Skydd i fordonsregistret för känsliga yrkesgrupper

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att införa begränsningar i fordonsregistret så att uppgifter om personer inom känsliga yrkesgrupper inte är öppna för allmänheten.

Den sekretessprövning som jag hänvisade till i svaret på Thomas Morells riksdagsfråga från den 26 november 2020 är delvis automatiserad. När en förfrågan lämnas in till Transportstyrelsen kontrolleras det först om det finns en sekretessmarkering för uppgifterna i vägtrafikregistret. Om det inte finns någon sådan lämnas uppgifterna ut. Det är denna process som möjliggör att de flesta snabbt kan få uppgifter från just vägtrafikregistret. Det är i grunden bra.

Vissa uppgifter ska dock inte lämnas ut. Jag vill här understryka vikten av att samhället erbjuder ett skydd mot hot och våld för dem som är i behov av det. Transportstyrelsen har rutiner för att i vägtrafikregistret sekretessmarkera uppgifter som inte bör lämnas ut, bland annat om uppgifterna tillhör någon med skyddad identitet. Om uppgifter med sekretessmarkering begärs ut tar en manuell sekretessprövning vid inför eventuellt utlämnande av uppgifterna.

Den ordning som råder möjliggör med andra ord att enskildas personuppgifter kan skyddas om så behövs.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Tomas Eneroth! Skyddade uppgifter är viktiga för de yrkesgrupper som det kan finnas ett intresse av att påverka eller hota på något sätt.

Långt tillbaka i tiden hade jag en svåger som var pilot i flygvapnet. Familjerelationen omfattades och omgärdades av åtgärder, och det innefattade även mig själv. Det kunde handla om hot från främmande makt. På den tiden var det inte lika enkelt som nu att skaffa uppgifter om människor som har känsliga uppdrag i Sverige, utan det handlade mer om hands-on - man kom och tittade och kartlade hur familjesituationen och sådant såg ut. Ni kommer säkerligen ihåg tiden när polska klockförsäljare for omkring bland försvarsanställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den tiden har passerat. Nu är det mycket enklare; nu kan man gå in i en dator och hitta uppgifter om personer i känsliga positioner. Där har vi försvarsanställda, poliser, domare, åklagare och en rad olika yrken som någon kan ha intresse av att kunna påverka. Det kan rent av handla om att kunna slå ut en individ som kan vara av intresse för en organisation, främmande makt eller vad det nu kan vara.

Vi har ett öppet register, och vi har ett öppet förhållande i Sverige. Offentlighetsprincipen ska gälla. Det är i grunden bra. Men samtidigt får man inte släppa ut uppgifter som kan skada landets intressen, och det är väldigt enkelt att få ut dessa uppgifter.

Om man gör en vanlig slagning i telefon eller dator på ett registreringsnummer kommer det upp om fordonet är ägt av en privatperson. Då blockeras informationen. Men då kan man skicka ett sms eller ett mejl, och så får man ut uppgifterna. Jag gjorde det provet själv efter att ha ställt frågan till statsrådet första gången. Det tog mindre än 40 sekunder, och sedan hade jag alla uppgifter jag behövde tillgängliga och kunde skriva ut dem. Sedan kan jag ju ta kontakt med den individen om jag har ont uppsåt och hota eller på annat sätt påverka honom eller henne.

Jag pratar mycket med förare som kör djurtransporter. Både jordbrukare och de som utför transporter åt jordbrukarna utsätts ofta för hot. Jag känner en åkare som jag vet lyssnar till denna debatt. Han upplever det här som väldigt besvärligt, för han vidtar de åtgärder han kan för att skydda sin personal. Det finns militanta grupper, eller vad man nu ska kalla dem, som försöker stoppa transporterna. De hotar förarna, de hotar lantbrukarna och så vidare. Men han kommer inte längre, för alla uppgifter finns tillgängliga för dem som vill komma åt hans chaufförer genom att enkelt titta efter vad det är för registreringsnummer på hans privatbil. På så sätt kan man få alla uppgifter om var någonstans han bor, och man kan därmed slutföra ett hot mot föraren.

Det finns skäl att skydda individer från offentlighetsprincipen så att den som har ont uppsåt inte kommer åt uppgifterna så lätt. Jag fick inget tydligt svar på frågan som jag ställde tidigare till statsrådet, och jag har inte heller fått ett tydligt svar i interpellationssvaret.

Jag är lite osäker på om statsrådet förstår vidden av det öppna registret, där man kan komma åt uppgifter om viktiga personer i samhället.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en fråga som är viktig på många sätt! Jag förstår verkligen vidden av den effekt det skulle få i samhället om man i stor utsträckning försvårade tillgängligheten till offentliga register, offentliga uppgifter och offentliga handlingar.

Jag tycker att grunden i Sveriges demokrati är att vi har en fantastisk offentlighetsprincip. Vi har möjlighet för människor att ta del av och granska hur myndigheter, politiker och andra agerar. I grunden har det tjänat demokratin väl att vi inte är ett samhälle som hemlighåller uppgifter. Det får dock aldrig stå i konflikt med rätten och skyldigheten för samhället att skydda personer som är utsatta. Det är helt avgörande.

Med all respekt: Jag tror att Thomas Morell i det här fallet siktar lite fel. Vägtrafikregistret har att utgå från den sekretessprövning som görs. Om man vill ha en skyddad personuppgift eller en skyddad identitet och ser behovet av detta är det till Skatteverket eller till polisen man ska vända sig - till polisen när det gäller fingerade personuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan då få en sekretessmarkering som Skatteverket prövar. Det kan gälla att man har utsatts för hot eller på annat sätt behöver skydd. Då är det en tydlig varningssignal att man får en sekretessmarkering. Som framgår i svaret har Transportstyrelsen i ett sådant sammanhang en manuell rutin, vilket innebär att den automatiserade modell som i dag finns frångås.

Skälet till att Thomas Morell inom loppet av 40 sekunder fick ett svar är just att det är en automatiserad rutin. Jag tror att flera av oss vet - när vi ska köpa bilar eller på annat sätt är nyfikna - att det är en ganska smidig service i dag när vi kan slå i registret och få reda på uppgifter om ägarförhållanden eller bilens historik. Det är en bra konsumentupplysning.

Men så fort det är en individ som ska skyddas ska de också skyddas. Det görs med sekretessmarkering och med skyddad folkbokföring, vilket man definitivt kan få om man är utsatt för hot. Det är en folkbokföring som innebär att man kan få skydd om man till exempel flyttar från kommunen så att ingen kan söka upp en.

Man kan också i särskilda fall, om man riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet mot sitt liv, mot sin hälsa eller mot sin frihet eller frid, till och med få fingerade personuppgifter.

Det här kan min kollega justitieminister Morgan Johansson säkert väldigt mycket bättre än jag, men det är så grunderna för sekretesskyddet ser ut. Det är detta Transportstyrelsen har att utgå ifrån när man sedan gör en prövning. Jag föreställer mig att det är samma utgångspunkt när det gäller det vi har fört en diskussion om tidigare - Eniro, Google eller adressuppgifter generellt.

Självklart ska det finnas ett skydd för individer som är utsatta för brott, men det görs inte direkt i vägtrafikregistret. Skyddet görs genom en sekretessmarkering och en sekretessprövning, och det har sedan vägtrafikregistret att utgå ifrån.

Jag tycker ändå att det är viktigt att slå fast att det har tjänat Sverige väl att vi har uppgifter som i grunden är offentliga och lättillgängliga och som underlättar möjligheten till transparens och insyn och i grunden faktiskt också demokratin.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Tomas Eneroth! Det är bra med öppenhet i samhället, att man ska komma åt uppgifter och så vidare. Men det finns en gräns för när man ska släppa ut uppgifterna.

Brå gjorde en utredning för några år sedan, och där ser man vilka yrkesgrupper det är som är utsatta för hot. Det har tillkommit några sedan utredningen gjordes; den är ganska gammal. Dessa yrkesgrupper har blivit väldigt hårt utsatta de senaste åren.

Det handlar om politiker, anställda inom rättsväsendet, 121 myndigheter, och anställda inom andra, 71 stycken, relevanta myndigheter. Det gäller vissa yrken, 10-20 yrkesgrupper, inom kommuner och landsting och journalister och opinionsbildare. Jag har lagt till jordbrukare och djurtransportörer, som också är utsatta. Bland riksdagspolitiker är det 59 procent som på något sätt är utsatta för hot. Det gäller också livsmedelsinspektörer, poliser, journalister, socialsekreterare och anställda inom kriminalvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

SVT:s genomgång den 24 september 2020 visar att mellan 30 och 60 procent av medarbetarna i olika yrkesgrupper som möter medborgare på de mest utsatta myndigheterna har drabbats. Där har vi polis, åklagare, domare och så vidare. Det kan handla om sabotage mot bilar, mordhot eller utpekande på sociala medier. 20 procent funderar på att sluta, alltså byta yrke, på grund av detta.

Där har vi baksidan av att registren är öppna. Den som har ett ont uppsåt och vill komma åt, påverka och hota har ju alla uppgifter tillgängliga. När det gäller samhällsviktiga funktioner som politiker, poliser, åklagare och domare bör dessa människor kunna få ett skydd där man så att säga släpper på offentlighetsprincipen. Det finns ingen anledning för någon annan än myndigheter att komma åt de här uppgifterna.

Jag talar av egen erfarenhet. Jag var utsatt för hot när jag jobbade inom polisen. Det värsta i den händelsen var att man hade kartlagt min fru, för hon jobbade också inom polisen. Man visste exakt vilka arbetstider hon hade och att hon befann sig på jobbet just när man ringde och uttalade hotet. Jag ringde då ned till vakthavande befäl på stationen och sa: Släpp inte ut henne därifrån! Sedan startade jag en process, och så fick man tag på tre stycken som hade riktat detta hot mot oss. Men det otäckaste var att man så fullständigt hade kartlagt var vi bodde och hur Anki jobbade. När vi till exempel var ute och handlade ställde jag mig under lång tid efteråt med ryggen mot en vägg för att ha koll på vad som hände runt omkring oss.

Detta påverkar djupt. Ni kommer säkerligen ihåg den åklagare nere i Västra Götaland som fick sin dörr sprängd av ett mc-gäng. Man kommer åt människor enkelt. Med en knapptryckning på en dator eller en telefon får man precis platsen där de bor.

Det bör övervägas - och det måste regeringen göra - att enklare kunna skydda de människor som har till uppgift att skydda vår demokrati. Det är nämligen oftast de människorna som är utsatta för detta.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för engagemanget!

Återigen tycker jag att det är helt avgörande att man skyddar individer som är utsatta för brott. Poängen i den här interpellationsdebatten är att just när det gäller vägtrafikregistret går vägen genom att ansöka hos Skatteverket eller hos polisen. Får man en sekretessmarkering där har Transportstyrelsen att faktiskt tillämpa den och därmed försvåra detta.

Tro mig: Jag är djupt engagerad i dessa frågor. Inte minst har jag sett hur kvinnojourer fått arbeta med kvinnor som blir systematiskt misshandlade och förföljda av män och har svårt att kunna få ett ordentligt skydd. Även när offentliga register går in och skyddar personer, även när man ger fingerade personuppgifter och på det sättet försöker att till varje pris skydda kvinnan från en man som jagar henne, hennes anhöriga och barnen, finns det dessvärre kunduppgifter, kontouppgifter eller aningslösa människor som sprider uppgifter som kan resultera i att mannen ändå kan få tag på och återigen kanske misshandla eller våldta en kvinna som sökt skydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är otroligt viktigt att personer som är utsatta för hot och brott har detta skydd. Det har också stärkts, inte minst under den här regeringsperioden. Men det är även en diskussion som jag hoppas och tror att Thomas Morell också tar med andra delar av regeringen, för i den här interpellationsdebatten handlar det om vägtrafikregistret. Vi kan inte ha separata ordningar där vi gör en särskild prövning av sekretessen i vägtrafikregistret, utan det handlar om att förhålla sig till den sekretessprövning som Skatteverket eller polisen gör.

I grunden är det positivt att vi har en öppenhet, en tillgänglighet och till och med automatiserade möjligheter att ur vägtrafikregistret snabbt få reda på exempelvis vem som äger den där bilen eller vad den har för beskaffenhet. Det tjänar Sverige väl. Men självklart måste också samhällets skydd finnas på plats om en person riskerar att utsättas för brott, hat eller hot. Det gäller skyddet i de offentliga uppgifterna, men det är också ett bekymmer när kortuppgifter, bankuppgifter eller företagsuppgifter kan användas för att spåra exempelvis - jag väljer att ta det som exempel - kvinnor som utsätts för förföljelse eller systematisk misshandel av män som inte kan acceptera att kvinnor gör egna vägval och vill klara sig själva och slippa ifrån män som kanske har plågat dem. Så nog finns det starka skäl för att värna integriteten.

Det gäller däremot inte yrkesgrupper generellt. Det är individer som skyddas. Vi talar inte, som jag har förstått det, i Sverige i dag om alla lastbilschaufförer eller alla poliser. Här finns en särskild ordning där man gör en prövning. Sedan är detta, precis som Thomas Morell säger, väldigt mycket mer förekommande i en del yrkesgrupper.

Jag är den förste att känna stark sympati för den som utsätts för hat och hot. Vare sig man drabbas när man kör en djurtransport eller under annan yrkesutövning ska det finnas goda möjligheter att ansöka om skyddsinsatser eller sekretessbelagda uppgifter, samtidigt som samhället naturligtvis med alla andra medel ska se till att skydda dem som utför viktiga samhällsgärningar eller av andra skäl ska skyddas från brott.

Om den målsättningen har vi ingen annan uppfattning. Jag tycker att det är viktigt att samhället agerar starkt. Men när det gäller vägtrafikregistret har Transportstyrelsen att förhålla sig till de regler som finns kring sekretessprövning. Som jag har förstått det är det ändå en ordning som fungerar väl.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det är inte riktigt så enkelt. Jag har ju egen erfarenhet. När det här hände - det är visserligen snart 20 år sedan - var det inte så enkelt att få sina uppgifter skyddade. Vi lyckades till slut i alla fall få hemligt nummer till telefonen, men i övrigt gick det inte.

Bilregistret är det absolut enklaste sättet att ta reda på var en människa bor. Kan man bara identifiera den individ som sitter i bilen behöver man sedan bara slå på registreringsnumret, och så har man platsen direkt. Den kommer inom 40 sekunder - och då kan syftet alltså vara att hota, påverka, skrämma, misshandla eller vad det nu är.

Yrkesgrupperna på den rättsvårdande sidan och inom Försvarsmakten är oerhört viktiga för skyddet av vår demokrati. Ingen ska så enkelt som genom en knapptryckning på en dator inom loppet av 40 sekunder kunna komma åt en individ som man sedan kan göra en åtgärd emot. Vår demokrati och vårt skydd i samhället måste vara viktigare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har skrivit till Transportstyrelsen för att få mina uppgifter skyddade. Jag fick svar i dag, klockan 8.59, att det inte var möjligt. Där är vi alltså. Vi kan inte skydda våra viktiga personer i samhället - poliser, åklagare, domare och så vidare. Det är inte så enkelt, som statsrådet vill göra gällande, att man med bara en knapptryckning kan få sina uppgifter skyddade. Jag har provat. Det har inte fungerat.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för engagemanget!

Vi har ändå ägnat en del tid åt det här nu. Det är klart att Thomas Morell inte får ett svar från Transportstyrelsen eftersom det är Skatteverket och polisen som har att pröva huruvida uppgifter om personlig identitet ska beläggas med sekretess. Transportstyrelsen har att verkställa om Skatteverket gör en sekretessmarkering - så har jag förstått regelverket. Transportstyrelsen gör ingen egen prövning. Sekretess, skyddad identitet och fingerade personuppgifter är det - som jag sagt i svaret och upprepat vid ett par tillfällen - Skatteverket eller polisen som prövar. Sedan har andra myndigheter, däribland Transportstyrelsen, uppgiften att förhålla sig till detta. Det är den vägen vi ska gå.

Sedan är det återigen i grunden bra för svensk demokrati att vi har offentlig tillgång till en väldig massa uppgifter. Det har tjänat demokratin väl. Men när det gäller att skydda personer som utsätts för brott ska samhället kunna reagera starkt. Vare sig det handlar om yrkesgrupper som utför samhällsviktig verksamhet - försvarsverksamhet är kanske det mest aktuella - eller om kvinnor som av andra privatpersoner utsätts för hat, hot och våld måste skyddet av personuppgifter, identitet och folkbokföringsadress finnas där.

Det måste naturligtvis också till andra insatser, inte minst mot dem som begår brotten. En av de kanske viktigaste insatserna är att se till att de som systematiskt hotar antingen kvinnor eller rättsväsendet och representanter för polisen faktiskt också får sitt straff. Straffen har också höjts, inte minst när det gäller hot mot blåljuspersonal, för inte så länge sedan. Detsamma gäller en hel del andra hot och annat våld i samhället. Det accepterar vi inte i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.