Skolans arbete mot extremism och radikalisering

Fru talman! Roger Haddad har frågat mig när regeringen kommer att presentera nya initiativ för att förstärka skolans arbete i frågor kring extremism och radikalisering. Roger Haddad har även frågat mig om regeringen planerar att ge Statens skolverk i uppdrag att ta fram en modell för hur det kan samverka med polisen och Socialstyrelsen i syfte att förbättra såväl de nationella som de lokala rutinerna i arbetet mot våldsbejakande extremism. Slutligen har Roger Haddad frågat hur regeringen avser att stärka skyddet för skolans personal.

Jag ser mycket allvarligt på det bestialiska lärarmord som har inträffat i Frankrike och har framfört det till den franska utbildningsministern. Det ska inte finnas något som helst utrymme för extremism i skolan, och lärare ska känna sig trygga och ha hela samhällets stöd när de tar upp frågor som grundläggande fri- och rättigheter.

Skolans arbete mot extremism börjar i skolans demokratiuppdrag. Eleverna ska lära sig om demokrati och mänskliga rättigheter. Grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter ska genomsyra skolans lärmiljö. Målet är att eleverna ska utveckla förmågor för att själva aktivt verka i demokratin.

Att tillsammans med elever diskutera yttrandefrihetens betydelse för demokratin och det ansvar som friheten också rymmer är betydelsefulla inslag i detta arbete. Det är viktigt att lärarna inte backar för de svåra samtalen. För att motverka extremism och radikalisering är det bättre att kontroversiella frågor kommer upp i klassrummet under ledning av utbildade lärare än att unga prövar demokratins gränser och extrema åsikter i slutna forum bortom skolans möjligheter att påverka. Här fyller skolan en viktig roll i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, en roll som förutsätter att lärare får goda förutsättningar av rektorer och huvudmän. Skolverket och bland annat Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet erbjuder skolväsendet stöd i dessa frågor.

Skolverket har också haft i uppdrag av regeringen att utreda vilken roll skolväsendet har i arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolverket gör liksom Unesco och Europarådet bedömningen att skolans främsta roll är att bland annat stärka elever i kritisk reflektion och källkritik för att de ska stå emot våldsbejakande budskap, konspirationer och falska nyheter. Dessutom ska all personal i skolan som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till socialnämnden. Radikalisering och koppling till extremism kan för personal i skolan utgöra skäl att göra en anmälan. Det är sedan socialtjänsten som har uppdraget att, om det behövs, utreda misstanken och erbjuda stöd och insatser.

Regeringen har vidare inrättat ett nationellt center mot våldsbejakande extremism, CVE, inom Brottsförebyggande rådet. CVE har bland annat till uppgift att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och ge behovsanpassat stöd till olika aktörer som i sin verksamhet hanterar dessa frågor. Personal inom skolväsendet är en målgrupp för verksamheten.

Alla former av hot och våld mot lärare och övrig skolpersonal är fullständigt oacceptabelt. I propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning aviserade regeringen att det behövs en fortsatt analys av vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Den 14 maj 2020 tillsatte därför regeringen en utredning som ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås på bästa sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 12 november 2021.

I sammanhanget bör även nämnas att regeringen har givit Skolverket och Socialstyrelsen uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. I uppdraget ingår att rikta särskilda insatser mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden och fokus mot strukturer för samverkan som fungerar över tid, håller hög kvalitet och utgår från alla barns och ungas behov.

Fru talman! Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder för att stärka skolans arbete mot extremism och radikalisering.

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret på min interpellation, som jag ställde efter de fruktansvärda attackerna i Frankrike, som drabbade både Paris och Nice! Det var bland annat en historielärare som blev bestialiskt mördad av radikala våldsbejakande islamister.

Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör om inte den enda miljö så en av de miljöer som främst hotar vår demokrati. Vi har sedan många år tillbaka stora bekymmer med inhemsk extremism i vårt lokalsamhälle. Det har bekräftats av bland annat Säkerhetspolisen. Det är tusentals personer som har räknats upp i de våldsbejakande miljöerna, från högerextremism till radikal islamism. Det här förpliktar.

Ett av de områden som vi försöker lyfta upp särskilt är skolans viktiga roll. Alla brukar tala om att om man ska arbeta förebyggande - inte bara brottsförebyggande utan inte minst också när det gäller demokratiska värderingar och det demokratiska uppdraget - är det ytterst skolan och lärarna som har detta viktiga uppdrag.

Jag blev, fru talman, förvånad över att svaret kom så snabbt. Men när jag hade läst igenom svaren på mina frågor anser jag i efterhand att det är väldigt mycket hopplockat av vad som har varit på gång, men det är inte så mycket nytt. En av mina frågor, fru talman, gällde vilka nya initiativ statsrådet och regeringen avser att vidta för att förstärka arbetet mot radikalisering och extremism. Något sådant svar får jag tyvärr inte.

Det hänvisas till ett tidigare skolverksuppdrag. Men det återrapporterades 2018, och man var själv inne på några av de frågor jag var inne på: Om man ska förstärka och förbättra vårt arbete gentemot rektorer, skolledare, huvudmän och lärare som möter många av de här svåra frågeställningarna i klassrummet måste man, alltså Skolverket, Socialstyrelsen och polisen, få ett mycket tydligare uppdrag från statsmakterna och regeringen. Och det har man inte fått, vad jag har förstått.

Det hänvisas också till en utredning, som visserligen är jätteviktig, när det gäller samhällsnyttiga funktioner. Men den är inte relevant för den här debatten över huvud taget, för ingenstans i det 13-sidiga kommittédirektivet omnämns skolan, lärarna eller utbildningen. Det är i stället fokus på andra viktiga yrkeskategorier i samhället.

Den här debatten och den här interpellationen handlar om hur jag som rektor eller, än vanligare, som lärare ska agera när en elev helt plötsligt hux flux börjar förneka Förintelsen och att den har inträffat. Eller vad gör jag om en elev helt plötsligt blir radikal och börjar citera Koranen? Det är ett konkret exempel jag hör om när jag är ute och diskuterar de här frågorna på skolor men också med de myndigheter som berörs av problemområdet.

Avslutningsvis: Det hänvisas också till uppdraget kring Socialstyrelsen och Skolverket. Men, fru talman, det har inte heller bäring på mina frågor kring våldsbejakande extremism. Projektet är avslutat, och slutredovisningen ska komma om ett par månader till regeringen. Men där är fokus elevhälsan, psykisk ohälsa och hedersproblematik. Det är viktiga områden i sig, men detta är inget svar på det som Liberalernas efterfrågar när det gäller hur Sverige, som har problem med radikalisering och inhemsk extremism, ska stärka lärarnas arbete för att förebygga och förhindra detta.

Fru talman! Roger Haddad klagar på att jag i mitt svar redogör för väldigt mycket som har gjorts på det här området. Det är en kritik som är mycket lätt att bära.

Det här är ett område där flera initiativ har tagits. Jag har, som jag markerade i mitt svar till Roger Haddad, lämnat dörren helt öppen för att mer kan behöva göras. Men jag tyckte nästan att Roger Haddad själv var inne på det som åtminstone enligt min bedömning är det absolut viktigaste. Hur många handlingsplaner och hur många verksamhetsinsatser vi än beslutar om, hur mycket extra pengar vi än ger och hur mycket återrapporteringskrav vi än ställer på myndigheterna kommer ändå det riktigt viktiga, Roger Haddad, alltid att vara det som sker i klassrummet - i mötet mellan läraren och eleven.

Våra lärare har en svår uppgift men också en väldigt viktig uppgift. Precis som Roger Haddad sa finns det ett antal väldigt allvarliga hot mot vårt samhälle som Säkerhetspolisen redovisar. Det kan handla om islamism, och det kan handla om högerradikala rörelser.

Jag tror att vi är överens om att det absolut bästa vi kan göra i Sverige är att se till att våra ungdomar vaccineras mot radikalisering och extremism och mot den typ av brottsliga rörelser som finns i närheten av de här åsikterna. Och var sker denna vaccinering bättre än i skolan, i klassrummet, hos en lärare som är utbildad, som har tid, som har resurser, som har sin skolledning i ryggen och som har hela samhället i ryggen? Det ska vara en lärare som också får en sådan kompetensutveckling och en sådan utveckling i sitt yrke att hen orkar med och klarar av att ta de här mycket svåra samtalen.

Fru talman! Forskningen visar att när radikala åsikter uttrycks i ett klassrum - åsikter som går på tvärs mot skolans värdegrund och åsikter som går på tvärs mot det som vi i vårt demokratiska samhälle vill att ungdomarna ska växa upp och utvecklas till - är det lättaste en lärare kan göra, en lärare som inte har tiden eller resurserna och som inte har stödet från skolledningen, att låtsas att man inte hörde. Det näst lättaste är att helt enkelt köra ut eleven. Det svåraste, men det som forskningen visar ger allra störst effekt, är att ta ett samtal med en elev i en miljö som kanske till och med är hotfull. Detta arbete förtjänar den allra största respekt.

Jag vill i min gärning se till att lärarna får stöd, resurser och tid i form av kompetensutveckling, i form av samhällets uttalade och tydliga stöd och i form av skolledningar som ställer upp på dem när de gör det här. Det är lärarnas kanske viktigaste uppdrag, och vi ska se till att de får det stöd de behöver.

Därför, fru talman, är jag också lite stolt över att den politik som vi står för är en politik som så tydligt fokuserar på att ge läraren stöd att utföra sitt arbete i klassrummet. Det är mycket, mycket viktigare än hur många handlingsplaner som helst.

Fru talman och statsrådet! Jag kan inte ta ansvar för att regeringen i svaret på mina tre frågor hänvisar till tidigare arbeten och avslutade projekt och beslut. Det ansvaret får statsrådet ta och ta ansvar för sitt svar.

Jag är kritisk mot dessa hänvisningar, för de är inte direkt relevanta och svarar inte mot de krav på åtgärder som Liberalerna har ställt på regeringen när det gäller att vi behöver växla upp och bli bättre.

Det handlar inte om någon ytterligare handlingsplan, utan Skolverket har i sin rekommendation 2018 till regeringen sagt: Vi vill gärna arbeta, och vi ser ett behov av att förbättra vårt arbete tillsammans med Socialstyrelsen och Polismyndigheten. Men nu, när det har gått ytterligare två år och vi är i slutet av 2020, har de ännu inte fått ett sådant uppdrag. Det pågår inget sådant uppdrag mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Polismyndigheten.

Det hänvisas också i svaret, fru talman, till Center mot våldsbejakande extremism. Jag har följt det från start eftersom jag satt i förhandlingarna om terrorism både 2015 och 2017, då vi, de sex partier som satt runt bordet, beslutade att vi skulle permanenta den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, som sedan blev Center mot våldsbejakande extremism under Brottsförebyggande rådet.

Jag har kontrollerat hur de arbetar, och de kan inte vara så operativa som jag hade önskat. De ger stöd, de deltar på konferenser och de tar fram viktigt material. Men när man lyssnar och läser mellan raderna hur de har prioriterat sin tid ser man att det oftast är socialtjänsten som de pratar om.

Jag har uppvaktat och besökt det här viktiga centret, och de lyfter också upp skolans viktiga roll. Men det är skillnad mot i statsrådets svar, där det står att personal inom skolväsendet är en målgrupp för verksamheten. Om jag lyssnar noga på centret hör jag att de säger att de inte riktigt har haft tid att prioritera kontakt. Visst - de har något möte per år eller om det är något akut med Skolverket. Men det är inte så att de har något tydligt uppdrag eller att detta ligger i den ordinarie verksamheten. De hävdar själva - om jag tolkar deras budskap rätt - att vi behöver göra mer just kring skolan, rektorerna och lärarna.

Detta förstärker egentligen, fru talman, det jag tar upp: Vi behöver göra mer på den nationella nivån och från statsmakternas sida för att förstärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering.

Det låter alltid så här när man debatterar de här frågorna med Socialdemokraterna. Jag har ju hållit på med dessa frågor i snart åtta år, och vi är överens om mycket. Men det räcker inte att vara överens, det räcker inte att tycka att det här är allvarligt, det räcker inte att vi ska förstärka skolan och det räcker inte att man ska komma åt terrorismen om vi inte gör någonting. Vi har just nu i dagarna haft debatter om både konfessionella skolor och extremistiska skolor som inte är konfessionella. Häromdagen rapporterades det om att statsbidrag till icke-demokratiska organisationer fortfarande betalas ut och att regelverket inte har skärpts, trots att det var en punkt som vi i de olika partierna kom överens om redan i juni 2015.

Vi må alltså vara överens om problemet, men det räcker inte. Det är viktigt, oavsett om man är justitieminister, inrikesminister eller utbildningsminister, att man också levererar.

Fru talman! Det är ett sant nöje att leverera viktig politik på det här området.

Jag får börja med att tacka Roger Haddad för upplysningen att Center mot våldsbejakande extremism inför riksdagsledamoten uppger att man inte har tillräckligt med tid för att ha kontakt med skolan. Det är en upplysning som jag kommer att följa upp och som jag ska ta med mig. Jag ser det som otroligt viktigt att våra myndigheter har en fungerande samverkan.

Jag vet också att vi egentligen inte behöver några uppdrag från Regeringskansliet för att myndigheterna ska samverka. Jag är så gammal, fru talman, att jag minns när det i verksstadgan stod att myndigheterna skulle räcka varandra handen. Med lite mer modernt språkbruk står det i dagens myndighetsförordning att myndigheterna ska samverka.

Jag kommer dock naturligtvis att följa upp de frågor som Roger Haddad ställer och är tacksam över de här upplysningarna.

I slutet av sitt inlägg säger Roger Haddad: Det räcker inte. Det måste till mer. Jag gläder mig då åt att vi står här i dag, dagen efter det att vi har sett en tillämpning av den skärpta lagstiftning som riksdagen beslutade om för ungefär två år sedan och som gav myndigheterna en möjlighet att göra en betydligt tuffare ägar- och ledningsprövning som kan säkerställa att olämpliga och kriminella ägare inte har i skolans värld att göra. Jag är stolt att tillhöra ett parti som röstade ja till den propositionen.

Fru talman! Jag är absolut stolt över att Liberalerna är det riksdagsparti som mest och flest gånger har uppmärksammat frågorna om extremism i skolan och jagat socialdemokratiska regeringar, oavsett om ministern har hetat Anna Ekström, Anders Ygeman eller Morgan Johansson. Att vi fortfarande har sådana skolor i verksamhet visar att skolpolitiken har misslyckats. Att Römosseskolan i Göteborg så sent som i maj fick beslut om att utöka sin verksamhet beror ju på att det fortfarande finns luckor i skollagen som behöver täppas till.

Den här debatten handlar dock om hur staten kan gå in och stötta lärarkåren och rektorerna i deras uppdrag. Det stämmer inte, som det refereras till, att om man ser radikalisering och koppling till extremism kan man bara göra en orosanmälan. Det var inte det som Skolverket gick ut med 2018. Man skulle helst inte gå in i den typen av åtgärder.

Denna otydlighet om metoder och arbetssätt har gjort, vilket också bekräftas av Center mot våldsbejakande extremism, att många insatser upphör så fort man kommer in på Skolverks- och skolområdet. Det är det som är kärnan i den här interpellationsdebatten.

Sverige ligger långt efter när det gäller arbetet mot terrorism, extremism och radikalisering. Ska vi komma åt den inhemska extremism som vi ser runt om i vårt samhälle måste vi, menar Liberalerna, börja i skolan.

Tack för debatten!

Fru talman! Jag tackar Roger Haddad för att ledamoten lyfter upp dessa helt avgörande frågor på riksdagens bord.

Vårt samhälle hotas av extremism och radikalisering. Vi har ett terrorhot som hänger över oss. Det terrorhotet, säger Säkerhetspolisen, kommer framför allt från islamistiska och högerradikala kretsar. Det är en väldigt viktig uppgift för hela vårt samhälle, inte minst för skolan, att se till att vi kan ge våra ungdomar som växer upp så goda möjligheter som vi bara kan att frimodigt och med demokratiska verktyg vara med och bidra till vårt demokratiska samhälle, inte motverka det.

Ska vi lyckas med det är skolan viktig, och viktigast av allt är läraren. Jag vill passa på att här från riksdagens talarstol uttrycka min starka sympati för och mitt stora deltagande med den franska skola som drabbades av en sådan förfärlig förlust när läraren Samuel Paty förlorade sitt liv. Redan samma kväll var jag i kontakt med min kollega Jean-Michel Blanquer, som är utbildningsminister i Frankrike, och framförde vilken bestörtning och sorg vi kände i Sverige, vi som finns i den svenska skolan. Jag känner fortfarande att det är en bjudande plikt för alla demokrater att stå upp för att vår skola ska ha ett demokratiuppdrag.

Tack, Roger Haddad, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.