Stärkande av den regelbaserade ordningen och rättsstatens principer

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig hur jag förklarar det faktum att rättsstatens principer och demokratin i Europa inte nämndes med ett enda ord i EU-delen av utrikesdeklarationen som presenterades för Sveriges riksdag den 12 februari. Hon undrar också varför Sverige inte skrev under ett brev om att EU:s Digital Services Act måste användas i sin helhet för att säkra demokratin, rättsstaten och legitimiteten för valprocesser i EU:s medlemsländer. Brevet skickades av ett antal EU-ministrar till kommissionärerna McGrath och Virkkunen, ansvariga för rättsstatens principer och demokrati respektive digital säkerhet och demokrati. Slutligen ber Matilda Ernkrans mig redogöra för vart det brev som Sverige och Finland skrivit till kommissionen om nya initiativ för att fler av EU:s utgiftsområden ska prövas mot rättsstatens principer egentligen tagit vägen.

Låt mig inledningsvis vara tydlig: Att skydda och främja rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna ligger fast förankrat i kärnan av regeringens prioriteringar.

När det gäller Matilda Ernkrans första fråga noterar jag i inledningen av utrikesdeklarationen att våra demokratiska värderingar lyfts fram som en ledstjärna i den ofrånkomliga uppgiften att ge stöd till Ukraina och motverka Rysslands förmåga att skada oss. Deklarationens avsnitt om EU inleds sedan med konstaterandet att EU är en värdegemenskap – och som vi alla vet hör demokratin, rättsstaten och respekten för de grundläggande rättigheterna till dessa värden. Genom att betona värdegemenskapen erinrar utrikesministern om hur viktigt det är att alla medlemsstater lever upp till det vi skrivit under på för att bli medlemmar i unionen. Vikten av att leva upp till EU:s värden och principer framhålls slutligen också i den del av deklarationen som gäller EU:s utvidgning.

Vad därefter avser Matilda Ernkrans andra fråga delar jag uppfattningen att skyddet av demokratin, rättsstaten och de demokratiska valprocessernas integritet är oerhört angelägna frågor.

Vi fick möjlighet att ta ställning till det brev som den franska representanten i allmänna rådet hade tagit initiativ till och som överlämnades till de ansvariga kommissionärerna i anslutning till rådets möte i januari. Utkastet reflekterade i delar mycket väl det som regeringen redan driver aktivt och engagerat, men också långtgående och vagt avgränsade uppmaningar till kommissionen om kraftfulla åtgärder. Dessa hade krävt en mer djupgående analys och beredning samt förankring i riksdagen, vilket inte var möjligt inom den korta tidsram vi hade för att ta ställning till utkastet.

Matilda Ernkrans tredje fråga gäller det brev som min finske ministerkollega Joakim Strand och jag i september skickade till kommissionen med uppmaningen att få på plats en heltäckande strategi för att säkerställa att rättsstatens principer respekteras av nuvarande och kommande medlemsstater. Det vi konkret lyfte fram i brevet handlar om att på olika sätt stärka kopplingen mellan utgifter från EU:s budget och respekten i medlemsstaterna för rättsstaten och unionens värden. Principen vi driver är att EU-medel helt enkelt inte ska vara aktuella för dem som inte lever upp till unionens grundläggande värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det svensk-finska initiativet har tagits emot väl, både av medlemsstater och av kommissionen. I sitt meddelande inför nästa fleråriga budgetram som publicerades i februari är kommissionen tydlig med att starka garantier för skyddet av rättsstatsprincipen är en av de saker som bör stå i centrum för budgeten. Inte en enda euro till verksamheter som inte iakttar rättsstatens principer, är uttrycket som kommissionen använder, vilket också är kärnan i vad de svenska och finska regeringarna gemensamt fört fram.

Utan att föregripa en svår förhandling ser jag detta som en god grund att bygga vidare på. Regeringen fortsätter förstås att vara aktiv i alla förhandlingar och på andra sätt i förhållande till kommissionen och medlemsstaterna för att stärka länken mellan EU-medel och EU:s grundläggande värden.

Herr talman! Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. EU måste rusta upp militärt men också stärka det som bygger fred och frihet långsiktigt.

I det långsiktiga fredsarbetet är kampen för rättsstatens principer och demokratiska ideal central. Det handlar om vår kollektiva motståndskraft mot auktoritära ledare och också om att skydda individer mot propaganda och odemokratiska tendenser.

I EU-kommissionens rättsstatsrapport från förra året kunde vi ta del av hur läget egentligen ser ut i medlemsländerna när det kommer till rättsstatens principer och demokrati. För alla som har läst rapporten är det uppenbart att det finns problem med att upprätthålla EU:s grundläggande demokratiska värderingar. Det handlar om högernationalistiska, auktoritära och populistiska krafter som inte vill EU väl och som monterar ned demokratin bit för bit genom att stämma kritiska journalister, hota mediefriheten, inskränka domstolars oberoende och utsätta medborgare för propaganda.

Vi har tidigare i den här kammaren diskuterat exemplen Ungern, Slovakien och Italien men också Elon Musks inblandning i tyska val med hans aktiva stöd till AFD, vilket av många think tanks ses som exempel på hur auktoritära män, i detta fall från USA, använder högernationalistiska plattformar för att försvaga EU. Utvecklingen är tydlig. Demokratin som vi känner den försvagas. Exemplen är många fler än jag har räknat upp här.

EU ska vara en union för demokratier, och EU:s medborgare måste kunna känna sig trygga. De odemokratiska tendenserna drabbar vanligt folk genom propaganda och godtyckliga myndighetsbeslut. Det hindrar EU från att fatta viktiga beslut. Det yttersta uttrycket är Ungern, som bedriver en ryssvänlig politik i rådet genom att inte längre stå upp i fråga om sitt stöd till Ukraina. Men detta drabbar också människors fri- och rättigheter. Det visar, återigen, inte minst Orbáns Ungerns senaste beslut att förbjuda prideparader i landet. I hela världen ser vi hur auktoritära regimer inskränker hbtqi-rättigheter, och nu sker det här, i ett EU-land.

EU måste göra mer. Regeringen och EU-ministern måste göra mer. Vi kan inte ha en statsminister som hänger ut regnbågsflaggan på Sagerska men sitter tyst när Ungern undergräver EU:s demokratiska rättigheter.

Vad tänker statsministern och EU-ministern faktiskt göra för att säkra hbtqi-personers mänskliga rättigheter i EU-landet Ungern?

Så sent som förra månaden, som sagt, hävdade EU-ministern under en debatt här i kammaren att rättsstatens principer och demokratifrågor i EU engagerade hela regeringen och att hon arbetade intensivt med dessa frågor. Det blev därför märkligt när vi dagen efter kunde konstatera att rättsstatens principer inte nämndes uttryckligen en enda gång i regeringens utrikesdeklaration trots att ministern själv hävdat att frågan var högt prioriterad. Vi hör på svaret här i kammaren att EU-ministern får kämpa hårt för att hävda att det fanns med men gömt under något annat ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir nästan ännu märkligare att lyssna till varför man avstått från att driva frågan tillsammans med tolv andra medlemsländer – det handlade om att kommissionen skulle driva frågor om rättsstat, demokrati och digital säkerhet. Danmark, Spanien, Tyskland och Frankrike skrev på. Men Sverige valde att inte göra det – av tidsskäl. Det duger inte.

Regeringen måste höja tempot och prioritera rättsstatens principer och demokratin i Europa. EU-ministern och regeringen måste kunna svara på varför man avstår från dessa ypperliga tillfällen att lyfta frågan om rättsstatens principer.

Vad är ministerns plan för att få med sig hela sin regering när det gäller att prioritera dessa frågor i internationella sammanhang? Det handlar ju inte bara om abstrakta demokratiska ideal utan också om vår motståndskraft och ett långsiktigt fredsbygge i oroliga och farliga tider.

Herr talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågorna och kommentarerna!

Jag skulle säga att det finns en total svensk enighet i den här kammaren om frågor som rör demokrati, rättsstat och grundläggande fri- och rättigheter. Jag tycker att vi ska värna den enigheten. Jag tycker inte att det är värdigt att insinuera att det skulle finnas en skiljelinje mellan regeringen och Socialdemokraterna i den här frågan. Snarare bör vi väl arbeta tillsammans mot de länder som motarbetar de här grundläggande värdena.

Om man läser den utrikespolitiska deklarationen som Matilda Ernkrans läser den är jag säker på att man kan hitta många saker att ifrågasätta eller lyfta fram. Men jag noterar exempelvis att den socialdemokratiska utrikespolitiska deklarationen från 2022 inte heller uttryckligen lyfter rättsstatens principer och grundläggande fri- och rättigheter som en prioriterad fråga i EU-arbetet. Det innebär naturligtvis inte att jag för en sekund tror att den socialdemokratiska regeringen svajade i de frågorna. Det vore att göra det politiska samtalet en otjänst. Jag tror snarare, som sagt, att vi ska jobba tillsammans kring de här frågorna.

När det gäller det brev som Sverige inte skrev under uppmanar regeringen gladeligen kommissionen att allmänt tillämpa förordningen om digitala tjänster, DSA, eller vilken annan lagstiftning som helst, för den delen. Det ska även i den här frågan till mycket för att skapa konflikt i kammaren.

Men det är viktigt – och jag tror att ledamoten Ernkrans håller med – att varken medlemsstaterna eller kommissionen trampar in på den andres område. Som minister i Sveriges regering är jag mån om att den gränsen respekteras, i grunden också för att jag vill att samma respekt ska gälla för det som är medlemsstaternas kompetenser och befogenheter.

Regeringen värnar vårt nationella handlingsutrymme. Det utkast som vi fick ta ställning till innehöll uppmaningar till kommissionen om att beslutsamt vidta åtgärder för att skydda valprocesser och att lägga fram robusta förslag om åtgärder mot hybridverksamheter. Det var oklart vad som kunde rymmas i så breda formuleringar. Det kunde exempelvis inte uteslutas att det kunde beröra ramarna för hur vi förrättar val i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag utgår från att ledamoten och Socialdemokraterna inte heller är redo att erbjuda kommissionen eller någon annan, för den delen, carte blanche när det kommer till nationella valprocesser.

Med det sagt är jag och regeringen mycket engagerade i frågan om hur vi bäst skyddar vår demokrati från desinformation, propaganda och fientlig påverkan. Det gäller inom unionen. Men det gäller också – inte minst – i våra kandidatländer och i vårt eget närområde.

Regeringen har gett Sida i uppdrag att avbryta alla direkta myndighetssamarbeten med Georgien. Beslutet sänder en tydlig signal till det politiska partiet Georgiska drömmen om att förtrycket mot fredliga demonstranter, oppositionspolitiker, civilsamhällesaktivister och oberoende medierepresentanter i Georgien är oacceptabelt.

Vi har nyligen beslutat om en facilitet för reform och tillväxt för Moldavien på 1,9 miljarder euro. Stöd till stärkande av rättsstatens principer och stabila demokratiska institutioner är centralt.

Reformstödet till västra Balkan är omfattande vad gäller rättsstat och demokrati, både bilateralt och genom EU. Nuvarande strategi innehåller 4,9 miljarder i reformstöd över sju år, via Sida.

Regeringen ser också fram emot – och kommer att arbeta mycket aktivt med – det initiativ som går under namnet Democracy Shield och som kommissionen kommer att lägga fram till sommaren.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Ministern berättade återigen att det här är ett viktigt område för regeringen, men i sak verkar det som att regeringen faktiskt ibland prioriterar annat.

Som ministern säger finns det en bred uppslutning och en enighet i Sveriges kammare om rättsstatens principer. Men då blir det ännu konstigare att Sverige inte samlade ihop sig med tolv andra medlemsländer och drev på kommissionen i fråga om att agera för rättsstatens principer, demokrati och digital säkerhet. Länder som exempelvis Danmark, Spanien och Tyskland gjorde bedömningen att det var möjligt att skriva under. Men Sverige hittade någon sorts argument för att det inte var möjligt.

Jag vill gärna fråga igen, eftersom jag inte fick svar: På vilket sätt tänker EU-ministern agera för att säkra hbtqi-personers mänskliga rättigheter i EU-landet Ungern? Det är få saker som är så viktiga för ett långsiktigt fredsbygge och demokratiska samhällen som att man respekterar rättsstatens principer, demokratins värderingar och mänskliga rättigheter.

EU ska vara en union av demokratier. Det handlar ytterst om att vi klarar att rusta oss militärt starka men också att skydda individer i ett långsiktigt fredsarbete som handlar om stärkande av rättsstatens principer och om en starkare demokrati.

Den demokratiska statusen i EU:s medlemsländer angår oss alla. Jag tycker verkligen att EU-ministern ska ta på sig ledartröjan i den här viktiga frågan. Det krävs att regeringen ställer krav i EU-sammanhang och deltar aktivt i de initiativ som tas. EU måste kunna garantera medborgarnas trygghet och säkerhet både fysiskt och digitalt, och i det här arbetet har regeringen en chans att driva på för att stärka rättsstatens principer och demokratin i EU. Inte minst Socialdemokraterna ger er fullt stöd i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och Norden toppar listorna över demokratiska länder i världen. Därför har Sverige och Norden en stark trovärdighet i frågorna. EU-ministern borde ta chansen. Använd Sveriges trovärdighet så länge vi har den! Använd stödet, som exempelvis socialdemokratin kan ge er, för att driva på i EU och öka takten i arbetet när det gäller rättsstatens principer och demokratins grundläggande värderingar. Det går ju inte att läsa detta på något annat sätt än att demokratin håller på att försvagas.

Jag går över till en annan aktuell fråga som statsministern så sent som i dag i kammaren viftade bort genom att ge mig svaret att jag uppenbarligen aldrig hade varit på ett EU-toppmöte. Det stämmer. Det hade inte heller Kristersson varit innan han blev statsminister och kanske inte heller EU-ministern innan hon blev EU-minister. Jag har varit på många ministerrådsmöten som minister i tre olika regeringar. Men jag har inte varit på ett EU-toppmöte. Jag tänker dock att det här är så viktigt att jag vill ge EU-ministern möjlighet att svara på den fråga som statsministern viftade bort: Markerade Sverige på EU-toppmötet den 20–21 mars mot gripandet den 19 mars av Ekrem İmamoğlu, Istanbuls folkvalde borgmästare och oppositionsledare i Turkiet, och mot hotet från Erdoğan?

Tog Sveriges statsminister tillfället i akt att få EU att agera för att kandidatlandet Turkiet också måste fullfölja sina åtaganden när det gäller demokrati, rättsstatens principer och de grundläggande värden som vi nu ökar ansträngningarna för att försvara och som ukrainska soldater dör i skyttegravarna för?

Herr talman! Jag har redan svarat på varför Sverige inte skrev under brevet. Det var för att vi bedömde att det var osäkert vilka åtgärder som egentligen avsågs och att de kunde vara alltför långtgående och ha inverkan på svensk valförrättning. Om Matilda Ernkrans inte förstår det svaret vet jag inte riktigt vad mer jag ska säga. Men det var alltså inte tidsbrist som var min motivering.

Låt mig vad gäller Ungern vara väldigt tydlig med att man i Sverige, EU och Ungern ska kunna älska vem man vill och vara vem man vill. Ungern rör sig snabbt längre och längre bort från det frihetliga Europa. Beslutet att förbjuda prideparader är ett tydligt steg bort från EU:s grundläggande värderingar. Det är helt enkelt förkastligt. Det har jag varit tydlig med. Det har statsministern varit tydlig med. Det är dessutom så att frågan är ytterligare oroväckande eftersom vi ser tecken på att lagstiftningen också inverkar på mötes- och yttrandefriheten.

Vi använder även återkommande EU-rätten som verktyg i den här frågan. Sverige intervenerade tillsammans med 15 andra medlemsstater och Europaparlamentet till stöd för Europeiska kommissionen i dess talan mot Ungern i EU-domstolen gällande Ungerns så kallade barnskyddslag, som kommissionen bland annat ansåg vara diskriminerande mot hbtqi-personer. Det är väl känt att Sverige går i bräschen för rättighetsfrågor i EU och för våra gemensamma värden. Det kommer regeringen att fortsätta göra. Här står vi orubbliga.

Det leder mig också in på Matilda Ernkrans uppmaning att ta chansen att agera i rättsstatsfrågor. Återigen förstår jag inte riktigt varför ledamoten söker konflikt, men låt mig ändå understryka att vi tar chansen – återkommande. Jag skulle säga att Sverige är ett av de länder som anses vara bland de främsta när det gäller att återkommande sätta de här frågorna på dagordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår en oroväckande utveckling i flera medlemsstater, och det finns utrymme för förbättring. Kommissionens rättsstatsrapport är tydlig på det området. Erfarenheten från den här typen av rapporter och av exempel på hur det går i fel riktning i vissa länder är att det är effektivt att villkora tillgången till EU-medel med respekt för rättsstatens principer. Ibland är pengar helt enkelt det enda språk som alla förstår. Den metoden tar det svensk-finska initiativet sikte på att utveckla, och det arbetar vi vidare med. Vi har redan i stora delar fått gehör från kommissionen. Man har meddelat att inte en enda euro i nästa budget kommer att betalas ut till verksamheter som bryter mot rättsstatens principer.

Vi har också presenterat flera förslag för kommissionen på hur det här konkret ska kunna gå till. Jag hinner kanske inte på en minut gå in i alla tekniska delar, men det kan handla om att stärka tillämpningen av villkorlighetsförordningen genom tydligt stöd till kommissionen att ta initiativ mot medlemsstaterna i situationer som motiverar det. Det handlar även om att införa heltäckande villkor kopplade till artikel 2 om unionens värden för utbetalningar från alla fonder och program i EU-budgeten.

Ytterligare ett förslag är kopplat till utvidgningen. Det handlar om att införa skyddsklausuler eller liknande i de kommande anslutningsfördragen så att EU kan vidta åtgärder om utvecklingen i ett nytt medlemsland börjar gå i fel riktning.

Kort och gott kan jag försäkra ledamoten om att Sverige är ytterst aktivt i dessa frågor, dels med konkreta förslag till kommissionen om hur det kan gå till, dels i samtliga dialoger, exempelvis i den dialog med Ungern som jag själv ganska nyligen hade i samband med ett möte med allmänna rådet. Där framförde jag min kritik direkt till Ungern.

Herr talman! Det är bra att det nu kom besked om vart ministern menar att det svensk-finska initiativet har tagit vägen. Det är ingenting som direkt har rapporterats, utan det försvann bara in i EU:s byråkrati. Det var bra att jag kunde få svaret i den här interpellationsdebatten.

Jag hoppas att nästa gång tolv länder – nu senast var det bland andra Danmark, Spanien, Tyskland och Frankrike – står upp för rättsstatens principer, demokrati och digital säkerhet också Sverige kan sälla sig till dem som gör den bedömningen. Jag hoppas verkligen att Sveriges statsminister och även EU-ministern kommer att agera för att se till att kandidatlandet Turkiet fullföljer sina åtaganden när det gäller demokrati och rättsstatens principer.

EU måste helt enkelt göra mer för att skydda sina medborgare och unionen mot auktoritära och ibland även imperialistiska krafter. Verktygen handlar om att stärka demokratin och rättsstaten i Europa för att skydda medborgare och individer som annars får lida till följd av att demokratin försvagas. Jag vill hävda att regeringen kan och måste höja tempot i det arbetet och ytterligare prioritera de här frågorna. Vi socialdemokrater är också beredda att ge vårt stöd till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots att EU-ministern hävdar att frågor om rättsstatens principer engagerar hela regeringen menar jag att det finns mer för henne att göra på hemmaplan och i EU för ett starkt EU och en stärkt säkerhet i Sverige.

Herr talman! Jag vill vara tydlig med att jag är väldigt orolig över situationen i Turkiet. Det vi nu ser, gripanden av oppositionspolitiker men också andra individer, är allvarligt. Det väcker tydliga frågor om huruvida Turkiet verkligen lever upp till demokratiska principer och innebär dessutom att en förvisso redan avstannande EU-process blir ännu svårare när de som land inte lever upp till de fundamentala krav som ställs på ett land som påstår sig vilja bli medlem i EU. Jag tycker att det är viktigt att framföra den här typen av synpunkter till Turkiet precis som till andra kandidatländer.

Jag reser själv just nu runt mycket på västra Balkan, exempelvis, där många länder bedriver ett stort reformarbete. De har ändå mycket arbete kvar att göra kring korruption, rättsstatens principer och mediers oberoende. Det är väldigt viktigt att vi är tydliga från EU:s sida med vad vi ställer för krav på kandidatländer för att säkerställa en framtid där både dagens och framtidens EU-medlemsländer verkligen lever upp till rättsstatens principer.

I fråga om Turkiet har vi varit väldigt tydliga, och jag har noterat att bland andra utrikesministern har kommenterat detta. Jag välkomnar även engagemanget från Matilda Ernkrans sida. Jag är stolt över att regeringen är mycket aktiv i alla EU-frågor, inklusive rättsstatsarbetet.

Den socialdemokratiska regering som Matilda Ernkrans satt i gjorde sig känd för ett ganska stort mått av velande och obeslutsamhet när det gällde frågor om skogen, kärnkraften och den svenska modellen. Jag tycker att vi i dag har en mycket tydligare svensk agenda i EU och är många goda krafter som jobbar gemensamt där. Jag hoppas att vi även i den här kammaren kan kroka arm i flera av frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.