Snedvriden konkurrens

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att eliminera de konkurrensnackdelar som svenska företag har gentemot kinesiska.

Kina har kunnat dra nytta av sin ställning som utvecklingsland i flera sammanhang, trots att landet är världsledande i många sektorer. I Sverige har detta bland annat märkts när Kina i det internationella postsamarbetet har kunnat skicka vissa typer av postförsändelser till Sverige till subventionerade priser inom ramen för systemet för terminalavgifter.

Sverige har länge arbetat för att reformeringen av terminalavgiftssystemet ska gå så snabbt som möjligt, bland annat för att snedvridningen av konkurrensen ska minska och fördelarna för postförsändelserna från till exempel Kina ska minska. Jag och regeringen välkomnar därför att Sverige tillsammans med övriga medlemsländer i UPU under den extraordinära kongressen i september 2019 i Genève enhälligt beslutade om en reformering av systemet med terminalavgifter.

EU framför regelbundet klagomål om bristande marknadstillträde i Kina och om att den statliga inblandningen i landets ekonomi snedvrider konkurrensen. Samarbetet inom EU behöver utvecklas ytterligare för att stärka europeisk konkurrenskraft. Regeringen kommer att vara pådrivande för att EU ska bedriva ambitiösa förhandlingar som underlättar handel och säkrar svenska företags marknadstillträde och lika konkurrensvillkor.

Som framgår av regeringens skrivelse (2019/20:18) om arbetet i frågor som rör Kina kommer regeringen i den bilaterala dialogen med Kina att fortsätta lyfta fram de handelshinder som svenska företag möter i Kina. Det konstateras i skrivelsen att brister som immaterialrättsliga intrång, teknologiöverföring och WTO-oförenliga statliga subventioner behöver hanteras.

Regeringen är också pådrivande för att EU ska engagera Kina i reformeringen av WTO. Kinas användning av "särskild och differentierad behandling" i WTO behöver anpassas till landets utvecklingsnivå. Inom ramen för WTO-reformen är det också av vikt att bland annat följa upp den gemensamma deklarationen från det senaste toppmötet mellan EU och Kina i april 2019, som bland annat angav att bägge parter uttryckte en målsättning att stärka det internationella regelverket avseende industrisubventioner.

Fru talman! Från vår förra interpellationsdebatt blir det nu en mjuk P3-övergång till en lite mer handfast och konkret, för detta är problem som svenska företag liksom många andra länders företag upplever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan ett drygt årtionde har Sverige ett unikt bilateralt samarbetsavtal med Kina inom företags sociala ansvarstagande eller det som vi kallar Corporate Social Responsibility, förkortat CSR. Det fungerar som en plattform för att diskutera normer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption i företagsekonomiska perspektiv. CSR-samarbetet syftar till att säkerställa svenska företags ställning. Det ger konkurrensfördelar och har skapat goda kontakter med den kinesiska förvaltningen.

Det svenska CSR-centret i Peking ska säkerställa att svenska företag fortsatt får stöd och rådgivning i de här frågorna. Men, för det finns alltid ett men, samtidigt rapporteras att när svenska e-handlare skickar paket - det kan vara paket som är mellan ett och två kilo tunga - är frakten avsevärt dyrare än om en kinesisk e-handlare skickar motsvarande paket till Sverige. Det beror på FN:s paketsubventioner.

FN:s postorgan UPU, som statsrådet nämnde, ska hjälpa vissa länder i deras utveckling, däribland Kina, där e-handlare erbjuds subventionerad frakt. Men subventionen har vuxit till ett allt större hot mot svenska ehandelsföretag, då Kina får kraftiga subventioner, trots att det är en av världens mest konkurrenskraftiga e-handelsnationer. Det är som att mata en redan mätt. I det sammanhanget rankas landet faktiskt i samma liga som länder som Kuba och Gabon, och Sveriges e-handel med Kuba och Gabon är begränsad.

Eftersom konkurrensen inom e-handeln är mycket hård och marginalerna väldigt begränsade är det anmärkningsvärt att svenska e-handlare dagligen utsätts för snedvriden konkurrens gentemot Kina.

Jag tackar ministern för svaret i den här frågan. Men någonstans måste det landa i mer handfasta handlingar för att vi ska kunna rätta till de här problemen. Vad kommer svenska företag att se fram emot rent konkret? Hur är dialogen med den svenska handelskammaren i Peking och i Shanghai?

Den Kinastrategi som vi diskuterade i den förra interpellationsdebatten belyser många frågor, och det här är ett exempel på en fråga som kan landa i det handelspolitiska perspektivet.

Sveriges Kinastrategi måste tas ett steg vidare. Det måste bli en handlingsplan. Vi har sett att Kina inte respekterar Världshandelsorganisationens regelverk och att det finns uppenbara missförhållanden i bilaterala umgängen mellan länderna. Det behövs en handelsplan och en handlingsplan för handeln.

Är en handlingsplan som ska följa upp Kinastrategin på gång?

Fru talman! Som jag sa tidigare arbetar regeringen aktivt för att undanröja de konkurrensnackdelar som jag håller med om att svenska handlare drabbats av.

Med anledning av den specifika och konkreta frågan om Världspostföreningens tidigare regler om terminalavgifter välkomnar vi att en uppgörelse om det nya systemet med terminalavgifter har nåtts.

Låt mig återgå till Hans Rothenbergs fråga om vad regeringen gör för att eliminera konkurrensnackdelar som svenska företag har gentemot kinesiska. Frågan förutsätter att svenska företag har konkurrensnackdelar, och det stämmer givetvis vad gäller tillgång till den kinesiska marknaden. Begränsningar i marknadstillträdet är ett verkligt problem för svenska företag som vill konkurrera på den kinesiska marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock mycket som talar för att vårt öppna näringslivsklimat också stärker svenska företags konkurrenskraft. Vi räds inte konkurrens, vi är innovativa och vi är attraktiva. Som framgår av exportstrategin, som håller på att uppdateras, har svenska företags konkurrenskraft till stor del att göra med företagsklimatet i Sverige och att vi har varit öppna för globalisering, vilket är en styrka för svenskt näringsliv.

De enskilda företagens konkurrenskraft är dock beroende av hur väl de lyckas i de globala värdekedjorna. Varor och tjänster produceras allt oftare i flera länder och regioner, och varje land och region bidrar givetvis till denna värdekedja.

Låt oss påminna oss om att vårt öppna näringslivsklimat i längden ger svenska företag konkurrensfördelar i förhållande till företag som befinner sig på marknader där man inte på samma sätt har tillgång till import och utländska investeringar och tjänster.

Jag ser ljust på svenska företags möjlighet att konkurrera globalt. Samtidigt är jag medveten om, när vi nu diskuterar Kinas agerande, att det kan minska stödet för frihandel globalt.

Vad regeringen framför allt gör är att stödja EU:s arbete. EU måste vara en samlad kraft, och därför är det viktigt att hålla samman EU och EU:s arbete för att uppnå större konkurrensneutralitet mellan europeiska och kinesiska företag.

Hans Rothenberg frågar om Kinaskrivelsen och vad som är nästa steg. En viktig del är att vi skaffar oss mer kompetens vad gäller Kina. Det gäller givetvis inte bara regeringen utan alla landets kommuner och regioner. Vid upphandling är det viktigt att inneha denna kompetens för att kunna ta nästa steg och hitta balansen så att vi och handelspartnern Kina i framtiden har samma möjligheter, utgångspunkter och konkurrensvillkor. Det är en resa att komma dit, och här är EU en viktig kraft. Arbetet i EU är därför mycket viktigt för Sverige.

Samarbeten inom områden som exportkrediter, konkurrensrätt, statsstöd med flera avhandlades på det senaste toppmötet mellan EU och Kina. Detta syftar just till att komma vidare i de grundläggande frågorna.

Fru talman! Låt mig sätta detta i ett perspektiv och titta lite på vad Kina är för land i förhållande till Sverige. Sverige var första västland att 1950 erkänna Kina och upprätta diplomatiska förbindelser. Det borde ge Sverige en guldstjärna i den kinesiska boken. Kina är i dag Sveriges största handelspartner i Asien, och det är den åttonde största handelspartnern mätt i varuhandel. Det är runt 10 000 svenska företag som handlar med Kina, och 600 svenska företag är etablerade i Kina - många sedan lång tid tillbaka.

Det är viktigt att ha en närvaro i Kina, att vara på plats. Alla som någon gång jobbat med handel vet att det är stor skillnad på att skicka ett mejl och att sitta öga mot öga och diskutera. Det senare bygger förtroende. Handel är i grunden ett mycket civiliserat sätt att komma överens. Det går inte att bedriva handel om man är otrevlig och osjyst. Det går inte att komma överens om man inte visar minsta lilla vilja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också därför handeln är ett viktigt redskap för att lösa andra konflikter. Handel är världens universella språk oavsett vilket annat språk man talar, för man begriper alltid att om man ger något så får man något tillbaka. Men får man inget tillbaka diskuterar och handlar man med någon annan.

Därför är det viktigt att svenska företag är på plats i Kina. I dag etablerar sig också kinesiska företag rätt kraftfullt i Sverige. Det är en dynamisk och snabbt växande marknad. Samtidigt har utländska företag inte getts lika stor möjlighet att verka i Kina som många kinesiska företag har i Sverige.

Kina har i många sammanhang kunnat dra nytta av sin ställning som utvecklingsland - trots att landet är världsledande inom många sektorer. E-handeln är framtidens handel, och mycket har flyttats över från butiker till postterminaler. Detta får stora konsekvenser för den globala miljön. Det är också en fråga om leveranssäkerhet. De kunder som beställer på nätet vill ha sin leverans lika fort som om de hade åkt ned på stan och handlat i butik, och det behövs många flygplan för att tillhandahålla denna leveranssäkerhet. Därför behövs det ordning och reda i e-handeln.

Efterlevnaden är nyckeln. Det är bra att regeringen är öppen för handel och i sitt förhållningssätt till andra länder. Men öppenhet måste vara ömsesidig, och det måste vara lika villkor för båda parter. Jag utgår från att Sverige via regeringen i sina kontakter med den kinesiska regimen och via Business Sweden med motsvarande instans i Kina är mycket tydligt med att de skavsår som finns mellan Sverige och Kina måste bort. Läkemedel har ju Kina tusenåriga traditioner av att hantera.

Fru talman! Jag håller helt med om att handeln är en fantastisk plattform för dialog, också i ett bredare perspektiv. Vi ska ständigt verka för en öppen handelsdialog för att också åstadkomma andra förflyttningar vad gäller värderingar och andra politiska områden.

Hur arbetar regeringen, och vad gör vi för att uppnå lika villkor för våra bolag i handeln med Kina? Både Sverige och EU har en tydlig hållning om villkoren för svenska och europeiska bolags handel med Kina. I dialogen med Kina tar vi liksom EU löpande upp vikten av förbättrat marknadstillträde. Jag återkommer till det eftersom marknadstillträde är avgörande. Att Kina också måste hantera sin överkapacitet inom stålframställning har EU tagit upp som exempel på att vi måste ha lika villkor.

EU och Kina förhandlar sedan 2013 om ett investeringsavtal, och i det kräver EU ökat marknadstillträde till den kinesiska marknaden. Det handlar dock inte bara om marknadstillträde, utan transparens och hållbar utveckling är också viktiga frågor i dessa förhandlingar.

Corporate Social Responsibility, CSR, är en grundläggande grön tråd för den svenska regeringens prioriteringar i handelspolitiken.

Det framgår av skrivelsen om Kina att CSR fortsätter att vara ett viktigt samarbetsområde när det gäller Kina. Precis som Hans Rothenberg nämnde har den svenska ambassaden i Peking sedan ett antal år tillbaka - jag tror att det är sedan 2010 - ett så kallat CSR-center. Hittills har detta center utbildat fler än 1 000 kinesiska tjänstemän och företagsrepresentanter i hållbarhetsfrågor. Detta är ett sätt att använda handel för att föra över den ökade medvetenheten och intresset för CRS till företag och myndigheter i Kina. Jag tror dock att det viktigaste är att våra företag finns där på plats. Vi har 600 svenska företag på plats som verkar med en hög grad av hållbarhetsfokus i ett brett perspektiv i sin verksamhet i Kina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har kommit ett starkt ökat intresse hos kinesiska företag och myndigheter vad gäller hållbarhet. Vi ser att detta absolut kommer att gynna svenska företag som vill göra affärer med Kina. Det blir bland annat lättare för oss att ställa tydliga krav på kinesiska leverantörer och underleverantörer. Vi ska också komma ihåg konsumenterna. Slutkonsumenten har allt större fokus på hälsa och säkerhet, och detta öppnar upp nya möjligheter för svenska företag i Kina.

Sammanfattningsvis är hållbarhet och handel något som måste gå hand i hand. Handel och dialogen kring handel och kravställandet i vår handelsdialog är avgörande för att nå framgång. Vi ska naturligtvis inte vika ned oss vad gäller svenska företags lika rättigheter. Vi verkar starkt genom EU i detta avseende.

Fru talman! Eftersom läktaren fylls på kanske det kan vara bra att sammanfatta vad vi diskuterar här. Vi diskuterar den snedvridna konkurrens som finns på e-handelsområdet mellan svenska företag och kinesiska företag, där kinesiska företag har klara konkurrensfördelar när det gäller att skicka paket med varor på ett till två kilo från Kina till Sverige.

Man ska aldrig säga som oppositionspolitiker att man är nöjd med ministerns svar, men jag ser positivt på den ambition som statsrådet har när det gäller att rätta till detta. Jag tror dock att det behövs mer än att ha en interpellationsdebatt och diskutera frågorna.

Den Kinastrategi som regeringen nu har lagt fram för riksdagen behöver omvandlas till en handlingsplan. Denna plan behöver vara mer detaljerad än många andra politiska dokument, för det finns många fickor där Kina använder sig av andra möjligheter än vad många regelsystem tillåter. Det finns förutsättningar att hantera detta, men jag tror att det måste ske internationellt, genom att via FN:s postorgan UPU göra förändringar av de subventioner som Kina bisarrt nog använder sig av.

Det krävs efterlevnad av de regler vi har. Allt hänger ihop. Det paket som efter en internetbeställning landar i vår brevlåda hemma hänger ihop med hur Världshandelsorganisationens, WTO:s, regelverk fungerar. I slutändan är det vi och ni som betalar för när ett land inte följer reglerna.

Jag kommer att följa denna fråga. Jag utgår från att regeringen kommer att hantera den.

Fru talman! Jag vill verkligen tacka Hans Rothenberg för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga om svenska företags konkurrensnackdelar, för detta är vad vi pratar om - det håller jag med om.

Svar på interpellationer

Som relativt nytillträdd handelsminister ser jag att det är ett av mina främsta uppdrag att se till att vartenda svenskt företag kan dra nytta av de möjligheter som internationell handel innebär och att vi aldrig slutar att verka för att skapa möjligheter att konkurrera på lika villkor.

Handelshinder i alla dess former, som ger svenska företag konkurrensnackdelar, minskar givetvis våra möjligheter att skapa jobb och tillväxt här i Sverige. Detta är helt grundläggande för mig.

Kina står i dag för 15 procent av världens samlade bnp och har stått för 40 procent av tillväxten under det senaste decenniet. Det är därför helt avgörande att vi ägnar särskild uppmärksamhet åt just Kina i detta avseende från Sveriges sida, via WTO och i samverkan med USA och förstås med andra länder, men också att vi ständigt försöker få en dialog och låter handeln vara en dialog. Och det är en dialog, också i samröre med Kina.

Jag ser fram emot fortsatt diskussion. Tack för att frågan väcktes!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.