Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stöd till installation av energieffektiva fönster i småhus

Interpellationsdebatt 24 juni 2008
poster
Hoppa över anförandelistan
  • Bädda in video
  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

saknar porträttfoto
Maud Olofsson (C)

Anf. 101 Maud Olofsson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Mikaela Valtersson har frågat mig om jag avser att verka för att nya medel till stödet för installation av energifönster avsätts i tilläggsbudgeten, om jag avser att förlänga stödet till energieffektiva fönster i småhus efter att nuvarande stödperiod löper ut samt vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att få till stånd en ökad installation av energieffektiva fönster i hela bostadsbeståndet. Regeringen införde år 2007 anslagsfinansiering av stödet för bland annat installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus, vilket tidigare utgick som skattekreditering. Stödet gäller under en begränsad tid, och syftet är, förutom energieffektivisering, att främja ett ökat utbud av nya, energieffektiva fönster på marknaden. Jag kan konstatera att det finns ett stort intresse för stödet, men delar Mikaela Valterssons uppfattning att ekonomiskt stöd till energieffektiva åtgärder inte självklart är det mest lämpliga styrmedlet för att stimulera sådana åtgärder i bostadssektorn. Bristande kunskap om ny teknik och dess kostnader samt om den egna energikostnaden innebär att åtgärder inte alltid genomförs trots att de är lönsamma. Därför behövs information och rådgivning. Genom klimatmiljarden har regeringen satsat på bland annat sådana insatser. En viktig roll i kunskapsförmedlingen har de kommunala energi- och klimatrådgivarna och energikontoren. Energideklarationer för byggnader är ett annat viktigt verktyg för energieffektivisering. Vidare har den pågående energieffektiviseringsutredningen lämnat ett delbetänkande med en handlingsplan. Utredningen bedömer att 25 terawattimmar av den årliga energianvändningen inom bebyggelsen kan sparas på ett kostnadseffektivt sätt. I höst lägger utredningen fram sitt slutbetänkande med förslag på åtgärder. Mot den bakgrunden är mitt svar till Mikaela Valtersson att regeringen har gjort en rad insatser för att få fart på energieffektiviseringen inom bostadssektorn. Stödet för installation av energieffektiva fönster i småhus är en selektiv insats som fått uppmärksamhet, men bidragseffektiviteten har ännu inte utvärderats av den ansvariga, centrala myndigheten. Regeringens allmänna uppfattning är dock att politiken i huvudsak bör bygga på en fungerande konkurrens och generellt verkande styrmedel.
saknar porträttfoto
Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 102 Mikaela Valtersson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Bostadssektorn står i dag för en dryg tredjedel av Sveriges energianvändning och orsakar en stor del av de utsläpp av växthusgaser som finns i Sverige. För att rejält kunna minska denna klimatpåverkan från bostäder måste både nybyggda och redan befintliga bostäder bli avsevärt mer energieffektiva. Därför behövs under de kommande åren stora energibesparande åtgärder i hela bostadsbeståndet. Sverige har antagit ett mål om att minska energianvändningen i bostadssektorn med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995 års användning. Boverkets senaste utvärdering visar att det är osäkert om dessa energimål kommer att kunna uppfyllas i tid. Energianvändningen i sektorn minskar visserligen, men utvecklingen går alldeles för långsamt. För att minska den totala energianvändningen i bostadssektorn krävs att stora energibesparande åtgärder vidtas i samband med ombyggnation och renovering. Energieffektiviseringsutredningen har konstaterat att det finns en stor outnyttjad effektiviseringspotential i den befintliga bebyggelsen, och endast en mindre del av de lönsamma åtgärderna väntas ske spontant i samband med kommande renoveringar. En av de viktigaste åtgärderna för att minska energiförbrukningen i bostäder är att förbättra klimatskalet i husen för att förhindra att värme läcker ut. En sådan åtgärd är att byta befintliga fönster mot mer energisnåla alternativ. Det krävs incitament som gör det lönsamt och attraktivt för människor att vidta energibesparande åtgärder. Sedan 2006 finns ett ekonomiskt stöd till installation av energieffektiva fönster i småhus. Intresset har varit stort, och redan i april i år var de 100 miljoner som avsatts för innevarande år beviljade. Problemet för många är att det är stor ryckighet och svårförutsägbara regler för den typen av stöd. Nu har många småhusägare planerat åtgärder, såsom fönsterbyte, i vetskap om att det finns ett stöd. Regeringen har dock ännu inte gett något besked om ifall man tänker sig en eventuell förlängning av stödet eller planerar att avsätta ytterligare medel i tilläggsbudgeten. Det innebär att många småhusägare som planerat att söka stöd kanske inte längre har möjlighet att få det. Det riskerar dessutom att medföra att den ökade efterfrågan på energifönster, som vi sett under de senaste åren, mattas av. En sak man framöver får fundera över är vilka stöd som verkligen behövs för att ge incitament till bra energibesparande åtgärder. Jag måste därför fråga näringsministern: Hur tänker regeringen då de stöd som finns inte räcker till och människor som planerat blir utan det stöd som de trodde fanns? Vad har ni att säga till dessa människor? Kommer ni att skjuta till mer pengar i år? Jag tolkar svaret från näringsministern så att stödet inte kommer att förlängas och att det inte är en väg som ni vill välja, alltså att ge incitament och subventioner till den typen av energieffektiva åtgärder. Kommer regeringen att skjuta till mer pengar åtminstone i år så att de villaägare och småhusägare som planerat ett fönsterbyte kan få det stöd som de trodde fanns?
saknar porträttfoto
Maud Olofsson (C)

Anf. 103 Maud Olofsson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag håller med Mikaela Valtersson om att vi behöver göra saker både i nybyggda och redan befintliga bostäder. Det befintliga beståndet utgör en jättestor del. Vi river sällan våra hus, utan vi bor och renoverar. Det är bra ur resurssynpunkt, men ibland är det också kostsamt att göra om. Det är viktigt att fundera på när vi ska ha bidrags- och stödsystem och när vi ska ha andra regelverk och styrmedel. Miljöpartiet och även Centerpartiet har varit med om att införa stödsystem. En del har varit bra, andra mindre bra. Det ska vi vara ärliga med att säga. Ibland har de stört marknaden mer än de hjälpt. När man inför sådana system är det viktigt att begränsa en del av dem i tid eftersom det handlar om en introduktion. Miljöbilspremien är en sådan sak där vi ser att vi kan ge marknaden en skjuts, men det ska inte finnas för evigt. Så är det också med en del av de program som det satsats på. Det har handlat om att ge en introduktion, skapa en ökad medvetenhet och ge en skjuts till marknaden. I grunden tror jag att vi i första hand ska styra detta genom olika regelverk för hur mycket energi man får förbruka på en kvadratmeter. Där gör vi gemensam sak med övriga EU. Jag hyllar ju EU, och här gör vi alltså gemensam sak med EU för att hitta den typen av direktiv. Nu implementerar vi det på den svenska marknaden. Det handlar om både nybyggnationer och gamla hus. Det tror jag kommer att bli det mest styrande och mest effektiva, för det är mycket mer marknadsbaserat och marknaden vet vad den har att förhålla sig till på lång sikt. Vi har inbjudit marknaden till diskussion om de energieffektiviseringsmål som EU nu satt upp. Jag är nog mer optimistisk än Boverket och kan konstatera att det inom bostadssektorn finns ett oerhört tryck på ombyggnation och renovering. Man ser nämligen att man sparar pengar. Det är i takt med ökade energi- och elpriser man blir mer medveten om att den sparade kilowattimmen också är den mest miljövänliga och mest kostnadseffektiva kilowattimmen. I grunden vill jag styra åt det hållet och vill att marknaden själv tar ansvar för att se om sitt hus. Bostadsföretag tjänar ju pengar på att renovera husen och byta fönster. Då kommer det också att finnas en efterfrågan på treglasfönster och annat ute på marknaden. Den här typen av stödsystem ska vi använda när det är absolut nödvändigt och det behövs en introduktion. Det är med den inriktningen jag ser på detta och de andra stödsystemen. Sedan får vi ta ställning till om vi ska tillskjuta ytterligare resurser under året. I grunden tycker jag emellertid att det nu är andra regelverk och styrmedel som ska styra mot ett mer energieffektivt byggande.
saknar porträttfoto
Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 104 Mikaela Valtersson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Också jag tror att det behövs en kombination av olika åtgärder, och det krävs definitivt att man framöver ser över de lagar och regler som styr detta, till exempel i förbrukad kilowattimme per kvadratmeter. Det behöver kanske även tillföras något sådant vad gäller ombyggnation, vilket ju inte finns alls i dag. Men det behövs också andra typer av åtgärder såsom information och i vissa fall i form av ett rent stöd för att få i gång en utveckling. Därför måste man tänka på att det sker en del positiva saker i bostadsbranschen. Det finns ett tryck på att vilja se över sin energiförbrukning, även av ekonomiska skäl, men det är långt ifrån tillräckligt. Av någon anledning finns det en del hinder och problem som gör att det inte går tillräckligt fort och att det inte sker av sig självt. Att innan man har de nya spelreglerna och verktygen på plats avskaffa de befintliga känns lite märkligt. Jag är helt med på att man kan behöva fundera över om stödet ska se ut exakt på detta sätt i framtiden. Jag för min del tror att man kanske ska ha ett mer teknikneutralt stöd om det ska subventioneras, men det är inte riktigt dags att avskaffa det stöd som finns innan utvecklingen kommit i gång och ett nytt regelverk finns på plats. Detta stöd gäller ju endast småhus, men det finns behov av fönsteråtgärder också i flerbostadsbeståndet, inte minst i de så kallade miljonprogramsområdena där bara omkring 3 procent av fastighetsbeståndet har treglasfönster. Det är naturligtvis inte självklart att ekonomiskt stöd alltid är det mest lämpliga styrmedlet. Jag tror att man behöver ha skärpta energikrav i både ny- och ombyggnation. Om man emellertid tar bort stödet innan de nya verktygen finns på plats visar det på en bristande ambitionsnivå i den viktiga klimatomställning som krävs. Faktum kvarstår att det nuvarande stödet löper ut inom den närmaste framtiden, och i dag finns inga andra styrmedel som kan bidra till en ökad installation av energieffektiva fönster i bostäder. Det kommer att medverka till att en del av den energieffektiviseringspotential som finns kanske inte realiseras, vilket i sin tur ytterligare försvårar Sveriges möjligheter att nå uppsatta energimål. Dessutom kommer det att medföra negativa effekter för de fönstertillverkare som finns på marknaden och som haft en positiv utveckling de senaste åren. Också byte av fönster bedöms ha en stor effektiviseringspotential. Åtgärderna är oftast lönsamma om det ändå finns ett renoveringsbehov, men det sker inte alltid. För små småhusägare är det trots allt en stor kostnad. Frågan, som jag inte tycker att näringsministern riktigt svarat på, är hur man ser på dem som planerat ett byte under innevarande år. De har utgått från att stödet finns, och intresset har varit stort. Det är positivt att det är ett så stort tryck därför att så många vill vidta åtgärder så att pengarna är slut redan i april. Kan man då inte tänka sig att även om ni lägger fram andra styrsystem senare att under detta innevarande år skjuta till mer pengar för dem som ändå har planerat den typen av ganska kostsamma åtgärder med hjälp av det stöd de trodde fanns?
saknar porträttfoto
Maud Olofsson (C)

Anf. 105 Maud Olofsson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill hålla med Mikaela Valtersson om att information är viktig. Det är därför vi har ökat insatserna till klimat- och energirådgivarna att också nå ut till svenska folket. När de renoverar och bygger om är det vettigt att se över hur skalet ser ut. Byte av fönster är redan i dag en lönsam åtgärd. Vad är det som gör att vissa skattebetalare ska subventionera andra skattebetalare när de byter fönster? Det är så frågan måste ställas. Det är inte så att pengarna ramlar ned från himlen och helt plötsligt finns en massa pengar som kan fördelas på ett gott sätt. Det är några skattebetalare som betalar in skatten, och några andra får pengarna i form av stöd och bidrag. Min grundinställning är att när vi nu har energipriser och elpriser som ser ut som de gör är investeringar i den typen av åtgärder redan i dag lönsamma. Då ska vi akta oss för att ha stödsystem där marknaden ändå tar hand om omställningen. Skärpta energikrav och skärpta krav på befintliga byggnader och nybyggnation finns och är på väg in. Det är bland annat tack vare att vi har kommit överens på EU-nivå, men vi inför också själva en hel del av detta. Hur definierar vi ett nollenergihus i Sverige så att man vet vilka regelverk som finns i sammanhanget? Det är viktigt att se att vi med förutsägbara, långsiktiga och marknadsbaserade styrmedel kommer att ändra detta. Vi kan sedan i vissa lägen behöva omställning eller stödsystem som skjutsar på. Men vi är inte i det läget nu, tycker jag, att det är ett sådant stödsystem som är högst prioriterat. Sedan får vi ta ställning till det här budgetåret när vi ser hur intresset är. I grunden är det andra styrmedel som jag vill använda, som vi redan har introducerat och som är på väg in. Det kommer att ge en ordentlig styreffekt.
saknar porträttfoto
Mikaela Valtersson (Mp)

Anf. 106 Mikaela Valtersson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det var ett tydligt besked från näringsministern att det inte är högprioriterat att ha den typen av stöd kvar. Det är viktigt att ha en kontinuitet i de stödsystem och regelverk som finns. Problemet är att det blir en stor ryckighet för människor som har förväntat sig att det finns ett stöd för att vidta en stor åtgärd i sina hus som också är klimatsmart och bra för miljön, men sedan finns inte stödet om inte pengar skjuts till. Det skapar en problematisk ryckighet och oförutsägbarhet. Näringsministern frågar sig hur man kan motivera att vissa skattebetalare ska subventionera åtgärder som andra skattebetalare vidtar. Det är ett dilemma som jag verkligen tycker att man ska ta på allvar och att politiker alltid ska fundera över. Vi ska vara försiktiga med de resurser vi har. Samtidigt måste vi också fundera på hur vi klarar den stora utmaningen och det stora ansvar som vilar på oss att skapa ett hållbart samhälle och klara klimatomställningen. Om vi tar det ansvar som krävs och vidtar de åtgärder som krävs för att nå dit gynnar det alla medborgare i ett land och alla skattebetalare. Det är i ljuset av det vi måste fundera över vilken typ av åtgärder och stödsystem som krävs för att nå den utveckling vi vill ha. I dag kan vi se att det inte går tillräckligt fort och att vi inte når dit riktigt i den takt vi vill. Då måste vi fundera över vilka åtgärder som krävs. Vilka beslut och vilket ansvar krävs från oss politiker för att komma dit? Då är detta en sådan sak. Det är samma logik och resonemang som ni har haft bakom miljöbilspremien. Här är det vissa skattebetalare som kanske åker kollektivt till jobbet varje dag, men de sponsrar att få i gång en utveckling på miljöbilsmarknaden. På samma sätt kan man motivera den typen av åtgärder om det leder till något positivt och bra för de flesta medborgare.
saknar porträttfoto
Maud Olofsson (C)

Anf. 107 Maud Olofsson (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Mikaela Valtersson pratar om kontinuitet. Men kontinuitet innebär inte att stödet ska finnas för evigt. Kontinuitet innebär att något införs under en period och man vet vilka regler som gäller - men sedan tar det slut. Med miljöbilspremien har vi resonerat på det sättet. Den finns under en period när vi vill introducera ett tänkande, ett kunnande, för företag att utveckla produkter. Men sedan tar det slut. Marknaden klarar av detta i nästa steg. Det är därför jag gör jämförelsen i fråga om varför man ska låta vissa skattebetalare betala andra skattebetalares byte av fönster - därför att under en kort period fungerar det. Men det innebär inte att det ska vara så i längden. Vi har fått kritik från marknaden på andra områden, till exempel när det gäller oljekonverteringsstödet. Man tycker att marknaden har förstörts snarare än hjälpts av stödet. Vi måste ta till oss det. Om vi vill miljön väl och om vi vill småföretagandet väl måste vi också lyssna på vad de säger. Vi måste naturligtvis se på vilka åtgärder som är mest effektiva. Jag menar att de långsiktiga styrmedlen handlar om regelverk, nybyggnation och befintliga hus. Det finns en del regler som har satts i sjön, och några är på väg in. Sabo säger att de tjänar pengar på att spara energi. Det gör alla när energikostnaderna är som de är. Då gäller det för politiken att vara vis i hur man använder skattemedel och vara så träffsäker man bara kan i vilka åtgärder som genomförs. Med de saker som regeringen genomför ser jag en positiv utveckling. Det möter jag också i dialogen när vi pratar om energidirektivet och det som handlar om energieffektivisering. Jag tror att vi kan känna oss positiva. Det kommer nya förslag i Energieffektiviseringsutredningen. Då kommer vi att återkomma med ännu fler åtgärder som styr åt det hållet.

Dokument

den 13 maj

Interpellation

2007/08:739 Stöd till installation av energieffektiva fönster i småhus

av Mikaela Valtersson (mp)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Sverige har antagit ett mål att minska energianvändningen i bostadssektorn med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995 års användning. Boverkets senaste utvärdering av miljömålet God bebyggd miljö visar dock att det är osäkert om energimålen hinner uppfyllas i tid. Energianvändningen i sektorn minskar, men utvecklingen går för långsamt. Mellan 1995 och 2005 minskade energianvändningen för uppvärmning med 2–7 procent beroende på hur man räknar och Energimyndigheten uppskattar en minskning om endast ca 2 terawattimmar till år 2015.

För att rejält minska den totala energianvändningen i bostadssektorn krävs att stora energibesparande åtgärder vidtas i samband med ombyggnation och renovering. Energieffektiviseringsutredningen har nyligen konstaterat att det finns en stor outnyttjad effektiviseringspotential i befintlig bebyggelse. Endast en mindre del av de lönsamma åtgärderna väntas ske spontant i samband med kommande renoveringar.

En av de viktigaste åtgärderna för att minska energiförbrukningen i bostäder är att förbättra energiprestandan i husens klimatskal för att förhindra att värme läcker ut. En sådan åtgärd är att byta ut befintliga fönster mot mer energisnåla alternativ. Boverket bedömer att mellan 1,6 och 2,8 terawattimmar energi kan sparas om alla fönster skulle bytas ut till mer energisnåla.

Det krävs incitament som gör det lönsamt och attraktivt för människor att göra energibesparande åtgärder. Sedan 2006 finns ett ekonomiskt stöd till installation av energieffektiva fönster i småhus (SFS 2006:1587) som löper till slutet av 2008. Intresset för stödet har varit stort och redan i april 2008 hade hela stödsumman om 100 miljoner kronor beviljats. Regeringen har ännu inte gett några besked om en eventuell förlängning av stödet eller om man planerar att avsätta ytterligare medel i tilläggsbudgeten. Det innebär att många småhusägare som planerat att söka stöd nu inte har någon möjlighet att få det. Det riskerar även att medföra att den ökade efterfrågan på energifönster som man kunnat se de senaste åren nu mattas av.

Stödet gäller endast småhus, men även i en stor del av flerbostadsbeståndet finns behov av fönsteråtgärder. Endast runt 3 procent av fastigheterna uppförda under det så kallade miljonprogrammet har i dag treglasfönster, och fönstrens energiprestanda är i detta bestånd avsevärt sämre än vad dagens standard kräver.

Det är inte självklart att ekonomiskt stöd alltid är det mest lämpliga styrmedlet för att stimulera energiförbättrande åtgärder i bostadssektorn. Det finns flera nackdelar med nuvarande stöd. Energimyndigheten och Naturvårdsverket är tveksamma till om stödet är kostnadseffektivt och Boverket har föreslagit att en skärpning av energikrav vid ny- och ombyggnation tillsammans med ökade informationsinsatser och energimärkning av fönster skulle kunna vara andra viktiga verktyg.

Det är naturligtvis viktigt att se över befintliga styrmedel och, om behov finns, att utforma nya kostnadseffektiva verktyg som samtidigt ger upphov till stora energibesparingar. Men faktum kvarstår att när nuvarande stöd löper ut finns inom den närmaste framtiden inga andra styrmedel som kan bidra till en ökad installation av energieffektiva fönster i bostäder. Detta kommer att medföra att en del av den energieffektiviseringspotential som finns inte realiseras, vilket i sin tur ytterligare försvårar möjligheten för Sverige att nå uppsatta energimål. Det kommer dessutom att medföra negativa effekter för de fönstertillverkare som finns på marknaden. Det är viktigt att ha en kontinuitet i befintliga stödsystem för att undvika missnöje bland bidragssökande och instabilitet på marknaden. En intervjuundersökning med fönstertillverkare gjord av Energimyndigheten har visat att bidraget av flera företag anses som avgörande för att kunder ska välja energisnåla fönster vid fönsterbyte. En förlängning av nuvarande stödprogram skulle således utgöra ett nödvändigt alternativ för att stimulera marknaden för energifönster tills andra ännu bättre styrmedel introduceras.

Jag har mot bakgrund av ovanstående följande frågor till näringsministern:

1. Avser ministern att verka för att nya medel till stödet för installation av energifönster avsätts i tilläggsbudgeten?

2. Avser ministern att förlänga stödet till energieffektiva fönster i småhus efter att nuvarande stödperiod löper ut?

3. Vilka andra åtgärder avser ministern att vidta för att få till stånd en ökad installation av energieffektiva fönster i hela bostadsbeståndet?