Stöd till eventbranschen

God dag, herr talman! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat arbetsmarknadsministern om ministern har för avsikt att se över det ekonomiska stöd som ges till kultursektorn eller att tillföra nya riktade stöd så att det även omfattar denna bransch och om ministern anser att det är problematiskt att en viktig bransch inom upplevelseindustrin riskerar att försvinna. Interpellationen har överlämnats till mig.

Sverige befinner sig fortfarande i ett allvarligt läge efter spridningen av det nya coronaviruset. Många branscher, däribland upplevelseindustrin där ljus- och ljudproduktion ingår, har drabbats ekonomiskt mycket hårt till följd av det nya viruset.

Regeringens fokus har i första hand varit att förhindra smittspridningen och rädda människoliv. I Sverige liksom i övriga världen får pandemin, och åtgärderna för att bekämpa den, dock stora följder för ekonomin. Förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar har varit, och är fortfarande, ett viktigt verktyg i kampen mot covid. Gränsen på 50 deltagare ligger i nuläget fast som huvudregel, men regeringen har remitterat två förslag om att förbereda för lättnader i förbudsförordningen. Folkhälsomyndigheten kommer även att få i uppdrag att uppdatera befintliga riktlinjer så att arrangemang kan genomföras på ett smittsäkert sätt.

Arbetet med att hjälpa företag i denna svåra situation pågår kontinuerligt och regeringen har vidtagit en rad åtgärder som syftar till att mildra konsekvenserna för jobb och företagande i vårt land. Ett krispaket till kulturen om en halv miljard kronor sjösattes tidigare i år. I det finns stöd till kulturens arrangörer samt till enskilda kulturskapare och frilansare och andra aktörer inom kulturområdet. Utöver detta har regeringen tagit fram stöd till museer, scenkonstinstitutioner och regional kultur. Sammantaget har ca 1 miljard anslagits för krisstöd till kulturen.

Regeringspartierna presenterade inom ramen för budgetförhandlingarna den 21 augusti 2020 ett förslag på ytterligare ett stödpaket till kulturen. Det handlar om 1,5 miljarder kronor extra till kulturen för 2020. Pengarna är tänkta att användas både för att mildra den akuta krisen och för att bidra till kulturens återhämtning.

Utöver de krispaket som har beslutats kan kulturaktörer ta del av regeringens generella stöd till näringsliv och företagande. Dessutom har de bidragsgivande aktörerna inom kulturområdet anpassat sin ordinarie stödgivning efter den rådande situationen.

Regeringen för en kontinuerlig dialog med berörda aktörer och branscher inom näringslivet och kulturområdet om hur situationen utvecklar sig.

Herr talman! Jag hoppas att herr talmannen och näringsministern har haft en bra sommar trots de underliga tider vi just nu lever i.

Jag tackar näringsministern för svaret. Vi var många som trots pandemin och alla de restriktioner som finns hade sett fram emot en sommar med upplevelser och andra event. Många företag som arbetar inom upplevelseindustrin hade sett en möjlighet att få sina företag att fortsätta existera. I stället för att vidta åtgärder tog regeringen semester, och alla vi andra fick en sommar utan konserter, evenemang, fotbollsmatcher, festivaler eller Almedalen. Listan kan göras hur lång som helst. Evenemang fick ställas in med kortare eller längre varsel.

I Dagens Nyheter från i dag läser jag att en tredjedel av Sveriges artister - vi talar om 2 000 personer - har för avsikt att lägga ned sin verksamhet eller byta arbete. Detta är ett tydligt tecken på att vi har en eventbransch i fritt fall.

Gemensamt för alla dessa event och evenemang är att de är beroende av samarbete med företag som arbetar inom upplevelseindustrin. Det här är företag som på grund av alla de restriktioner som i dag finns har förlorat alla sina inkomster.

Min interpellation ställdes mycket riktigt först till arbetsmarknadsministern med frågor om hur regeringen tänker vidta åtgärder, och näringsministern besvarar den. Jag tror dock att näringsministern tyvärr inte har förstått mina frågor, då jag ser att han svarar ungefär liktydigt med det svar jag fått på den skriftliga fråga som jag ställt till kulturministern.

En bransch som i mitten av mars fick sin dörr stängd och låst är bland annat den för ljus- och ljudtekniker. När gränsen för hur många människor som får träffas sänktes från 500 till 50 murades deras dörrar totalt igen. På den skriftliga fråga som jag ställde till kulturministern fick jag till svar att dessa företag kan söka stöd från Kulturrådet. Men de här företagarna är inte kulturarbetare. De kan inte söka de stöd som regeringen så storstilat har satsat för att behålla kulturen. De är egna företagare.

En artist kan inte stå på scen utan scenbyggare, som är egna företagare, inte uppträda utan tekniker, som är egna företagare, inte stå på scen utan ljud- och ljustekniker, som är egna företagare, och så vidare. Listan kan göras lång.

Häri ligger problemet. Alla dessa människor arbetar ofta i små specifika företag, och de är inte sådana kulturarbetare som räknas in i Kulturrådets område för att söka bistånd. De är egna företag. Det handlar om små företag, enskilda företagare och frilansare. De kan inte ta del av den halverade egenavgiften, då de inte har någon inkomst. De kan inte permittera sig själva, då de är fåmansföretag eller egna företagare utan anställda.

De är många små företag som står långt ifrån regeringens riktade stödpaket. Hur tänker regeringen agera för dessa småföretag?

Herr talman! Jag tror att vi alla önskar att vi inte befann oss i denna situation. Jag tror inte att det finns en enda människa i vare sig vårt land eller utanför våra gränser som inte skulle önska tillbaka en normal vardag med en normal sommar då man kan gå på konserter, precis som ledamoten ger uttryck för. Man har inte kunnat gå på teater eller fritt kunnat umgås med människor i små eller stora grupper. Denna känsla bär vi nog alla.

Likväl, herr talman, är det bara att inse att verkligheten inte ser ut så. I verkligheten är vi fortfarande mitt i en pandemi. Det har vi i vårt land nu varit sedan senvintern och början av våren. Vi har försökt hantera denna pandemi utifrån försök att begränsa smittspridningen, rädda människoliv, se till att sjukvården har möjlighet att hantera den enorma anstormning som vi inte minst såg under våren. Där har heroiska insatser gjorts.

Samtidigt jobbade vi parallellt med detta väldigt snabbt på ett sätt som vi aldrig någonsin har gjort, varken i riksdagen eller i regeringen, med att ta fram åtgärder för att mildra effekterna på jobb och företagande. Jag säger "mildra" för att jag tror att vi alla innerst inne inser att det blir effekter, och det är inga positiva effekter.

Detta har inneburit att vi har tagit fram nio ändringsbudgetar från mars till juni. Det är fråga om insatser som fortfarande pågår och som hittills omfattat närmare 800 miljarder av skattebetalarnas pengar i lån, garantier och direkta stöd. Vi gör detta därför att det är det riktiga att göra. Det är viktigt att vi håller ihop i en sådan här tid i vårt samhälle, i vårt Sverige. Jag har sett på en rad kommentarer under pandemin att det är många som tycker att det är tufft och svårt men också uppskattar mycket av denna snabba hjälp.

Herr talman! Vi blickar framåt mot hösten och ser att vi fortfarande är mitt i denna pandemi. Jag blir lite orolig när jag hör Moderaterna undra varför vi inte bara släpper på. Ta inte lätt på riskerna! De finns där fortsatt. Pandemin är inte borta. Covid-19 är inte borta. I länder där man trodde att man hade besegrat denna fiende, som man kallar den, är den nu på väg tillbaka med kraft - därav den oro som jag tror att vi alla har anledning att känna inför den höst vi har framför oss.

Dit ska inte vi. Vi ska fortsätta att hålla i smittspridningen och värna människoliv. Parallellt med detta ska vi naturligtvis också se hur vi kan skapa förutsättningar för att så långt det är möjligt få igång hjulen. Jag har all respekt för stöd - det finns ett antal pågående stöd, och vi utesluter absolut inte att det kan behövas ytterligare justeringar och kanske även nya former av stöd. Men det är viktigt att också fundera över hur vi får igång hjulen. Till syvende och sist tror jag att alla förstår att nästan oavsett hur många hundra miljarder av skattebetalarnas pengar vi ställer till förfogande kommer det inte att räcka om detta pågår en längre tid.

Det är mot den bakgrunden, herr talman, som vi tillsammans med branscher, aktörer och näringsliv har tagit initiativ till att se om det går att hitta en ordning där man får möjlighet att bedriva verksamhet, så att till exempel Elisabeth Björnsdotter Rahm kan gå på konsert, utan att för den delen addera till smittspridningen. Ett sådant förslag ligger på remiss. Vi för också en dialog med andra branscher för att se om det här går att göra parallellt, så att vi kan försöka att så långt det är möjligt både begränsa smittspridningen och få fart på hjulen.

Herr talman! Jag tackar återigen ministern för svaret. Regeringen har gjort mycket. Det är jag den första att tillstå. Ministern pekar tydligt på allt som har hänt inom sjukvården. Detta är jag den första att hålla med om, då jag själv har varit verksam inom sjukvården under hela våren och försökt begränsa smittspridningen. Jag kan absolut inte säga att vi tar lätt på riskerna när det gäller att förhindra smittspridningen.

Problemet i den här branschen, ljud- och ljustekniker inom upplevelseindustrin, är väldigt komplicerat. Ministern säger att det kommer lättnader under hösten, så att vi kanske kan få gå på konserter. Men den här industrin, som till exempel gäller ljus- och ljudtekniker, har otroligt långa ledtider. Det kan ta fyra till åtta månader att förbereda en konsert, en fotbollsmatch, ett event eller ett arrangemang. Det innebär att de beslut som togs i våras kommer att påverka branschen hela hösten och långt in på nästa år.

Många inom branschen har fått rådet att söka a-kassa. Men de är inte per definition arbetslösa. De har ju egentligen hur mycket jobb som helst, men på grund av rådande omständigheter kan de inte utföra sina jobb. Alla som gick med i a-kassan i våras får endast grundersättning, eftersom man måste ha haft ett avbrott i sin arbetslöshet för att kunna få en inkomstbaserad a-kassa. Det här ställer givetvis till problem för dessa företag.

Jag funderar på hur regeringen avser att kompensera alla dessa arbetslösa personer inom ljud- och ljusteknikbranschen. De får rådet att omskola sig. Jag pratade med en man som jobbat hela sitt liv med den här sortens verksamhet. Han sa till mig: Vad ska jag göra? Jag är 63 år och har två år kvar till min pension. Vad ska jag omskola mig till?

Jag pratade med en man som berättade för mig att hela hans inkomst var beroende av Almedalen. Hela hans årsinkomst försvann i år. Där står han - utan möjlighet till inkomst. Han har heller inte möjlighet att söka bidrag, då han inte är en kulturarbetare utan har ett eget företag som jobbar mot kulturbranschen.

Företag efter företag går i konkurs, eftersom det inte finns stöd för den här branschen att söka. Att hänvisa till att regeringen satsar pengar på kulturbranschen och kultursektorn är gott nog, men det hjälper inte dessa företag; det är inte kulturarbetare utan egna företag som arbetar tillsammans med kultursektorn. Om ingenting görs får vi svårt att behålla kompetensen inom det här området, vilket kommer att få stora konsekvenser när vi så småningom kanske kommer att kunna återgå till mer normala former och ordna större evenemang och arrangemang. De statliga stöd som riktas till kultursektorn omfattar som sagt inte denna bransch, men utan stöd kommer hela branschen att försvinna. Vi kommer att stå där utan kompetens och företag inom området, och det kommer att ta lång tid att bygga upp en skadad bransch.

Min fråga till näringsministern blir igen: Vad avser ni att göra?

Herr talman! En av de finaste saker som vi har anledning att vara stolta över, vad gäller de väldigt svåra omständigheter som vi hade under våren, är att denna riksdag och denna regering tillsammans vidtog ett antal åtgärder och kunde samlas. Jag tror att detta är väldigt viktigt. Vi råkade in i en pandemi som vi inte sett maken till, i alla fall inte någon som lever i dag. Möjligtvis är det någon som är riktigt gammal och kommer ihåg spanska sjukan, men det är tack och lov ett bra tag sedan. Att vi under våren under stor osäkerhet snabbt vidtog ett antal åtgärder för att begränsa smittan - men naturligtvis också för att mildra effekten för jobb och företagande i vårt land - var en styrka.

Sedan dess, herr talman, har vi naturligtvis haft en lärkurva. Vi har lärt oss lite mer om detta virus, om än inte tillräckligt, vilket jag tror att vi alla kan se. Man måste vara ödmjuk och konstatera att det finns mycket som vi inte vet. Vi har också naturligtvis lärt oss en hel del om hur de olika stödprogrammen, som totalt kanske omfattar 800 miljarder av skattebetalarnas pengar, har slagit. Vad har fungerat? Vad har inte fungerat? Där för vi naturligtvis en kontinuerlig dialog med dem som detta är riktat till. Vi är naturligtvis också beredda att genomföra de förändringar som krävs allteftersom vi lär oss mer om hur den här sjukdomen utvecklar sig i vårt land och - eftersom det är en global pandemi - i våra grannländer och vårt närområde.

Det är mot den bakgrunden vi nu har lagt fram ett antal förslag. Här, herr talman, ser man lite vådan av förskrivna kommentarer och inlägg i en interpellationsdebatt. Sedan denna interpellation skrevs har ju regeringen presenterat ett antal förslag när det gäller ekonomiskt stöd till kulturen och kulturens underleverantörer, men också naturligtvis om hur vi på ett smittsäkert sätt kan få igång verksamhet som jag tror att vi alla innerst inne längtar till.

Därutöver finns det som sagt ett antal andra program som vi infört för att stötta vårt näringsliv och se till att rädda jobb. Ett exempel är omställningsstödet. En fjärdedel av dem som har sökt det är egna företagare. Jag möter naturligtvis också många som säger att det här inte hjälper nu, och det är klart att vi tar in även detta i det arbete som vi gör allteftersom vi lär oss mer om både smittan och dess verkningar.

Det är mot den bakgrunden, herr talman, som regeringen inte alls utesluter ytterligare åtgärder. Det vore övermodigt att tro att vi är igenom den här pandemin bara därför att vi, tack och lov, har haft en positiv utveckling de senaste månaderna med allt färre som dör i sjukdomen, allt färre som smittas av den och allt färre som blir allvarligt sjuka. Likväl är vi fortfarande mitt i den, och därför behöver vi fortsätta jobba.

Jag tror också, herr talman, att det är oerhört viktigt att vi fortsätter att hålla ihop, både i riksdagen och i regeringen. Vi vet ju inte - där bör man vara ödmjuk - vad hösten bär i sitt sköte. Vi ser ju en ganska kraftig ökning av smittspridningen igen i många av de europeiska länderna, länder som hade en positiv utveckling under senvåren och sommaren - Italien, Spanien, Tyskland med flera.

Mot den bakgrunden, herr talman, kan jag försäkra ledamoten att vi kommer att fortsätta jobba intensivt när det gäller att begränsa smittspridningen och i dialog med näringslivet, inte minst de enskilda företagare som ledamoten pratar om, se hur vi kan stötta varandra genom den här eländiga krisen.

Herr talman! Det är väldigt positivt att regeringen satsar pengar på kulturen, men då måste jag få upprepa mig: De företag inom upplevelseindustrin som jag nu pratar om är inte kulturarbetare. De är egna företagare, ofta små egna företagare, som saknar möjlighet att söka stöd.

Vi pratar om att vi ska införa stöd till kulturen. Ja, det är väldigt positivt. Men med de långa ledtider som dessa företag har för att starta upp sin verksamhet igen och kunna arrangera kulturevenemang, konserter och så vidare har hela det här året gått, och stora delar av nästa år har också försvunnit.

Vi ser hur företag efter företag i den här branschen går i konkurs. Vi går miste om stor kompetens och stor erfarenhet. Det kommer att ta lång tid att återuppbygga den kompetens som vi tappar på grund av de konkurser som vi nu kan läsa om varje dag. Därför känner jag att detta är stöd som skulle ha kommit för länge sedan för att kunna förhindra att vi nu står inför det faktum att en tredjedel av Sveriges artister avser att avsluta sin verksamhet och att vi har en upplevelseindustri med företag som inte finns kvar på marknaden längre.

Vi kommer att stå som ett fattigt kulturland om vi inte vidtar åtgärder för att rädda dessa företag som stöttar alla kulturarbetare.

Herr talman! Efterklokhet sägs ju vara en av de vanligaste klokheterna. Det är klart att vi alla hade önskat att vi inte vore i det läge där vi är, med en global pandemi som tagit människoliv, gjort människor sjuka och påverkat i princip alla delar av vårt samhälle med den oro och den utslagning det innebär. Vi har flera hundra tusen löntagare som har blivit utan arbete, och vi har företagare som har gått i konkurs och som känner en oro över hur länge detta pågår.

Det är dessa förutsättningar vi har. Vi jobbar på, och jag tror som sagt att det är viktigt att vi fortsätter att göra det tillsammans och håller ihop i detta.

Jag förstår naturligtvis att det kan vara frestande i opposition - jag har själv suttit i opposition i åtta år i denna kammare - att försöka ta en kortsiktig politisk poäng, men vi är fortfarande mitt i en pandemi. Det är viktigt att påminna sig om det och att inte ta lätt på de risker det innebär.

Elisabeth Björnsdotter Rahm tar upp kulturens underleverantörer. Jag känner väl till dem. Jag inte bara känner till dem; jag har ganska nyligen tillsammans med min kollega kulturministern träffat representanter och företrädare för dem för att föra en dialog om hur läget är och ta del av deras förslag. Det är mot den bakgrunden vi också har lämnat förslag om hur man skulle kunna få igång hjulen och även om stöd som faktiskt, om de går igenom i denna riksdag, kan hjälpa underleverantörerna till kulturen, de ljus- och ljudtekniker med flera som ledamoten pratar om.

Det innebär inte att vi därmed kan säga att vi löst detta. Vi måste kontinuerligt fortsätta jobba för att se till att hantera både själva sjukdomen och dess verkningar på vårt samhälle, på vårt näringsliv och på våra löntagare.

Jag tackar ledamoten för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.