Sprejskydd i tunga fordons stänkskärmar

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om regeringen avser att vidta åtgärder för ett nationellt undantag från kravet på sprejskydd i stänkskärmar på tunga fordon.

Låt mig först klargöra att säkerheten på våra vägar är ett prioriterat område för regeringen. Att tunga transporter utförs på ett säkert sätt är centralt, och regeringen har vidtagit flera insatser på området. För att nämna några har regeringen infört ett beställaransvar vid upphandling av transporter, och sedan 2019 är det krav på att tunga fordon ska ha vinterdäck på samtliga axlar vid vinterväglag.

Yrkestrafiken är dessutom en del av EU:s inre marknad och lyder därmed under ett regelverk som är gemensamt inom EU. Sverige är aktivt i EU-arbetet på transportområdet, inte minst för att säkerställa att reglerna också är anpassade efter de förhållanden som råder i Sverige.

När det kommer till just kraven på sprejskydd i stänkskärmarna, som riskerar att vålla problem vintertid, finns det ett bra EU-regelverk på plats. Regelverket möjliggör därför redan att sprejskydd inte behöver användas om det hindrar användningen av fordonet. Det har dock visat sig att de svenska föreskrifterna behöver förtydligas, vilket Transportstyrelsen tillsammans med besiktningsorganen nu gemensamt arbetar med.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Tomas Eneroth!

Vi kanske pratar i gåtor nu, för alla kanske inte vet vad sprejskydd är för någonting. Det är en yta i stänkskydden bak på lastbilar som ska fånga vattendimman som uppstår runt fordonet när hjulen roterar och vägbanan är våt. Tanken är god, alltså att man har någonting som gör att vattnet kan gå rakt ned i stället för att spridas ut åt sidorna och skapa vattendimma som kan minska sikten för andra trafikanter.

Så långt är jag med på resonemanget, men problemet är att i vårt klimat uppe i Sverige fångar den här ytan som sitter inne i stänkskyddet, och som oftast består av någonting som man kan likna vid mattan som man har i entréer och som ser ut som gräsmatta, på så vis att stråna fungerar som armering. När snöslasket åker upp där byggs det på.

Inför den här debatten skickade jag ut en fråga på Facebook - jag har rätt många inom åkerinäringen som följer mig - och bad dem att visa bilder på hur det ser ut efter ett par mils körning på vägarna. Den här vintern har det ju varit snö ända nere i Skåne, och jag har fått mängder av bilder och filmer. Man har fått loss klumpar som väger tio kilo. Var och en förstår vad som händer när en sådan klump lossnar från ett tungt fordon och far ut i mötande vägbana.

Jag fick också en bild från en lastbilsförare som möter ett ekipage där en sådan där klump lossnar. Den slår sönder nederdelen av fronten på lastbilen. Man förstår vilka krafter det handlar om. Hade det varit en personbil vet man inte hur det hade gått om den hade blivit träffad.

Är chaufförerna vårdslösa när det här händer? Nej, de stannar och slår undan klumparna så fort det finns möjlighet. Samtidigt har vi situationen att Trafikverket har plockat bort många rastplatser, så det finns ingenstans att stanna och göra rent. Och det räcker med att köra någon mil så har det byggts upp en jättelik klump igen. Den utgör en fara för andra trafikanter.

Hur är det då om man inte har det här sprejskyddet? Jo, det kan byggas upp klumpar då med, men det blir inte de här jättelika isklumparna som väger uppemot tio kilo, utan det som samlas rasar av allteftersom när fordonet rör sig. Men på fordon med sprejskydd fungerar stråna som armering och håller slasket kvar tills det blir så tungt att hela stänkskyddet lossnar och ger sig iväg vid sidan av.

Om man blir stoppad i en flygande inspektion eller vid besiktning får man anmärkning om sprejskyddet saknas. Den här frågan har kommit upp, och Sveriges Åkeriföretag har begärt ett omedelbart undantag för sprejskydden i stänkskärmarna och ett förtydligande av föreskrifterna. Det är bra, för med vårt klimat här uppe i Norden och den situation vi har på vintervägarna skapar det här större problem för säkerheten än om man låter det vara.

Det har kommit ett förslag på undantag, och jag kan inte göra annat än att småle lite grann, för återigen förstår man inte vad problemet består i. Jag ska utveckla det i mitt nästa anförande.

Fru talman! Jag tror att de flesta som följer debatten inser att det inte är några djupa ideologiska konflikter i frågan om sprejskydd utan att det handlar om att se till att vi hittar en rimlig ordning för att kunna säkra en säkerhet på våra vägar och se till att det inte kan bildas isklumpar som kan skada medtrafikanter.

Problemet har uppmärksammats, och Transportstyrelsen har uppdragit åt en arbetsgrupp under den nybildade Besiktningskommittén att titta på det. I Besiktningskommittén finns Sveriges Åkeriföretag med. Finns det då, som jag har blivit informerad om, förutsättningar att göra individuella undantag prövar man den möjligheten. Det är oklart om det går att göra generella undantag.

Jag förutsätter att de som dagligdags arbetar med detta, från Sveriges Åkeriföretag, Transportstyrelsen och för den delen även Swedac och en del andra besiktningsorgan, så skyndsamt som möjligt hittar en bra lösning på detta.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Sprejskydden fungerar så länge det är en regnvåt väg vi pratar om. Då begränsar de vattendimman som annars uppstår runt ett tungt fordon. Men problemet uppstår i vårt vinterklimat. Här är det alldeles uppenbart att man i Bryssel inte har riktig koll på vad en svensk vinterväg innebär för den här typen av konstruktioner.

Sverige borde ha varit mycket tydligare när föreskrifterna antogs. Man borde ha sagt att det inte fungerar. Framför allt ska fordonsägaren inte beläggas med anmärkning ifall sprejskyddet saknas. Det är näst intill omöjligt att få det att stanna kvar på fordonet i det klimat vi har på vintern. Det här ger givetvis upphov till enorma kostnader för åkerierna. Men andra trafikanter utsätts också för fara när ett sådant sjok på tio kilo ger sig i väg.

Besiktningskommittén har kommit med ett förslag på undantag för skogs- och anläggningsfordon - de kör i lite besvärlig terräng - betongfordon, tippfordon - med bakåttipp - bärgningsfordon, brandfordon, timmerfordon, liftdumperfordon samt fordon för renhållning, asfaltering, gatusopning och fordon med betongpump eller lyftkrok.

Men alla de som ligger och kör på fjällen då? Det är där som de stora kakorna verkligen byggs upp, som släpper och riskerar att skada andra trafikanter. Men den gruppen finns inte med. De har alltså inte tänkt hela vägen. När man ligger och kör utmed stora landsvägen och i den saltmodd som bildas blåser det upp och bygger upp iskakan som lossnar och far ut på andra.

Som jag sa tidigare har det inte på något sätt att göra med att chaufförerna skulle vara lata. Det är omöjligt att hålla det rent. Det finns inte tillräckligt med platser utmed vägen att stanna på för att slå bort det. Man kan få åka fem sex mil innan man hittar en plats där man kan köra åt sidan. Då kan man ha tappat flera sådana stora klumpar på vägen.

I sin iver att skapa en säker miljö på regnvåta vägar har man alltså skapat ett mycket större bekymmer i det klimat som vi har häruppe. Här måste Sverige sätta ned foten och säga: Den här typen av lösning fungerar inte vintertid häruppe i Norden. Då skapar vi större bekymmer än det som det var tänkt att lösa.

Fru talman! Det är intressant att Thomas Morell försöker få detta till att bli en fråga som handlar om EU. Jag anar att det är Sverigedemokraternas EU-motstånd som spökar. De vill ju att vi ska lämna Europeiska unionen.

I det här fallet är det snarare Transportstyrelsens egna föreskrifter och allmänna råd som behöver utvecklas för att möta detta. Jag förutsätter att vi i sann svensk tradition hittar en gemensam lösning mellan Transportstyrelsen, åkeriföretagen, besiktningsorganen och andra. Jag tror att det är mest tillämpningsfrågor det handlar om.

Om Thomas Morell vill göra detta till en fråga om Sveriges deltagande i EU må det vara hänt. Men det här handlar snarare om att vi ska fortsätta att ha en väl fungerande samverkan mellan svenska myndigheter och branscher.

Jag tror inte att någon tvekar om eller ens tvivlar på att den här regeringen och inte minst jag vill göra allt för att stärka svensk transportnäring och se till att det ska vara säkert och tryggt på våra vägar. Det är den här regeringen som har stärkt konkurrenskraften för svensk transportnäring och som har ökat trafiksäkerheten med vinterdäckskrav, tydligare både kör- och vilotidsregler och internationell reglering. Det är under den här regeringen vi har fått klampning och möjligheter till sanktionsavgifter. Det är den här regeringen som har ökat trafikövervakningen på cabotagetransporter och tillsatt en utredning om yrkestrafikinspektion. Det ligger alltså i den här regeringens intresse att se till att vi har bästa möjliga trafiksäkerhet.

Det här fallet är ett tydligt ansvar för Besiktningskommittén. De får tillsammans hitta ett sätt att lösa frågan. Jag har fullt förtroende för myndigheter och bransch när det gäller att hitta en lösning. Jag misstror inte deras ambition eller kompetens på området.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Men snälla nån! Vad har klampning, vinterdäckskrav och beställaransvar med sprejskyddet att göra? Förvisso roterar ett vinterdäck strax framför stänkskyddet. Men det gör även ett sommardäck. Så det gör ingen skillnad.

Det var ett EU-direktiv som ledde till den svenska lagen 2005. Det ligger ett EU-direktiv i botten. Det har ingenting med Sverigedemokraternas inställning till EU att göra. Det var ett EU-direktiv som blev till lag i Sverige 2005 och som har skapat ett bekymmer i vägtrafiken vid vinterförhållanden då issjok byggs på. Träffar man ett sådant issjok som lossnat uppstår skador. Det kan till och med innebära att man åker av vägen.

Nu finns det möjlighet att göra ett nationellt undantag, så att vi slipper det här bekymret. Man har skapat ett större problem än det som sprejskydden var tänkt att lösa. Om vi kan enas om det är vi på god väg. Då kan vi kanske slippa det här nästa vinter.

Om vi tittar rent tekniskt på det som skapar ett av bekymren ser vi att ett drag av 3 newton per stänkskyddsdecimeter i bredd nog inte ska böjas mer än så. Det är det som gör att det brister, lossnar och faller av ute i vägen.

Tanken var god. Men det blev fel. Jag hoppas att statsrådet är med på att göra en förändring i Sverige, ett nationellt undantag.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att Thomas Morell tror att det är regeringen som beslutar om den typen av undantag. Det är Transportstyrelsen som har myndighetstillämpningen. Som statsråd kan jag inte ens uttala mig om detta. Men man har ett väl fungerande samarbete i Besiktningskommittén och arbetar tillsammans för att hitta en lösning. Det är så vi gör i Sverige.

Vad Thomas Morell än försöker säga om att ett EU-direktiv är skulden handlar detta om bestämmandemöjligheter och regleringar som vi själva, som jag har förstått det, förfogar över i Sverige. Jag tror alltså att vi i sann svensk tradition kommer att hitta en lösning genom att myndigheter tillsammans med branscherna ser på förutsättningarna för besiktningsorganen att tolka föreskrifterna rätt. Då hoppas och tror jag att vi ska hitta en lösning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.