Snabbare tågförbindelse Göteborg-Oslo

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag blev uppmärksammad på att det finns ett fel i svaret. Låt mig därför försäkra min gamla kollega Johan Hultberg om att jag kommer att säga rätt namn. Jag ber hemskt mycket om ursäkt.

Fru talman! Johan Hultberg har ställt flera frågor till mig om en snabbare tågförbindelse mellan Göteborg och Oslo.

Gränsöverskridande transportinfrastruktur har en stor betydelse för både tillväxt och tillgänglighet i våra respektive länder. Det är viktigt att den gränsöverskridande infrastrukturen mellan våra länder gör det attraktivt att bo och arbeta över landsgränserna och gör det möjligt att på ett mer hållbart sätt resa och transportera varor mellan våra länder.

Sveriges regering och Norges regering har tecknat två avtal med anledning av den nya Svinesundsförbindelsen. I enlighet med dessa avtal ska avgifter inte längre tas ut när de lån som har tagits för att täcka investeringskostnader med mera är återbetalda. Sveriges och Norges regeringar är överens om att följa dessa avtal.

Regeringens beslut om gällande nationell plan innehöll ett uppdrag till Trafikverket om att fortsätta att utreda stråket Göteborg-Oslo. Målsättningen är att stråket är så pass utrett att det kan övervägas i nästa planeringsomgång och planrevidering.

Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Avsikten är att lägga fram en infrastrukturproposition till riksdagen under våren 2021.

Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om ny nationell plan planeras till 2022.

Fru talman! Som jag lyfter fram i min interpellation finns det en gemensam ambition mellan de nordiska länderna om att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030.

Tyvärr har den pågående coronapandemin angripit också det nordiska samarbetet. Människor och företag i gränsregionerna har allvarliga bekymmer, och i detta nu får gränspendlare som bor i Sverige men arbetar i Norge inte lön eftersom de hindras att korsa gränsen och ta sig till sina arbeten. Jag är djupt bekymrad över hur detta kommer att påverka det nordiska samarbetet och den gemensamma ambitionen att skapa världens mest integrerade region.

Mitt svar är att vi behöver knyta nya, starkare band och att vi behöver göra ansträngningar för att läka de sår som nu tyvärr rivs upp.

Här tror jag att infrastruktur är viktiga. Vi har sett hur bygget av Svinesundsbron och utbyggnaden av E6 i norra Bohuslän har betytt oerhört mycket för gränsregionerna på båda sidor om fjorden som skiljer Sverige och Norge. Samma sak gäller längre söderut, i Öresund. Öresundsbron har ju knutit ihop Malmö och Köpenhamn och skapat en stark region med gemensam arbetsmarknad, vilket lett till bättre konkurrenskraft på båda sidor om sundet.

Nu ser vi en rejäl tillbakagång för det nordiska samarbetet, och jag är som sagt djupt bekymrad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är också mycket bekymrad över den nonchalans som regeringen har visat gränsbygden. Arbetslösheten i min grannkommun Strömstad har stigit med 100 procent, och gränspendlare får som sagt ingen lön.

Jag ska inte tynga infrastrukturministern med dessa frågor, men jag tycker att nonchalansen möjligtvis går igen i svaret på min interpellation. Det var ju som sagt inte ens rätt namn från början, och det mesta av texten är klippt och klistrat från svaret till den ledamot vars namn ursprungligen stod i svaret, Patrik Jönsson - ett svar på en skriftlig fråga om sträckan Stockholm-Oslo, inte sträckan Göteborg-Oslo. Kanske är detta lite signifikant för att regeringen inte visar tillräckligt engagemang i denna viktiga fråga.

Fru talman! Jag hoppas att jag har fel. Jag hoppas att departementet och ansvarig minister känner ett stort engagemang för den gränsöverskridande infrastrukturen och för behovet av att bygga en dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Oslo för att på det sättet få till en sammanhållande infrastruktur i korridoren från Oslo hela vägen söderut till Hamburg.

Detta är min fromma förhoppning, och jag hoppas att ministern kan visa det engagemanget här i debatten och sedan givetvis i konkret handling.

Varför är denna investering så viktig? Det handlar om att Norge näst efter Tyskland är vår viktigaste handelspartner. Det handlar om att vi redan i dag har en omfattande gränspendling med 60 000 pendlare. Det handlar om att vi i dag mellan Göteborg och Oslo nästan bara transporterar såväl gods som personer med gummihjul på väg. Här behövs en investering i dubbelspårig järnväg för att flytta gods från E6:an, som annars på lång sikt kommer att korka igen, till järnväg och för att skapa möjligheter för den ökade integration som jag hoppas att de nordiska regeringarna alltjämt vill se.

Jag upprepar gärna de frågor jag ställde i min interpellation. Är ministern beredd att ta initiativ för att utbyggnaden ska bli verklighet? Jag får stanna där och återkomma i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Som min kollega precis beskrev har relationen mellan de nordiska länderna varit bättre. Den måste bli bättre. Den nordiska arbetsmarknaden har tjänat oss väl. När jag växte upp åkte mina jämnåriga till Trollhättan och jobbade på Saab, för det var en dålig arbetsmarknad i Norge.

Just nu är relationerna mellan Norge och Sverige inte speciellt bra. Ni som hör min brytning förstår att det inte är speciellt roligt att uppleva detta. Det är inte roligt att inte släppas in i sitt eget, forna hemland. Men det var inte det vi skulle prata om i dag.

Godstrafiken mellan Göteborg och Oslo är enorm. Göteborg är Norges största och viktigaste hamn. Varje dygn korsar 1 500 lastbilar bron över Svinesund. Det gör de inte därför att inte finns en järnväg, för det gör det - jag har åkt på den många gånger - utan därför att den inte håller måttet. Vi behöver få en ny järnväg mellan Göteborg och Oslo på grund av det som min kollega Johan Hultberg tog upp om arbetspendling och att Norge är vår viktigaste handelspartner, men också - inte minst - för miljön.

Vi har hört infrastrukturminister Tomas Eneroth ett flertal gånger under kvällens olika debatter lyfta upp regeringens miljö- och klimatsatsningar. En väldigt viktig miljö- och klimatsatsning, fru talman, vore att bygga ut järnvägen mellan Göteborg och Oslo så att vi kan flytta gods från väg till järnväg. Det är 1 500 lastbilar. Jag har själv passerat kön till tullen i Norge - den är flera kilometer lång på söndagskvällarna. Det är inte hållbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna järnvägssträcka är avgörande för relationerna mellan Norge och Sverige i framtiden. Som Johan Hultberg sa tidigare, fru talman, är järnvägssträckan Oslo-Göteborg otroligt viktig, inte bara för miljön och klimatet utan också för att visa att det faktiskt finns ett värde i samarbete mellan Norge och Sverige. Sedan förstår jag, fru talman, att detta inte är ett beslut som Tomas Eneroth som svensk infrastrukturminister kan fatta på egen hand. Vi måste ha ett bra samarbete med Norge också här.

Jag sitter själv i Nordiska rådet, och vi har under två mandatperioder - våra svenska mandatperioder - efterfrågat ett nordiskt ministerråd för infrastruktur. Vi har inte lyckats, och tyvärr får vi nu signaler om att ett av de två länder som motsätter sig ett nordiskt infrastrukturministerråd är Sverige. Detta gör mig bedrövad, fru talman. Jag skulle väldigt gärna se att vi har ett nordiskt ministerråd för infrastruktur, för det är mer än en nordisk symbolfråga. Det är viktiga infrastruktursatsningar för att binda ihop våra länder, främja arbetspendling, handel och turism och se till att våra gränser återigen öppnas när coronan en gång släpper taget om oss. Norden är och ska vara världens mest integrerade region, och där, fru talman, spelar infrastrukturminister Tomas Eneroth en stor roll.

Fru talman! Tack, Cecilie Tenfjord Toftby och särskilt Johan Hultberg, för engagemanget! Jag delar verkligen det.

Jag har alltid varit angelägen om att vi ska utveckla en ännu bättre gränstrafik mellan de nordiska länderna. Erfarenheterna under pandemin visar på nödvändigheten av detta, när vi har vakter längs gränsen eller, som nu senast, när vi har en diskussion om att de som arbetspendlar inte får ut sin lön. Det är inte acceptabelt. Detta är bekymmersamt för två länder som har så otroligt mycket gemensamt och som har en gemensam arbetsmarknad och en gemensam historia.

Jag kan försäkra inte minst Johan Hultberg om att jag har haft ett väl fungerande samarbete med min norska motsvarighet Knut Arild Hareide under denna tid. Vi har återkommande diskussioner mellan Sverige och Norge, både om infrastruktursatsningar och om upprätthållande av välfungerande godstrafikflöden. Även om det av smittskyddsskäl har blivit begränsningar av persontrafiken, vilket jag tror att alla har förståelse för, har det varit viktigt att upprätthålla väl fungerande godsförbindelser. Det har till och med öppnats nya godsförbindelser för sjöfarten mellan Sverige och Norge under den här tiden.

På samma sätt har samarbetet fungerat mellan de nordiska länderna. Vi är exportberoende länder. Göteborgs hamn är Norges och Nordens viktigaste hamn, så det är klart att det är väldigt angeläget. Därför var det viktigt att ge Trafikverket i uppdrag redan 2018 att titta på bristlistan och göra en fördjupad studie om just Göteborg-Oslo. På samma sätt har ett uppdrag getts när det gäller Stockholm-Oslo, som det också varit en diskussion om här i kammaren. Det är den typen av underlag som nu finns som grund för kommande revidering av nationell plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer naturligtvis att vara avgörande vilken ram som riksdagen bestämmer sig för och hur mycket resurser som finns till förfogande. Därefter påbörjas åtgärdsplaneringen, och då får man se vilken prioritering som finns. Det är ingen tvekan om att vi måste signalera om fortsatt väl fungerande gränstrafik.

Nu är det aktuellt här att prata om Osloförbindelser, men jag vill påminna om att jag för inte så länge sedan invigde bron över Stora Helvetet. För dem som inte vet var den ligger är det ungefär vid Storlien. När Mittbanan, som vi har elektrifierat på svensk sida, glider upp igenom Jämtland och Härjedalen och kommer till norska gränsen är sista sträckan bron över Stora Helvetet. Där är tanken att Norge ska elektrifiera sin del av sträckan över till Trondheim, så att vi får en tvärförbindelse, som är otroligt viktig. Nu är Norge något försenat, men jag hoppas och tror att vi får ett besked om att även den elektrifieringen ska fortsätta.

Om vi går lite längre norrut ser vi att vi har Lofotenbanan och Malmbanan och vikten av snabba transporter där mellan Sverige och Norge. Oavsett om det är magnetiter och järnmalm eller norsk lax som ska transporteras har vi gemensamma stora transportbehov. Min och regeringens ambition är att vi ska ha ett fortsatt väldigt bra och nära samarbete med Norge, inte minst när det gäller infrastrukturfrågorna, för detta är viktigt, inte minst i de områden där vi ser en gemensam arbetsmarknad.

Svaret till framför allt Johan Hultberg är att Trafikverket har ett planeringsarbete på gång. Det är detta som ligger till grund för diskussionen inför kommande åtgärdsplanering. Jag kan konstatera att regionala företrädare i Västra Götaland redan har poängterat vikten av satsningen, inte minst Göteborg-Oslo, för mig.

Fru talman! Tack, ministern, för det lugnande beskedet att det finns ett engagemang både hos ministern och på departementet för denna fråga. Den är oerhört viktig. Samtidigt önskar jag att ministern ska göra något mer konkret för att det ska hända något i frågan.

Jag uppfattar att när jag och ministern senast hade en debatt om denna fråga för ett eller två år sedan lyfte ministern även den gången upp infrastruktursatsningen över Stora Helvetet. Kanske är det signifikant att ministern hellre talar om andra satsningar än om hur vi ska komma vidare med denna satsning. Det är ju den som jag vill diskutera - hur vi kan ta konkreta steg för att komma närmare ett förverkligande av den ambition som vi uppenbarligen delar, nämligen att det ska bli dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Oslo för att möjliggöra en fortsatt ökad integration av arbetsmarknaden och, inte minst det som min kollega Cecilie Tenfjord Toftby tryckte på, nämligen överflyttning av gods från gummihjul till stålhjul, från väg till järnväg.

Det är 1 miljon lastbilar som varje år passerar Svinesundsbron. Det har varit en 40-procentig ökning under 2020-talet när det gäller godstransporterna. Det håller inte att så mycket gods ska gå på gummihjul. Dessutom går 60-70 procent av lastbilarna söderut från Oslo ned mot Göteborg tomma. Detta är från klimatsynpunkt inte hållbart.

Det som är positivt med denna sträcka och möjligheten att göra någonting åt den är att det inte bara är jag eller Cecilie Tenfjord Toftby som tycker att den är viktig, utan hela EU tycker att den är viktig. Man pekar ut sträckan som en viktig del av den europeiska korridoren från Hamburg upp till Oslo och att detta är någonting som berör hela EU:s konkurrenskraft och möjlighet till utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Här har Sverige exceptionellt goda förutsättningar att få medfinansiering. Vi behöver inte finansiera allt med svenska medel, utan upp till 50 procent är faktiskt möjligt att få finansierat genom EU-medel.

Men det är klart att vi behöver komma vidare i samarbetet. Därför är jag glad över att ministern säger att det är ett gott samarbete mellan den svenska infrastrukturministern och hans norska kollega samferdselsminister Knut Arild Hareide. Jag har förstått att ministrarna har haft ett möte i slutet av januari och att Hareide då hade lyft fram att han vill se en analys av hur man kan hitta andra alternativa finansieringslösningar för den gränsöverskridande infrastrukturen. Det är just det som jag också vill se. Jag tror att det är möjligt att finansiera denna utbyggnad med banavgifter i kombination med en rejäl medfinansiering av EU-medel.

Dessa möjligheter vill jag att ministern tittar noga på och tar initiativ till att gräva vidare i. Vi behöver se över regelverket för gränsöverskridande avgiftssystem i syfte att delfinansiera en utbyggnad. Vi behöver titta på olika modeller för att beräkna den samhällsekonomiska nyttan med gränsöverskridande infrastruktursatsningar. Där har vi, fru talman, inte tillräckligt bra underlag i dag. Vi har olika modeller för hur vi beräknar samhällsnyttan och den samhällsekonomiska nyttan i Sverige eller i Norge. Här behövs ett handslag mellan Sverige och Norge där vi gör en gemensam bilateral analys för att titta på vad denna investering skulle betyda för Sverige och Norge samlat.

Fru talman! Detta är några konkreta uppmaningar till ministern som jag hoppas att han kan kommentera och att han tar dessa bollar som jag nu spelar.

Fru talman! Det är rätt uppfriskande att stå i talarstolen och känna att man är så överens mellan regering och opposition när det gäller en järnvägssatsning.

För ett antal år sedan arrangerade vi ett seminarium här i Sveriges riksdag om just denna järnvägssträcka. Vi hade då besök av bland andra Östfolds fylkesordförer som representerade Arbeiderpartiets infrastrukturminister. Hon formulerade sig på följande sätt: Jag skulle önska att vi slutade att tänka gränser och i stället tänker regioner när det gäller Göteborg och Oslo och att vi är en arbetsmarknadsregion.

Hon sa att så fort man börjar tänka gränser stannar all planering upp.

Fru talman! Jag ställde en fråga till Norges statsminister Erna Solberg för ett antal år sedan om just järnvägen Oslo-Göteborg. Hon sa ungefär följande: Vi prioriterar Intercitytåg, vilket betyder Oslo-Halden.

Jag förstår att det inte är lätt att binda ihop två länder när det gäller infrastruktur. Men, fru talman, om vi inte satsar på infrastruktur kommer vi aldrig att kunna få ett välfungerande samarbete.

När jag ställde frågan till de nordiska samarbetsministrarna för ett tag sedan om hur de såg på infrastruktur sa de: Just nu är det viktigare än någonsin att vi bygger ihop våra länder. Vi måste visa att vi ser att vi är en region. Vi i Norden ska vara världens mest integrerade region.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån de positiva signaler som jag fick från samtliga samarbetsministrar tycker jag att statsrådet Tomas Eneroth ska smida medan järnet är varmt. Ta chansen!

Fru talman! Jag tackar för engagemanget. Jag tycker att det är helt rätt. Om det är någon gång som det är viktigt att markera mellan våra länder, från både svensk och norsk sida, är det nu om vikten av att förstärka gränstransporterna. Givet de erfarenheter vi har när det gäller pandemin, som jag tycker har varit sorgliga i stora delar, är det än viktigare för mig som infrastrukturminister att också fördjupa samarbetet och titta på möjligheter till gränsöverskridande transporter. Vi är beroende av varandra.

Jag tycker också att det är helt rätt att sluta tänka gränser och i stället tänka regioner. Det bästa exemplet på det är i Skåneregionen - Öresundsregionen.

Vi ser hur Katrin Stjernfeldt Jammeh och andra i Malmö leder samarbetet med Köpenhamn och vidgar hela arbetsmarknadsregionen, som har 4 ½ miljoner människor, och integrationen där har fungerat väldigt väl. Vi kan se att infrastrukturen med Öresundsbron var en avgörande satsning. Och vi har från regeringens sida nu tillsammans med Danmark utrett förutsättningarna för en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Det har betydelse på samma sätt som den nya Svinesundsbron har betydelse med den kapacitetsökning som den innebär.

Det gäller också att utveckla och utforska alla finansieringsmöjligheter som finns, inte minst med CEF-medel och Europamedel. Naturligtvis tittar vi också på detta.

Däremot ska man vara försiktig med en del andra finansieringsförslag som vi har hört talas om i debatten. Jag vill inte att vi hamnar i en modell likt Karolinska sjukhuset i Stockholm eller annat med excesser där man tror att saker betalar sig för att de läggs ut på en marknad, men där det i förlängningen blir väldigt dyrt. Vi ska ha ordning och reda i fråga om det ekonomiska ansvaret för infrastrukturplaneringen, och vi ska se till att kunna göra det ordentligt i Sverige. Men i grunden handlar detta om hur vi väljer att prioritera resurserna framöver.

I denna debatt är det två moderata debattörer som vill se mer gränsöverskridande transporter, inte minst på järnväg. Det uppskattar jag. Men hittills har det varit så att när Moderaterna som parti har fått bestämma har det inte varit satsningar på järnväg. Tvärtom har de lyft ut satsningar på järnväg. Norrbotniabanan är det bästa exemplet på detta. Hade man inte gjort det hade det för norra Sverige och för hela Sverige varit en otrolig skillnad, inte minst nu med de investeringar på 1 000 miljarder kronor som görs i norra Sverige.

Jag tror att det är viktigt att det också förs en diskussion i alla partier om vikten av att nu satsa mer på klimatsmarta transportvägar och öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet för godset - inte minst viktigt - eftersom vi är ett exportberoende industriland, men också för persontransporterna och inse att det också innebär minskat slitage på vägarna.

Tidigare i dag diskuterade vi järnvägen Göteborg-Borås. Jag tycker ett väldigt bra argument för denna investering är att minska slitaget på väg 40 som är en väg som är ordentligt belastad just nu. Det behövs en upprustning av järnvägen där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är regeringens ambition. Det visade vi redan i den förra nationella planen. Och i det underlag som vi nu får in för arbetet med infrastrukturplaneringen kommer också önskemål från hela landet. Där signalerar vi att vi måste fortsätta att välja rätt, inte minst för att klara klimatomställningen.

Jag uppskattar, som sagt, engagemanget, och jag ser det som viktigt och angeläget att ha en fördjupad diskussion och relation, inte minst med den norska regeringen. Och vi har en bra dialog, oavsett om vi pratar om förbindelserna Göteborg-Oslo eller Stockholm-Oslo eller om vi pratar om andra gränsöverskridande förbindelser. I en tid som denna är det kanske viktigare än någonsin att ge dessa signaler.

Fru talman! Det är alltid spännande att lyssna på infrastrukturminister Tomas Eneroth. Det är få personer som så snabbt kastar sig mellan olika bilder. I den förra debatten avslutade han kritiken mot oss moderater med att vi inte är framåtblickande. Nu kastar han sig tillbaka och recenserar vad som har varit i stället för att just prata om hur vi ska komma framåt och hur vi ska bygga den infrastruktur som vi båda uppenbarligen vill se. Jag vill ha detta framtidsperspektiv, och jag tar gärna denna boll eftersom jag är besjälad av att vi ska nå denna vision om att Norden ska vara världens mest integrerade region. Då kommer det att krävas av oss politiker att vi investerar väldigt mycket tid, kraft och engagemang för att återuppbygga de relationer som nu tyvärr har fått sig en törn. Men vi kommer faktiskt också att behöva investera reda pengar i bättre infrastruktur för att knyta våra länder närmare varandra. Vi har också sett hur framgångsrikt det har varit när vi har gjort just det.

Såväl Öresundsbron som snart Svinesundsbron är betalda, och de stod klara för inte så värst många år sedan. Det visar på hur snabb avbetalningstid den typen av gränsöverskridande infrastruktur kan ha tack vare att de sätter fart på hjulen i ekonomin och att de leder till en fördjupad integration av arbetsmarknaderna. Det är vad jag tror skulle hända om satsningen på dubbelspår blir verklighet.

Jag hoppas att infrastrukturministern i sitt sista inlägg kan ge konkreta svar på om han är beredd att se över regelverket för gränsöverskridande avgiftssystem i syfte att möjliggöra en utbyggnad. Kommer han att titta på andra alternativ tillsammans med sin norska kollega och verkligen se till att vi går från ord till handling och tar steg närmare att göra verklighet av den oerhört viktiga infrastrukturinvesteringen?

Jag tackar för en bra debatt.

Fru talman! Jag tackar också Johan Hultberg för en bra diskussion, en bra debatt och ett bra engagemang. Det är viktigt.

När det gäller avgiftssystemen ingicks ett avtal mellan Sverige och Norge när det gäller Svinesundsbron där överenskommelsen var att när bron är betald ska avgifterna försvinna. Det var ett tydligt och starkt önskemål från norsk sida, och den stunden inträffar nu. Då kommer avgifterna att slutföras. Det här var ett bra exempel på att det går att hitta bra gemensamma lösningar mellan Sverige och Norge. Låt oss fortsätta att titta på förutsättningarna att ha bra gemensamma projekt som förstärker inte minst arbetsmarknadsregionerna. I grunden kommer detta att avgöras av hur mycket resurser riksdagen ställer sig bakom att vi ska lägga på infrastruktursatsningar framöver. Vi får nu underlag, som jag har berättat om tidigare, från Trafikverket på de olika objekt som vi har bett Trafikverket att utreda. Där finns bland annat sträckan Göteborg-Oslo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer givetvis att vara ett tufft prioriteringsarbete. Erfarenheten är att önskemålen om satsningar på infrastruktur alltid vida överstiger de ramar som vilken regering som helst har satt. Regeringen och jag kommer att vara tydliga med kostnadskontrollen. Vi kommer inte att acceptera en utveckling där kostnaderna för byggandet av infrastruktur skenar, utan det ska ske en ordentlig kostnadskontroll av alla infrastruktursatsningar.

I dag kan vi se oroande tecken på att det blir dyrare att bygga infrastruktur och ibland dyrare i Sverige än i andra delar av världen. Då måste man ställa sig frågan: Varför? Därför har jag också gett Trafikverket ett tydligt uppdrag att göra en ordentlig genomlysning av de kostnadsökningar vi kan se.

När väl detta är sagt är det viktigt att i en tid som denna stärka de svensk-norska förbindelserna fysiskt och på alla andra sätt. Jag uppskattar engagemanget från Johan Hultberg och Cecilie Tenfjord Toftby.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.