Statliga bolag

Herr talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har mot bakgrund av Telia Soneras verksamhet i Eurasien frågat mig om det går att vara ett bolag i statlig ägo och samtidigt verka på den marknad som man nu gör och vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra korruption i de svenska statliga bolagen framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har höga förväntningar på alla statligt ägda bolag och vill att de ska agera föredömligt inom området hållbart företagande. Vi förväntar oss att bolagen följer internationella riktlinjer såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN:s Global Compact.

Telia Sonera verkar på marknader med höga risker. Bolagets nuvarande ledning och styrelse har ärvt denna verksamhet. Vi uppmuntrar Telia Soneras arbete med att hantera de utmaningar som finns, och vi börjar också se effekterna av det arbetet. Bolaget har ökat transparensen och har gjort genomgripande förändringar, inte bara på ledningsnivå utan även i andra delar av bolaget.

Men att vi börjar se effekt är inte samma sak som att alla risker hanterats. Det här är ett arbete som tar tid, och bolaget kommer att fortsätta att möta utmaningar på dessa marknader. Vi följer bolagets arbete noga.

Som ansvarig för ägarfrågorna ser jag som en av mina viktigaste uppgifter att upprätthålla allmänhetens förtroende för de statligt ägda bolagen. Som näringsminister är jag dessutom mån om att även det övriga näringslivet fortsätter på den inslagna vägen.

Flera av de svenska bolagen är duktiga på att hantera hållbarhetsrelaterade risker och även på att identifiera och arbeta med möjligheterna. Affärsetik och antikorruption står högt på agendorna och fortsätter att vara utmanande frågor såväl utomlands som i Sverige.

För de statligt ägda bolagen har vi bland annat förtydligat vad det kan innebära att agera föredömligt inom områdena antikorruption och affärsetik genom att i statens ägarpolicy hänvisa till Institutet mot mutors fastställda kod om gåvor, belöningar och andra former av förmåner i näringslivet.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller hållbart företagande och vill spela en tydlig roll för att driva på och skapa förutsättningar för att hela näringslivet ska gå i rätt riktning, både på hemmaplan och ute i världen.

Hållbart företagande är ett område där vi avser att tydligt höja ambitionen. Den 24 augusti lanserade regeringen en nationell handlingsplan för att genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vi kommer också att överlämna en skrivelse till riksdagen om hållbart företagande inklusive antikorruption - den första någonsin på detta tema.

Herr talman! Jag tackar näringsministern för svaret. Det är bra att näringsministern uttrycker regeringens höga ambitioner inom området hållbart företagande och att man förväntar sig att bolagen följer de internationella spelreglerna.

Jag ser det som en fortsättning på det arbete som är gjort. År 2007 var Sverige under alliansregeringen första land i världen att införa GRI-rapporteringen, den internationella standarden för hållbarhetsrapportering utifrån utmaningar och hur man agerar för att leva upp till riktlinjer och ägarpolicy.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det följdes 2012 av att det togs nya steg för att stärka hållbarhet som en viktig angelägenhet. Regeringen lyfte då in frågan om bolagsstyrningen genom att ge styrelsen i uppdrag att utarbeta strategiska hållbarhetsmål. Redovisningen från bolaget innehöll mycket, bland annat policyer för etik, jämställdhet och miljö samt miljöledningssystem enligt IFRS, International Financial Reporting Standards. Man lämnade också en hållbarhetsredovisning enligt GRI.

Som näringsministern var inne på i sitt svar finns också en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter.

Tar vi in Telia Sonera i detta verkar bolaget, precis som näringsministern säger, på marknader med hög risk. Det är bekymmersamt. Även om näringsministern tar upp att man ser effekter säger han också att man kommer att fortsätta att möta utmaningar på dessa marknader.

I och med det fortsatta arbetet med hållbarhetskriterierna är det tufft att som statligt bolag befinna sig på en högriskmarknad. Det är tufft för alla bolag och företag, men det ställer extra höga krav på de statliga bolagen.

Telia har tidigare väckt reaktioner i vårt land, bland annat i Stockholm när det gäller muthärvor. Det kommer att vara stort tryck från opinionen, och världen blir bara mer och mer komplex för varje dag som går.

Frågan om åtgärder för att förhindra korruption inom svenska statliga bolag framöver besvaras med att bolagen kommer att fortsätta möta utmaningar. Men eftersom marknaderna i Asien är vanskliga skulle jag vilja ha lite fler tankar om hur det ser ut och om möjligheterna att verka där.

Herr talman! Som huvudägare har regeringen ett tydligt ansvar för att bolaget styrs på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Vi ska vara en kunnig och engagerad ägare som samarbetar med andra ägare och för en dialog med framför allt styrelsens ordförande.

Ägarens viktigaste uppgift är att tillsätta en bra styrelse. Vi känner stort förtroende för den nuvarande styrelsen och ledningen. De tar ett stort ansvar för just hållbarhetsfrågor och har förändrat bolaget i en riktning som vi anser vara positiv. Man har också fått beröm, inte minst från de delar av civilsamhället som har granskat Telia. De ser att det har tagits initiativ. De förväntar sig säkert mer, men Telia Soneras nuvarande ledning har ändå bedrivit ett mycket målmedvetet arbete för att hantera detta.

Jag garanterar interpellanten att vi för en kontinuerlig dialog med bolaget om hållbarhetsfrågor. Det står överst på agendan i varje ägardialog vi har med Telia Sonera när vi träffar bolaget på olika sätt.

Låt oss dock komma ihåg att det är svårare när man har ärvt en verksamhet. Det är svårare att agera i ett läge där man som bolagsledning och styrelse har en verksamhet på plats som man måste hantera. Att pröva ett nytt avtal eller en ny marknad och kunna göra egna investeringar eller ta egna beslut framåt är lättare än att hantera en verksamhet som de facto redan finns och där avtal är reglerade och man är inne i affärsrelationer som man inte har styrt över själv.

Det är en relevant fråga som ställs, och den ställs gång efter annan: Bör bolaget över huvud taget vara kvar på svåra marknader? Det innebär ju stora risker för korruption i ett antal av dessa länder. Men på vilka marknader företaget ska vara aktivt är en kurspåverkande fråga och inte något som jag som ägarrepresentant bör resonera om, för då kan jag påverka kursutfallet för bolaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I första hand är det en fråga för styrelsen. Om det är styrelsens ansvar att fatta kloka beslut och styra bolaget i rätt riktning bör styrelsen fatta dessa beslut.

Den nuvarande ordföranden har inte varit med och fattat de beslut som ledde till dessa marknader. Låt mig citera vad Marie Ehrling har sagt i denna fråga tidigare: "Vår slutsats . att det skett en del saker och transaktioner som inte var etiska och som inte nuvarande ledning och styrelse kunde ställa sig bakom."

Det säger något om att den nuvarande styrelsen har en annan inriktning på verksamheten än den tidigare styrelsen hade. I det arbete styrelsen gör är man besjälad av att försöka visa transparens och öppenhet.

Som jag sagt till kammaren tidigare tror jag inte att vi har sett den sista skandalen kopplad till dessa marknader. Förhoppningsvis gäller det inte nya affärstransaktioner utan gamla. Då förväntar jag mig att man på bolaget är så transparent och öppen man bara kan vara för att redovisa vad som har hänt, hur det har gått till och vad man avser att göra för att hantera situationen så ansvarsfullt som möjligt.

Herr talman! Låt mig börja med styrelsen. Jag upplever också att vi har gjort en resa från det läge där vi befann oss för något år sedan. Man har bytt ut personer, och det har hänt saker och ting. Men de har fått ärva det de har, och de sitter med den ram de har. Det är i den kontexten jag tänker. Kan ett statligt bolag i framtidens Sverige verka med de ramar de har som inte andra bolag har? Det är frågan.

Jag förstår näringsministerns svar att han inte ska spekulera så att han stör marknaden. Det ska han absolut inte. Men det är viktigt att hålla frågan levande och hela tiden fråga om vi är på rätt kurs eller om vi ska göra något annat i stället.

Vi ska absolut ha transparens och öppenhet. Det skrev jag också i min fråga, och jag förväntar mig att det är transparent och öppet. Det känner jag att det är i och med att utskottet har besökt Telia och ska dit igen. Vi kommer alltså att hålla frågan öppen.

I sitt svar hänvisar näringsministern till handlingsplanen för mänskliga rättigheter som kom i måndags. Jag har läst den, och jag ska läsa den igen. Den är bra, men den är inte juridiskt bindande. Det mesta rör företag och kommuner, men det står också lite om de statliga bolagen.

Med tanke på detta undrar jag: Hur kommer man att följa detta i FN? Det är ju bara fem stater plus Sverige som har gjort detta eller är på gång. Har regeringen för avsikt att sätta in detta i ägardirektiven?

Herr talman! Jag är tacksam över att vi har en interpellationsdebatt om detta. Telia Sonera är ett viktigt bolag för Sverige på flera olika sätt. Det har bidragit till och investerar fortfarande kraftigt i utbyggnaden av kommunikationer i Sverige. Det är ett otroligt viktigt bolag för Sverige, men det har också stor påverkan utanför vårt lands gränser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är en av ägarna i bolaget, men vi är inte ensam ägare. Det är därför viktigt att vi följer vad det gör. Jag tycker att det är kul att vi ändå verkar ha en positiv analys av vad den nuvarande ledningen har gjort och vilken väg de har valt.

Det är viktigt för dem att känna vårt stöd men också de starka förväntningar som den svenska staten har som ägare på att detta inte är frågor som vi hanterar lättvindigt. Vi tycker att de är en central del av verksamheten och att det krävs att man fortsätter att jobba på den inslagna väg man har valt.

Det är också viktigt att konstatera att Telia Sonera i dag har som policy att löpande kommunicera oegentligheter som identifieras i leverantörskedjor. De är även initiativtagare till viktiga branschdialoger. De försöker alltså inte bara hantera sitt eget bolag utan också andra telekombolags verksamhet på sådana marknader.

Man försöker att jobba ihop om code of conduct och hur sådana frågor ska hanteras. Det är viktigt att inte bara titta isolerat på ett bolag. På dessa marknader kommer det att krävas förändringar också av andra bolag.

I våras bjöd Näringsdepartementet in ordförandena i de stora institutionella ägarnas bolag på börsen för att diskutera affärsetik. Det var alltså ordförandena i de statliga bolagen. Utgångspunkten var lärdomarna från Systembolaget, Skanska och Telia Sonera och att sprida kunskaperna från Telia Sonera - vilka nitar man har gått på och vilka misstag man har gjort - till andra statliga bolag så att de förstår vad man bör tänka på, hur man bör navigera och vad man inte får ta för givet när man befinner sig på marknader eller har problem med risker av den här typen. Vi försöker alltså att agera proaktivt kring detta.

När det gäller handlingsplanen för mänskliga rättigheter förväntar vi oss redan att de statliga bolagen följer den, så det är ingen ny fråga för dem. Det som är nytt är att vi säger att vi också har förväntningar på att privata företag respekterar mänskliga rättigheter i sin verksamhet.

Vi är det sjätte landet i världen som har antagit en sådan nationell handlingsplan, och fler länder driver nu på för en ratificering. Det är en positiv väg för Sverige, men det är också positivt för svenska företag.

När jag talar om exportstrategi och när svenska företag beskriver sin relation på andra marknader säger vi ofta att de inte bara säljer sina varor och tjänster utan också sin trovärdighet i form av ett svenskt bolag. Vi har en låg acceptans för korruption, vi uppfattas som öppna och transparenta och vi har stort fokus på hållbarhet i svenska bolag, generellt sett. Jag tror att det kan gynna svenska företag långsiktigt att tänka igenom riskerna innan man ger sig in på marknader med stora utmaningar.

Det var förväntningarna på företagen. Den andra delen av den nationella handlingsplanen är att vi som stat tar ett större ansvar, både när det gäller att respektera mänskliga rättigheter i Sverige och att, exempelvis via ambassader, ge stöd och hjälp till företag som funderar på att ge sig in på vissa marknader.

Herr talman! Näringsministern var först inne på Telia Soneras del i det svenska samhället. Visst finns där en samhällsfunktion som är viktig. Det får hanteras på ett annat sätt, om man nu gör något val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker på AP-fonderna. Ministern var inne på att man jobbar i en kontext i andra länder. Då har man sagt: När är det dags för exit? Vad är det som gör att ett bolag är där? Påverkar det de gör där en hel nation på ett annat sätt?

Jag tycker att det är bra att svenska företag är med. Det har funnits kritik mot att de är det till stor del, men det är också en väg framåt då de faktiskt påverkar andra att göra något annat. Man får se om och när en sådan exit blir aktuell.

Om vi backar bandet lite är denna debatt inte ny, utan vi hade den också under den förra perioden. Sådana frågor kommer alltid upp, och de ska hanteras. Under finansmarknadsminister Peter Norman diskuterades Telia Sonera fram och tillbaka. Frågan behöver hållas levande. Då tänkte regeringen, i alla fall enligt Peter Normans utsaga: Är det möjligt att med dessa ramar göra det man gör i den kontext man lever i? Det var väl bara en tanke ut för att tänka vidare.

Nu byter vi lite fokus och går in på handlingsplanen för mänskliga rättigheter, men det gäller ju näringssidan. Visst finns det företag i Sverige. Jag tror också att hållbarhet är något som människor kommer att köpa. Ibland når politiken inte fram medan företagen gör det, såsom Puma. Vi har företrädare på idrottssidan som kan sprida saker och ting så att folk använder skor som är hållbara och så vidare.

Ett exempel i Sverige är Tailor Store, som planterar skog och bygger byar. De säljer skjortor, och de har hela kedjan med anställning och ansvar. Jag ser positivt på den utvecklingen för företagande.

Jag hoppas att det håller sig nu med bolagen, och jag kommer att följa frågan noga.

Herr talman! Frågan kommer att och måste fortsätta att diskuteras. De statliga bolagen ska agera föredömligt, och det ställer ökade krav på statliga bolag jämfört med privata företag. Svenska folket förväntar sig att statliga bolag sköter sig och på ett ansvarsfullt sätt hanterar de risker de kan stöta på.

Jag kan garantera att vi kommer att behålla hållbarhetsfrågorna högt på agendan och ha dem i vår dialog, inte bara med Telia Sonera utan även med de andra statliga bolagen.

Det kommer säkert att inträffa problem i något statligt bolag. Någon kommer att göra fel. Det kommer säkert att inträffa även under den här mandatperioden, men då är det viktigt att man är transparent och öppen och agerar på ett sätt som gör att man skyddar bolagen.

Ytterst hanterar man svenska folkets tillgångar. Det är den andra delen av ekvationen. Man kan verkligen ifrågasätta om det var klokt att ge sig in på alla dessa marknader med de risker det innebar. Nu gjorde man det, och man har hanterat situationen.

Nu jobbar vi så pass nära bolaget att jag skulle bli väldigt förvånad om Telia Sonera eller något annat statligt bolag skulle ge sig in på en väldigt märklig marknad utan att tala med oss som ägare först och ha en dialog om det. Vi försöker jobba så nära bolagen att vi är informerade om vad som händer. Man kan fundera på varför man hamnade i den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om man ska vara kvar på eller lämna en marknad handlar ytterst om att hantera tillgångarna ansvarsfullt så att svenska folkets tillgångar sköts på ett bra sätt. Det är flera saker man måste tänka på i denna fråga.

Jag välkomnar verkligen interpellationen och tackar för den.

Överläggningen var härmed avslutad.