Skötsel av formellt skyddade områden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag anser att staten brister i sitt ansvar för formellt skyddade områden och om jag är beredd att låta inventera och kostnadsberäkna det totala skötselbehovet i formellt skyddade områden. Johan Hultberg har också frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en plan för hur skötselskulden avseende skyddade områden kan åtgärdas, om jag anser att det är rimligt att ge nya områden formellt skydd utan att säkerställa den framtida skötseln och vilka initiativ jag annars är beredd att ta.

Jag vill framhålla att skydd av värdefulla naturområden är en viktig del i uppfyllandet av flera av Sveriges miljömål. Det är rimligt och nödvändigt att skydda nya områden med värdefull natur parallellt med att lägga resurser på skötsel av befintliga naturreservat. Det är mer kostnadseffektivt att bevara befintliga värden och skydda dem från exploatering än att restaurera eller återskapa förlorade värden.

Skötselbehovet i formellt skyddade områden skiljer sig åt beroende på vilka naturtyper som ingår, områdets storlek, påverkansgrad, besökstryck med mera.

Tillgängliga beräkningar från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, som tillsammans ansvarar för majoriteten av landets formellt skyddade områden, ger en god uppfattning om hur stort skötselbehovet är. Naturvårdsverket bedömer att den nuvarande nivån på anslaget för åtgärder för värdefull natur ger en bra grund för arbetet och att det behöver öka i takt med att antalet skyddade områden ökar.

År 2019 blev anslaget nära nog halverat, vilket fick stora konsekvenser för verksamheten genom att skötsel av formellt skyddade områden minskade och viktiga insatser för friluftsliv och biologisk mångfald uteblev. Regeringen har prioriterat satsningar på att förstärka den biologiska mångfalden genom satsningar på skydd av värdefull natur och skötsel av skyddade områden, framför allt naturreservat.

Anslagen ökade med cirka 1,5 miljarder kronor för 2021. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 en treårig satsning på skötsel av naturreservat på 100 miljoner kronor per år under 2022-2024. Därmed anser jag att regeringen har tagit initiativ till att stärka arbetet med skötsel av formellt skyddade områden.

Herr talman! Jag vill tacka miljö- och klimatminister Per Bolund för svaret på en, som jag tycker, angelägen interpellation. Vi har högt ställda ambitioner i Sverige när det gäller naturvården, och staten har åtagit sig ett stort ansvar för naturvårdspolitiken. Men med den här interpellationen vill jag sätta ljuset på faktumet att staten inte axlar det ansvaret på ett särskilt bra sätt. Jag menar att vi har grundläggande problem i naturvårdspolitiken som den här regeringen bär ett tungt ansvar för. Man begår ett dubbelfel inom naturvårdspolitiken, herr talman.

Det första är att många skogsägare upplever att de närmast bestraffas om de bedriver skogsbruk på ett sådant sätt att höga naturvärden skapas. Den skogsägare som bedriver ett skogsbruk så att höga naturvärden skapas får ofta se sin skog omhändertas av staten. Det blir ett tvångsomhändertagande. Man bildar ett naturreservat eller ett annat formellt skydd, ofta i strid med den enskilda markägarens intresse. Men den skogsägare som har bedrivit sitt skogsbruk på ett sådant sätt att höga naturvärden inte har skapats får fortsätta att bedriva sitt skogsbruk efter eget huvud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den omvända incitamentsstrukturen menar jag är problematisk på lång sikt. Om staten och Sverige ska klara att leva upp till våra miljömål, specifikt miljömålet Levande skogar, måste vi få med oss Sveriges skogsägare. Då måste det finnas positiva incitament, och markägare som tar stort ansvar och gör mer än lagen kräver ska belönas och inte straffas genom att få sitt brukande och sin äganderätt inskränkt.

Det andra felet är att staten, när den väl tar över ansvaret för områden med höga naturvärden, inte förmår sköta avsatta områden på det sätt staten själv har beslutat om. Vi ser ett enormt skötselbehov ute i de formellt skyddade områdena. Naturvårdsverket bedömer att skötseln av skyddade områden är eftersatt. Skogsstyrelsen gjorde så sent som 2018 en närmast hundraprocentig inventering av sina skyddade områden, de skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för och som har formellt skydd, och konstaterade i den att skötseln i mer än hälften av de skyddade skogarna var eftersatt. De konstaterade också: "I vart tredje område är behoven akuta och utgör därmed ett hot mot naturvärdena."

Riksrevisionen drog också som en av sina övergripande slutsatser i en rapport från 2018 att staten och den svenska politiken har varit väldigt fokuserad på areal, på mål om hur stora områden som ska skyddas. För att uppsatta mål ska nås menar Riksrevisionen att större fokus behöver vara på områdenas kvalitet och funktion, att det behövs ökade kunskaper om frivilliga avsättningar och att det inte minst behövs ökade skötselinsatser. Det är det sista min interpellation handlar om.

Om tilltron till och förtroendet för den statliga naturvårdspolitiken ska kunna upprätthållas måste staten visa att man tar ansvar för de områden som man, faktiskt ofta med tvång, har övertagit ansvaret för. Men det gör inte staten i dag. Jag är den första att erkänna att det för det finns ett delat ansvar mellan olika regeringar över tid. Den tidigare alliansregeringen anslog till exempel inte tillräckliga medel för skötsel av skyddad natur. Men jag är stolt över att vi moderater i vår budgetmotion anslår rejält höjda anslag just för skyddad natur.

En grund för arbetet framåt borde vara det som jag efterlyser i min interpellation: att staten gör en ordentlig inventering av och en ordentlig kostnadsberäkning över hur stort skötselbehovet är och inte bara jagar vidare efter nya hektar. Är ministern inte beredd att få fakta på bordet?

Herr talman! Det är spännande att höra Johan Hultberg. Intensiteten i anförandet och ambitionen, som den låter i talarstolen, måste berömmas. Till exempel sa Johan Hultberg i början: "Vi har högt ställda ambitioner . när det gäller naturvård." Det låter som ett kollektivt "vi", där Johan Hultberg räknar in både sig själv och Moderaterna och mig och regeringen. Jag måste sätta ett väldigt stort frågetecken för vilka "vi" det gäller. När jag tittar på Moderaternas politik är det inte vad jag ser.

Johan Hultberg talar om ett dubbelfel. Då kan det ifrågasättas varför han skriver en interpellation om att skötseln av skyddade områden är för liten, medan den budgetmotion som Moderaterna fick igenom i riksdagen 2018 - den budget som de tvingade igenom under en pågående regeringskris med en övergångsregering och som faktiskt har styrt Sveriges politik bland annat när det gäller skydd och skötsel av värdefulla områden - ledde till att vi fick en i det närmaste halverad budget för skydd men också skötsel av värdefull natur. Om man har ett högt tonläge i en interpellation är det väl rimligt att man också svarar upp mot det i sin egen politik. Men den politik som man de facto har genomdrivit här i Sveriges riksdag pekar i en helt annan riktning. Det skulle jag säga kvalificerar sig för att benämnas som dubbelfel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också lite parodiskt att de först halverar budgeten och sedan låtsas vara indignerade över att skötseln av skyddade områden inte är tillräcklig. Man kan tycka att det hade varit smakfullt att följa upp orden med handling, att faktiskt leverera på det de låtsas säga. Tyvärr är det inte vad vi ser från varken Johan Hultberg eller Moderaterna.

Jag vill verkligen vända mig emot den beskrivning som Johan Hultberg försöker ge av att det pågår någon sorts högintensiv konflikt där staten skulle konfiskera mark. Om man tittar på hur verkligheten ser ut, vilket skulle kunna vara intressant när man ska ha en interpellationsdebatt, kan man se att det i så gott som vartenda fall där staten går in och gör ett naturreservat eller ser till att det blir ett skötselavtal, helt enkelt ser till att värdefull natur bevaras, så sker det i gemensam anda, tillsammans med markägarna. Markägarna är också i många olika former av enkäter och i de synpunkter de lämnar väldigt nöjda med affären och tycker att det har fungerat bra. Dessutom har de i de allra flesta fall fått inte bara marknadspris utan till och med en överkompensation. De får mer betalt när marken skyddas.

Jag tycker att det är ett dubbelfel av Johan Hultberg att försöka måla upp en bild av att det pågår någon sorts konflikt där markägarna råkar illa ut. Det är inte det jag ser. Det är inte heller det som framgår av den officiella statistiken. Johan Hultberg säger att han gärna vill ha data och statistik att utgå från. Då ska Johan Hultberg kanske börja med att gå tillbaka till den statistiken och titta på hur markägarna uppfattar de affärer som görs när staten går in och skyddar värdefull natur. Det är bara ett förslag från mig.

Kontentan är att Miljöpartiet och regeringen gör båda sakerna. Vi klarar av att skydda värdefull natur och därmed fullgöra de åtaganden som Sverige har gjort internationellt och som vi har i våra miljömål. Vi klarar också av att sätta av betydligt mycket mer pengar för att sköta värdefull natur än någon tidigare regering har gjort. Vi inser nämligen att man måste kunna göra båda. Man måste kunna hålla två bollar i luften. Annars begår man ett dubbelfel. Jag hoppas att Johan Hultberg inte vill fortsätta att begå dubbelfel framöver.

Herr talman! Nu var det ett ganska högt tonläge från miljö- och klimatministern. Jag utgår från att det är ett uttryck för att ministern är pressad av det faktum att vi har allvarliga bekymmer med den naturvårdspolitik som han och hans regering företräder.

Herr talman! Per Bolund säger att han tycker att man ska gå ut i verkligheten. Verkligheten här i Stockholms innerstad är kanske en annan än verkligheten hemma i min valkrets Fyrbodal. Jag har mycket kontakt med markägare där. De ger inte riktigt uttryck för den stora samstämmighet och goda relation som Per Bolund ger uttryck för här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min poäng är att det blir en väldigt konstig signal till skogsägare om de bedriver skogsbruk på ett sådant sätt att höga naturvärden skapas, så höga att staten går in och säger att skyddet av marken är av ett sådant allmänt intresse att staten måste ta över ansvaret, men staten sedan brister i sin skötsel av den skyddade naturen när de väl tagit över ansvaret.

Ofta är det till exempel så, herr talman, att det krävs att man går in och gör röjningsinsatser för att få bort gran. I södra Sverige sker en allvarlig förgraning av landskapet. Det blir på många platser mindre lövskog. Men den typen av natur är ofta skyddsvärd och behöver främjas. Då krävs det skötsel.

Jag tycker att den nuvarande regeringen tar en springnota här. Man jagar hela tiden nya hektar och höjer ambitionerna för hur mycket natur som ska skyddas. Men man vägrar att ta ansvar för den natur som redan är skyddad. Detta skickar, menar jag, en väldigt allvarlig signal ut till Sveriges 330 000 skogsägare, som man måste få med sig om man på riktigt ska kunna nå målet Levande skogar. Jag tror ändå att miljö- och klimatministern likaväl som undertecknad förstår att staten inte kan nå det målet. Det måste vi göra tillsammans, med insatser från samhällets sida men också med alla frivilliga insatser från Sveriges skogsägare och det stora ansvar som de är beredda att ta.

Sedan är det en felaktig beskrivning som miljöministern gör av Moderaternas politik. Framåt föreslår vi rejält höjda anslag till skötsel. I Moderaternas budgetmotion, som ligger på riksdagens bord i detta nu, anslår vi mer pengar till Skogsstyrelsen. Vi har högre anslag till skydd - nej, till skötsel av värdefull natur både nästa år och åren därefter. Om det blir så lyckligt, herr talman, att Moderaternas budgetmotion går igenom blir det 350 miljoner mer som satsas på skötsel av värdefull natur 2022, och anslaget höjs med 450 miljoner kronor 2023 och 2024. Vi prioriterar alltså skötseln av värdefull natur, för vi tycker att det är viktigt att staten slutar att ta en springnota och börjar ta ansvar för de områden där staten åtagit sig detta.

Herr talman! Det som jag efterlyser i min interpellation är inte bara bättre skötsel, utan också att man ska få en bättre uppfattning om hur det ser ut. Ministern påstår att det finns goda beräkningar, men sanningen är ju den att det är ganska lösa boliner. Skogsstyrelsen har som sagt gjort en gedigen inventering, men det ser väldigt olika ut på Sveriges länsstyrelser när det gäller hur man har följt upp naturreservat och andra skyddade områden. Jag menar att det behövs en nationell inventering, så att jag och Per Bolund kan ha en gedigen faktagrund för kommande debatter här i riksdagen.

Herr talman! Det var ett väldigt intressant anförande Johan Hultberg höll här. Jag hoppas att alla åhörare noterade hur han snubblade lite grann på orden. Han sa att Moderaterna ökar anslagen till skydd. Sedan ändrade han sig till att det handlar om skötsel. Det var inte en slump, kan jag avslöja för alla åhörare här, utan det beror på att Moderaterna i sin budgetmotion fullständigt slaktar anslagen för att skydda värdefull natur. Man drar ned på dem brutalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också detta man gjorde i sin budget för 2018, som gick igenom i riksdagen. Det gällde även anslagen för skötsel, som man också slaktade i budgeten för 2018. Man väcker en motion i Sveriges riksdag och agerar på ett sätt som gör att man får igenom den i riksdagen, även om man inte får en majoritet. Detta blir den politik som faktiskt genomförs i Sverige och som innebär att man drar ned kraftigt på anslagen för både skydd och skötsel av värdefull natur. Kan man då stå i talarstolen och låtsas vara överraskad över att det finns för lite pengar till skötsel? Är det att vara ärlig gentemot åhörarna och väljarna? Jag skulle säga att det inte är det. Både jag och Johan Hultberg vet att det i Moderaternas budgetmotion, som läggs på riksdagens bord, inte finns mer pengar till skydd och skötsel av värdefull natur, utan mycket mindre pengar till skydd och skötsel av värdefull natur.

Uppenbarligen är inte heller Johan Hultberg - trots att han låtsas att han är det och upprepar det gång på gång - intresserad av offentliga uppgifter, till exempel om hur nöjdheten ser ut hos de markägare som har träffat olika former av uppgörelser med staten om skydd av natur, antingen genom att staten köpt marken eller genom att man ingått frivilliga skötselavtal eller gjort liknande insatser. Där är nöjdheten stor. Om Johan Hultberg säger att han vill ha offentlig statistik - försök då använda den, till exempel i nästa interpellation! Det skulle kanske höja nivån på diskussionen. Det är ett förslag från min sida.

Johan Hultberg säger att staten inte kan nå målet gällande skydd av värdefull natur. Man får nog utgå från att Johan Hultberg säger så på grund av sina egna erfarenheter och sin egen bakgrund. Om Moderaternas politik skulle genomföras skulle vi självklart inte nå målet. Jag är den första att hålla med. Detta är verkligen helt sant. Och det är det som är att ta en springnota.

Det är alltså Moderaterna som tar springnotan. Här i riksdagen har man ställt sig bakom att vi ska ha inte bara 1 utan 16 olika miljömål. Dessa gäller bland annat levande djur- och växtliv och värdefulla skogar som ska kunna finnas inte bara för oss utan även för våra barn och barnbarn. Där gör Moderaterna som vanligt. De skriver gärna under på de ambitiösa målen och de långsiktiga ambitionerna. Men när jobbet sedan ska genomföras kan man kallt räkna med att Moderaterna inte finns där. Då backar Moderaterna och tar - med Johan Hultbergs egna ord - en springnota som man sedan lämnar över till kommande generationer.

Eftersom Johan Hultberg nu säger sig vara intresserad av offentliga uppgifter kan vi titta på hur budgeten har utvecklats gällande skydd och skötsel av värdefull natur. Skötseln var ju lite grann det som var temat i Johan Hultbergs interpellation.

Skyddet har ökat från 810 miljoner kronor 2014, då den borgerliga moderatledda regeringen styrde Sverige, till 3,7 miljarder 2022. Det är ungefär en fyra-femdubbling av anslagen för skydd av värdefull natur. Det var ett hack i kurvan 2018, när Moderaternas budget gick igenom. Då dök det rejält, kan jag säga. Men sedan har vi kommit tillbaka och till och med ökat anslagen jämfört med hur det var tidigare.

Vi kan också titta på skötseln - anslag 1:3 inom utgiftsområde 20. Anslaget låg på 638 miljoner kronor 2014, när Moderaterna utformade politiken. För 2022 ligger det på en bit över 2 miljarder kronor. Det är mellan tre och fyra gånger så mycket som när Moderaterna styrde Sverige. Under de här åren, 2015-2022, har regeringen lagt närmare 10 miljarder kronor på skötsel av värdefull natur. Det är en ambitionshöjning. Moderaterna föreslår en sänkning av ambitionerna. Låt det inte vara något tvivel om det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror nog att det blir ganska klart för alla som följer den här debatten att det finns tydliga ideologiska skillnader mellan mig och Per Bolund. Vi har väldigt olika syn på skogsägande, skogsbruk och hur man når högt ställda ambitioner.

Herr talman! Jag vill ändå säga att jag tror att jag och Per Bolund enas om en ambition om att vi som land ska skydda värdefull natur, nå våra miljömål och värna den biologiska mångfalden. Men jag har inte som ingångsvärde, herr talman, att det stora problemet för naturvården och det stora hotet mot den biologiska mångfalden är Sveriges skogsägare - tvärtom. Jag menar att Sveriges 330 000 skogsägare gör ett väldigt viktigt arbete och är besjälade av och engagerade i att skapa höga naturvärden och att ta ansvar för att bruka sin skog på ett hållbart sätt, så att man kan leverera virke och andra material som driver den gröna omställning som gör att vi kan nå våra klimatmål och minska vårt beroende av fossil energi och energiintensiva material.

Ska vi nå miljömålet Levande skogar kan vi inte stirra oss blinda på hektarsmål, utan vi behöver skapa delaktighet och få med oss Sveriges skogsägare. Staten måste i första hand börja ta ansvar för redan avsatta områden. Ja, det är sant att Moderaterna anslår mindre pengar till att skydda ytterligare områden. Vi prioriterar i stället att ta ansvar för redan avsatta områden. Redan i dag är omkring 25 procent av Sveriges skogar undantagna skogsbruk. Vi tycker att det är rimligt att prioritera att sköta avsatta områden innan vi bildar nya naturreservat eller annat. Jag förundras över att miljöministern inte är beredd att skapa det underlag som jag efterlyser genom en nationell inventering och en kostnadsberäkning av hur stor den svenska skötselskulden är.

Herr talman! Det är synd att en person som i inlägg efter inlägg säger sig vilja använda sig av offentliga uppgifter avslutar med falsk matematik. De 25 procent som Johan Hultberg hänvisar till är ju inte reservat och skyddad mark, utan det är fråga om impediment och liknande som skogsägarna inte kan använda för att det helt enkelt inte är tillräckligt stark tillväxt. Tittar man på verkligt skyddad mark, officiellt skyddad mark, handlar det fortfarande tyvärr om mindre än 10 procent i Sverige. Det är till och med långt ifrån det som den tidigare moderatledda regeringen utlovade när man åkte iväg på internationella toppmöten, till exempel i Nagoya i Japan. Där pratade man om att vi skulle uppnå 17 procent. Det var redan då på er tid.

Jag håller med Johan Hultberg om en del av det han sa nu. Jag håller med om att det finns stora ideologiska skillnader mellan Moderaterna och regeringspartierna. En skillnad är att vi gör vad vi lovar. Det kanske man inte skulle tycka var en ideologisk skillnad, men det är det uppenbarligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi kommer överens om ett internationellt åtagande eller sätter ett miljömål i Sveriges riksdag gör vi vårt bästa för att genomföra det, till skillnad från Moderaterna som gör precis tvärtom. Som Johan Hultberg säger själv här i talarstolen drar man ned på ambitionerna när det gäller miljövård och skydd av värdefull natur.

Det verkar också finnas ett missförstånd hos Johan Hultberg. Skogsstyrelsen har anslag för områdesskydd. Men de får också användas för åtgärder i skyddad mark. När Moderaterna drar ned på de anslagen blir det mindre skötsel och inte mer skötsel.

Det är också så att vi gör många insatser. Som jag sa i mitt tidigare anförande gör vi en särskild satsning på skötsel av värdefull natur under de kommande tre åren. Vi gör också insatser för gröna jobb där människor som i dag är långt från arbetsmarknaden kan gå in och göra insatser för att till exempel ta bort invasiva arter och rusta upp naturreservat. Vi gör en särskild satsning på vandringsleder för att naturen ska bli mer tillgänglig.

Jag håller avslutningsvis med Johan Hultberg. Det stora hotet mot biologisk mångfald är inte Sveriges skogsägare. Det stora hotet för Sveriges naturvärden är Moderaterna och det blåbruna projektet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.