Skötsel av naturreservat

Fru talman! Anders Forsberg har ställt frågor till mig som handlar om skötseln av naturreservat och om avsaknad av statistik över hur många reservat som sköts enligt skötselplanerna.

Inledningsvis vill jag framhålla att skyddade naturområden, såsom naturreservat och nationalparker, är en betydelsefull del i regeringens politik för att nå fler av miljömålen och även genomföra friluftslivspolitiken. Skyddade områden ska skötas så att naturvärdena behålls och så att områdena görs tillgängliga för besökare. Som en positiv bieffekt kan framhållas att reservatsskötseln också skapar många arbetstillfällen, inte minst på landsbygden.

Antalet skyddade områden ökar successivt medan de medel som staten anslagit för skötsel inte har ökat på motsvarande sätt. Naturvårdsverket har under en följd av år påtalat bristen på medel, och samma signaler har kommit från länsstyrelserna. I budgetpropositionen för 2016 har regeringen därför föreslagit betydande ökningar av det anslag som bland annat används för skötsel av skyddad natur. Regeringen har således förbättrat förutsättningarna för att våra skyddade områden kan få den goda skötsel som behövs.

De statligt bildade naturreservaten, nationalparkerna och andra skyddade områden förvaltas i regel av länsstyrelserna. Bidrag till skötseln erhålls från nämnda anslag, som disponeras av Naturvårdsverket. Vidare finns många naturreservat som bildats av kommunerna. I de fallen ansvarar kommunen själv för skötseln och dess finansiering.

Redovisning av den statliga naturvårdsförvaltningen sker årligen i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas årsredovisningar. Naturvårdsverket lämnar därutöver på regeringens uppdrag en fördjupad årlig redogörelse som innefattar skötseln av skyddade områden. Årets rapport har titeln Återrapportering - Åtgärder för biologisk mångfald 2012-2014 och finns tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats. Jag anser att dessa redovisningar ger en god bild av den statliga naturvårdsförvaltningen.

Jag vill dock hålla med Anders Forsberg om att ytterligare uppgifter om statusen i de skyddade områdena vore värdefullt. Jag välkomnar därför att Naturvårdsverket och länsstyrelserna har kommit långt i införandet av ett it-verktyg för förvaltningen av skyddade områden. Det kallas för Skötsel-DOS. När detta är i full drift kan ytterligare data om läget för skötseln av skyddade områden sammanställas.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, miljöministern! Interpellationen som sådan handlar om naturreservat. Man kan uppleva det som ett problem eller inte. Vi upplever det i varje fall som att det är väldigt svårt att läsa ut hur läget är. Det finns inte någon officiell nationell eller regional statistik. I interpellationen ställer jag frågan om det är rätt att det är på det viset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan till exempel se att vi har över 4 000 naturreservat i Sverige. Ungefär 7 procent av skogsmarken är skyddad genom det offentliga skyddet, och ungefär 75 procent av naturreservaten finns i fjällvärlden. Man kan titta på budgetposten Åtgärder och skydd av värdefull natur och se utvecklingen från 1998 till 2015.

Totalt har vi lagt ungefär 24 miljarder på det. Nu går inte allting till inköp och skötsel av skog. Men trots allt är det en ganska stor del av pengarna. Man kan titta på utvecklingen. År 1998 avsatte vi 420 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2016 är det 2,3 miljarder. Det är sex gånger så mycket som det avsattes totalt i budgeten, det vill säga en ökning på 550 procent under nästan 20 år.

Man kan tycka vad man vill om det. Jag kan tycka att det är lite oroväckande. Framför allt är det oroväckande när man inte verkar ha bättre kontroll över åtgärderna och vad som händer.

Från SD:s sida begärde vi en RUT-undersökning, Dnr 2015:1475, om skötsel av naturreservat. Vi frågade: Finns det någon nationell eller regional statistik? Svaret var, precis som ministern själv har sagt, att det egentligen inte finns någonting.

Man hänvisar till Skötsel-DOS, precis som ministern lyfter fram. Men det är egentligen ett handledningsstöd. Framför allt är det väldigt oklart när Skötsel-DOS kommer att vara igång.

Uppsala län är ganska intressant. Det fanns en frågeställning där om hur man från Uppsala län klarar av åtgärdsplanerna. Enligt vad de själva uppger klarar de ungefär hälften av behoven i åtgärdsplanerna med nuvarande medel.

Man kan också ställa sig en fråga om uppföljningen av skyddade områden i Sverige. Naturvårdsverket har, som ministern nämner, riktlinjer för uppföljning av friluftsliv, naturtyper och arter på områdets nivåer. I rapporten talas det om att uppföljningen är viktig för att man ska kunna effektivisera kontrollerna och även för att man ska effektivisera miljöarbetet, vilket är ganska viktigt. Enligt rapporten från Naturvårdsverket är kunskap viktigt. För att kunna nå ett mål måste man veta vad läget är nu. Frågetecknen gäller, som vi har nämnt tidigare, om skötseln är tillräcklig.

Frågan är om detta är speciellt kostnadseffektivt och om det är någonting som bidrar till den biologiska mångfalden på det bästa sättet när man trots allt investerar otroligt mycket pengar och när det finns stora frågetecken när det gäller vad man egentligen uppnår och får ut. Det vore intressant om miljöministern ville brodera ut detta lite mer.

Fru talman! Jag har gett ett svar på frågorna, och jag har varit tydlig med att skötseln inte är tillräcklig på de skyddade områdena. Det har myndigheterna varit tydliga med, och jag tycker att de har haft tydliga underlag för att påstå detta. Det är också det här som är underlag för regeringens ökade utgiftsposter. Vi tror att det är viktigt att sköta de områden vi skyddar, inte minst för att säkerställa de miljömål som skyddet är till för att uppnå men också för att öka människors möjligheter att ta del av en rik natur. Mycket av de åtgärder man gör i skötseln handlar om att märka upp områden, att ge kartinformation och sätta upp skyltar. Det kan vara spångar över myrmarker och vindskydd. Det kan handla om röjningar av kulturmarker och naturligtvis om kunskapsinhämtning, alltså inventeringar, för att kunna följa upp kvaliteten. Det har inte varit tillräckligt, och vi behöver öka det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet inte vad Sverigedemokraterna har för svar på det med tanke på den budget de stöder i Sveriges riksdag. Men detta är regeringens ingång. Jag har gett ett svar när det gäller utvecklingsarbetet på att det också förbättrar statistiken.

Fru talman! Tack för svaret, miljöministern! Om man tittar igenom svaren ser man att ökade inköp också ger ökad skötsel. Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna satsar betydligt mycket mindre. Vi väljer till exempel att halvera inköpen och även till viss del att dra ned på skötseln. Det beror på att vi anser att man måste prioritera i det här läget, speciellt under rådande förutsättningar. Då tror jag att det är ännu viktigare att vi prioriterar.

Det handlar om vikten av att märka upp. Vi kan ta Skötsel-DOS, som Åsa Romson tar upp. Om man följer den och går in och tittar ser man att i 2 089 av de totalt över 4 000 skyddade områdena saknas gränsmarkering, till exempel. Man behöver märka upp ungefär 1 000 mil per år, och det skulle kosta ca 60 miljoner kronor årligen.

Man kan också titta på den rapport som miljöministern tar upp om återrapportering och åtgärder för biologisk mångfald från Naturvårdsverket för 2012-2014. Där står egentligen ingenting om skötselplanerna. Man nämner friluftsanläggningar och liknande. Det är klart att också jag kan sakna den informationen till viss del. Man får inte in den rätta informationen.

I miljöministerns svar finns skrivningar om att reservatsskötsel skapar jobb. Ja, så är det. Men man förlorar också jobb. Man förlorar arbetstillfällen, man förlorar skatteintäkter och man förlorar service. Det finns ett antal kommuner i Sverige som har en ganska stor andel skyddad skog. Jokkmokk, till exempel, är i ett läge där 48,3 procent av skogsarealen är skyddad. För Gällivare kommun är det 40,1 procent. Ur det perspektivet kan man fråga sig om inte detta snarare blir en död hand än någonting som gör att samhällena lever upp.

Vi talar om skattefinansierad verksamhet. Man har dålig uppföljning, och det finns frågetecken och frågor som också jag kan ställa mig. Jag funderar på de långsiktiga ekonomiska effekterna, miljöministern. Som jag nämnde finns det kommuner som Jokkmokk, Gällivare och även andra där man har ganska mycket reservat. Vad är bedömningen där? Vad kommer att hända på sikt med dessa kommuner och samhällen?

Jag tror att det är viktigt att man på något vis lyfter in detta perspektiv. Man tittar gärna på att det finns resurser - 1 miljard som vi pytsar ut där, 600 miljoner där och så vidare. Men det kanske är behoven som är de viktiga delarna i så fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vore intressant att få höra hur ministern ser på de långsiktiga effekterna för dessa lokalsamhällen som ligger mitt i naturreservaten och som påverkas ganska mycket.

Fru talman! Skötseln av skyddade områden är viktig, och den är en angelägenhet inte minst för lokalsamhället. Det skulle jag vilja understryka. Jag tycker att det är tydligt att de skyddade områden som behöver skötas allra mest också är de mest kulturmärkta naturområdena. Där behövs regelbundna skötselinsatser.

Detta är också samhällsnära bygder, alltså där naturen typiskt sett ligger nära platser där många människor bor, till skillnad från en del av de större arealerna uppe i fjällvärlden där skötseln på varje kvadratmeter inte är för handen. Där handlar det i så fall mer om just spångar, kartor, skyltning och sådana saker.

Jag blir inte riktigt klok på interpellantens ingång. Å ena sidan tar du fram många argument och säger att det finns många indikationer från myndigheterna på att skötseln behöver bli bättre och att den har stått tillbaka därför att man har haft resursbrist. Å andra sidan vill inte Sverigedemokraterna tillföra dessa medel och ifrågasätter om man över huvud taget ska ha skyddade områden i denna utsträckning.

Jag skulle vilja säga att om vi ska ha växande samhällen och om vi ska klara av att låta ett land med allt fler människor frodas i Sverige behöver vi också säkerställa den biologiska mångfalden och att naturområdena är i gott skick och kan serva oss. Det handlar både om ekosystem och de tjänster som naturen ger och om det kapital som skogen står för när det gäller rekreation, jakt och bärplockning. Det handlar om områden där människor kan få dessa värden och behoven av dem tillfredsställda. Då är skötseln jätteviktig, samtidigt som den ger ganska mycket jobb.

Jag tror att vi kan återkomma i en interpellationsdebatt när det handlar om huruvida ett naturreservat som sköts av lokala krafter inte i högre grad ger betydligt mer tillbaka till lokalsamhället än det, som i interpellantens argumentation, lägger en död hand över samhällets utveckling. Jag tror snarare att det går hand i hand; de samhällen som kan utvecklas klarar också att integrera naturområden som är viktiga för lokalsamhället.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Om man tittar till skogspolitiken som sådan är det klart att vi har olika syn. Men man kan också fundera på det som jag nämnde i den första omgången: Lite lätt räknat 24 miljarder har man satsat eller investerat under nästan 20 år, och man kan fortfarande inte ta fram en statistik för naturreservaten. Hur har utvecklingen skett, och vad händer? Klarar man till exempel sina skötselplaner? Det kan jag tycka är oroväckande och häpnadsväckande.

Från vår sida vill vi egentligen säga att de reservat vi har i dag är en bra nivå. Vi anser att man framför allt behöver prioritera skötseln, frivilligheten och de frivilliga avsättningarna framför att staten ska gå in och ta över mark.

Man kan också fundera på regeringens avsikter. Vi hade en interpellationsdebatt för ungefär ett halvår sedan. Då uttryckte miljöministern att man vill göra reservat av ungefär 1-1,5 miljoner hektar skog. Det är egentligen ganska oroväckande om man ser till kostnaden både för samhället och för skogarna. Det som händer när man gör skog till naturreservat handlar inte bara om att man köper skog och att pengapåsarna försvinner till någon annan. Framtida skatteintäkter försvinner också. Det försvinner arbetstillfällen, som jag sa tidigare, och det försvinner andra delar som de kulturella värdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Framför allt: Vi vill från vår sida lyfta fram att vi anser att det ska råda balans mellan miljö- och produktionsmålen och att vi prioriterar skötsel framför nya inköp.

Fru talman! Jag tackar för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.