Sponsring av damidrott

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig om det rimliga i att avdragsrätten för sponsring grundar sig på ett lags marknadsvärdering och om jag avser att ta något initiativ för att uppnå en mer jämställd sponsring.

Med sponsring brukar förstås att ett företag lämnar ett ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Avdragsrätten för sponsring bedöms enligt generella regler. Vad som avgör om avdrag får göras är om någon motprestation för det ekonomiska stödet lämnas och vad den består av. Om ett företag som sponsrar ett idrottslag till exempel får matchbiljetter som företagets anställda sedan använder betraktas det som en löneförmån, och företaget får göra avdrag för lönekostnaden.

Om ingen motprestation lämnas ses sponsringen som gåva, och för gåvor kan ett företag inte göra avdrag. Det är en grundläggande princip för det svenska skattesystemet.

Den frågeställning som Lotta Finstorp nämner uppkommer framför allt vid sponsring där företag får motprestationer i form av reklam och marknadsföring. I sådana fall görs en värdering av motprestationen och om värdet av motprestationen står i proportion till det ekonomiska stödet. Det är alltså inte någon marknadsvärdering av idrottslaget som sådant som ska göras, utan det avgörande är det värde som marknadsföringen skapar för företaget.

Lotta Finstorp nämner särskilt fotbollen i sin fråga. Sommarens världsmästerskap i Frankrike var en tittarsuccé. Tyvärr förlorade Sverige mot Nederländerna i semifinalen. Det var dock glädjande att över 2 miljoner svenskar ska ha sett matchen på tv, för med en större publik ökar det kommersiella värdet av att marknadsföra sig genom damfotboll.

En mer jämställd idrott är en tydlig prioritering för regeringen. Att skattereglerna är generella och tydliga är dock en viktig del i ett fungerande skattesystem.

Fru talman! Jag har skrivit denna interpellation som en uppföljning av det svar jag fick under en frågestund 2016. Jag ställde då frågan till finansministern om dagens skatteregler missgynnar de företag som vill sponsra damidrott. Beskedet jag fick från ministern var att detta är en konsekvens som man inte har önskat av skattelagstiftningen. Hon skulle därför omedelbart gå tillbaka till Finansdepartementet och be sina tjänstemän att titta närmare på detta. Jag är förstås intresserad av vad som sedan har hänt och om någonting har förändrats.

Om vi ser tillbaka i tiden 100 eller kanske 50 år ser vi att det har hänt mycket inom jämställdheten både i samhället och inom idrotten. Antalet aktiva flickor och kvinnor har ökat. Det är fler kvinnliga representanter i styrelser även inom idrottsrörelsen, och fördelningen har blivit mer rättvis. Men det finns mycket kvar att göra.

Fackförbundet Unionen har under 2019 granskat spelarlöner, och där ser man att åtta av tio manliga fotbollsspelare tjänar över 30 000 kronor per månad medan åtta av tio damspelare tjänar mindre än 20 000 kronor per månad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksidrottsförbundet skriver om idrott på lika villkor: "Jämställdhet inom idrotten är en fråga om demokrati, resurser och intressen. Riksidrottsförbundet vill att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att i första hand premiera ena halvan av befolkningen. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter, talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer."

Riksidrottsförbundet har jämställdhetsmål som man jobbar mot och så vidare, och det handlar om att resurser måste fördelas efter samma principer för män och kvinnor. Då infinner sig frågan som jag gärna vill ställa till finansministern: Hur ska det här gå till konkret? Vi vet ju alla att ekonomiska resurser också är makt och gör att man kan ta plats - även när det handlar om idrottsrörelsen. Ökad jämlikhet stavas ekonomiska jämlika incitament.

Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare vid Centrum för idrottsforskning, säger att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt.

Enligt mig och många aktiva inom damidrotten bidrar dagens regler till en ojämlik sponsring mellan dam- och herridrott. Skatteverkets riktlinjer får som effekt att de företag som vill sponsra damidrott missgynnas då damidrott i allmänhet har ett lägre marknadsvärde - eller, som ministern beskriver det, då motprestationen värderas lägre. Det här har Elitfotboll Dam, en intresseorganisation för de två högsta ligorna i Sverige, lyft fram i olika skrivningar. Damidrotten riskerar att gå miste om sponsorpengar på grund av rådande system som förstärker strukturer inom idrotten där kvinnor och män behandlas olika.

Jag kommer i min nästa replik ta upp hur det ser ut i dag när företag sponsrar till exempel damidrott och det sociala engagemang som de värdesätter mycket högre än att få till exempel biljetter till matcherna.

Fru talman! Jag vill tacka Lotta Finstorp för att hon tar upp ett viktigt ämne och visar ett stort engagemang för damidrotten. Det är bra - ju fler som kan vara engagerade i damidrotten desto bättre. Som gammal elitidrottare på damsidan vet jag hur viktigt det är att det finns stöd runt om i samhället för all den tid, kraft och energi som läggs ned inte bara av utövare utan också av många ideella krafter runt om i hela Idrottssverige.

Idrottsrörelsen är en av våra största folkrörelser och betyder mycket för enskilda individer. Sveriges fantastiska idrottsprestationer betyder otroligt mycket för enskilda individer men är också i grunden en demokratisk rörelse och därmed en viktig demokratibyggare som kan få fler människor att värna den demokrati som vi lever i.

Jag tackar också för att Lotta Finstorp ställde den här frågan till mig på frågestunden. Det har gett mig möjlighet att sätta mig in närmare i frågan om sponsring. När jag tittar närmare på den blir det tydligt för mig att det i grunden inte är skattesystemet som missgynnar damidrotten när det gäller sponsring, utan det är tittarna. Det är så många fler som tittar på exempelvis herrfotboll än på damfotboll. Min bild är att det här är ett mindre problem i individuella sporter där herrar och damer tävlar samtidigt. Det är framför allt i lagsporter där damtävlingar och herrtävlingar är vid skilda tillfällen som det är ett problem. Där är det uppenbart att vi behöver ett större intresse för att titta på till exempel damfotboll, och det var därför jag också tog upp i mitt svar att det är fantastiskt att det var så många som tittade på VM i fotboll. Det någonting som kan öka möjligheterna till sponsring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att få upp tittarintresset för damidrott är en uppenbar och viktig väg framåt. En annan möjlighet är också att Riksidrottsförbundet, som fördelar alla de statliga pengarna som går till idrotten, funderar igenom hur man fördelar de pengarna utifrån att möjligheten till sponsorintäkter ser olika ut mellan olika sporter och mellan dam- och herrsport i lagidrotten.

Det är en diskussion som jag hoppas att de som engagerar sig för till exempel damfotboll tar med Riksidrottsförbundet. Regering och riksdag beslutar om resurser till Riksidrottsförbundet, och sedan är det de som fördelar pengarna. Det är naturligtvis en viktig diskussion att ha inom idrottsrörelsen hur man på ett bra sätt kan gynna både dam- och herridrott och både flick- och pojkidrott.

Fru talman! Tack, finansministern, för engagemanget i frågan!

Det jag ser när jag tittar på riktlinjerna och Skatteverkets bedömning är att de bygger på gamla sanningar. Det är en lagstiftning som går 40 år tillbaka i tiden då det var mest herrar och pojkar som spelade till exempel fotboll.

Om vi håller oss till lagidrott gör de flesta lag motprestationer för att få sponsring av något slag. Jag tar gärna mitt hemmalag elitdamlaget Eskilstuna United som exempel. Tjejerna i laget gör många timmars enastående motprestation - det gör många av lagen, ska jag säga, men jag har tittat just på Eskilstuna - i form av socialt engagemang när de hjälper äldre till sjukhusbesök till exempel. Man tränar också flickor i utanförskapsområden, inte bara för att de ska bli duktiga fotbollsspelare utan också för att stärka deras rätt att stå upp för jämställda värderingar.

Hur värderas sådant i pengar när företag går in och sponsrar utifrån den här sortens kriterier? I dag är det bara 20 procent av sponsorpengarna som går till damidrotten trots att antalet utövare är nära nog jämnt fördelat mellan könen. Mycket av detta beror säkert på att det är gamla riktlinjer, gamla sanningar, i skattelagstiftningen när det gäller avdragsrätten.

Linda Wijkström, kommersiell chef på Elitfotboll Dam, säger: Det är Skatteverkets riktlinjer för avdragsrätt som är problemet eftersom sponsringen kopplas till marknadsvärdet på den motprestation som ges.

Det här måste man se över. EY kommer med en rapport på fredag där man just tittat på det här. Där ser man att företagen sponsrar på ett annat sätt än förr, och då måste också lagstiftning och riktlinjer hänga med.

Jag tittade också på en jätteintressant rapport gjord av Mård och Salihu vid Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. De har studerat: Varför sponsrar företag damlag?

Mård och Salihu ställde också frågan: Finns det kopplingar mellan företagens sponsringsstrategier och deras CSR-arbete, det vill säga företagens samhällsansvar? De fann, precis som EY har gjort i sin rapport som kommer på fredag, att det gjorde det. Företagens motiv att sponsra damidrott grundas inte i exponering för ökad lönsamhet utan även för att det kan påvisa företagens CSR-mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då måste också riktlinjerna stämma med att vi ser en helt annan sponsring i dag. I och med att man ligger kvar på gammalt sätt, med de riktlinjer som finns, blir det så att herridrotten sponsras på ett annat sätt än damidrotten.

Då tänker jag så här: Det här borde väl vara en väldigt bra sak att analysera för en feministisk regering. Hur ser det egentligen ut i dag? På vilket sätt sponsrar man? Måste vi skruva på någonting? Det handlar inte om att det ska bli en ojämlik skattelagstiftning. Det är klart att det måste vara lika regler. Jag håller absolut med finansministern om det. Men det handlar om att få se det svart på vitt: Hur ser det egentligen ut i dag? Man sponsrar nämligen på ett helt annat sätt i dag.

Fru talman! Det är ju inte så att vi har någon särskild skattelagstiftning just vad gäller sponsring, utan det är en del i den generella lagstiftningen. Det är viktigt att ha med sig det. Det som begränsar möjligheterna i fråga om hur man ser på sponsring är förbudet mot att göra avdrag för gåva. Det är en grund i den svenska skattelagstiftningen. Min bedömning är att det finns ett stort stöd i riksdagen för att företag inte ska kunna göra avdrag för gåvor, för det skulle kunna bli ett stort hål vad gäller diverse möjligheter till skatteundandraganden. Det gynnar inte heller idrotten som behöver sina hallar och arenor, som ofta är offentligt stödda, för att kunna utöva verksamheten. Det är en begränsning.

Självklart är det viktigt att man noga tittar på hur riktlinjerna är utformade och på hur den generella lagstiftningen ser ut. Just med anledning av sponsring har det varit en översyn av skattelagstiftningen. Vi har tittat på den nu igen, med anledning av Lotta Finstorps fråga. Jag bedömer att detta fortfarande är relevant. Man bedömde att det inte var lämpligt att göra direkta förändringar med anledning av sponsring.

Lotta Finstorp tar upp Skatteverkets riktlinjer. De är svåra för mig som minister att lägga mig i. Skulle jag göra det skulle säkert någon annan moderat omedelbart anmäla mig till konstitutionsutskottet för ministerstyre. Däremot finns det stora möjligheter för riksdagen att ställa frågor till och också kalla till sig Skatteverket om man är särskilt intresserad av deras riktlinjer vad gäller sponsring.

Fru talman! Ja, vi har en uppförsbacke kvar innan idrotten är jämställd. Ekonomiska förutsättningar är en viktig pusselbit för att nå målet. Sponsring på elitnivå är lika nödvändig för damidrotten som för herridrotten, förstås. Därför måste regelverket för det värde som marknadsföringen skapar för det sponsrade företaget tydliggöras. Då behöver det inte bli missförstånd, och då kan vi jobba bättre mot en jämställd idrott.

Det krävs en större transparens i fråga om hur denna värdering görs. Hänsyn måste också tas till den nya tid som vi befinner oss i. Det är självklart en markant ekonomisk skillnad för det företag som sponsrar om det kan göra avdrag för sponsring jämfört med om sponsringen bedöms som en gåva och därmed ett bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De två rapporter jag har hänvisat till bekräftar att det är samhällsengagemang och CSR-mål som är avgörande när företag sponsrar framför allt damidrott. Därför måste riktlinjerna på något sätt uppdateras, så att vi kan bidra till det mål som jag utgår från att vi alla delar, nämligen en jämställd idrott.

Fru talman! Som jag inledde med uppskattar jag verkligen Lotta Finstorps engagemang för damidrotten - ja, för idrotten som helhet och för damidrotten och för damfotbollen. Det är ett engagemang som jag delar. Jag tycker att det är fantastiskt bra att det finns många riksdagsledamöter som kämpar för en jämställd idrott.

Idrotten är något som ger oss stora framgångar i världen. Sverige sätts på kartan när vi är framgångsrika. Idrotten är fantastisk för utövarna. Den fångar upp många barn och ungdomar som kanske annars hade haft det tufft. Många ungdomar får möjlighet att utvecklas som ledare i idrotten. Många mammor får möjlighet att utveckla sitt ledarskap som ledare i idrotten - det är också fantastiskt. Därutöver är det en möjlighet att bygga demokratin underifrån via en folkrörelse.

Det som är problemet med sponsring är att det är fler som tittar på herrfotboll än som tittar på damfotboll. Det är någonting som vi alla kan göra någonting åt. Jag har nu dragit ett litet strå till stacken genom att köpa två biljetter till en match med Lotta Finstorps lag: Eskilstuna United. De möter Limhamn Bunkeflo den 13 oktober kl. 17. Jag vet inte om du har årskort. I så fall har du möjlighet att ta med dig två andra. Men här kommer i alla fall två biljetter. Jag hoppas att det blir en fantastisk match.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.