Småföretagarpolitik

Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för småföretagarna att starta företag och vilka åtgärder jag avser att vidta för att små företag ska kunna växa till stora eller medelstora företag. Regeringen har vidtagit runt hundra åtgärder för fler och växande företag. Dessa insatser syftar till att det ska bli mer självklart, enklare och lönsammare att starta och driva företag i Sverige. Det har exempelvis blivit lättare att få F-skattsedel och regeringen har genomfört en rad regelförenklingar på olika områden som sänker de administrativa kostnaderna för företag. Vidare föreslår regeringen insatser för förbättringar av trygghetssystem för företagare, vars inriktning presenterades i samband med budgetpropositionen för 2010. Reformerna syftar till att göra reglerna tydligare, öka likabehandlingen av företagare och anställda och öka valfriheten för företagare i de sociala trygghetssystemen. Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under våren 2010, och de nya reglerna beräknas träda i kraft den 1 juli 2010. För att göra det lönsammare att driva företag och enklare att anställa har regeringen genomfört en rad åtgärder. Regeringen har till exempel avskaffat kravet på företagare att stå för medfinansiering av sjukpenningskostnaderna, och regeringen har gjort det lättare att säsongsanställa och visstidsanställa. Regeringen har genomfört en generell sänkning av socialavgifterna med 1 procentenhet, och ytterligare för ungdomar och äldre. I budgetpropositionen för 2010 föreslås en nedsättning av egenavgifterna med 5 procentenheter för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag med upp till 10 000 kronor per år, samt ytterligare en sänkning av egenavgifterna med 0,74 procentenheter i samband med förändringar inom trygghetssystemet. För att säkra tillgången till finansiering för företagen har regeringen bland annat avskaffat förmögenhetsskatten och förstärkt Almis möjligheter till utlåning med ytterligare 2 miljarder kronor. Anslaget till forskning och innovation kommer till år 2012 att ha ökat med 5 miljarder kronor. Sammantaget har regeringen genomfört 46 miljarder kronor i skattesänkningar för företagen. Det är stor skillnad jämfört med tidigare. Reformen kring hushållsnära tjänster och ROT-avdrag, så kallade HUS-avdrag, har gett många nya jobb och företag. Exempelvis visar en undersökning att reformen med hushållsnära tjänster har gett ca 7 000 nya jobb. Sammantaget agerar regeringen kraftfullt för att stärka konkurrenskraften och tillväxten i Sverige genom en rad insatser för fler och växande företag.

Herr talman! Jag tackar för svaret, även om konkretionen i förslagen är väl vaga. Som vanligt är det mest prat från landets näringsminister och väldigt lite verkstad. Herr talman! Det stämmer att regeringen på sin hemsida har redovisat hundra förslag för att få fler och växande företag. Om jag minns rätt var de flesta av dessa förslag generella förändringar av skattesystemet, som jobbskatteavdraget som självklart också omfattar företagare eller idéer som skulle utredas. Mycket prat och lite verkstad, som vanligt. Trygghetssystemen för företagare är en bra utredning. Jag hoppas verkligen att vi kan få se mer av den under våren. Problemet är att vi kunde ha haft ett sådant system på plats redan nu om inte Maud Olofsson hade sparkat den förre utredaren för att hon trodde att han var en känd fackföreningsman och på så sätt avstod från en i praktiken redan färdig utredning. Landets företagare har därför fått vänta på att få en rimlig trygghet vid sjukdom och arbetslöshet samt vid vård av sjukt barn med mera enbart på grund av att landets näringsminister är slarvig och hatar fackföreningar. Herr talman! Maud Olofsson säger att hon vill minska regelbördan i företag. Jag hänvisar till den föregående debatten. Det är ingen tvekan om att det arbetet går väldigt knackigt. Flertalet av landets företagare har tvärtom fått en ökad regelbörda. I detta sammanhang vill jag påpeka att vi under regelskrivningen hade ett enigt förslag från de tre rödgröna partierna. Herr talman! Socialdemokraterna har lagt fram en rad förslag för att underlätta för företag. Jag ska redovisa några. Vi vill för det första ha en one stop-portal där man på samma hemsida kan söka alla nödvändiga tillstånd för att bedriva näringsverksamhet. Jag tror att vi i grunden har samma uppfattning här, men eftersom Maud Olofsson mest pratar och gör mindre har detta inte blivit av. Vi har för det andra föreslagit att man ska samordna uppgiftslämnandet av statistik till en myndighet. Vi har föreslagit SCB, men det är inte något som är hugget i sten för oss. Vi har för det tredje föreslagit att man genomför en begränsning av betaltider för fakturor, i första hand för statliga myndigheter och företag. Maud Olofsson har hävdat att det är ett ingrepp i den fria avtalsrätten. Jag kan konstatera att det är en uppfattning som landets företagare inte delar. För det fjärde har vi föreslagit att man ska kunna göra ett riskkapitalavdrag på upp till 100 000 kronor per år. För det femte har vi föreslagit att vi ska fortsätta med de av den förra regeringen framlagda branschprogrammen, men fortsätta med de typiska småföretagarbranscherna som exempelvis turism- och tjänstesektorn. Herr talman! Maud Olofsson återkommer som vanligt till att borttagandet av förmögenhetsskatten skulle ha gynnat småföretagandet. Jag ska upprepa vad jag sade i en debatt tidigare. Jag måste fråga: På vilket sätt, Maud Olofsson? Du sade vid en debatt att det är bra att ha en rik moster när man startar företag. Det är säkert korrekt. Men hur stor har denna mostereffekt varit för landets småföretagare, och vet regeringen hur mycket förmögenhet som återförs till Sverige efter beslut om borttagande av förmögenhetsskatten? Herr talman! Slutligen vill jag ställa en fråga till näringsminister Olofsson. Det finns flera svar på hur man kan starta företag. Men hur ska man kunna få små företag att växa till medelstora företag?

Herr talman! Jag tackar näringsministern för hennes svar på interpellationen. Jag tyckte att interpellationen från Börje Vestlund var vettigt skriven med några få undantag. Däremot tyckte jag att hans inlägg här skenade i väg en aning. Det handlar kanske inte enbart om det som interpellationen berörde. Regeringen har vidtagit runt hundra åtgärder för fler och växande företag. Börje Vestlund skriver att det är en konstig politik och konstiga förslag som rör företagarpolitiken. Men är det inte en konstig interpellation i så fall? Det här handlar väl om en viktig fråga, nämligen hur vi stärker företagandet i Sverige totalt sett? Det handlar inte om att bara smådutta här och där, utan detta är jätteviktigt. Det talas om marginella sänkningar. Men jag tror tvärtom att det är de stora sänkningarna och de stora penseldragen som kommer att kunna göra att Sverige står starkt i framtiden. Vi kommer inte att kunna ha detta höga skattetryck och tro att vi kan jämföra oss och konkurrera med andra länder som erbjuder både låga löner, låga skatter och hög kvalitet. Vi måste revidera, och det är det som regeringen har börjat göra. Fakta är att företagens skatter har sänkts med ungefär 48 miljarder. Detta är bra. Arbetsgivaravgifterna har sänkts generellt och speciellt för ungdomar. Det är mycket bra. Förmögenhetsskatten har slopats, och jag kan säga att det har gjort att riskvilligt kapital har varit tillgängligt i bygder som den som jag kommer från. Jag vet flera exempel på detta. Det är positivt. Jobbskatteavdraget för näringsinkomster är mycket bra. Det är några exempel som är vettiga för att hjälpa företagandet framåt. Man kan peka på att det är negativt med skattesänkningar. Jag säger tvärtom att det är positivt. Vi ser ett antal som har gett den vita branschen ett ansikte. Pengar som har gått från en svart bransch har blivit vita. Jag tycker att ROT-avdrag och RUT-avdrag är mycket bra exempel på detta. Börje Vestlund kan möjligen fråga sina egna väljare och organisationer. Jag läser ibland HSB-tidningen. Där berömmer man ROT-avdrag och RUT-avdrag. Det ger människor större utrymme för att kunna ägna sig åt familj och annat. Skatteverket har, enligt en uppgift som jag har, 45 miljoner om dagen som berör ROT- och RUT-avdragen. Det gör i sin tur att det måste handla om 90 miljoner, alltså det dubbla som är momsintäkter och beskattningsbara pengar. Det måste vara positivt. Det måste ändå vara något som är bra för landet Sverige mitt i denna ekonomiska kris. Vi har ändå befunnit oss både i en finansiell kris och i en lågkonjunktur under det senaste året. Jag tycker ändå att detta är positivt. Låt mig säga en sak till som är positiv. Det är att man höjer företagsinteckningen tillbaka till det som var. Det har mycket stor effekt, särskilt i landsorten och i landsbygden som jag kommer från. Det har vi sett tydligt. Socialdemokraterna valde att sänka den till 55 procent. Den här regeringen har höjt den till 100 procent, och det har haft stor effekt för företagare. Det kan man åka ut och fråga i stort sett vem man vill som skriver under på detta. Det handlar om att alls vara duglig att låna pengar. Detta är några av de viktiga frågor som jag ville peka på. Detta har gjort att det är ordning och reda i de statliga finanserna. Det är viktigt. Men det är också viktigt att våra företag känner att de kan ha ordning och reda i sina finanser med kloka och väl genomtänkta regelverk och skatter som är låga och hemula så att de känner att de klarar av att betala på sikt och även anställa fler. Satsningarna kommer i en stark budget i svåra tider. Det mesta är inte gjort. Det kan vi säga till våra barn och barnbarn. Men en del är gjort, och det tycker jag är mycket positivt.

Herr talman! Jag tror att vi ska vara otroligt glada över hur regeringen har hanterat finanskrisen. Den globala finanskris som vi har genomlevt har ändå skötts på ett sätt som också har gjort att företagen har klarat sig relativt bra och kommer att göra det även framöver. Att ha ordning och reda i statsfinanserna är grunden. Om man börjar använda sedelpressar och lovar guld och gröna skogar till allting, då har man snabbt satt de offentliga finanserna ur spel. Vi har varit noga med att hålla reda på att plus och minus ska gå ihop och också se till att vi klarar de budgetlagar som finns. Vi har varit noga med att jobba gentemot banksektorn för att få det finansiella systemet på plats. Det är klart att grunden är att vi har ordning och reda i finanserna och att bankerna fungerar så fort som möjligt. Det gör också att Riksbanken kan agera därefter. Det är det som är grunden för vilka möjligheter företagen har. Sedan har vi vidtagit en rad olika åtgärder för att göra konkreta förstärkningar. Erik A Eriksson har nämnt en del saker. Bolagsskatten och expansionsfondsskatten är andra exempel på sänkta skatter. Vi har ändrat 3:12-reglerna och gjort det enklare. Vi har förbättrat möjligheterna för direktavskrivning för små företag. Jag skulle också vilja ta den sociala tryggheten som ett exempel. Börje Vestlund säger att detta förslag var så långt gånget i den förra regeringen. Jag kan tala om att det var ett tomt papper som jag övertog. Det var inte mer. Vi har utarbetat ett förslag som nu innebär att vi jämställer företagarna med de anställda på ett bättre sätt. Det handlar om att man tar med sig en del av ersättningen och att man jämställs mer när man tar ut den. Det finns också ett högkostnadsskydd för anställningar. Detta är en otroligt efterlängtad reform. Jag är glad och tacksam över att det är jag som näringsminister som kan få genomföra den. Som jag sade har vi sänkt skatterna med 46 miljarder för företagen under denna period. Det är klart att det spelar roll. Vi är inte färdiga. Det är precis som Erik A Eriksson säger att detta bara är ett första steg. Vi kommer att göra ytterligare framöver. Det är också det som valrörelsen kommer att handla om. Vad står mot detta? Jo, det står tre partier som är totalt disparata i sina åsikter. Worst case kan bli att Lars Ohly får igenom sina skattehöjningar på 50 miljarder kronor. Tror ni att företagen kommer att gå fria när det gäller den skattehöjningen? Jobbskatteavdrag, förmögenhetsskatt och så vidare är reformer som ni kommer att återställa. Det kommer att drabba både små och medelstora företag och låginkomsttagare. Om man tittar på hur ni tänker sköta den offentliga ekonomin är det precis som om ni har en sedelpress. Det finns ingen gräns för vad det är ni kan genomföra. I varje interpellationsdebatt som vi har står ni här och säger: Vi vill göra mer. Vi vill satsa mer. Det är som om plus och minus inte måste gå ihop. Om man inte har en ansvarsfull syn när det gäller de offentliga finanserna riskeras företagens möjligheter att expandera. Jag tror att det kommer att bli en mycket spännande debatt, och jag är stolt över att vi har vidtagit hundra åtgärder så här långt.

Herr talman! Maud Olofsson, på vilken punkt bryter den socialdemokratiska budgetmotionen mot budgetlagstiftningen och det som alla partier utom Vänsterpartiet är helt överens om? Det skulle jag vilja veta. Maud Olofsson kastar bara ur sig: Ni har ju sedelpressar. Nej, vi har inga sedelpressar. Vi bara konstaterar att vi har en annan politik och kan på det sättet driva en progressivare politik för företagande. Det intressanta skulle i så fall vara: Varför har småföretagandet minskat med 15 procent under detta år? Varför har den gjort det om man har en så fantastisk företagarpolitik som Maud Olofsson säger? Jag vill säga följande till Maud Olofsson: Jag satt i denna kammare även under den förra mandatperioden. Jag kan lova Maud Olofsson att vi höll på att skratta livet ur oss åt era ganska disparata förslag som ni hade på alla möjliga områden. Men vi fick sitta där med skägget i brevlådan när ni verkligen kom överens i fråga efter fråga. Man ska aldrig underskatta sina motståndare, Maud Olofsson! Det kan mycket väl vara så, och det är till och med ganska troligt, att vi kommer att komma överens om en gemensam och ansvarsfull politik även på företagarområdet. Jag kan bara konstatera att vi i de budgetreservationer som vi hade på näringsutskottets område hade gemensamma reservationer på nästan alla områden. Där finns det alltså ingen skillnad i de rödgrönas uppfattning, utan vi har en gemensam politik som vi i huvudsak har utmejslad på just näringspolitikens område. Jag vill säga lite till om vad vi menar. Vi vill ha mer pengar till programmet Forska och väx, helt enkelt därför att vi tror att det är i de små företagen som det finns en stor potential att använda sig av när det gäller den innovationskraft som finns i Sverige. Maud Olofsson vill inte detta, utan hon väljer någonting annat. Vi tycker också att det är viktigt att öka exportstödet, inte minst till tjänsteföretagen. Det är inte så förskräckligt många år sedan vi över huvud taget inte insåg - jag tror att där fanns ett direkt feltänk hos så gott som hela den ekonomiska eliten och inte minst bland oss politiker - att exporten avseende tjänsteföretagen såg helt annorlunda ut. Vi vill öka exportstödet till just tjänsteföretagen. Vidare vill vi minska arbetsgivaravgiften när det gäller första anställningen hos soloföretagare. Det här är ganska tydliga exempel på att det finns en stor ambition hos oss till skillnad från hur det är med regeringen som hattar fram och tillbaka. I huvudsak sänker man lite skatter här och gör en liten liten insats där. Men när det gäller att starta företag och, framför allt, att få små företag att växa saknas det i stort sett en politik. Man vill sänka någon skatt här och någon skatt där. Men en samlad bedömning av hur man ska få de små företagen att växa har inte Maud Olofsson. Därför måste jag fråga: På vilket sätt kommer Maud Olofsson att se till att de små företagen stärks så att de kan växa till medelstora företag? Det är ju detta som är det verkligt stora problemet i Sverige.

Herr talman! Jag tror att alla som lyssnar på de debatter vi har här kan konstatera att det tydligen finns en sedelpress gömd någonstans i rummen här i riksdagen. Bland annat en mycket kreativ bokföring och andra budgettak gör att det går att ha helt andra regler och att göra av med mycket mer pengar. Men någon gång ska det granskas! Jag underskattar inte motståndet från er i oppositionen - absolut inte - utan jag försöker bara konstatera vad det är som ni kommer att genomföra om ni får regeringsmakten. Det blir 50 miljarder i skattehöjningar om Vänsterpartiet får styra. Det blir skattehöjningar för att anställa unga under 26 år. Ni vill straffbeskatta de unga; så tycker ju Socialdemokraterna. När det gäller de ungdomar som i dag lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och att arbetsgivare funnit att det är lönsamt att anställa unga tänker ni ta bort den möjligheten. Det är det viktigt att berätta för väljarna. Ni vill inte öppna upp den offentliga sektorn och uttrycker er föraktfullt om att det är hemskt med vinst inom vård och barnomsorg - precis där kvinnor i allra största utsträckning råkar ha möjligheter att starta och driva företag. Det här är ett bekymmer, särskilt som vi ser att vi behöver fler tjänsteföretag och att vi behöver exportera. Men ni är otroligt rigida. Ni vill avskaffa detta med hushållsnära tjänster och ROT-avdrag. Men framför allt är det de hushållsnära tjänsterna, som gett 7 000 nya jobb, som ni riktar in er på. Många arbetslösa har fått jobb, och många nya företag växer fram. Men den möjligheten vill ni avskaffa. Jag tror att det kommer att vara många väljare som tycker att det är otroligt tråkigt om det blir på det sättet, så en sådan valdebatt ser jag fram emot. Jag tror att den privata tjänstesektorn snarare kommer att växa. Både ROT-avdrag och hushållsnära tjänster, så kallade HUS-avdrag, har minskat svartarbetet. De anställda inom sektorn har professionaliserats i sitt arbete och har en större trygghet. Detta skapar också nya möjligheter när det gäller företagandet. Ni vill återinföra förmögenhetsskatten och därmed avskaffa en möjlighet som ger kapital till företagen. En viktig sak som jag har reagerat på är att ni vill avskaffa de kvinnliga ambassadörerna för kvinnors företagande. Detta med 880 kraftfulla och duktiga kvinnor som åker land och rike runt för att bli synliga som förebilder för kvinnor som vill starta och driva företag vill ni ta bort. Vilka signaler sänder ni till landets företagare när ni lägger fram en sådan politik? I den kommande valrörelsen tar jag gärna en debatt om det bästa alternativet för landets företagare.

Herr talman! Nej, vi socialdemokrater tycker inte att 800 kvinnor ska arbeta gratis åt regeringen för att man ska kunna föra ut sitt budskap om kvinnors företagande. Frågan är mycket viktigare än så. Vi vill se till att det finns pengar så att fler kvinnor kan starta företag. Det är vår politik, och jag tror att den håller ganska väl i en valdebatt. Maud Olofsson tar i den här typen av debatter alltid upp att företagarna har fått 25 procents minskade kostnader för att anställa unga. Men, Maud Olofsson, hur kan det då komma sig att Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i hela EU? Hur kan Maud Olofsson i så fall förklara det? Det kan ju inte bero på skatteavdraget, utan det måste finnas djupare orsaker. I alla debatter hävdar Maud Olofsson att ungdomsarbetslösheten annars skulle öka. Men Maud Olofsson har inte en aning om detta. På samma sätt är det när jag frågar om mosterskatten, om effekten av borttagandet av förmögenhetsskatten. Inte heller där kan Maud Olofsson ge ett svar, för hon vet inte hur mycket pengar som har kommit tillbaka till Sverige. Mycket här är alltså ett rent spekulerande och, som vanligt, prat. 7 000 nya jobb säger Maud Olofsson att ROT-avdraget och RUT-avdraget totalt har gett. Men hur mycket av detta som gäller hushållsnära tjänster vet Maud Olofsson inte ett dugg om. Maud Olofsson talar också om vinsten inom vård och barnomsorg. Nej, vi är inte emot vinst inom vård och barnomsorg. Däremot är vi noga med att det ska finnas en kvalitet i de här verksamheterna. Maud Olofsson säger också att det i huvudsak är kvinnor som är företagare på området. Men det är i huvudsak riskkapitalföretag som har den största andelen på området. Så påstå inte att det här har skapat så många jobb för kvinnor! Kvinnor startade de här företagen. Men efter en tid blev företagen uppköpta. Det är sanningen. Om detta finns det ganska bra rapporter. Frågan kvarstår: Vad ska Maud Olofsson göra för att öka företagandet? Att svara på den frågan har Maud Olofsson i sina tre inlägg inte lyckats klara av.

Herr talman! Jag tror att alla företag som granskar vad regeringen gjort ser att det har hänt väldigt många positiva saker. Hundra åtgärder för ett bättre företagsklimat är ett ambitiöst och bra arbete under de senaste tre åren. Här finns sänkta skatter, regelförenklingar, en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar, satsningar på kvinnor, satsningar på ungdomar, satsningar på turism, en snabbare skuldsanering, förmånsrätten - ja, väldigt länge skulle jag kunna stå här och räkna upp åtgärder. Det är klart att det spelar roll att man har egen erfarenhet från företagsvärlden. Det gör att det går lättare att genomföra saker. Men man ska veta att det med den opposition som nu är formerad kommer att bli väldigt stora effekter för svensk företagsamhet i form av ökade kostnader, en mindre flexibilitet, en mindre öppenhet och mindre möjligheter att driva företag inom den offentliga sektorn. Om ungdomsarbetslösheten är hög är det omöjligt att förstå varför man ska ha straffskatt för att anställa unga. Det borde i stället gå åt det andra hållet. Jag tror att landets ungdomar ska fundera en hel del på den politik som oppositionen tänker sig föra. Straffar vi ut ungdomar har vi inga som tar över i företagen. Inte heller har vi då den kompetens som ungdomar står för. Till sist: Jag tror visst på Börje Vestlunds engagemang när det gäller företagarfrågor. Tyvärr tillhör han ett parti och en opposition som inte har någon möjlighet att föreslå och genomföra konkreta åtgärder för företagandet. Jag är mycket stolt över att ha fått vara näringsminister i den nuvarande regeringen och tar gärna i den kommande valrörelsen en debatt om företagsklimatet i Sverige. Med dessa ord önskar jag Börje Vestlund god jul och tackar för det gångna årets debatter. Jag önskar också herr talmannen och övriga god jul. (TALMANNEN: Tack detsamma!)