Fru talman! Cecilie Tenfjord Toftby och Lars Beckman har ställt ett antal frågor till mig som handlar om det bristande skyddet för individer som genomgår skönhetsoperationer och vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att skärpa regleringen.
Först vill jag betona att jag ser mycket allvarligt på de rapporter som har förekommit i medierna om personer som har genomgått olika typer av skönhetsingrepp och då skadats. I vissa av de här fallen handlar det dessutom om mycket oseriösa aktörer som fortsätter att bedriva sin verksamhet, trots att de är olämpliga. Självklart måste vi sätta stopp för detta.
I oktober förra året remitterade regeringen ett förslag på en ny lag om estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar. Det är sådana skönhetsingrepp som har bedömts medföra störst risk för skada och som kräver medicinsk kompetens för att utföra.
Regeringen vill stärka patientsäkerheten på det här området. Vi vill att samma patientskyddslagstiftning som gäller inom den ordinarie sjukvården även ska tillämpas på verksamheter inom skönhetsbranschen. Det innebär bland annat att det måste finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att verksamheterna ska uppfylla kraven på god vård.
Lagförslaget innehåller även krav på 18-årsgräns för att genomgå behandlingar. Det innehåller också krav på samtycke och betänketid och på utförlig information om bland annat risker med behandlingarna.
I dag finns det inga krav på kompetens för de personer som utför skönhetsoperationer. Det behöver vi självklart åtgärda. Därför innebär förslaget att bara specialistläkare ska få utföra kirurgi och att endast tandläkare, läkare och sjuksköterskor ska få utföra injektionsbehandlingar. Den som saknar legitimation inom dessa yrken ska alltså inte få hålla på med till exempel läppförstoringar eller bröstoperationer. Som individ ska man känna sig trygg med att det är legitimerad personal som utför ingreppen. Man ska också kunna lita på att utförarna står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg.
Lars Beckman tar också upp en mycket viktig fråga, nämligen den om att verksamheterna ska ha ansvarsförsäkring. Regeringen delar den uppfattningen, och lagförslaget innehåller krav på att utförare måste teckna en patientförsäkring. Det betyder att det ska bli lättare för enskilda att få ersättning vid en eventuell skada.
Sammantaget ser vi att det nuvarande lagförslaget kommer att leda till ett avsevärt ökat skydd för personer som genomgår skönhetsoperationer och injektionsbehandlingar. Det har tyvärr under lång tid saknats ett tydligt regelverk för skönhetsingrepp. Av olika skäl har förslagen från tidigare utredningar inte kunnat genomföras. Det har till exempel handlat om att remissinstanserna bedömt förslagen som bristfälliga, och då har regeringen valt att utreda frågan igen. Vi vill skärpa kraven i skönhetsbranschen, och jag hoppas att vi nu ska gå i mål med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förslaget är att en proposition ska lämnas till riksdagen under hösten 2020 och att den nya lagstiftningen ska börja gälla 2021. Som jag nämnde inledningsvis har lagförslaget remitterats, och vi håller för närvarande på att analysera remissvaren inom Socialdepartementet.
Innan en ny lagstiftning är på plats är det nuvarande regler som gäller, framför allt konsumenträttsliga. Vi ser dock att kraven för skönhetsbehandlingar behöver skärpas, vilket är skälet till att regeringen har remitterat ett förslag på en ny lag som innebär ökad patientsäkerhet för personer som genomgår dessa behandlingar.