Små landsbygdskommuner i norra Sveriges inland

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Isak From har frågat mig vilken sammanvägd konsekvensanalys jag och regeringen har gjort med anledning av att många stöd samt medfinansiering till små landsbygdskommuner i norra Sveriges inland minskas eller helt försvinner. Vidare har Isak From frågat om jag och regeringen avser att på något sätt stötta mindre kommuner och glest befolkade samiska förvaltningskommuner.

Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges alla landsbygdskommuner. Att det sker förändringar i hur politiken utformas innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att kunna bo, leva och verka i hela landet. Regeringen anser att hela Sverige ska fungera.

Nu avslutas det särskilda och tidsbegränsade statsbidrag som har haft fokus på företagsklimat och näringsliv i 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland. Uppdraget till dessa 39 kommuner har förlängts ett flertal gånger, och efter sju år avslutas det nu enligt plan och det senaste regeringsbeslutet.

Kommunerna har med hjälp av detta tidsbegränsade bidrag ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt samarbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år beslutat om förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna är permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt. De samiska förvaltningskommunerna omfattas av denna förstärkning.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 har medel avsatts för ett incitament till kommuner med vindkraftsetableringar. I sin helhet motsvarar ersättningen i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner. Den närmare utformningen av incitamentet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. De samiska förvaltningskommunerna kan naturligtvis omfattas även av denna satsning.

Jag vill även nämna att den parlamentariska Utjämningskommittén 2022 i sitt slutbetänkande Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50) har lämnat förslag som bland annat tar hänsyn till och värnar gles- och landsbygdskommunerna. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken (dir. 2024:69). Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas tillvara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Fru talman! Landsbygdsministern! Vi får se hur mycket min röst håller, men jag har bra understöd här. Även ute i landet är det nu ganska många som kommer till insikt om vad den SD-ledda regeringens prioriteringar innebär för vanligt folk. Budgeten som den här kammaren fattade beslut om i höstas har slagit igenom nu, 2025. Det innebär att alla de kommuner ute i landet som sliter med sin verklighet får slita lite till. Och det är oftast de minsta kommunerna som sliter ännu lite till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är utgångspunkten i min interpellation och anledningen till att jag har ställt dessa frågor till landsbygdsministern. Jag vill passa på och tacka för att landsbygdsministern faktiskt svarade på interpellationen. I tidigare debatter om liknande frågor har det nämligen varit civilminister Erik Slottner som har svarat. Jag ska återkomma till vad han har lagt sin tyngdpunkt på i de svaren.

När vi väger samman regeringens prioriteringar ser vi att det är de allra minsta kommunerna som ligger mest illa till, och där kan vi lägga till de samiska förvaltningskommunerna. Att regeringen nu drar bort drygt 5 miljoner på förvaltningsanslaget till samiska kommuner kan te sig som lite, men för en liten kommun som har en liten budget blir det sammanvägda resultatet det som man har att hantera.

Det var och har varit väldigt tydligt vad den här kammaren har ansett. Det har ändå funnits en stark, bred politisk enighet om att stärka de nationella minoriteternas förutsättningar och att statsbidraget till kommuner och landsting ska användas till de merkostnader som uppstår genom att de ska uppfylla de minoritetsrättigheter som finns i lagstiftningen. Därför är det märkligt – och man undrar över det gång på gång – att staten nu gör en sådan här neddragning som för staten på det hela taget är liten men som ute i verkligheten, hos förvaltningskommunerna, blir en del i en stor neddragning.

Vi har debatterat tidigare hur väl statsbidraget till de 39 minsta kommunerna i näringslivspengar har verkat och det positiva det har inneburit för de kommunerna. De har kunnat utforma det utifrån sin verklighet. De har kunnat ha det där extra mötet med företagaren och kunnat coacha i vilka övriga stöd man kan söka, och de har kunnat hjälpa företagarna och lotsa dem i både den statliga och den kommunala byråkratin.

Det här sammantaget och när regeringen på olika sätt även minskar förutsättningarna genom att dra ned på statligt servicecenter innebär dubbelslag på dubbelslag. Jag återkommer med ytterligare saker i nästa inlägg.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Isak From för att han har ställt denna viktiga interpellation om små gles- och landsbygdskommuners svåra förutsättningar men även möjligheter till utveckling i norra Sverige.

Fru talman! Jag bor i en glesbygdskommun i Norrland och är väl medveten om att ingen av statsråden bor norr om Borlänge, på den yta som utgör cirka 60 procent av Sverige. Jag läste precis en artikel från Hela Sverige ska leva som visar att det bara är en minister som bor i en av de 130 kommuner som klassificeras som landsbygdskommuner. Ni får alla googla vem det kan vara.

Det innebär att man kanske inte träffar bybor i livsmedelsbutiken, åker de långa avstånden för att leverera varor och tjänster eller träffar dem som jobbar på ett kommunkontor med få kollegor och som alla har svåra prioriteringar att göra när det gäller hur resurserna ska fördelas.

Det är bland annat det som den här debatten handlar om, fru talman. Hur ska en glesbygdskommun, där skattenivån oftast är mycket högre samtidigt som servicenivån är lägre, klara av att och orka ha fokus på den viktiga näringslivsutvecklingen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! För att hjälpa till med detta införde den socialdemokratiskt ledda regeringen 2018 ett riktat stöd för att utveckla näringslivet i 39 glesbygdskommuner. Sveriges glesbygdskommuner har sämre förutsättningar för näringslivsutveckling, och de kommunerna fick 1,76 miljoner kronor årligen för att främja näringsliv och ett bättre företagsklimat. De här 39 kommunerna kännetecknas oftast av långa avstånd till service och kund. Statsbidraget har varit viktigt för att de ska kunna arbeta med frågorna, då resurserna oftast inte räcker till för glesbygdskommunerna.

Hemma hos mig i Jämtlands län har samtliga kommuner fått ta del av pengarna som på olika sätt har stärkt näringslivsutvecklingen. Exempelvis har Bergs kommun kunnat satsa på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har medel använts för rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet, projekt för inflyttning och framtagande av en ny översiktsplan.

I Åre och Bräcke kommuner har bland annat insatser kunnat göras för föreningsliv och företag tack vare att pengarna räckt till en starkare näringslivsenhet. I Härjedalens kommun, fru talman, har man kunnat fokusera på lokalt livsmedelsföretagande och hållbart fiske samt medfinansiera olika projekt hos företag och föreningsliv.

I regeringens budget för 2025 finns inte längre detta särskilda statsbidrag till glesbygdskommuners näringslivsutveckling med. Det är ingen stor summa, fru talman. Det handlar om 70 miljoner kronor. Regeringen satsar 2025 hela 60 miljarder kronor på nya saker. Vi vet att regeringen har prioriterat höginkomsttagare i storstad och med kirurgisk precision sänkt anslagen just till de norra glesbygdskommunerna.

Landsbygdsministern säger i sitt svar att regeringen ”har ett tydligt landsbygdsfokus” och ”arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för Sveriges alla landsbygdskommuner”. Min fråga blir då: Vad menar landsbygdsministern att Ulf Kristerssons regering har gjort under de dryga två år som gått sedan den tillträdde för att förbättra villkoren specifikt för glesbygdskommunerna i norra Sverige? Då menar jag befintlig beslutad politik, fru talman, inte framtida utredningar.

Fru talman! Jag tackar Isak From för en otroligt viktig interpellation och tackar landsbygdsministern för svaret. Jag skulle dock vilja korrigera landsbygdsministern på en rätt bärande punkt i hans resonemang i interpellationssvaret; att det sker förändringar i hur politiken utformas innebär i klartext att regeringen helt saknar landsbygdsfokus.

Låt mig förklara! Jag blev nämligen ytterligt provocerad av landsbygdsminister Kullgrens svar. Med hans resonemang behöver glesbygdskommunerna inget stöd för näringslivsutveckling och mindre stöd till arbetet som förvaltningsområden eftersom de fått del av ökningar av de generella statsbidragen 2023 och 2024.

Fru talman! Detta är ett sätt för Kullgren att försöka finta bort åhörarna. Han försöker helt enkelt blanda bort korten. Men som man brukar säga: Den gubben går inte.

År 2025 försvinner stödet till näringslivsutveckling. År 2025 minskar stödet till de samiska förvaltningsområdena. År 2025 försvinner stödet till kommuner med socioekonomiska utmaningar. Och år 2025 ökar regeringen de generella statsbidragen till kommunerna med exakt 0 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Detta betyder att värdet på det stöd som kommer från staten minskar med motsvarande 6 miljarder mellan 2024 och 2025. Att påstå att undermåliga uppräkningar från 2023 och 2024 skulle täcka upp för bortfallet av de här riktade stöden är att försöka blanda bort korten. Kullgren vet om detta. Kullgren vet hur statsbudgetering fungerar. Det här är bara ett sätt att försöka finta den som eventuellt lyssnar på debatten. Den gubben går inte.

Den sammantagna effekten av regeringens politik blir att livet i glesbygden blir fattigare, tystare och sämre. Låt mig förklara! Vi känner till att folkbildningen lever en tynande tillvaro. Folkbildningen är ju jämte Systembolaget den enda offentligt finansierade verksamhet som finns i alla landets 290 kommuner. Så verkar det inte kunna fortsätta. Vi vet att vart fjärde servicekontor kommer att stänga. Vi vet att bidraget till regional utveckling minskar, att kommuner med socioekonomiska utmaningar får mindre pengar, att bidraget till näringslivsutveckling i glesbygderna försvinner, att det blir mindre pengar till de samiska förvaltningskommunerna, att stödet till kollektivtrafik där man bor som glesast blir sämre och att bidraget till den regionala kulturen minskas.

Jag tycker att Anna-Caren Sätherbergs fråga är viktig: På vilket sätt har den sittande regeringen förbättrat livet för människor i kommuner i norra Sveriges inland?

Fru talman! Att säga att det är en SD-ledd regering är lika logiskt som att säga att den förra regeringen var MP-ledd. Jag tycker att vi kan hålla oss till det som Anna-Caren Sätherberg säger: den regering som Ulf Kristersson leder. Det är med verkligheten överensstämmande – på tal om att ställa ut gubbar här och där.

Jag har några frågor tillbaka kring det här bidraget till 39 kommuner. Varför permanentade aldrig Socialdemokraterna det, om det är helt avgörande för den svenska landsbygdens överlevnad? Varför fortsatte ni att göra det tillfälligt, tillfälligt och tillfälligt? Varför hade man ett sådant projekt? Ska alla tillfälliga pengar bara fortsätta och förlängas i all evighet? Eller är det här ett projekt för att långsiktigt bygga upp förmåga, vilket den socialdemokratiskt ledda regeringen faktiskt pekade ut? Detta skulle jag gärna vilja ha svar på. Jag har frågat det i tidigare interpellationsdebatter men aldrig fått något redigt svar. Jag tycker att det är ganska relevant.

Ja, det stämmer såklart att jag är medveten om hur budgetering fungerar. Men jag tycker att man vränger lite mycket på orden. Som jag konstaterar i mitt svar är det ökade stödet till kommunsektorn inte tillfälligt. Vi har ökat stödet till kommunsektorn med 16 miljarder. Det är inte någonting som dras tillbaka. Det är det som jag säger, och vi kan också se det i skrift. Vi lyckades göra detta trots att vi hade en oerhört ansträngd situation i svensk ekonomi.

På tal om ansträngd ekonomi – nu får alla som deltar i debatten möjlighet att replikera på detta – är det ett otvetydigt faktum att bland det viktigaste som har skett för kommunsektorn vad gäller ekonomi de senaste åren är att vi har bromsat och fått hejd på inflationen. Vi har fört en ansvarsfull finansiell politik, så att det trycket inte ökat. Det har varit väldigt viktigt. Inflationen har drabbat kommuner obönhörligen hårt, inte minst på pensionssidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är vi olika. Socialdemokraterna och regeringen står inte för samma politik. Vi kanske inte har exakt samma lösningar. Jag tror i det här fallet att vi har ganska liknande målbilder. Vi vill att hela Sverige ska fungera bättre och att det ska gå att bo även i glesbygd och landsbygd. Men jag tror mer på människors egen drivkraft. Jag tror att vi har gjort rätt i att se till att göra det här.

När man införde reduktionsplikt och hade betydligt högre bränslepriser än vad vi har i dag var det inte så mycket prat om landsbygden. Men det drabbade landsbygden extra hårt, för där har man många gånger inget alternativ till bilen. I dag ser vi ett 10 kronor lägre pris per liter på dieseln jämfört med när Socialdemokraterna styrde. I kommande budget har vi också sett till att stärka den för landsbygden så oerhört viktiga lantbrukssektorn med 746 miljoner kronor genom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Det tycker jag är några exempel på bra landsbygdspolitik som tar vid och stöder människors och företags drivkrafter.

Fru talman! Tack, statsrådet Kullgren!

Det är fråga om tajmning i förhållande till omvärlden. När ska man förändra, och kan man göra det i dialog med de berörda? Eller får människor besked på ett blankt papper om att man tar bort stödet? Det har regeringen gjort med stöd av Sverigedemokraterna.

Jag kan säga mycket om Sverigedemokraterna, men de står för sin politik. De har varit väldigt tydliga med att de vill se en centralisering. Det har vi inte riktigt hört från Kristdemokraterna.

Nu ser vi en centralisering på område efter område. Vare sig det är statliga myndigheter eller statlig service ser vi att det centraliseras.

Jag efterfrågade i min interpellation en konsekvensanalys. Den konsekvensanalysen som vi har fått innebär att landsbygdsminister Peter Kullgren hänvisar till att det var någonting tillfälligt som togs bort. Man redovisar inte effekterna ute i kommunerna av förändringen.

Man redovisar inte heller effekterna av att man tar bort synnerligen lite men viktiga pengar för samiska förvaltningskommuner. Det råkar vara nästan samma kommuner som förlorar näringslivsstödet.

Hur ska man då stötta mindre kommuner? Det är min andra fråga. Där hänvisar landsbygdsministern till den skatteutjämningsutredning som har lämnats och ligger på bordet.

Vi tycker att den är bra. Men när vi har haft debatter här med civilminister Erik Slottner hänvisas det till att den bereds och att vi inte vet när den kommer.

Man ska kanske 2029 eller senare kompensera för de neddragningar man gör 2025. Det vet man inte. Man hänvisar i budgeten till vindkraftspengar som skulle gå ut till många kommuner.

Piteå till exempel, som blev av med sitt servicekontor, ska kanske få 43 miljoner. De har många vindkraftparker. Det är jätteviktigt om de skulle betalas ut. Malå, som är en förvaltningskommun, kan kanske få 3,2 miljoner. Lycksele är i förslaget nollad, som många andra kommuner är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man har nya kostnader i kommunsektorn. Regeringen hänvisar till något som kanske blir verklighet och som nu bereds i Regeringskansliet. Det var inte klart.

Det råder lite olika uppfattningar om huruvida pengarna ska gå till byggen som redan är färdiga och där avtal har tecknats eller om det bara gäller helt nya vindkraftparker.

Gäller det bara helt nya blir situationen en helt annan. Då kanske Piteå som skulle ha fått 43 miljoner får noll kronor, och Malå kanske får noll kronor. Lycksele som skulle få noll kronor nu kanske får något mer om det byggs någon vindkraftpark. Det är ytterst osäkert.

Det bereds i Regeringskansliet. Vi vet inte när det eventuellt skulle dyka upp. Vi har efterfrågat det. Vi tycker att det är bra. Men vi blev på riktigt ganska ordentligt förvånade när regeringen presenterade en stor nyhet. Sedan konstaterade man: Vi har inte berett det färdigt. Det kommer kanske lite senare. Vi får se.

(Applåder)

Fru talman! Kristerssons regering har nu styrt i 854 dagar, dryga två år. Regeringen och landsbygdsministern har tydligt visat vad man prioriterar och vad man väljer bort.

Regeringen har, som jag sa i mitt förra inlägg, tagit bort satsningen på näringslivsutvecklingen i glesbygdskommunerna i norra Sverige.

Jag ska svara på landsbygdsministerns kanske lite udda fråga om det är permanentat eller inte.

Enligt mig har det aldrig varit permanent att regeringen väljer att sänka skatten för höginkomsttagare. Det har inte varit permanent att man inte lägger tillräckligt med resurser på sjukvården och inflationsskyddar.

Fru talman! En budget är inte permanent, utan det handlar om regeringens prioriteringar. Det kan vara svar på frågan.

Regeringen skär också ned på stöd till regional utveckling med 100 miljoner. Det är stödet som går till livsmedelsbutiker så att vi kan handla mat och apoteksvaror på landsbygden.

Regeringen väljer att släcka ned skylten för flera av Statens servicecenter. Det är ett hårt slag mot glesbygdskommunerna som äntligen såg staten återvända till kommunen. Regeringen väljer att ta bort ett bidrag på 300 miljoner kronor till de minsta kommunerna som har det tufft.

Regeringen satsar inte heller, som vi socialdemokrater vill göra, på Norrlandsbönderna med ett kompensationsstöd och ökar det med 60 miljoner. Den finansierar inte heller det stöd som Trafikverket vill ha på 195 miljoner kronor för att upprätta grundläggande trygghet och tillgänglighet i hela landet.

Fru talman! Inte ens grundläggande tillgänglighet är viktigt. För mig är det obegripligt att regeringen väljer att prioritera ned service i Sveriges glesbygder och landsbygder samtidigt som regeringen bränner miljarder på de rikaste i storstäderna.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag konstaterar att den S-ledda regeringen införde stödet för näringslivsutveckling i små glesbygdskommuner i Norrlands inland. Jag konstaterar att SD-regeringen avskaffar detsamma.

Jag konstaterar att Kullgren fortsätter att försöka blanda bort korten och påstå att 16 miljarder i ökning av generella statsbidrag under 2023 och 2024 ska täcka för minskade riktade statsbidrag under 2025.

De 16 miljarderna under 2023 och 2024 var inte ens uppräkningspengar. De täckte inte ens den inflation som rådde vid det tillfället. Att regeringen har bekämpat inflationen är också bara nys.

De som har tagit ansvar och bekämpat inflationen är Sveriges löntagare som har haft reallöneminskningar för att regeringen inte klarar av att prioritera inflationsbekämpande åtgärder.

Jag har ägnat de senaste veckorna åt att besöka ett antal landsbygdskommuner i Norrbotten där jag bor och verkar. I Övertorneå och Arjeplog har de i princip haft möjlighet att ha ett näringslivskontor som en direkt konsekvens av att stödet har funnits.

I Överkalix har staten stängt alla dörrar till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och postterminalen som har funnits där. Vi räknade tillsammans med kommunalrådet hur många statliga jobb som finns kvar. Det finns två på Statens servicecenter och ungefär två tjänster på Systembolaget lokalt.

Kan Kullgren föreställa sig vad som kommer att hända med förtroendet och legitimiteten för staten i Överkalix om de två tjänster som finns på servicecentret där också försvinner?

Fru talman! Det gläder mig att det är ett så stort engagemang för landsbygdskommuner och landsbygdspolitik. Jag hoppas att det kommer till fler partier för det i riksdagen så kanske vi kan göra något riktigt bra.

Jag vill återupprepa att det inte bara finns en typ av landsbygdspolitik. Det finns inte bara socialdemokratisk landsbygdspolitik som går ut på att man ska ge kommuner och organisationer bidrag.

Det är en ideologisk skillnad här där man också kan se till andra drivkrafter på landsbygden. För mig är det ganska självklart att företagande är centralt för att en bygd ska leva.

Det handlar om att vi har bönder som klarar av att fortsätta att leverera och producera mat till oss. Därför gör vi en prioritering med 746 miljoner ytterligare till Sveriges bönder för att man ska kunna upprätthålla livsmedelsproduktion, ha öppna landskap och bidra med jobb och försörjning och se till att kanske fler kan bo på landsbygden.

Det ska finnas en utkomst av att bo på landsbygden. Det gör att det finns underlag för skolan. Det i sin tur kan leda till att det finns underlag för service.

Det finns inte bara en form av landsbygdspolitik, och det är helt fine att man har olika inriktningar. Men jag tror mer på stöd, mindre regler och lägre skatter än bidrag för att man ska få samhällen att blomstra.

Uppenbarligen trodde inte heller Socialdemokraterna på att det här skulle vara ett permanent bidrag – ett stöd – till kommunerna, för det var utformat i projektform. Man hade aviserat när det skulle avslutas. Kommunerna fick tillfälliga pengar för att bygga upp en förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att jag har fått något svar från socialdemokraterna här på varför man inte gjorde stödet permanent. Ni hade ju många gånger på er att göra det.

Fru talman! Landsbygdsministern! Har regeringen gjort en konsekvensanalys av förändringarna? Peter Kullgren hänvisar till att det var ett tillfälligt stöd. Det här är ett viktigt stöd som företagarna och kommunerna – till och med Svenskt Näringsliv och SKR – har bedömt som ett av de allra mest funktionella. Hade det då inte varit rimligt att överlägga med berörda kommuner för att diskutera hur man går vidare, hur långt de har kommit och vad man behöver göra?

Nu görs olika neddragningar samtidigt. Vad gäller förvaltningsanslaget till de samiska kommunerna finns dessutom lagstiftning bakom. I den anges att man ska göra det här, och för det finns en finansieringsprincip. En socialdemokratisk regering borde nog ha höjt anslaget lite grann. Det kan man konstatera. Men nu tas pengar bort samtidigt som vi har haft kostnadsfördyringar och trots att vi som grund har ett handslag om finansieringsprincipen, som innebär att det staten ålägger kommunerna att göra finansierar man också.

Peter Kullgren hänvisade tidigare också till att världsmarknadspriset på olja har förändrats. Annars brukar ni hänvisa till att ni har sänkt priset med 10 kronor. Men det är världsmarknadspriset som har sjunkit med 7−8 kronor. Det är verkligheten.

Vi konstaterar att det socialdemokratiska förslaget om ett tankstöd behövs extra mycket nu, för nu behöver landsbygdsborna ta bilen för att över huvud taget kunna ta del av statlig service. Det är verkligheten.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja visa Isak From en bild på skylten från min lokala tankstation från när jag förra året åkte till nyårsfirandet och sedan hem från nyårsfirandet. Då skulle han se prisskillnaden. Det låter precis som om reduceringen av reduktionsplikten och andra drivmedelsskatter inte skulle ha fått någon effekt. Så ligger det knappast till.

Däremot vill jag gärna tro att Isak From och jag har en samsyn vad gäller målsättningen för att hela Sverige ska fungera lite bättre och att det behövs olika slags insatser för att förbättra förutsättningarna för dem som bor, lever och verkar i landsbygdskommunerna.

På mitt departement samlar vi många frågeställningar som på ett avgörande sätt har stor betydelse för landsbygderna. Det handlar om landsbygdsutveckling, regional utveckling, infrastruktur, bostads- och samhällsplaneringsfrågor, skog, jordbruk och fiske. Dessa områden hänger ihop och berör varandra på ett avgörande sätt.

Landsbygdernas förutsättningar och möjligheter skiljer sig ordentligt mycket åt. Inlandskommunerna i Norrland har sina speciella utmaningar och möjligheter. Det är därför en bredd av insatser inom många olika politikområden behövs. Men regeringen har ett samlat fokus, och det är att villkoren för att bo, leva och verka i hela Sverige ska stärkas. Tack för en bra debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.