Skatteregler för ideella verksamheter

Fru talman! Hampus Hagman har frågat mig om regeringen avser att agera för att de förmånliga regler som i dag gäller för idrotten också ska gälla för andra ideella föreningar.

De ideella organisationernas engagemang är en viktig del för möjligheten till friluftsliv. Ett led i arbetet med att nå målen för friluftspolitiken är därför att stärka friluftsorganisationerna. Även för andra allmännyttiga organisationer är det centralt att förutsättningarna för dessa verksamheter är goda.

Friluftsorganisationerna bidrar till ökad motion, bättre folkhälsa och ökat välbefinnande. I likhet med andra ideella organisationer med allmännyttiga ändamål är de viktiga mötesplatser och kontaktytor för människor. Själva föreningsarbetet - att enskilda frivilligt och oftast mot låg eller ingen ersättning arbetar tillsammans för ett allmännyttigt ändamål - har dessutom i sig ett stort värde. Ideella insatser av det slaget är mycket positiva.

En allmännyttig ideell förening med ändamål att främja idrott är undantagen från att betala arbetsgivaravgifter på ersättning till en idrottsutövare om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp. Detta undantag från att betala arbetsgivaravgifter är förenat med olika gränsdragningar. Gränsdragningarna hanteras genom rättstillämpningen. Om en utvidgning av undantaget skulle göras är det inte givet att alla frågor och den osäkerhet som handlar om vilka organisationer som omfattas eller vilka ersättningar som undantaget kan tillämpas på försvinner. Det kan i stället, vilket framstår som mycket sannolikt, uppstå nya gränsdragningar.

Fru talman! I det civila samhället, i föreningslivet och i de ideella organisationerna läggs grunden för demokratin. Ibland kan det låta som att det som pågår i civilsamhället bara är en fritidsaktivitet - ett sidospår till allt som sker inom det offentliga eller i det privata - men föreningslivet är väldigt mycket viktigare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I föreningslivet lär vi oss att lyssna på andra. Vi lär oss medmänsklighet, och vi lär oss att kompromissa. Vi lär oss det som är grunderna för demokratin. Dessutom är det inte sällan så att en positiv förebild i en förening kan vara det som får unga människor att hamna på rätt bana i livet.

Vi vet också att gemenskap i sig är positivt för människor. Ofrivillig ensamhet kostar samhället stora belopp varje år. Därför är civilsamhällets förutsättningar i allra högsta grad en fråga för riksdag och regering.

Det är just förutsättningarna för civilsamhället som denna interpellation handlar om. Bakgrunden är att idrottsföreningar i dag har förmånliga skatteregler. Dessa innebär att föreningen inte behöver betala arbetsgivaravgifter för idrottsutövare, tränare eller tävlingsfunktionärer så länge ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Denna regel kallas ibland halva basbelopp-regeln.

Detta undantag betyder väldigt mycket för idrotten. Det skapar förutsättningar för allt det goda som jag precis beskrev.

Samma regelverk borde gälla för andra ideella organisationer. I min interpellation exemplifierade jag med organisationerna i Svenskt Friluftsliv, där skillnaden i regelverk förmodligen blir allra mest konstig.

Dessa organisationer, som precis som idrotten samlar massvis av människor och som precis som idrotten bidrar till att vi rör på oss, till att vi får en gemenskap och till att vi lär oss demokratins grunder, får inte tillämpa de regler för arbetsgivaravgifter som idrottsorganisationer får tillämpa. Det är Skatteverkets tolkning av lagen.

Här behöver lagen ändras. Det har Kristdemokraterna försökt att få till stånd genom motioner till riksdagen.

Jag blev lite förundrad av finansministerns svar. Min fråga var om regeringen avser att agera för att de förmånliga regler som i dag gäller idrotten också ska gälla andra ideella organisationer. Om detta sa finansministern egentligen ingenting. Däremot svarade finansministern att det inte är givet att alla frågetecken försvinner om en utvidgning av undantaget skulle göras.

Jag får väl fråga så här i stället: Är regeringen beredd att tillsätta en utredning som kan titta på frågan och som kanske kan räta ut de frågetecken som oroar regeringen om hur halva basbelopp-regeln kan utvecklas?

Fru talman! Jag delar Hampus Hagmans bild av vilken roll den ideella sektorn spelar i det svenska samhället. Det är en mötesplats. Man träffar människor med olika bakgrund. Det är ett ställe där ungdomar får förebilder. Det är ett ställe där man samlas och träffas, ofta med ett gemensamt intresse och ett gemensamt mål. Det skapar en otrolig styrka i vårt samhälle.

Det är många människor som lägger otroligt mycket tid på att lära våra ungdomar inte bara att idrotta, att vara ute i naturen, att utöva kultur eller andra saker utan också att vara en del av denna gemenskap och att fostras in i demokratiska organisationer. Det är otroligt viktigt att lära sig till exempel hur ett årsmöte fungerar eller att ta uppdrag som kassör eller sekreterare i en liten klubb. Det betyder mycket för den demokratiska skolningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med detta sagt finns det ju ett undantag just vad gäller idrottsutövning. Syftet med det tror jag inte framför allt är att förbättra den demokratiska skolningen utan att skattemässigt gynna idrottsutövande.

Som med alla undantag i skattelagstiftningen blir det gränsdragningsproblem, och här finns det uppenbara gränsdragningsproblem. Till exempel har Friluftsfrämjandet i en dom fått rätt till denna reduktion; Livräddningssällskapet har däremot inte fått det.

Efter att ha jobbat med skattefrågor under ganska många år vet jag att det blir gränsdragningsproblem varje gång man gör denna typ av undantag. Om man skulle flytta denna gräns och hitta någon lämplig formulering i lagstiftningen skulle man snabbt få ett nytt gränsdragningsproblem. Hur är det till exempel med dem som lajvar, utövar trädgårdsodling eller spelar schack? Hur är det med olika former av dataspelsföreningar? Då sitter man i stället med nya gränsdragningsproblem.

Från mitt perspektiv är det viktigt att detta är en sektor som har goda villkor generellt. Det kan göras på många andra sätt än genom att utvidga ett skatteundantag. Till exempel fördubblade vi nästan anslagen till friluftsorganisationerna under den förra mandatperioden.

Fru talman! Jag sa tidigare att jag blev lite förundrad över finansministerns svar. Det är uppenbart att vi delar väldigt mycket av synen på civilsamhället och på de ideella organisationerna. Även om huvudsyftet med idrotten kanske inte är att fostra oss i demokrati är detta en väldigt viktig bieffekt av ett engagemang i en idrottsförening.

Min förundran har tyvärr inte lagt sig. Finansministern säger att det inte är givet att alla frågetecken försvinner om en utvidgning av undantaget skulle göras. Jag inbillar mig heller inte att en utvidgning inte skulle kunna leda till framtida gränsdragningsproblem. Det är nog få förändringar i något system som inte innebär någon form av gränsdragningsproblem.

Det finns ett väldigt enkelt sätt att undvika gränsdragningsproblem, och det är att inte göra någonting alls. Då slipper man gränsdragningar. Och det verkar vara just att inte göra någonting alls, åtminstone åt skatteförutsättningarna, som är regeringens linje i den här frågan. Det är åtminstone någon typ av svar.

Det här bekymrar mig, och jag är faktiskt övertygad om att det också bekymrar de organisationer i föreningslivet som berörs. Inte minst är ju detta en skevhet som blir väldigt konstig gentemot många av Svenskt Friluftslivs organisationer, precis som finansministern var inne på och som jag också nämnde tidigare.

Jag vill att samtliga ideella organisationer ska omfattas, men Svenskt Friluftslivs organisationer står ju precis som Riksidrottsförbundets organisationer för fysisk aktivitet. Det borde vara en förhållandevis enkel avgränsning att göra, om man nu vill avgränsa reglerna till att bara gälla vissa typer av ideella organisationer. Dessutom omfattades organisationerna i Svenskt Friluftsliv av halva basbelopp-regeln när den kom till på 90-talet. Då hanterades bidraget till dessa organisationer av Riksidrottsförbundet, men efter att politiken flyttat bort bidragsgivningen från Riksidrottsförbundet omfattas inte längre alla dessa organisationer av reglerna. I Svenskt Friluftslivs fall skulle det alltså i praktiken innebära en återställare till det gamla, mer förmånliga regelverket om de fick omfattas av undantaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill vara konstruktiv, fru talman, och ser ju att ett steg i rätt riktning är bättre än inget steg alls. Om finansministern inte är beredd att titta på detta brett undrar jag ändå om hon skulle kunna tänka sig en mindre utvidgning, som åtminstone innebär att friluftslivsorganisationerna omfattas av detta undantag.

Fru talman! Att stödja friluftsorganisationerna är ingenting som jag som finansminister har problem med över huvud taget. Däremot är jag inte säker på att just det här skatteundantaget är det allra bästa sättet att stödja organisationerna. Vi visade ju under förra mandatperioden vår stora vilja att göra det genom att nästan fördubbla anslagen till de här organisationerna. Men att just gå på det här undantaget var inte den väg som vi bedömde var det bästa sättet att stödja organisationerna på.

Om man uppfattar att rättsläget är konstigt eller oklart finns det naturligtvis möjligheter att driva fram fler fall till rättslig prövning, eftersom det, precis som vi ju båda ser, här finns uppenbara gränsdragningsproblem.

Något som är viktigt att ha med sig när det gäller det här undantaget är att om man inte betalar arbetsgivaravgifter får inte de som arbetar i de här organisationerna, till exempel domare som kan döma i många olika föreningar, de förmåner som kommer med att man betalar arbetsgivaravgifter, till exempel pensionspoäng. För enskilda individer, till exempel domare som dömer i väldigt många matcher, kan det handla om ganska stora belopp som de inte kommer att få någon pension för när det är dags att gå i pension. Det är också viktigt att ha med sig när man tittar på det här undantaget.

Fru talman! Det är just därför som undantaget är begränsat till inkomster upp till ett halvt prisbasbelopp. Det är rätt små summor om året som det handlar om.

Jag har i den här debatten försökt peka på föreningslivets och civilsamhällets stora bidrag till det svenska samhället. Det är ett bidrag som föreningslivet har stått för under mycket lång tid. Ända sedan 1800-talets nykterhetsrörelse, arbetarrörelse och frikyrka har det civila samhället bidragit till att göra Sverige till ett bättre, mer demokratiskt och medmänskligt land där vi lyssnar på, pratar och umgås med varandra.

Jag är glad att finansministern verkar dela den bilden; det är jag övertygad om att hon gör. Men jag tycker ändå att det är problematiskt att finansministern inte vill se över de regelverk som så uppenbart missgynnar vissa typer av ideella organisationer och som slår så konstigt mot vissa typer av ideella organisationer när de dessutom i grunden har samma syfte, både att vi ska röra mer på oss och det större demokratiska syftet. Det ser jag som problematiskt, fru talman.

Fru talman! Tack, Hampus Hagman, för interpellationen!

Villkoren för våra ideella organisationer är en viktig fråga, och regeringen har på en lång rad olika sätt stöttat den ideella verksamheten i Sverige. Det handlar bland annat om ökade tillskott till friluftsverksamhet men också till idrottsrörelsen, där vi under förra mandatperioden gjorde stora tillskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att utöva verksamhet i ideella föreningar är någonting som är fostrande, skolande och roligt och skapar gemenskap och sammanhållning i samhället, precis det som gör Sverige till ett så fantastiskt land som det är.

Sedan är jag inte säker på att just ett utvidgat undantag är det bästa sättet att stötta den här verksamheten. Men det finns många andra sätt som jag gärna vill stötta verksamheten på, vilket jag också visade i praktisk politik under förra mandatperioden.

Halva prisbasbeloppet gäller per förening, så domare som dömer i väldigt många olika matcher under en säsong kan komma upp i ganska betydande belopp som de inte får några pensionspoäng för. Det är klart att det kan bli problematiskt för en del individer.

Det är som sagt viktigt att vi är många som står upp för den ideella sektorn, inte minst för friluftslivet. Jag är själv en stor friluftsentusiast och tillbringar all ledig tid antingen i kajaken, på skridskorna, på skidorna eller på vandringsleden. Det finns fantastiskt mycket svensk natur, så jag hoppas att så många som möjligt tar tillfället i akt att njuta av den. Dessutom är det ju gratis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.