Stöd till näringslivet

Fru talman! har frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att i den uppkomna situationen ja näringslivet och tillväxten i Skåne. Interpellationen har överlämnats till mig.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson tar upp problemen med höga elpriser och brist på nätkapacitet i södra Sverige. Låt mig först understryka att svensk industri betalar de lägsta elpriserna i hela Europeiska unionen. Elpriserna i södra Sverige var visserligen höga under några fåtal timmar denna sommar, men sett över perioden har elpriserna i Skåne varit de lägsta på fem år och de näst lägsta sedan hösten 2011 då Sverige delades in i elområden.

När det gäller nätkapacitet i södra Sverige presenterade regeringen tillsammans med energibranschen redan för ett år sedan ett initiativ för ökade investeringar i elnäten och ökad regional effekt. Med initiativet säkrades tillräcklig eleffekt i södra Sverige. Nu har tyvärr bland annat Moderaterna valt att inte stödja initiativet om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, vilket gör situationen osäker och hotar Skånes elförsörjning. Jag hoppas att Moderaterna nu tar sitt ansvar i denna viktiga fråga så att näringslivet och sysselsättningen i södra Sverige inte drabbas.

Vid sidan av initiativet uppdrog regeringen för ett år sedan åt Energimarknadsinspektionen att återkomma med förslag på åtgärder mot brist på nätkapacitet. Vi går nu igenom förslagen, och regeringen avser att återkomma med åtgärder.

Slutligen vill jag passa på att nämna att Svenska kraftnät genomför historiskt stora investeringar i ny elnätskapacitet. Den kommande treårsperioden planeras investeringar på 17 miljarder kronor, jämfört med 7 miljarder kronor de tre senaste åren. Projektet Sydvästlänken har tyvärr kantats av förseningar men kommer att förbättra situationen i södra Sverige. Svenska kraftnät räknar med att ta den nya kabeln i drift den 18 december i år.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Anders Ygeman för svaret, som då ersätter näringsminister Ibrahim Baylans svar.

De låga priserna från i somras används som referenspunkt. Men det fanns tillfällen i juli då kostnaderna var helt oacceptabla. Man skulle kunna jämföra med drivmedel till en bil. Det skulle hamna på kanske 140 eller 150 kronor per liter. Kostnaderna var elva gånger så höga som i norra Sverige. Det fanns också ett läge då det var riktig kris.

Jag tittade på fredagens elspotpriser. I Luleå var de 2,29 och på lördagen 3,36 öre per kilowattimme. I Sundsvall var de 2,29 öre och på lördagen 3,36 öre per kilowattimme. I Stockholm var de 3,27 och på lördagen 4,36 öre per kilowattimme. I Malmö var samma pris 31,86 öre på fredagen och 33,51 öre per kilowattimme på lördagen.

Det innebär att Luleå har priser på 3,36 öre och att Malmö har priser på 33,51 öre. I Skåne betalar man alltså tio gånger mer. Om vi avrundar betalar man ungefär sju gånger mer än i Stockholm. För att använda statsrådets egen retorik har väl prisskillnaden aldrig förr varit så stor i Sverige, vilket jag vill understryka.

Vad tänker energiministern om det händer igen, och om det i ett redan oerhört ansträngt läge blir längre tidsaspekter där det här blir fasta priser?

Jag skulle vilja påstå att Skåne är utsatt för en dubbelstöt. Till att börja med ligger kostnaderna för företag och konsumenter, nu i milda november, tio gånger högre än i de norra delarna av landet. Problemet med kapacitetsbrist leder också till att de skånska företagen inte kan utveckla sina verksamheter.

Jag upplever energiministerns svar som att läget kanske inte tas riktigt på allvar. Det hänvisas hela tiden till att vi har det väl ställt i vårt land beträffande elen. Om det är inställningen till situationen i södra Sverige bör det tydligt framgå från regeringen att man tycker att det här inte är särskilt farligt och att det inte är några bekymmer för konsumenter och företag som vill etablera sig i den delen av landet.

Det jag får till mig är att den södra delen av landet nu inte kan ta emot mer industri och basnäring. Vi klarar inte den som finns. Höganäs AB kan vara ett exempel. Höganäs AB behöver och måste ha löfte om elleverans för att kunna utvecklas. Det är ett företag som är världsledande och som på sin marknad arbetar med tekniker som gör deras framställning mycket mer hållbar än någon annans.

För ett par år sedan var Ystad på tapeten. Då kunde man inte koka kaffe på morgonen om inte det ena företaget tog ut kontakten när det andra skulle sätta in den.

Örkelljunga kommun står med förfrågningar, men på grund av att redan etablerade företag använder ström och kommunen inte kan ge mer effekt får andra företag till svar att det inte går att etablera sig i kommunen. I så fall måste ett energibolag sätta upp en ny station, och kostnaden för det skulle hamna på 50 miljarder. Det kan inte vara så det ska se ut år 2020.

Etablering av företag kan och ska inte få ske i bara vissa regioner. Vi kan jämföra med Norrland. De har också väldigt goda projekt på gång. De har initiativförmåga och innovation, till exempel stål utan kol. De kommer att äta upp energi och själva använda sin energi. Det är i alla fall den tydliga signalen de sänder.

Jag vill inte att vi hamnar där. Jag vill att alla möjligheter ska finnas i det här landet. Alla företag, stora som små, måste kunna rusta sig väl och bidra till tillväxt och välfärd framöver.

Fru talman! Låt mig slå fast några grundläggande saker. När Sverige införde elprisområden hade Sverige en moderatledd regering. Ett beslut från EU-domstolen tvingade fram elprisområden i Sverige, och det genomfördes av den moderatledda regeringen.

Tanken med elprisområden är att man med marknadsmässiga incitament ska öka elproduktionen i de områden där det finns lägre elproduktion än vad marknaden eftersträvar med prisincitament som grund. Om Moderaterna har ändrat uppfattning sedan man införde elprisområden är de välkomna att berätta det för kammaren och även hur man skulle kunna undgå den dom i EU-domstolen som gjorde att den moderatledda regeringen var tvungen att införa elprisområden.

Låt mig även slå fast att sedan regeringen och energibranschen presenterade det gemensamma initiativet finns det ingen som på grund av kapacitetsbrist har nekats anslutning av ökad effekt i Skåne. Detta har jag tillsammans med Handelskammaren i Skåne och de regionala elnätsleverantörerna konstaterat. Däremot finns det ett antal andra problem, precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson ger uttryck för. Det gäller till exempel ett företag, som hon också nämner, som är i konflikt med nätägaren om vem som ska betala 3 miljoner kronor för den elledning som krävs. Det är helt naturligt att man kan ha en konflikt om någonting sådant, men det har ingenting med kapaciteten att göra.

Vidare tas en kommun upp där frågan gäller om man ska göra en så kraftig expansion av elen att det krävs en ny transformatorstation. Jag tror för övrigt att det handlar om 50 miljoner och inte 50 miljarder. Annars skulle det bli en väldigt dyr station. Där ligger ellagen till grund. Den som behöver ett så pass kraftigt ökat uttag att en sådan investering behöver göras ska också stå för en stor del av den investeringen. Alternativet, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, tror jag inte att Moderaterna hävdar, nämligen att alla andra elkonsumenter ska stå för den investering som bara en elkonsument behöver. Det är förvisso en mer socialistisk ordning, men det är inte den ordning som är fastslagen i lag i Sverige. Jag tror faktiskt att vi är överens om den ordning som ska gälla framöver.

Det gemensamma initiativet är intressant. Det räddade kvar kraftvärme i Malmö. Det garanterade eleffekt under de närmaste tio åren i Skåne. Det gav expansionsmöjligheter för skånskt näringsliv. Men när detta initiativ förelades kammaren röstade Moderaterna emot det. Om Moderaterna är så oroliga för en påstådd kapacitetsbrist i Skåne kan man fråga sig varför de röstade emot det initiativ som skulle garantera just den effekt och kapacitet som de själva eftersträvar.

Fru talman! Statsrådet Anders Ygeman har visserligen redan rättat mig, men även jag ska förstås säga att det såklart handlade om miljoner och inte miljarder så att vi är på rätt spår här.

Låt mig börja med den sista delen, som handlade om vad Moderaterna har sagt och hur Moderaterna har agerat. Man får väl ändå beskriva situationen. Någon lägger fram förslag som inte innehåller uppföljning och som kan förbättras betydligt så att man får ett genomförande som på riktigt får effekt. När sex av åtta partier säger att de vill att det hela görs om eller att man ska titta på en viss sak är det klart att detta är viktigt. Det är det här vi är ute efter, det vill säga en förändring på riktigt. Så fort ett sådant skriftligt förslag med olika punkter läggs på bordet kommer vi inte att ställa oss bakom någonting annat än det som framöver ger effekt.

Vad gäller elområden har väl alla regeringar sina fördelar och nackdelar när de fattar beslut. Vissa hade man kunnat förbättra ytterligare, och i vissa situationer gör man det man måste på grund av viten och annat. Det är ändå sex år sedan detta hände. Man hade kanske önskat att regeringen hade kunnat ta tag i att något hade skett därefter.

Fru talman! Jag återgår till de skånska företagen. De anställer tillsammans mer än 380 000 personer. Ju fler de blir, desto bättre är det för välfärden och landets tillväxt. Varje ny anställd bidrar i snitt med skatt till landet. Vi vill ju ha folk i arbete även efter covid-19. Det här ger ett antal tjänster inom förskola och sjukvård. Skåne är en region med högre arbetslöshet än övriga landet. Antalet arbetslösa har precis som på andra ställen ökat kraftigt under den här perioden.

Samtidigt som Region Skåne tillsammans med de skånska kommunerna kämpar för att fler människor ska ha ett arbete att gå till konstaterar Tillväxtverket i en rapport att uppemot 19 000 färre personer kan vara sysselsatta i Skåne 2040 - detta som en konsekvens av elbilden. Det är det här som är cloun i frågan och det som är angeläget: Hur tar vi oss framåt nu? Sverige backar in i framtiden när vi 2020 inte har elkapacitet. Vi ska ju vara ett land som ligger i framkant i både Europa och världen. Vi måste både få företag att växa i hela landet och få företag även i vårt land att framöver vilja etablera sig internationellt.

Vi har ju bestämt att Sverige ska vara ett land som talar om fossilfrihet; i varje fall talar jag om det fossilfria. Andra talar kanske bara om hållbarhet. Jag hoppas att det handlar om det fossilfria, för det är en viktig och oerhört angelägen fråga. Vi talar om digitalisering, automatisering och robotisering i stora delar av näringslivet. Vi talar också om elektrifiering av transportsystemet. Det är detta som är lösningen framöver. Det är det här vi har sagt att vi ska göra.

Samtidigt som vi sitter fast ska vi förändra vår omvärld. Om vi står på minus på elsidan och förbrukar mer - och kommer att förbruka ännu mer, enligt vad Iva säger - kommer det ändå att bli 50-60 procent mer. Det gäller därför att vi tar höjd för detta och kommer i kapp så att vi kommer före och kan vara ett land där det finns trygg försörjning av el framöver. Där är vi inte riktigt nu, som jag ser det.

Fru talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Trots tonen i början kan jag konstatera att vi verkar vara eniga om det mesta. Moderaterna tycker att den ordning vi har i ellagen är bra. Då får Höganäs och nätägaren reda ut sin konflikt på egen hand.

Regeringen har tagit ett gemensamt initiativ med andra som gör att alla skånska företags kända kapacitet och expansionsbehov garanteras. Moderaterna har röstat emot detta i kammaren. Nu säger sig Ann-Charlotte Hammar Johnsson vara för förslaget. Det återstår att se hur det blir när vi nästa gång går till omröstning i kammaren - om det blir en omröstning en annan gång. Till dess utgör de partier som röstade emot förslaget naturligtvis den största oron för Skånes företag. Det är ju de som kan släcka ned möjligheten till expansion.

Jag vill även påminna om att vi har de största elöverskotten någonsin i svensk historia. Vi exporterar lika mycket el som tre fjärdedelar av hela Danmarks elkonsumtion. Även den kallaste vinterdagen i Skåne och en dag med det största kapacitetsutnyttjandet exporterar vi el. Vi importerar el också. Det är en del av en fri marknad som gynnar svenska konsumenter, och jag tror att även Moderaterna är positiva till det.

Fru talman! Det är såklart rimligt att en skånsk riksdagsledamot lyfter upp skånska frågor i riksdagen. Det stöder jag. Men jag konstaterar också att Ann-Charlotte Hammar Johnsson i bästa fall kommer upp till samma nivå som regeringens när det gäller åtgärder som kan garantera Skånes elförsörjning de närmaste tio åren. I sämsta fall är det Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Moderaterna som släcker ljuset för Skånes företags expansionsmöjligheter.

Fru talman! Jag kan tänka mig att jag även hade kunnat stå i denna talarstol om det var Norge som var i samma läge som Skåne. Nu är det inte så, utan det gäller Skåne. Och jag råkar bo där.

Nej, Anders Ygeman, du kan inte lägga orden i munnen på mig och säga att vi är helt överens och att vi delar samma uppfattning, för det gör vi inte. Det finns mycket mer att diskutera vad gäller denna fråga. Hur stora satsningar man än säger att man gör - det säger man i varje fråga - handlar detta om en långvarig eftersläpning som gjort att vi nu sitter fast där vi gör.

Interpellationssvaret innehåller positiva delar, och man säger sig vilja göra saker och ting. Vi får väl utvärdera krispaketet objektivt. Det är viktigt att veta om rätt saker har blivit gjorda, att de blir gjorda där och då och att saker och ting har gjorts snabbt för att komma på plats. Men vad kan vi lära av det här för morgondagen?

Höganäs AB, Pågen, Polykemi, Lindab med flera måste få elkapacitet, och våra kommuner måste kunna bygga och ansluta internationellt. Allt måste fungera och kunna utvecklas.

Det är viktigt att få analyser och lägesbilder för framtiden. Det kräver att regeringen tittar på de beslut som tagits och vad som gäller framåt. Jag ser att ni är på väg att göra det, men skynda gärna på!

Ta fram rapporter! Det varnades tidigare för Malmö, Västerås och Uppsala. Det kan bli ett läge där vi sitter fast. Då gäller det att kunna göra rätt saker och vara förberedda.

Det krävs även utredning. Myndigheter måste ges i uppdrag att titta på frågan om det går att betala för kapacitet och användning av effekt.

Sist men inte minst: Med tanke på denna diskussion, som jag hade velat säga mer om, vilket jag inte har möjlighet att göra i det här anförandet, skulle jag vilja be statsrådet att i slutanförandet verkligen ta sig an oron i Skåne och ge lite mer besked från regeringen. Vi får inte hamna i ett läge där vi har gott om el ett antal dagar per år men inte har det den dag det smäller.

Fru talman! Jag tar absolut eventuell oro i Skåne på allvar. Men den måste också grundas i faktiska förhållanden. När vi presenterade ett gemensamt initiativ som garanterar kapaciteten för tio år framåt röstade Moderaterna nej. Ann-Charlotte Hammar Johnsson frågar om rätt saker blir gjorda med det här initiativet. Det vet vi bara om riksdagen ställer sig bakom det. Om Moderaterna och andra partier vidhåller sitt nej vet vi att ingen av de här sakerna blir gjorda. Då blir det ingen fjärrvärme i Malmö, inga flexmarknader, ingen övergång till svensk biogas etcetera. Ska man ta den här oron på allvar är steg ett att vidta de åtgärder som krävs för att garantera kapaciteten. Regeringen har gjort sin del. Nu är det upp till Moderaterna och de andra partierna att göra sin del. Där måste man nog bestämma sig för vilken fot man ska stå på.

Jag har redogjort för ett antal saker som regeringen gör förutom det gemensamma initiativet. Jag kan berätta om några till. Vi har gett uppdrag till bland annat Skånes landshövding och länsstyrelse, som har skrivit en rapport över vilka åtgärder som ökar kapaciteten. Det uppdraget fick även fyra andra landshövdingar, som också har rapporterat tillbaka till regeringen. Vi har tagit fram en nätkapacitetsutredning som ska halvera byggtiden för en del viktiga ledningar och kapa den med flera år för andra ledningar. Vi i regeringen vidtar alltså ett antal åtgärder - inte för att vi skulle ha kapacitetsbrist eller elbrist nu, utan för att vi ska expandera och elektrifiera Sverige för att klara klimatutmaningen och ett expanderande näringsliv.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.