Stärkande av äganderätten i Sverige

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig hur jag ser på att höja expropriationsersättningen till dem som behöver flytta vid större industri- och infrastrukturprojekt i låg- och mellanprisområden i Sverige när det inte finns tillräckligt med hus att köpa på andrahandsmarknaden och nuvarande expropriationsersättning om marknadsvärdet plus 25 procent inte räcker till att bygga nya hus, om jag avser att ta initiativ till en förändrad lagstiftning så som föreslås i departementspromemorian Ersättning vid expropriation av bostäder och hur länge frågan ska beredas i Regeringskansliet.

Utgångspunkten i expropriationslagen är att den som drabbas av expropriation ska hållas skadeslös. När lagen skrevs förutsågs dock inte samhällsomvandlingar av de slag som i dag sker med anledning av gruvdriften i Kiruna och Gällivare-Malmberget. Dessa samhällsomvandlingar har visat sig ha en betydande påverkan på bostadsmarknaden. En tillämpning av regelverket kan i en sådan situation medföra ersättningsnivåer som inte är tillräckligt höga för att tillgodose de boendes behov av nya bostäder.

Mot denna bakgrund har reglerna om ersättning i expropriationslagen setts över. Syftet med utredningen har varit att säkerställa att enskilda inte råkar illa ut när en expropriation eller ett liknande tvångsförfogande tar sikte på deras boende.

I den nämnda departementspromemorian föreslår utredaren som huvudförslag att det i expropriationslagen införs en allmän regel om ersättning för förhöjd boendekostnad till följd av expropriation, i den utsträckning det finns särskilda skäl för sådan ersättning med hänsyn till förhållandena på bostadsmarknaden i orten med omgivning. Regeln ska gälla småhusägare, bostadsrättshavare och bostadshyresgäster. Promemorian har skickats på remiss. En majoritet av remissinstanserna är positiva till utredarens huvudförslag, som nu bearbetas med beaktande av remissynpunkterna.

Regeringen för en aktiv bostadspolitik. En viktig beståndsdel är att enskilda bör omfattas av ett starkt bostadssocialt skydd. Detta gäller inte minst vid expropriation. Det fortsatta arbetet med förslagen är därför prioriterat.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är naturligtvis så att Sverige, som är en stark demokrati och rättsstat, måste ha ett väldigt viktigt skydd för äganderätten. Det är ett väldigt viktigt skydd för privata fastighetsägare när de blir utsatta för en sådan stor inskränkning i levernet som det innebär när en fastighet blir tvångsinlöst.

Precis som statsrådet sa i svaret har vi en lagstiftning som i stort fungerar bra, men i vissa områden i Sverige har denna lagstiftning inte räckt till. Ett sådant område, som jag har ställt en fråga om i interpellationen och som statsrådet nämnde i svaret, är ju Kiruna och Malmberget, med den omvandling som sker där på grund av gruvdriften.

Det verkar ändå, av det svar som statsrådet gav, som att man delar uppfattningen att denna lagstiftning borde ändras. Det som gör mig bekymrad, fru talman, är att statsrådet i sitt svar sa att detta är en prioriterad fråga. Då tänker jag så här: Om det är en prioriterad fråga, hur har det då kunnat ta sedan 2016 att få denna lagstiftning på plats?

När man går in på regeringens hemsida och läser det pressmeddelande som kom den 3 juni 2016 - den 3 juni 2016, fru talman - ser man att det står att lagstiftningen enligt förslaget ska träda i kraft den 1 januari. På regeringens hemsida står det visserligen inte om det är den 1 januari 2017, vilket man skulle kunna tro, eftersom det är publicerat 2016. Det skulle kunna vara 2018, 2019, 2020 eller 2021.

Man blir lite förundrad över hur det kan ta så väldigt lång tid att få en ny lagstiftning på plats när alla verkar vara överens om att den behövs. Precis som statsrådet sa i svaret har alla remissinstanser varit positiva till denna förändring. Utredaren Bertil Bengtsson hade alltså gjort ett väldigt bra jobb.

Detta saknar jag i statsrådets svar. Hur länge ska denna fråga beredas - det vill säga när kommer regeringen att agera? Och hur har det kunnat ta tre år från det att pressmeddelandet lades upp på regeringens hemsida utan att någonting har hänt?

Denna fråga lever i allra högsta grad i Kiruna. Den berör väldigt många personer. Så sent som i går hade SVT Norrbotten ett stort inslag om boende i östra Malmberget som inte alls är överens med gruvbolaget. I Kiruna har man såvitt jag förstår gjort väldigt bra överenskommelser, men man har inte fått till motsvarande lösningar i Malmberget.

Denna lagstiftning behövs för villaägarna och för fastighetsägarna, och den behöver komma på plats. Som jag tolkar statsrådet är han positiv till att förändra lagstiftningen och till att den kommer på plats i enlighet med de förslag som är lagda.

Remissinstanserna är positiva, utredaren har gjort ett väldigt bra jobb och lagstiftningen är efterfrågad. På regeringens hemsida står det fortfarande - daterat den 3 juni 2016 - klart och tydligt att lagstiftningen enligt förslaget ska träda i kraft den 1 januari. Så vad är det som har gjort att denna lagstiftning har fördröjts i den omfattning som har skett, och när kommer den på plats?

Fru talman! Vi är ju i grunden överens om att vi måste ha ett regelverk som gör att staten tar sitt fulla ansvar när man måste expropriera egendom. Det kan röra stora infrastrukturprojekt. Vi genomför ju mycket när det gäller infrastruktur, men det kommer att bli ännu mer framöver, inte minst när vi ska bygga höghastighetsbanor. Då måste vi ha en stark lagstiftning att luta oss mot.

År 2010 förstärktes detta ansvar ytterligare. Då tillkom en regel som sa att man utöver marknadsvärdet, som man ska ersätta, ska lägga på 25 procent. Detta innebar ett utökat ansvar för exploatören i detta fall.

Problemet som har uppstått, som rör malmfälten, är att inte ens detta räcker i vissa situationer som rör vissa projekt och områden. Det kanske inte finns några andra hus att köpa i det området. Då måste man helt enkelt bygga nytt, och då täcker inte ens ersättningen för det gamla huset plus 25 procent kostnaden för ett nytt hus.

Så blev det i Malmfälten. Det skulle ha kunnat bli mycket problematiskt för enskilda om inte LKAB hade gått in och täckt en stor del av kostnaden. Nu tar LKAB helt enkelt en stor del av kostnaden för nybyggnationer, så att människor kan få ett likvärdigt boende som ersättning. Man kan kanske säga att det är tur att LKAB är kvar i statlig ägo. Om Moderaterna hade fått som de hade velat hade de sålt ut LKAB, och det hade varit mycket svårare att lösa denna fråga med andra ägare.

När det gäller lagstiftningen finns det uppenbarligen ett behov av att kunna hitta lösningar i de förmodligen ganska få fall som man inte kan täcka med huvudregeln. Det var därför jag tillsatte utredningen 2015; det var ju på mitt initiativ som detta gjordes.

Utredningen kom med ett betänkande 2016. Det är riktigt att en majoritet av remissinstanserna har varit positiva, men det finns också invändningar mot förslaget, framför allt när det gäller övergångsreglerna. Detta har medfört att vi behöver arbeta vidare med förslaget. Jag räknar dock med att vi kommer att kunna fortsätta med det under hösten och att vi kommer att kunna gå till riksdagen under nästa år med ett lagförslag så att vi kan få en starkare lagstiftning på plats.

Fru talman! Jag vill korrigera uppgiften: Jag har i alla fall inte sett några förslag från Moderaterna om att vi ska sälja LKAB.

Jag vill också korrigera statsrådet på en annan punkt, och det är väl lämpligt att statsrådet efter denna interpellationsdebatt går in på svt.se, klickar på "Norrbotten" och läser om den konflikt som trots allt finns i Malmberget just nu. Där säger till exempel en av villaägarna i området att de flesta som personen pratat med gärna skulle ta ett nytt hus någon annanstans samt att ingenting sköts, varken från kommunalt håll eller från LKAB:s sida. Det är väl alltså inte så att LKAB är felfria i detta.

Statsrådet sa i svaret att detta är en prioriterad fråga, men det har tagit tre år till i dag - fyra år om lagstiftningen kommer på plats nästa år. Då undrar man ju hur Sverige sköts när det gäller de frågor som möjligtvis inte är prioriterade.

Det är naturligtvis ett väldigt stort intrång i en familjs liv när man ska få sitt hus tvångsinlöst. Man har bakat bullar i köket. Man har sett sina barn växa upp där. Man har kanske till och med byggt huset med sina händer en gång i världen, och sedan ska man flyttas därifrån. Detta är med all rätt, eftersom samhället har bedömt att samhällsnyttan är större. I det fallet måste detta naturligtvis gå före äganderättsskyddet. Men när det inträffar måste det finnas en adekvat lagstiftning på plats så att fastighetsägaren går skadeslös.

Jag tror att statsrådet har rätt; är det så att vi till exempel ska bygga en höghastighetsbana i Sverige kommer det att beröra väldigt många fler. Det kan ju finnas skog ute i landet där fastighetsvärdet är väldigt lågt och där dagens lagstiftning inte alls räcker till, precis som jag nämnde i min interpellation, så jag tror att denna lagstiftning kommer att göra stor nytta när den kommer på plats.

Som statsrådet säger finns det en stor och bred enighet i denna fråga. Det finns en stor och bred enighet om att fastighetsägarna ska gå skadeslösa. Om man lägger fram en bra proposition finns det goda förutsättningar för att den kommer att gå igenom i riksdagen, om det ens behöver lämnas en proposition - det vet jag inte. Det kommer vi att lösa.

Jag skulle gärna se att denna lagstiftning kommer på plats redan i höst och att vi inte väntar till 2020. Det är naturligtvis så att man måste lugna oron hos människor, även om det inte är många. I en liten kommun där det inte bor så många är detta naturligtvis en stor fråga. I ett Sverigeperspektiv är detta inte den största frågan, men för dem som berörs av frågan är den jätteviktig.

Det är bra att LKAB tar ansvar. LKAB kanske skulle lyssna ännu mer på den kritik som finns mot bolaget; uppenbarligen finns det en konflikt i Malmberget som inte är löst. Jag tror dock att det funkar rätt bra i Kiruna.

Fru talman! LKAB stod ju med på Moderaternas utförsäljningslista. Jag har motionen här. Den är underskriven av Mikael Odenberg, som Lars Beckman nog känner till.

Motionen är från början av 2000-talet, och hade Moderaterna fått sin vilja igenom då hade LKAB varit utsålt. Vem vet vart det hade sålts - till amerikanska intressen, franska intressen eller ryska intressen? Omflyttningen av Kiruna drogs igång 2014, så det hade så att säga varit lagom att till dess ha en annan huvudman som hanterade alla de här avvägningarna. Nu fick ni lyckligtvis inte er vilja igenom, Lars Beckman, och vad jag förstår har ni nu också övergett den tanken. Men hade ni fått er vilja igenom då hade LKAB varit i händerna på privata intressen, så det är tur att ni inte fick det.

Jag går över till huvudsaken här. Det lagförslag som finns - och som tillkom till följd av det initiativ till att göra en översyn av lagstiftningen som jag tog - arbetar vi med, men vi behöver nog analysera en del av remissinstansernas synpunkter. Detta måste nämligen vara en lagstiftning som inte bara kan köras fram utan även håller över tid och kan fungera i realiteten, så att säga. Då är det bland annat övergångsreglerna som vi måste se över; vi har fått en del invändningar från remissinstanserna.

Det är klart att man alltid och i alla sammanhang kan tycka att lagstiftning tar lång tid, men min erfarenhet är att det nog ändå är bättre att se till att man har en lagstiftning på plats som är väl beredd, så att domstolar och andra kan döma efter den, än att köra fram förslag som inte är riktigt förberedda. Nu säger jag alltså att vi enligt planeringen för vår mandatperiod kommer att kunna gå till riksdagen med den här lagstiftningen under nästa år och få den på plats. Jag ser fram emot att vi kommer att kunna få en bred uppslutning bakom den i riksdagen.

Fru talman! Svensk gruvnäring är naturligtvis väldigt viktig. Vi hörde inte minst på den statliga radion i morse om den efterfrågan på vissa mineraler som kommer att uppstå nu när vi ska elektrifiera bilparken. Det är alltså inte otänkbart att lagstiftningen kommer att beröra fler, och så vitt jag förstår har regeringen en gruvnäringsstrategi. Vi kan naturligtvis alltid söka upp gamla förslag från partier, men sedan ett antal år tillbaka har Moderaterna inget förslag om att sälja något bolag som heter LKAB.

Om fyra år är en rimlig tid för att bereda det här ärendet kan jag inte bedöma, men det är väldigt lång tid. Jag noterar också att utredaren Bertil Bengtsson föreslagit - och det står fortfarande på regeringens egen hemsida - att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari. Visserligen står det inget år på hemsidan, så det skulle kunna vara 2017, som man trodde, eller 2018, 2019, 2021 eller 2022. Det verkar dock vara ett relativt väl avvägt förslag som finns.

Det är bra att regeringen tillsatte den här utredningen, och det är bra att statsrådet gjorde översynen. Det finns ett stort och brett stöd för att implementera den här lagstiftningen och, naturligtvis, för att hålla dessa hushåll skadeslösa i den mån som krävs.

Fru talman! Jag kan kvittera med att säga att jag tycker att det är bra att Moderaterna har övergett tanken på att sälja LKAB. Ett läge där man måste förhandla med amerikanska, franska eller ryska intressen om huruvida de ska ta kostnaderna för en del av de Kirunabor som nu måste flytta hade varit betydligt besvärligare, skulle jag vilja säga. Jag tror inte att de hade varit lika inställda på att gå utöver det krav som i dag finns enligt lagstiftningen, vilket LKAB nu gör.

Det finns säkert enskilda situationer där man kan göra ännu mer från LKAB:s sida, men den frågeställningen får i så fall tas upp med det ansvariga statsrådet. Nu är bolaget i alla fall kvar i statlig ägo, och det innebär att vi har mycket större möjligheter att påverka hur man hanterar de här situationerna.

Lagstiftningen är som sagt på väg fram. Det är klart att man kan tycka att det har gått långsamt under den här regeringen, men under de åtta år som den förra borgerliga regeringen satt hände ju ingenting. Det gjordes ingen översyn av den här lagstiftningen, utan det är vi som har tagit initiativ till det. Det är också vi som kommer att leverera det, och det kommer vi att göra under nästa år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.