Skyddade identiteter

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att trygga personer med skyddad identitet och vilka åtgärder regeringen i så fall tänker vidta för att säkerställa att personer med skyddad identitet garanteras sin säkerhet.

En viktig del i skyddet för personer som riskerar att utsättas för våld, hot och trakasserier är att skydda deras personuppgifter i bland annat folkbokföringen. I dag består skyddsåtgärderna av sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Syftet med åtgärderna är att förhindra att den hotade eller förföljda personen kan hittas med hjälp av de registrerade uppgifterna.

Regeringen anser att det är viktigt att skyddet för hotade och förföljda personer stärks. Betänkandet Ökad trygghet för hotade och förföljda personer överlämnades i juni 2015 och har remitterats. Betänkandet innehåller flera förslag som syftar till att skapa ett starkare skydd för hotade och förföljda personers personuppgifter.

För att förstärka skyddet av personuppgifter föreslår utredningen bland annat att kvarskrivning ersätts med ett nytt och bättre skyddsinstitut vid namn skyddad folkbokföring. Regeringen arbetar vidare med förslagen i betänkandet med ambitionen att en proposition ska kunna lämnas till riksdagen under våren 2018.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Ministern och jag hade en interpellationsdebatt i detta ämne under förra riksmötet. Finansministern avslutade då sitt inlägg med att be mig att flåsa henne i nacken så att förslag om förstärkta åtgärder för hotade och förföljda personer kommer till riksdagen. Det är detta jag tänker göra i dag.

Efter att vi haft interpellationsdebatten kom under sommaren den it-skandal som ytterligare har direkt bäring på skyddade uppgifter och som nu gör att personer som lever i oro och ovisshet känner en ännu större ovisshet om vilka uppgifter om dem som har läckt ut. Detta gör att det behövs förslag ännu snabbare nu - vi kan inte vänta längre.

År 2016 levde 14 390 personer med skyddade personuppgifter. Av dem var ungefär 8 500 kvinnor. Personer som lever med skyddad identitet har en otroligt utsatt situation, framför allt om man har skyddad identitet eller skyddade personuppgifter därför att man är utsatt för hot eller våld på något sätt. Det finns också personer som på grund av sitt yrke måste ha skyddad identitet och skyddade personuppgifter. Då har man alltså fått det av andra skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alliansregeringen tog flera initiativ för att stärka skyddet av personuppgifter för hotade och förföljda personer, bland annat i juli 2014 då man införde ett antal lagändringar om ett tätare samarbete mellan myndigheter vad gäller bland annat kvarskrivning och ett förstärkt sekretesskydd i vissa ärenden.

Man läser ofta, nästan dagligen, om ärenden där det har läckt ut och där skyddet för personen inte längre finns kvar därför att man har öppnat upp mellan myndigheterna och tappat bort att det är skyddade personuppgifter. Dessa kan också röjas på andra sätt. Men det viktigaste är att man har en bra, säker myndighetsåtgärd mellan myndigheter så att personerna kan känna sig trygga åtminstone i den delen. De lever hela tiden med otryggheten att någon ska komma på var och vem de är.

Jag tycker att det handlar om solidaritet. De rödgröna partierna pratar ofta om solidaritet med de svaga i samhället, och här är det verkligen en svag, utsatt grupp som behöver få sin sak förstärkt rättssäkert på alla möjliga sätt.

Kvarskrivning får medges för högst tre år i sänder. I det förslag som ministern säger ska komma finns ett förtydligande och en förbättrad åtgärd, vilket jag ser fram emot. Men det är bara personer över 18 år som kan kvarskrivas, och detta reser också en mängd frågor. Förhoppningsvis lägger regeringen fram något snart och ser över även detta så att också barn skyddas på samma sätt.

Att ha fingerade personuppgifter är ett beslut man fattar själv, och det ger en ytterst begränsad kontakt med familj och vänner. Detta är förutsättningen för att en fingerad personuppgift ska ha någon effekt över huvud taget. Det är verkligen fruktansvärt att behöva välja bort kontakt med sina närmaste i en så utsatt situation.

I mitt yrke som socionom har jag mött många personer som lever med detta ständiga hot och som dessutom inte känner sig trygga när det gäller om myndigheterna ska läcka ut uppgifter. Detta är en jätteviktig fråga, och jag hoppas verkligen att regeringens förslag kommer snart.

Herr talman! Lotta Finstorp tar upp en mycket viktig fråga. Jag gläds åt det engagemang som finns i riksdagens kammare för ett förstärkt skydd för människor som lever under någon form av hot.

Det är också glädjande med den utredning som har gjorts och som fick en hel del synpunkter under remissrundan. Vi har nu kommit så långt i beredningsarbetet att jag kan säga att min bedömning är att vi kan lägga fram en proposition under våren, så att vi får en stärkt lagstiftning på plats. Jag är säker på att vi båda kan glädjas åt det.

Regeringen arbetar också brett med att på olika sätt stärka kvinnors skydd och mot brottslighet. Under mandatperioden har vi bland annat tagit fram en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld. Vi har haft ett förslag om elektronisk övervakning och kontaktförbud ute på remiss, och vi tittar nu på remissynpunkterna och vilka möjligheter som finns att gå vidare med detta förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också förstärkt stödet till kvinnojourerna - det är tämligen omfattande - och vi har i den senaste budgeten gjort en särskild satsning mot just hedersrelaterat våld. Det är naturligtvis viktigt att vi arbetar aktivt både för att skydda de personer som behöver skyddet och för att på olika sätt förebygga att människor ska hamna i en sådan situation att de behöver en skyddad identitet.

Naturligtvis tycker jag att det är väldigt bra att vi har kommit så långt i beredningsarbetet att vi nu tror att vi kommer att kunna ha en produkt färdig att lägga på riksdagens bord i vår.

Herr talman! Det gläder mig också att vi har en samsyn när det gäller att detta måste komma fram snabbt. Därför är det så förvånande att när dagens regeringsföreträdare satt i opposition gjordes ett tillkännagivande i just denna fråga. Då tillsatte alliansregeringen den utredning som nu ligger till grund för den proposition som vi hoppas verkligen snart läggs fram. Det har alltså varit många turer i detta ärende för de mest utsatta i samhället, och det har fortfarande inte hänt någonting.

It-skandalen som inträffade i somras drabbar dessa personer ytterligare, och de lever nu i ovisshet. Jag vet inte riktigt vad finansministern kan säga till dessa personer, eftersom man inte vet vad som har läckt ut och till vem.

Det finns också många personer som har skyddade adresser och identiteter på grund av sin position eller sin yrkesroll och inte på grund av att de har levt i en våldsam relation.

De personer som har skyddade identiteter och de som har personskydd av olika slag samt närstående har fått ytterligare en oro att bära på. De vet inte när de kommer att få veta om deras uppgifter har röjts.

Vi i Alliansen har legat på mycket i denna fråga. Det är nämligen viktigt för oss att stå upp för dem som är så sårbara i samhället som dessa personer är. Men det finns alldeles för många exempel på att uppgifter har röjts. I den förra interpellationsdebatten som finansministern och jag hade tog jag upp exempel på att barn har funnits med i skolkatalogen med sin identitet. Det var i en Skånekommun, och skolkatalogen distribuerades till 1 300 personer. Då var skadan redan skedd.

Från och med den 1 maj 2018 blir det en ny lag - en dataskyddsförordning. Det finns remissinstanser som anser att man borde ha en särskild lagstiftning just för personskydd och personuppgifter när det gäller elever, eftersom många elever lever i en utsatt situation. Flera gånger har det blivit fel just när det handlar om skolors hantering av skyddade personuppgifter, och det har blivit känt för allmänheten var någonstans dessa barn finns.

Den utredning som tog fram den nya dataskyddsförordningen ansåg att det inte behövs en särskild lag för skolan på detta område. Men Datainspektionen anser att detta borde finnas. Dataskyddsförordningen täcker inte allt. Därför skulle en separat lag vara ett viktigt stöd för varje skola när det gäller hur man ska hantera dessa känsliga uppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Datainspektionen skriver i sitt remissvar att det är fråga om svåra gränsdragningar mellan elevens integritet och skolans uppdrag. Det är exakt det som är problemet hela tiden med skyddet också - den integritet och det skydd som personer behöver ha.

Jag hoppas verkligen att vi snart får se en lagstiftning på plats, så att dessa personer i sin stora oro kan känna sig något tryggare. Oron för att vara förföljd eller känna sig förföljd och ha en hotbild mot sig kommer de tyvärr att leva med ändå. Men då måste samhället kunna göra allt man kan för att skydda dessa personer.

Herr talman! Det exempel som Lotta Finstorp lyfte fram är naturligtvis en helt oacceptabel hantering, alltså att ett barn har funnits på bild med sitt namn i en skolkatalog och att den sedan har distribuerats till många personer. Det visar hur viktigt det är att det finns en stor medvetenhet i samhället om hur man ska hantera denna typ av personer som lever med skyddad identitet. Där kan man säkert diskutera vad som är rätt väg att gå. För mig är det uppenbart att det behövs mer kunskap om detta, så att människor inte riskerar att hamna i en sådan situation. Om det sedan ska ske via en lag eller på annat sätt låter jag vara osagt. Men självklart är det oerhört viktigt för mig att ingen ska behöva utsättas för en sådan risk.

På samma sätt ska människor naturligtvis inte hamna mellan stolarna och mellan myndigheterna. Det förslag som jag hoppas att vi kommer att kunna lägga på riksdagens bord i vår kommer att lösa en del av dessa problem men säkert inte alla. Här finns säkert mer som vi kommer att behöva fortsätta jobba med för att säkerställa att de som har skyddad identitet inte ska riskera att få sin identitet avslöjad. Det gäller särskilt det problem som Lotta Finstorp som tar upp när det gäller våra skolor. Jag är inte säker på att detta kommer att lösas till fullo med denna lagstiftningsförändring, utan det är mycket möjligt att man behöver titta vidare just på hur våra elever i skolorna kommer att hanteras framöver.

Herr talman! Jag tackar ministern för en angelägen debatt. Jag får väl fortsätta att flåsa ministern i nacken så att det händer någonting, som ministern i den förra interpellationsdebatten sa att jag skulle göra. Det finns nämligen förväntningar på att detta måste ske för de människor som lever med denna oro.

Ministern nämnde också att kunskapsluckorna naturligtvis finns hos olika myndigheter i samhället när det gäller hur man ska hantera skyddade personuppgifter. Mig veterligen läser man inte några poäng på socionomprogrammet om detta. Det finns alltså problem hos socialtjänsten när det gäller hur man ska göra. Det finns säkert problem hos andra myndigheter också.

Jag kommer att fortsätta att bevaka frågan, och jag hoppas verkligen att det kommer ett förslag till riksdagen så snart som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag uppskattar som sagt att Lotta Finstorp agerar blåslampa och hoppas naturligtvis att hon fortsätter att göra det. Det är viktigt att det finns ett brett politiskt engagemang i dessa frågor. Jag uppskattar att det över blockgränserna finns ett sådant engagemang.

I Sverige ska naturligtvis alla människor kunna känna sig trygga, även om man lever under skyddad identitet. Det är naturligtvis myndigheternas, och i yttersta fall regeringens och riksdagens, uppgift att säkerställa detta. Där är det bra att vi kan arbeta tillsammans.

Överläggningen var härmed avslutad.