Sms-utskick med anledning av pandemin

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat energi- och digitaliseringsministern om han anser att sms-kampanjen i december 2020 med anledning av pandemin var så effektiv att den motsvarade regeringens och allmänhetens förväntningar. Vidare har han frågat vilka erfarenheter regeringen och statsrådet drar av den genomförda sms-kampanjen inför framtiden. Interpellationen har överlämnats till mig.

Den 10 december 2020 beslutade regeringen att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att gemensamt ta fram och samordna ett massutskick i form av ett sms­meddelande till allmänheten från myndigheterna med anledning av det rådande läget avseende coronapandemin. Syftet med utskicket var att informera om samt uppmana allmänheten att följa de råd som finns för att minska smittspridningen av covid-19. Utskicket genomfördes måndagen den 14 december och är det första massutskick av sms till allmänheten som gjorts i Sverige.

Myndigheterna redovisade uppdraget till regeringen den 27 januari 2021. Av rapporten framgår att drygt 13 miljoner sms skickades ut till merparten av svenska abonnenter via teleoperatörerna Telia, Tele 2, Telenor och Tre. Utskicket genomfördes planenligt och i samverkan med flera myndigheter. Inga tekniska störningar eller framkomlighetsproblem noterades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Av rapporten framgår vidare att antalet besök på Krisinformation.se och myndigheternas webbplatser ökade kraftigt som ett resultat av utskicket. Antalet besök på Krisinformation.se var cirka 3,5 miljoner den 14 december, jämfört med cirka 54 000 besök motsvarande dag en vecka tidigare. Antalet besök på msb.se ökade femfaldigt till cirka 66 000. Även trafiken till Folkhälsomyndighetens webbplats ökade till 686 000 jämfört med cirka 194 000 motsvarande dag en vecka tidigare. Antalet besök på Krisinformation.se och myndigheternas webbplatser var fortsatt väsentligt högre än normalt under resten av vecka 51.

Myndigheterna konstaterar sammanfattningsvis att utskicket har haft avsedd effekt att informera om samt uppmana allmänheten att följa de råd som finns för att minska smittspridningen av covid-19. Jag gör samma bedömning som myndigheterna i den frågan.

Det är också möjligt att vi i framtiden kommer att se fler liknande sms-kampanjer, beroende på vad myndigheterna vill förmedla. Den utvecklingen har vi kunnat se i våra grannländer, och jag tror också att allmänheten i Sverige förväntar sig att man i vissa situationer även kan nås av viktig information via sms.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!

Det var den 14 december förra året som det kom till slut - sms:et som alla hade väntat på. För det här var en stor händelse; det var första gången som man kunde masskommunicera från regeringen och från myndigheter direkt till medborgare i realtid utan några mellanhänder.

När sms:et väl kom var det kortfattat och väldigt distinkt. Det stod: "Information från myndigheterna: Följ de nya skärpta råden för att stoppa spridningen av covid-19. Läs mer på webbplatsen Krisinformation." Det stod inte vad det var för myndigheter. Det stod inte vad det var för råd. Det fanns inte heller någon länk i meddelandet. Det var därför det blev en väldig snackis i Sverige.

Jag ställde ganska omgående en fråga till statsrådet Ygeman angående detta, i och med att det handlade om en digitaliserings- och kommunikationsfråga. Denna kampanj var omtalad redan innan den genomfördes. När utskicket väl ägde rum uppfattades det som ett antiklimax, då innehållet i meddelandet var ytterst begränsat. Uppmärksamheten kring meddelandet blev stor, såväl i medier som i diskussioner på sociala medier - dock inte för det som var avsikten, nämligen hur människor borde agera under rådande omständigheter, utan snarare för att informationen var ospecifik och för att det saknades en länk till den mest bärande informationen. Dessutom var det inte helt klart vem som var avsändare.

Därefter har ytterligare riksdagsledamöter ställt frågor och interpellationer på temat till flera statsråd. Svaren har varit begränsade till sitt innehåll. Det svar jag fick på min skriftliga fråga till statsrådet Ygeman var så begränsat att jag valde att också ställa en interpellation. Annars hade jag inte gjort det. Jag tyckte att den skriftliga frågan skulle räcka. Jag frågade om statsrådet ansåg att sms-kampanjen var så effektiv att den motsvarade regeringens och allmänhetens förväntningar och vilka erfarenheter regeringen och statsrådet drog av den genomförda sms-kampanjen inför framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har interpellationen lämnats över till statsrådet Mikael Damberg. Det tycker jag är bra. Vi har haft många bra debatter genom åren. Jag tror att det också kan bli mer klargörande.

Det som är viktigt när man genomför en aktivitet är att sätta mål, att ha ett tydligt budskap och också att följa upp det hela. I det här fallet säger ministern att 13 miljoner sms skickades ut och att inga tekniska störningar eller framkomlighetsproblem noterades. Likväl: Budskapet var otydligt, det var inkomplett och det bemöttes näst intill hånfullt på många håll.

Antalet besök på Krisinformation.se med flera webbplatser ökade kraftigt som ett resultat av utskicket, säger ministern. Det tycker jag också är värt att utvärdera. Var det på grund av utskicket, eller var det på grund av att det fanns höga förväntningar på detta utskick?

Jag skulle vilja fråga Mikael Damberg: Vad var målen? Överträffades målen? Underträffades de? Hade det blivit fler besök om det hade funnits en länk med i sms:et?

Fru talman! Det är viktigt att säga att Sverige inte hade gjort detta förut. Regeringen hade under en längre tid haft en diskussion och en dialog med inte minst MSB om fördelar och nackdelar med olika kommunikationsinsatser, även denna. Vi hade också noterat att en del av våra grannländer hade genomfört sms-utskick i olika former. Då kom vi fram till att vi skulle ge myndigheterna detta uppdrag. Vi var i ett läge där smittspridningen låg på en allvarlig nivå. Det var också nya rekommendationer i antågande, och vi ville att fler människor skulle reflektera över vilka regler som gällde inför den period som låg efter sms-utskicket. Det var därför vi ville göra en extra informationsinsats om de nya regler som skulle börja gälla.

Vi satte inte ett numerärt mål. Vi gav myndigheterna i uppdrag att både utforma och genomföra detta. Regeringen fattade inte beslut om exakt hur det skulle göras, utan det fick myndigheterna göra.

När det gäller den konkreta frågan om länk var det en myndighet som hade väldigt bestämda uppfattningar, och det var Polismyndigheten. Polismyndigheten ansåg att myndigheterna inte skulle skicka ut en länk eftersom vi ser att väldigt många bedrägerier nu genomförs med olika falska länkar. Att i det här läget öppna upp för att man skulle kunna tro att myndigheter informerar via länkar som människor lätt skulle kunna vilja klicka på, mitt i pandemin, skulle innebära risk för ytterligare bedrägerier, och det ville inte Polismyndigheten veta av.

Jag tror att inte minst MSB tog intryck av detta. Även om inte vi från regeringen fattade beslut om det lyssnade MSB på detta. De har också egen erfarenhet av de här frågorna digitalt och valde därför att inte skicka med en länk. Det hade kunnat innebära att vi längre fram i pandemin skulle kunna få ytterligare problem med falska myndighetsmeddelanden som skulle kunna användas i bedrägerisyfte.

Det var också därför vi hade en lite märklig pressträff innan utskicket för att informera om hur utskicket skulle se ut, så att ingen skulle få för sig att vi skulle skicka ut en länk som man skulle kunna luras med i efterhand när man förstått att det var så myndigheterna ville göra. Vi försökte alltså informera så att detta inte skulle kunna missbrukas.

Var det en framgång eller inte? Det ligger väl i betraktarens öga. Jag tycker ändå att 3 ½ miljon besök på Krisinformation.se, där den samlade myndighetsinformationen i Sverige finns, är väldigt många besök. Det funkade också tekniskt. Det fanns ju diskussion om att det skulle bli överbelastning och att för många skulle ringa in till de informationsnummer som samhället har. Så blev det inte heller. Det klarade vi också av. Dessutom såg vi att intresset på myndighetssidorna var större efter sms:et och höll i sig några dagar efter det. Vi ville få just den effekten: att folk skulle haja till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller begränsningen kan man väl reda ut det med myndigheterna, men det var ett samarbete mellan fyra operatörer som ställde upp gratis - eller kostnadsfritt kanske det ska heta på moderatiska - så att utskicket kunde genomföras, vilket var väldigt tacknämligt. Då fanns det en begränsning i antalet tecken. Om det skulle vara mycket information, olika språk och så vidare hade man behövt skicka ut många sms efter varandra. Då valde man att i stället hänvisa till Krisinformation.se, där det finns mycket information och mer specifik information. Jag tror också att det vid tillfället fanns 20 olika språk representerade. Det hade man inte klarat av att hantera i ett sms. Vad jag förstår var det dessa myndighetsöverväganden som gjordes för att se till att människor fick mer kunskap.

Jag är tydlig med slutsatserna om framtiden. Det är bra att myndigheterna har utvärderat detta, men det är ännu viktigare att vi funderar på hur sms-utskick kan fungera i framtiden. Jag tror nämligen att allmänheten i vissa sammanhang förväntar sig att vid större händelser, olyckor och katastrofer få information via sms.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag håller med om att man ska använda de här redskapen. Desto viktigare är det då att det verkligen sker på ett förtroendeingivande sätt, så att det inte blir den snackis som det blev nu senast.

I det här sammanhanget hade jag förväntat mig att man skulle göra en genomgående utvärdering, som till och med skulle kunna vara offentlig, så att också medborgarna kunde få veta vad det var man inte förstod eller vad det var man hade fått.

En anledning till att det var väldigt mycket trafik var sannolikt dels att detta hade blivit haussat innan, dels att det blev en näst intill viral diskussion kring det. Vi kan nog inte förvänta oss att detta sker andra gången, femte gången eller tjugosjunde gången. Då börjar man förvänta sig att det är distinkt information som kommer på det här viset.

När det gäller detta med billigt eller kostnadsfritt är billigt är inte alltid detsamma som bra. Jag förstår dock att de här operatörerna ställde upp kostnadsfritt. Det är ju en fantastisk referens att ha jobbat åt Sveriges samlade krismyndigheter och åt regeringen. Det vore egentligen fy skam att ta betalt i de sammanhangen. Men även där finns det anledning att titta över detta inför kommande gånger. Det här kommer inte att på samma sätt ha nyhetens behag nästa gång. Då måste man också värdera upp det här. Det kommer att tillkomma ökade kostnader, och de kostnaderna måste alltid ställas i relation till den effekt och de resultat man får.

Jag är nyfiken på att höra de erfarenheter som Mikael Damberg refererar till. Hur har utvärderingen gjorts? Har man satt sig ned och sagt att vi är ganska nöjda, eller har man gjort en metodisk undersökning, kvalitativ eller kvantitativ? Finns det ingenting som kan förbättras? Om det gör det, vad kan förbättras? Vad skulle kunna kompletteras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag lät printa ut sms:et för att få det läsbart. Det är ganska få bokstäver. Desto viktigare är det då att meddelandet är distinkt och att informationen är relevant.

Vad är det som skulle kunna kompletteras? Vad är det man skulle kunna göra för att detta ska vara tveklöst distinkt information? Och vilka är lärdomarna och rekommendationerna inför nästa tillfälle då en liknande kampanj ska genomföras?

Fru talman! Myndigheterna redovisade uppdraget den 27 januari. Då redovisade de hur många som hade nåtts av detta, om de hade haft tekniska problem och om de hade haft andra framkomlighetsproblem i andra kanaler kopplat till information. Det framgår att 13 miljoner sms skickades ut men att antalet besök ökade med 3 ½ miljon denna dag och fortsatt höll sig på en hög nivå under resten av vecka 51. De konstaterar sammanfattningsvis att utskicket har haft avsedd effekt när det gäller att informera om och uppmana allmänheten att följa de råd som finns för att minska smittspridningen av covid-19.

Myndigheternas ambition var inte - nu tolkar jag dem, ska jag väl säga - att människor skulle hitta informationen bland dessa tecken, utan ambitionen var att människor skulle gå in på Krisinformation.se. Där fanns det mer samlad information, på 20 olika språk. Där fanns också en helt annan organisation för att ta hand om de frågor som uppkom i samband med att människor läste informationen samt chattfunktioner och annat där man kunde få ytterligare svar på frågor om det fanns oklarheter. Det var dit myndigheterna ville styra människor.

Jag ser fram emot att vi ska fortsätta att utveckla sms-frågorna framöver, liksom Viktigt meddelande till allmänheten. Detta kanske är en hårklyverifråga, men vi som sitter i riksdagen bör veta om att detta inte var ett viktigt meddelande till allmänheten. Myndigheterna gjorde bedömningen att denna typ av information inte var tillräckligt akut eller specifikt kopplad till en varning i ett akut krisläge utan mer vägledande information, och då kan man i dag inte använda Viktigt meddelande till allmänheten.

Vi tillsatte i februari en utredning som ska se över varningsinformationssystemet VMA. I detta ingår att se över och föreslå en mer sammanhållen reglering av VMA både i fredstid och i krigstid, att titta på vilka olika meddelandetyper som ska gälla för varning och vägledande information vid allvarliga händelser, att se över vilka aktörer som omfattas av nuvarande reglering och om dessa har behov av att begära VMA samt vem som ska ha rätt att sända ut VMA. I detta ingår också att se över om det behöver göras anpassningar av de befintliga kanaler man får använda för VMA samt om möjligheten att sända ut VMA via sms kan utvecklas.

Jag ser fram emot att denna utredning kommer att ta ett helhetsgrepp om just VMA, och då kanske VMA kan spela en ännu större roll. I dag kan VMA också användas regionalt vid olika händelser. Att vi tar vara på de digitala möjligheterna när det gäller informationsspridning också vid Viktigt meddelande till allmänheten tror jag är en utveckling som människor uppskattar.

Jag ser fram emot att utredningen går igenom detta ordentligt och kommer med ytterligare förslag på hur vi kan förbättra detta system. Det handlar också om att VMA ska fungera i händelse av krig; det vore bra om det inte bara fungerar i fredstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Detta är viktigt, för det rör landet säkerhet på många sätt. En pandemi är sällan så akut att den måste hanteras inom sex timmar; den typen av galopperande åkommor hoppas vi inte kommer att uppstå. Men också i framtiden kommer det ju att finnas meddelanden och information till medborgarna som måste komma och som ligger någonstans i gränslandet mellan Viktigt meddelande till allmänheten och denna typ av informativa meddelanden.

Vi får ju alla dagligen, både på mejl och på sms, underliga meddelanden som vi numera med viss rutin bara raderar som spam. När det kom någonting där det stod "Fohm, MSB" var min första reaktion att det var ytterligare ett spam. Men detta meddelande var så kryptiskt att det lockade till viss läsning. Därmed inte sagt att begripligheten blev mer påtaglig.

I det här sammanhanget är det alldeles utmärkt att se över detta, för om det är någonting som man inte får spela med när det gäller denna typ av kommunikation är det just förtroendet. Det var detta som gjorde att jag blev orolig, och det var därför jag ställde frågan till Mikael Dambergs kollega Ygeman om det här. Man måste ta detta på allvar.

Jag tror också att det är otroligt viktigt att man från början planerar in en uppföljning när man ägnar sig åt denna typ av aktiviteter, som med alla andra verksamheter. Det gäller att ha ett tydligt budskap, att sätta mål, att följa upp och utvärdera, att lära av erfarenheten och att göra om, göra nytt och göra rätt där så behöver göras. Så skapar man förtroende, och det är bättre att man gör det från början än att Riksrevisionen kommer och lägger resurser på sådant här framöver.

Jag ser fram emot att inte få för många meddelanden av denna typ och att världen kommer att vara fridfull och fröjdefull. Men om så skulle vara fallet vill jag att de ska vara tydliga och distinkta.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera denna fråga med interpellanten. Jag tror att detta är viktigt, bland annat för att vi måste ha effektiva informationskanaler. Det finns definitivt mycket att utvärdera efter pandemin och under pandemin när det gäller hur vi kan bli mer effektiva i att nå ut till olika grupper.

Jag tror definitivt att digitala kommunikationskanaler blir allt viktigare i dagens samhälle, och då bör sms-möjligheten finnas där, inte bara i väldigt akuta situationer utan något bredare, när det handlar om viktig information som måste komma ut. Detta är min bestämda uppfattning, och det är också därför vi har tillsatt denna utredning.

Jag ser fram emot att fortsätta diskutera frågan, inte minst när VMA-utredningen kommer tillbaka.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.