Statens skuld till kommunsektorn

Svar på interpellationer

Herr talman! Jan Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att Migrationsverkets skuld till kommunerna ska betalas i närtid och hur jag avser att agera för att få till stånd en hållbar och långsiktig lösning för kommunerna.

Migrationsverkets uppgift är att ersätta kommunerna för deras kostnader efter en bedömning av en ansökan. Varje ansökan granskas för att det ska säkerställas att inte felaktiga utbetalningar sker.

Som en direkt konsekvens av det stora antalet asylsökande 2015 har Migrationsverket från januari till september 2016 tagit emot nära fyra gånger så många ansökningar om ersättning som under motsvarande period 2015. Myndigheten har till och med september i år betalat ut drygt 12 miljarder kronor i ersättningar. Det kan jämföras med de 6,9 miljarder kronor som utbetalades under hela 2015.

Trots omfattande åtgärder hos Migrationsverket för att effektivisera utbetalningarna har myndigheten alltjämt en stor balans när det gäller ansökningar från kommuner och landsting. Migrationsverkets bedömning är att man ska vara nere i normal handläggningstid i början av nästa år.

Regeringen anser att den uppkomna situationen är problematisk, inte minst för kommunerna som i många fall får vänta länge på Migrationsverkets bedömning av ansökan. Regeringen är därför mån om att Migrationsverket, i enlighet med sitt uppdrag i regleringsbrevet för 2016, fortsätter arbetet med att öka takten i utbetalningarna till kommunerna, och jag följer noga myndighetens arbete med detta.

När det gäller frågan om att få till stånd en hållbar och långsiktig lösning för kommunerna anser jag att det nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga, med planerat ikraftträdande den 1 juli 2017, är en viktig komponent. Avsikten är att de åtgärder som vidtas i det nya ersättningssystemet utöver förenklad administration även kommer att innebära att kommunerna snabbare ska få ersättning för sina kostnader.

Slutligen vill jag även nämna att regeringen har tillsatt en utredning vars uppdrag är att se över mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. I utredningens uppdrag ingår även att se över den statliga ersättningen till kommuner och landsting. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2017.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, även om det kanske inte riktigt besvarade mina frågor.

Staten är nu skyldig kommunerna uppemot 20 miljarder kronor i obetalda ersättningar för flyktingmottagandet. Det är alltså dubbelt så mycket som de 10 miljarder man tillför kommunerna i ökade statsbidrag i enlighet med migrationsöverenskommelsen med Alliansen förra hösten.

Jag kollade med några av kommunerna i min valkrets. Borås stad har i dagsläget en fordran på Migrationsverket som uppgår till ca 143 miljoner. För Marks kommun handlar det om 60 miljoner, och för en liten kommun som Ulricehamn handlar det om 33 miljoner. Jag kan försäkra justitieministern om att detta inte är småpengar för kommunerna. Jag kan också berätta att det är ganska knepigt för en kommun att planera sin likviditet när den har så stora obetalda fordringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tålamodet hos kommunerna börjar tryta. Kommunerna är i dag i praktiken bank åt staten, som på detta sätt slipper låna pengar på annat sätt. Tidigare har vi haft en politisk diskussion om problemet att stora företag ibland använder småföretag som bank genom att släpa efter med fakturor. Att statens egna myndigheter nu i praktiken gör på nästan samma sätt mot små kommuner är oacceptabelt.

Regeringen måste ta sitt ansvar och se till att kommunerna får de pengar de har rätt till - inte minst nu när kommunerna enligt lag är tvingade att ta emot nyanlända. Det minsta man kan begära är att alla ersättningar kommunen har rätt till ska betalas ut i rimlig tid. Att reglerna förändras vid halvårsskiftet nästa år kan säkert vara bra, men det är en klen tröst för kommunerna i dag. Samma sak gäller med att Migrationsverket tror att man ska kunna komma i balans med utbetalningarna i början av nästa år; det hjälper ju inte i dagsläget.

Det är nio månader till det halvårsskifte då de nya reglerna börjar gälla, och min fråga var hur ministern tänker se till att kommunerna får betalt för sina skulder i närtid - på samma sätt som vi faktiskt brukar förutsätta att skulder till staten och våra myndigheter betalas i tid. Vad tycker migrationsministern att jag ska säga till kommunpolitikerna hemmavid? Oavsett politisk färg är de upprörda över att en statlig myndighet inte fullgör sina skyldigheter. När kommer Borås, Mark och Ulricehamn att få sina pengar?

Herr talman! Interpellationssvaret gav ju svar på Jan Ericsons fråga. Han ställde frågan när man kommer att vara nere i normala handläggningstider igen, och det är precis den jag har svarat på. I början av nästa år kommer vi att vara nere på normala handläggningstider igen.

Det är naturligtvis inte tillfredsställande att handläggningstiderna har blivit så långa under det här året. Det har skett mot bakgrund av den stora utmaning vi hade när det kom så pass många asylsökande 2015. Dels har Migrationsverket fått hantera tiotusentals asylansökningar, vilket man gjort under det här året, dels har man fått hantera alla dessa ansökningar.

Det är inte 20 miljarder staten släpar efter med. Balansen just nu är 9,6 miljarder. Det är visserligen för högt, och balansen måste ned. Men det rör sig inte om 20 miljarder, som interpellanten påstår.

Vad har vi då gjort? Jo, vi har fördubblat personalstyrkan som arbetar med handläggningarna, och Migrationsverket jobbar nu för högtryck just för att beta av köerna. Beskedet i dag är, återigen, att vi i början av nästa år ska vara nere på normala handläggningstider, det vill säga tre till fyra månader.

Frågan uppkommer då om vi inte bara kan betala ut pengarna rakt upp och ned, utan att granska eller kontrollera. Det förhåller sig dock så att mellan 5 och 10 procent av de ansökningar som kommer in till Migrationsverket avslås, och det görs mot bakgrund av att en del av dessa äskanden på olika sätt inte är rimliga. Det kan vara att man äskar pengar för kostnader man faktiskt inte riktigt har haft i samband med flyktingmottagandet. En del kommuner kanske helt enkelt äskar mer pengar, som ska ersätta även saker som inte har någon direkt koppling till själva flyktingmottagandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av den totala kostnaden är 5-10 procent rätt mycket pengar. Är det så att balansen ligger på 9,6 miljarder innebär 5-10 procent mellan en halv miljard och 1 miljard. Vi har visserligen bra statsfinanser nu, men de är inte så bra att vi så att säga kan göra felaktiga utbetalningar eller utbetalningar där vi inte granskar ansökan. Vi måste faktiskt ha en kontroll av vad det är för typ av kostnader vi ersätter; det måste göras en granskning.

Jag håller med om att kommunsektorn inte ska vara en bank. Det är därför vi nu jobbar väldigt hårt för att få ned handläggningstiderna, men staten kan inte heller vara en bankomat där man bara matar in ett kort och får ut pengar alldeles oavsett vad det är för kostnader man vill täcka. Det måste helt enkelt göras en granskning av vad det är för typ av kostnader man har, även om pengarna går till kommunsektorn.

Det ska naturligtvis gå mycket snabbare än det gör nu, men eftersom vi har förstärkt antalet som jobbar med detta kommer vi som sagt att vara nere på normala handläggningstider igen i början av nästa år.

Herr talman! Det är väl alldeles utmärkt om balanserna har minskat. Det rörde sig om uppemot 20 miljarder när detta analyserades av flera trovärdiga medier, inklusive Dagens Samhälle, och det är positivt att det kanske har halverats fram till i dag.

Men det hjälper fortfarande inte de kommuner som sitter med väldigt stora fordringar. Det handlar ofta om små kommuner ute på landsbygden, som har tagit ett ganska stort ansvar och som inte har så stor balansomslutning i sina kommunala budgetar. Det är nog en klen tröst för kommunerna att få höra att de kanske får sina pengar i början av nästa år. Det är ändå ett tag dit, och man har legat och släpat efter med dessa pengar ganska länge.

Justitieministern säger i sitt svar att han och regeringen anser att situationen är problematisk. Ministern upprepar nu också att detta är ett problem och att det är bekymmersamt. Men för en minister tycker jag inte att det räcker att konstatera att man är bekymrad, utan man måste försöka göra något konkret åt problemet.

Jag har stor förståelse för att Migrationsverket har en ansträngd situation. Jag håller med migrationsministern om att man inte bara kan betala ut pengar villkorslöst hur som helst - våra partier är överens om att vi ska ha kontroll på statens finanser och hålla i pengarna. Det är jättebra, för 5-10 procent fel i detta innebär betydande belopp.

Jag ska bjuda ministern på ett konkret och enkelt förslag till lösning på denna situation. Migrationsverket skulle väldigt enkelt kunna göra en a conto-utbetalning i enlighet med kommunernas krav och reservera sig för att belopp kan komma att återkrävas om man i efterhand upptäcker något i underlagen som visar att belopp har utbetalats på felaktiga grunder. Man skulle först betala ut pengarna och sedan granska dessa underlag. Vid behov skulle man kräva tillbaka pengar eller räkna av dem i samband med nästa utbetalning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På det sättet skulle kommunerna kunna få sina pengar i tid, med en viss reservation. Det handlar ju om kommuner, så om man skulle behöva kräva tillbaka pengar skulle det naturligtvis lösa sig. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara att hantera denna situation.

Jag frågar därför ministern rent ut om han kan tänka sig att överväga det förslaget.

Herr talman! Allt kan naturligtvis övervägas, men jag ser betydande bekymmer med detta förslag. Det skulle innebära att man riskerar ett mycket stort dubbelarbete - först betalar man ut pengar, och i efterhand ska man granska och ha en diskussion med kommunerna om vad dessa kostnader egentligen har gått ut på. I värsta fall får man också återkräva pengar. Jag skulle vilja säga att det i nästa skede sätter kommunsektorn i en ännu större osäkerhet än om man gör kontrollen från början.

Jag ser som sagt betydande bekymmer med detta. Jag tycker att det är bättre att vi ser till att sätta av så mycket resurser som vi kan för att handlägga dessa ansökningar på ett bra sätt från början. Det gör vi nu - vi har som sagt fördubblat antalet handläggare.

Balanserna minskar under detta år. De 20 miljarder som Jan Ericson talar om i sin interpellation stämmer inte, utan det rör sig om 9,6 miljarder. Vi ser också hur balanserna minskar efter hand. Vi kommer att vara nere på normala handläggningstider redan om ett par månader - det är ju inte så långt till årsskiftet. I början av nästa år kommer vi återigen att vara nere på 3-4 månaders handläggningstid.

Jan Ericson förde ett resonemang om hur regeringen på detta sätt drar tillbaka pengar som tidigare, totalt sett, har gått till kommunsektorn. Utgångspunkten är visserligen riktig - vi förstärker kommunsektorn kraftigt. Det är 10 miljarder, som vi kallar välfärdsmiljarder, som går ut. Vi gjorde redan hösten 2015 en engångsutbetalning till kommunsektorn på närmare 8 miljarder. Vi höjde schablonen för asylsökande barn med 50 procent den 1 januari.

Kommunsektorn har fått ganska mycket pengar för att kunna klara den här situationen. Hotet mot kommunsektorn nu - vad gäller kostnaden - är inte migrationen, utan det är Moderaterna. I ert budgetförslag drar ni ned nettot för kommunsektorn med 3 miljarder kronor redan från nästa år, 2017. Vi har en eftersläpning när det gäller utbetalningarna. Men om ni skulle få bestämma hade detta inte varit en temporär situation för kommunerna. Det hade i stället varit en permanent neddragning av resurser till kommunsektorn, just när kommunsektorn behöver de här pengarna som allra mest.

Herr talman! Jag kan fortfarande konstatera att om man tillför 10 miljarder och samtidigt släpar efter med 9,6 miljarder innebär det inte ett särskilt stort tillskott i likviditet, om man ska jämföra de siffrorna.

Jag delar migrationsministerns syn på att dessa ersättningsnivåer i sig nog är ganska skäliga. Det känns så när man talar med kommunerna. Däremot tror jag att man skulle behöva se över regelverken för exempelvis hur dessa summor beräknas. Att det är 5-10 procent fel i handlingarna från kommunerna till staten tyder på att det är ganska komplicerat att göra de här uträkningarna om vad staten ska stå för och vad kommunerna ska stå för. Där finns det säkert anledning att se över rutinerna, så att man inte behöver ha handläggningstider på 3-4 månader för att kommunerna ska kunna få ut dessa pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror fortfarande att man mycket väl skulle kunna göra en a conto-utbetalning. Man betalar ut pengarna med ett tryck på en dator, så det innebär inget stort merarbete. Man får göra en granskning i efterhand och sedan en slutavräkning. A conto-utbetalningar används i många andra sammanhang i samhället, både i privat och i offentlig sektor. Det är inte så komplicerat. Det innebär inte heller något merarbete i själva granskningen, och om man ska kräva tillbaka pengar kan man mycket väl dra dem från nästa a conto-utbetalning. Detta kan inte vara något problem i dagens it-samhälle, om bara viljan finns.

Morgan Johansson har helt fel om budgeten. När det gäller Moderaternas budgetmotion är det väldigt tydligt att vi tillför mer pengar till kommunsektorn de kommande tre åren än vad regeringen gör. Det är inte mindre pengar - det är mer pengar! Morgan Johansson får läsa innantill, för där har han helt enkelt fel.

Herr talman! Nej, jag har faktiskt inte fel. Jag har läst er budget. Det är visserligen riktigt att ni anslår mer pengar på ett konto, men sedan tar ni tillbaka pengarna på en massa andra konton. När man räknar nettot innebär er politik 2,8 miljarder mindre till kommunsektorn än vad regeringens förslag innebär.

Jan Ericson jämför äpplen och päron när han säger att vi tillför 10 miljarder och ligger efter med 9,6 miljarder. Då glömmer han att vi redan hittills i år har betalat ut 12 miljarder för själva flyktingkostnaderna, utöver de välfärdsmiljarder som vi redan har förstärkt kommunsektorn med.

Vi ligger dock efter när det gäller dessa utbetalningar, och där jobbar man på så mycket man kan för att se till att de blir gjorda. Det är som sagt därför - för att kunna klara av detta - som vi har fördubblat antalet handläggare på Migrationsverket. Vi kommer att vara nere på normala handläggningstider i början av nästa år.

Jag delar inte uppfattningen att det skulle vara enkelt att först betala ut och sedan eventuellt kräva tillbaka pengar. Jag tror att det skulle leda till ett ganska stort merarbete och dubbelarbete. Jag tror heller inte att det skulle vara mindre komplicerat för kommunerna.

Det kommer ett nytt ersättningssystem från mitten av nästa år, där vi hanterar frågan om ensamkommande barn. Det utbetalningssystemet är mycket enklare än vad det tidigare har varit.

Vi har ett antal eftersläpande bekymmer efter förra årets stora flyktingkris, men dem klarar vi upp på punkt efter punkt. Jag ska träffa SKL i nästa vecka för att vidare diskutera dessa frågor men även andra gemensamma frågeställningar.

Överläggningen var härmed avslutad.