gäller helt nya åtgärder är de beredningskrav som vi har i vår grundlag, och som också ställs från den här riksdagen, sådana att det alltid tar längre tid än när man ska genomföra generella, bredare åtgärder som till exempel det borttagande av arbetsgivaravgifter upp till den 30:e anställda som vi genomförde eller borttagandet av sjuklöneansvaret.

Herr talman! Jag förstår att det kan vara frestande att försöka ta partipolitiska poänger i en väldigt svår tid, men jag tror att det är viktigt att vi fortsatt jobbar tillsammans för att försöka göra det bästa i en väldigt svår situation.

Herr talman! Jag försöker inte ta politiska poänger. Hela sommaren har gått, men vi har inte hört ett ljud från regeringen angående resebranschen. Jag försöker hjälpa resebranschen. Det vill jag vara tydlig med. Har man ett land i kris kan man inte ta ledigt hela sommaren.

Digitaliseringen går naturligtvis i vågor. Att mycket bokning sker via nätet är självklart. Det var länge sedan man började med det. Det var på min tid i branschen. Och jag skulle vilja säga att branschen är ganska väl förberedd digitalt.

Jag tror faktiskt att alla åhörare i dag gärna skulle ta emot ministern på besök.

Ministern tog upp EU-direktivet och vad vi kan göra eller inte i Sverige. Det finns ju länder som har gjort på andra sätt. Det finns möjligheter. Man har ändrat lagar, infört fonder, gett riktat stöd eller i alla fall brytt sig. Jag uppfattar att ministern och regeringen uppmanar branschen att ge vouchrar men inte vill underlätta för resebranschen. Hur ska man kunna sitta och ha kostnader för både flyg och hotell och betala pengar tillbaka till kunden? Det är ju orimligt. Det fungerar inte i din egen ekonomi och inte i någon annans ekonomi heller. Ursäkta att jag duade ministern.

Hittills har regeringen inte gjort någon ansats att hjälpa och stötta Sveriges resebyråer. Jag tror inte att svenskarna kommer att sluta att resa. Om svenska resebyråer försvinner kommer någon annan att etablera sig på marknaden. Förmodligen blir det utländska aktörer. Jag tror inte att det är regeringens vilja.

Jag skulle uppskatta om vi kunde få svar. Finns det någon aversion mot resandet i sig eller någon form av politisk prestige i den här frågan?

Jag uppskattar verkligen om ni vill jobba tillsammans, men just nu händer det ju ingenting.

Herr talman! Det är helt okej för ledamoten att säga du till mig. Det är inga problem. Det är länge sedan vi gjorde den reformen.

Skattebetalarna har redan sedan mars sett hundratals miljarder av sina skattepengar, närmare bestämt 800 miljarder, ställas till förfogande för olika typer av garantier, lån och krediter för att just mildra effekterna för vårt svenska näringsliv och därmed också rädda svenska jobb. Då framstår det som konstigt att säga att ingenting görs.

Sedan är jag den förste att säga att detta inte är tillräckligt i relation till den kris vi är i. Det är det inte av det mycket enkla skälet att den här krisen är bred och djup på ett sätt vi aldrig sett tidigare. Mot den bakgrunden är vi tydliga med att säga att vi kommer att behöva fortsätta jobba, också mot resebranschen och mot en rad andra sektorer i ekonomin.

Vi ser förvisso att delar av industrin är på väg upp i en väldigt långsam takt, men fortfarande ser vi att stora delar av ekonomin är på en nivå som gör att ytterligare stöd kan vara aktuella och att man också - jag utesluter inte detta - försöker hitta sätt att få fart på hjulen. Då krävs det att vi skapar en situation där människor känner en säkerhet.

Som Alexandra Anstrell kan man försöka plocka politiska poäng och fråga om vi har någon aversion mot resande. Nej, det har vi förstås inte. Men även om vi tillåter resande åt alla håll och kanter ser människor att pandemin pågår. Då är det rationellt att stanna hemma i år. Den stora utmaningen för oss är att skapa en trygghet och begränsa smittspridningen. Då blir det mycket lättare att få fart på hjulen också för resebranschen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.