Skattepolitiken och konkurrenskraften

Fru talman! Sofia Westergren, Boriana Åberg och Helena Bouveng har frågat mig om genomförda miljöskattehöjningar, den gröna skatteväxlingen och den skattereform som enligt januariavtalet ska genomföras under mandatperioden. De har också frågat mig vilka konsekvenser och effekter jag ser för hushåll, företag och sammanhållning av genomförda och kommande skatteförändringar.

Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. De skatteförändringar som regeringen har genomfört ska bidra till en ökad sysselsättning, till ett ökat antal arbetade timmar och till att klimat- och miljömål nås. Dessutom behöver välfärdens finansiering säkras.

Med januariavtalet som grund löser vi samhällsproblemen och skapar förutsättningar för ett samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter. Så tar vi Sverige framåt.

Arbetet med de reformer som följer av januariavtalet pågår. Hur den gröna skatteväxlingen och skattereformen ska genomföras kommer regeringen därför att återkomma till.

Fru talman! I dag utvecklas bidragslinjen på bekostnad av arbetslinjen. Konjunkturen viker nedåt. Kommunernas ekonomi raseras på grund av demografin och en havererad integrationspolitik.

Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet. Men i stället fick vi EU:s lägsta tillväxt. Sverige finns nu på jumboplatsen med den lägsta tillväxten.

Regeringen jagar för att Sverige ska ligga längst fram när det gäller klimatmålen. Det är fint att tänka så, men det finns baksidor. Klimatet är globalt och kan inte snävas in till ett litet exportberoende land i norr.

I denna tid är det intellektuellt ohederligt att utveckla gröna skatteväxlingar. En bra miljöskatt är en skatt som reducerar utsläpp. En bra miljöskatt ska ge stabilitet i ekonomin och en långsiktig global miljöeffekt.

Regeringen har redan under den förra mandatperioden ägnat sig åt skattehöjningar i miljöns namn. Trots det har utsläppen ökat. Det är skattehöjningar som har hämmat jobb, tillväxt och sammanhållning. Det handlar om skattehöjningar på flyg, där flyget har beskattats utan att hänsyn har tagits till om flyget är eldrivet eller går på fossilfritt bränsle. Flygskatten har gjort att flyg väljer att landa i andra länder än Sverige.

Regeringen har systematiskt gjort det dyrare att bo på landsbygden. Med försämringar av reseavdraget kommer skillnaderna mellan land och stad att öka. Tolkningar görs om att kostnaderna för bilen kommer att fortsätta öka med Magdalena Andersson som finansminister. Vi har chockhöjningar att vänta, om man lyssnar på Fossilfritt Sverige.

Kemikalieskatten har förvärrat situationen ytterligare för svenska företag. Till exempel importeras fler vitvaror, eftersom importerade vitvaror inte omfattas av kemikalieskatten. Många butiker har fått slå igen.

Detta sker i en tid när färre försörjer allt fler. Arbetslöshetssiffrorna stiger, trots att landet har befunnit sig i en högkonjunktur en längre tid. Och kommunernas kostnader ökar i takt med att försörjningsstöden ökar.

Fru talman! Vi ser konsekvenserna när företag beskattas mer än de uppskattas. Företagen är den motor som skapar jobb och tillväxt och genererar skatteintäkter, vilket är grunden för välfärden. Jag är genuint orolig för landet. Vad händer när fler ineffektiva skatteväxlingar i miljöns namn dyker upp? Mina frågor till finansminister Magdalena Andersson är därför:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avser ministern att inkludera en kilometerskatt eller höjda skatter på fordon och resande i den gröna skatteväxlingen eller i den stundande skattereformen?

Vilka ytterligare skattehöjningar är det aktuellt att införa under mandatperioden som en del av den gröna skatteväxlingen?

Vilka negativa konsekvenser för företag och människor som lever på landsbygden och utanför våra större städer ser ministern med de miljöskatter som regeringen har infört och höjt - samt med de miljöskatter som nu planeras som en del av den gröna skatteväxlingen?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Det är märkligt att ministern, i stället för att ge seriösa svar på tre seriösa interpellationer, nöjer sig med allmänt vackra ord om regeringens politik och skattepolitikens betydelse. Är det verkligen, som ministern säger, skattepolitiken som säkrar skatteintäkterna? Är det inte företagen?

I bästa fall uppmuntrar en väl fungerande skattepolitik människor att satsa på företagande, och företagande är som bekant förknippat med stora risker. Att brandskatta företag är sällan ett lyckat koncept för framgång. Våra företag finns i en global kontext. De konkurrerar på världsmarknaden, och för dem är det livsviktigt att inhemska spelregler inte snedvrider konkurrensen. Våra företag kämpar hårt för att ta fram nya produkter och tjänster, växa, anställa och generera skatteintäkter till den gemensamma välfärden. För detta behövs en skattepolitik som inte motarbetar deras ansträngningar genom onödiga och ibland även skadliga skatter.

Tyvärr har regeringen inte levererat en sådan politik - snarare tvärtom. Under förevändningen att man skyddar miljön har sådant som kemikalieskatten, kraftvärmeskatten och skatten på avfallsförbränning införts. Dessa skatter har ingen bevisad miljönytta, men de har påverkat och kommer att påverka svenska företag mycket negativt. Regeringen har gått emot i princip de flesta remissinstanser vid införandet av dessa skatter. Snart kommer även skatten på plastbärkassar, ett uttryck för symbolpolitik när den är som värst. Man kör bara på utan att göra någon analys av konsekvenserna för vare sig företagen eller hushållen.

Jag fastnade för en mening i ministerns svar. Hon sa: "Med januariavtalet som grund löser vi samhällsproblemen och skapar förutsättningar för ett samhälle där sammanhållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter." Med all respekt, ministern: Det är nonsens. Regeringen har inte löst några samhällsproblem. Brottsligheten breder ut sig. Sprängningar, skjutningar och rån mot unga och gamla sker dagligen. Det finns ingen trygghet när människor inte ens vågar gå ut av rädsla för att bli utsatt för brott. Friheten är också kraftigt beskuren bland annat för människor som bor i glesbygden och är beroende av bilen. Skatterna på drivmedel gör att friheten att bosätta sig där man vill och ta det jobb man vill ha snart är borta.

I valet 2014 lovade statsministern att vi skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet, och vi vet hur det gick. Det görs inte mycket för att underlätta för svenska företag och för att fler ska ha ett jobb att gå till. Det satsas i stället på friår och familjeveckor för att människor ska jobba mindre. Jag vill därför upprepa mina frågor. Vilka konkreta åtgärder vidtar ministern för att jobbtillväxten ska säkerställas? Är ministern beredd att ompröva tidigare ställningstaganden gällande skatterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Välkommen till en ny termin i riksdagen! Jag får också önska finansministern välkommen till riksdagen. Det blir dock lite svårt att tacka för svaret, för det är nog det mest mediokra svar jag någonsin hört. Men vi tar debatten här i stället!

Fru talman! Sverige har problem med låg tillväxt och hög arbetslöshet, och det är fortfarande ett grundläggande problem att det inte lönar sig tillräckligt att jobba. Samtidigt upplever människor att de inte får valuta för sina skattepengar givet de höga skatter de faktiskt betalar, och detta oavsett om det gäller sjukvården, äldreomsorgen, brottsbekämpningen eller skolan.

Det gäller även klimatpolitiken. För några dagar sedan tilldelades regeringens klimatpolitik utmärkelsen för årets värsta slöseri 2019. Det kanske inte heller är så konstigt, fru talman, med tanke på resultaten. Anslagen till klimatpolitiken har nämligen mer än fördubblats de senaste åren samtidigt som utsläppen i princip har slutat minska. Trots detta minskar alltså utsläppen i princip inte.

Expertmyndigheter som Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har dömt ut många av regeringens storsatsningar, som Klimatklivet, stödet till elbilar och solelstödet. Riksrevisor Helena Lindberg konstaterade i januari 2019 i en kommentar till Riksrevisionens granskning av Klimatklivet att Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga. I en kommentar till regeringens budget 2017 skrev Konjunkturinstitutet att programmet riskerar att bli ett kostsamt slag i luften. Det är inga nådiga kommentarer från statens egna expertmyndigheter, fru talman.

Samtidigt kan jag konstatera att uppemot var tredje miljöbil som säljs i Sverige med miljöbilsbonus går på export till Norge inom bara något år. Att skattepengar satsas på bidrag till elcyklar och klimatångestterapi är bara ett par exempel på det jag tror är anledningen till att regeringen får den inte alltför åtråvärda utmärkelsen för årets värsta slöseri. Skattepengar slösas bort utan verklig nytta.

Fru talman! Den rödgröna regeringens klimatfacit är verkligen ingen rolig läsning. Sedan tillträdet 2014 har Sveriges utsläpp minskat med mindre än 1 procent per år, och detta samtidigt som utsläppen i Sverige måste minska med 5-8 procent per år för att vi ska nå riksdagens beslutade mål att Sverige ska vara klimatneutralt 2045.

Fru talman! Därför vill jag fråga finansministern vad svenska skattebetalare egentligen får för sina gröna skattepengar. Än så länge är ju resultaten mer än mediokra.

Fru talman! Det tycks som om flera av debattörerna menar att det är viktigt att utsläppen minskar snabbare än de gör. Det är en uppfattning jag helt delar, och jag menar att vi därför behöver stärka klimatpolitiken.

Jag kan dock konstatera att jag i Moderaternas förslag här i riksdagen inte ser åtgärder som minskar de svenska utsläppen; tvärtom genomför man en veritabel slakt på den miljö- och klimatbudget som regeringen har. Min och, tror jag, de flestas bedömning är att utsläppen i Sverige inte skulle minska mer med Moderaternas politik, utan mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får frågor om vilka skatter som ska förändras under mandatperioden. Det kommer vi att kunna presentera i takt med att diskussionerna med januariavtalets partier är färdiga, och de diskussionerna kommer naturligtvis att föras internt.

Jag har fått frågor om vad regeringen har för politik för jobbtillväxt, och jag tänkte ta några exempel. När jag träffar företag är det två frågor de oftast lyfter upp. Den ena är problem med transporter och infrastruktur, och den andra är problem med att hitta kompetent arbetskraft. Därför har regeringen byggt ut Kunskapslyftet, för att säkerställa hög kvalitet i arbetskraften så att arbetsgivare kan hitta den kompetens de efterfrågar. Det är en politik som Moderaterna kraftigt motsätter sig. Därutöver har vi gjort den största satsningen på infrastruktur i modern tid. Bland annat bygger vi nu ut höghastighetsbanor - en politik som Moderaterna först var emot och sedan var för, och nu är man emot igen. Man kan förstås ändra sig, återigen, men det är verkligen efterfrågat av näringslivet med nya stambanor. Riksdagen har också precis fattat beslut om ett utökat avdrag för forskningsintensiva småföretag. Vi har också infört ett ingångsavdrag - för att bara nämna några av de åtgärder regeringen har vidtagit.

Helena Bouveng menar att mitt interpellationssvar är mediokert. Då kan jag väl bara säga att som man frågar får man svar.

Fru talman! Jag vill först svara finansminister Magdalena Andersson att under Alliansens tid minskade utsläppen. Under den socialdemokratiska regeringen har utsläppen ökat.

Vad är det som händer med Sverige när allt färre ska försörja allt fler? Vad händer med Sverige när företag, entreprenörer och kapital flyr landet? Företag som ska gå först i klimatsmarthet känner sig tvungna att flytta utomlands.

Jag följer utvecklingen av Preemraff. De vill satsa på ökad produktion av drivmedel från skogsrester. Det beslutet ligger fortfarande hos regeringen. Återigen kan vi inte begränsat se till miljönyttan enbart i Sverige, utan vi måste se det i global kontext.

Jag kommer från Stenungsund. Där vill kemiindustrin bedriva återvinning av plast genom raffinering. Jag kan se att också det kanske hamnar i samma långsamma kvarn.

Är Sverige redo att ha den här typen av produktion inom landet? Eller vill regeringen jaga ut våra företag ur landet när vi som mest behöver ha sysselsättning och företag för att få en ökad tillväxt och inte längre vara på jumboplats i Europa?

Jag ställer ytterligare en fråga till finansminister Magdalena Andersson: Vill finansministern driva mer politik som förstärker den utveckling som jag har beskrivit i min interpellation?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman och ministern! Moderaternas miljöpolitik går ut på att åtgärda problemen där de finns i stället för att satsa på symboliska åtgärder. Moderaterna kämpar också hårt för att återställa alla de skador som den socialdemokratiska politiken har orsakat, bland annat med stängningen av kärnkraftverk.

Regeringen påstår sig vilja driva en kraftfull miljöpolitik, men det stämmer inte med verkligheten. Jag ska fördjupa mig i några exempel på skatter som var menade att förbättra miljön och rädda klimatet men som i stället har verkat i helt motsatt riktning och skadat svenska företags konkurrenskraft.

Ta till exempel skatten på förbränning av avfall, som faktiskt motverkar intentionerna att minska koldioxidutsläppen och alla andra skadliga utsläpp. Det är en skatt som dessutom går helt emot principen polluter pays, eftersom den inte betalas av den som genererar avfallet utan av den som tar hand om det.

Energiåtervinning av utländskt avfall har lett till en av Sveriges största exportframgångar för miljöteknik vad gäller såväl ekonomi som miljönytta. När det blir dyrare att energiåtervinna i Sverige kommer andra länder att ta andelar av marknaden för avfallshantering. Svenska företag kommer att förlora viktiga inkomster, och det blir också mindre skatteintäkter att satsa på välfärden. Det sker också en stor kapitalförstöring eftersom det har investerats miljarder i avfallseldad kraftvärme, helt utan statligt stöd, med tanken att dessa anläggningar skulle ha använts länge.

Skatten på avfallsförbränning är en straffskatt på väl fungerande teknik. Den skapar oro på marknaden. Vem vågar satsa på ny teknik när förutsättningarna kan ändras när som helst på grund av politikernas nycker?

Ett annat exempel är kemikalieskatten, som först infördes och sedan kördes utan att dess effekter hade utvärderats. Om detta har riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen. Syftet med skatten var att minska de farliga kemikalierna i våra hem och på våra arbetsplatser. Det skedde inte, eftersom handeln förflyttades till nätet. Kemikalieskatten har kostat Sverige tusentals arbetstillfällen när fysiska butiker har slagit igen. Intäkterna till statskassan blev också mycket mindre än vad prognoserna sa. Dessutom motverkar kemikalieskatten den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig eftersträva.

Regeringen vill också införa skatt på plastbärkassar, något som vi moderater är emot. Skatten är olyckligt utformad, eftersom den inte gör någon skillnad på om plastbärkassen är av fossilt ursprung eller är tillverkad av förnybart material. 75-80 procent av alla plastbärkassar som tillverkas i Sverige är fossilfria. Många svenska företag har gjort stora investeringar för att ta fram nya plaster som är bättre för miljön, samtidigt som stora delar av svensk handel arbetar mot målet att alla plastbärkassar som säljs i dagligvaruhandeln ska vara av enbart förnybar plast.

Fru talman! Jag konstaterar likt min kollega Sofia Westergren att under allianstiden minskade utsläppen samtidigt som tillväxten ökade. Det kanske vore något för finansministern att titta lite närmare på, så att våra skattebetalare verkligen får valuta för sina gröna skattepengar.

Finansministern säger i sitt svar att skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. De skatteförändringar som regeringen har genomfört ska bidra till en ökad sysselsättning och ett ökat antal arbetade timmar och till att klimat- och miljömål nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om det inte blir precis tvärtom, fru talman: att vi får färre arbetade timmar, att arbetslösheten blir högre och att klimatmålen inte nås.

Januariöverenskommelsen stipulerar att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka genom en kraftfull grön skatteväxling med höjda miljöskatter - så kallade miljöskatter. Det tydliga problemet med de olika så kallade miljöskatter som regeringen drev igenom förra mandatperioden och nu fortsätter att genomdriva är att de ofta har ingen eller väldigt marginell effekt på miljöproblemen men många andra, negativa effekter på samhället.

Regeringen ägnade sig förra mandatperioden åt att införa och höja en mängd skatter i miljöns namn. Det hämmar jobben, det hämmar tillväxten och det hämmar sammanhållningen. Precis som mina kollegor har nämnt infördes en flygskatt, drivmedelsskatterna sköt i höjden och en kemikalieskatt infördes - bara för att nämna några.

Nu fortsätter januariöverenskommelsen med fler skatter i miljöns namn som hämmar jobb och tillväxt: skatt på kraftvärme, skatt på avfallsförbränning, plastpåseskatt och höjd kemikalieskatt. Detta är skatter som snedvrider den svenska konkurrenskraften, hämmar jobben på landsbygden, minskar återvinningen av plast - precis som Boriana Åberg sa - och dödar det bästa exemplet på cirkulär plastanvändning inom svensk handel och industri.

Varför, fru talman, har vi en finansminister som inför så kallade miljöskatter som hämmar jobb, tillväxt och sammanhållning och inte har någon eller bara marginell effekt på miljöutmaningarna? Vad får svenska skattebetalare egentligen för sina gröna skattepengar?

Fru talman! De moderata riksdagsledamöterna tycks ha stora kunskaper om effekter av skatter som ännu inte är införda och inte heller är utvärderade. Det får man väl tolka som Moderaternas inställning till kunskapsbaserad argumentation.

Jag noterar att en lång rad moderata riksdagsledamöter står här och ondgör sig över miljö- och klimatskatter. Man kan ha synpunkter på de här enskilda skatterna. Men Moderaterna skulle ha väldigt mycket större trovärdighet i argumentationen om det var så att de hade någon egen kraftfull miljöpolitik. Så är det inte.

Man talar om att de här åtgärderna är ineffektiva. Det är helt sant att det finns mer effektiva skatter än de som regeringen har höjt. Koldioxidskatten är enligt forskarvärlden den som är allra mest effektiv. Men den är, vad jag vet, inte heller någonting som Moderaterna vill jobba med. Moderaterna vet alltså vad de är emot. Men det är inte mycket som de är för när det gäller miljö- och klimatpolitiken. Det är tråkigt att beskåda, när vi ser den effekt klimatförändringarna har här och nu och hur det brinner i Australien.

Den svenska debatten skulle behöva fler konstruktiva förslag för hur vi kan bekämpa klimatförändringarna. Vi behöver inte moderater som klagar på allt regeringen gör, som i sina förslag slaktar det regeringen gör och som inte har en egen verktygslåda full med egna förslag. Moderaterna är emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar finansminister Magdalena Andersson för svaret, även om jag inte håller med henne.

Jag är genuint orolig över Sveriges utveckling. Regeringen förstår inte att uppskatta företagen utan beskattar dem hellre. Regeringen har förslösat fem år av högkonjunktur och har nu jumboplatsen i fråga om ekonomisk utveckling i Europa.

Jag vill ge vår finansminister Magdalena Andersson några råd. Det är att uppskatta företagen mer än att beskatta dem och att stärka arbetslinjen. Varför inte införa ett bidragstak, för att tydliggöra ett incitament till arbete?

I dag har vi offentliggjort att en ändringsbudget kommer att läggas fram i finansutskottet. Där är Moderaterna jättetydliga med en verktygslåda för att skapa ett bättre Sverige. Det ska bli mer pengar till kommuner och rättsväsen. Moderaterna är absolut ett parti som är för en bättre utveckling av Sverige.

Fru talman! Jag tycker inte att ministern ska klandra någon annan än regeringen för att utvärderingen av kemikalieskattens effekter, som riksdagen i ett tillkännagivande bett regeringen att göra, inte har gjorts.

När det gäller inhämtning av kunskap finns det andra utvärderingar. Till exempel har Handelns utredningsinstitut påvisat bristen på miljöeffekter av kemikalieskatten samt att den har skadat svenska företag och arbetskraftens anställbarhet. Den har verkligen varit kontraproduktiv på alla sätt. Jag rekommenderar ministern att läsa den utredningen i avvaktan på att regeringen ska bli färdig med sin egen utredning.

Jag vill också fråga finansministern om den stora reform som utlovades i januariavtalet och som skulle göra skattesystemet enklare och samtidigt minska klyftorna. Den politik som regeringen har levererat hittills har nämligen gjort skattesystemet om möjligt ännu mer komplicerat med till exempel glesbygdsavdrag och annat.

Klyftorna har dessutom inte minskat. De har tvärtom ökat. Regeringen har öppnat upp för ansvarslös invandring och anhöriginvandring för människor som inte har en chans att få in en fot på arbetsmarknaden och bli självförsörjande inom rimlig tid. Hur tänker finansministern minska dessa klyftor?

Fru talman! Jag betvivlar faktiskt inte regeringens miljöambitioner. Och jag ber finansministern att inte heller betvivla våra ambitioner. Vi är helt överens om att klimatet behöver effektiva åtgärder.

Jag kan återigen bara konstatera att vi under vår tid i regeringen sänkte utsläppen samtidigt som vi ökade tillväxten. Det kanske vore något att titta på.

I sitt svar säger finansministern att skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter. Det är inget fel på det. Men vad gäller det regeringen kallar miljöskatter skulle syftet i så fall vara att det man beskattar, med exempelvis plastpåseskatten, ska fasas ut. Regeringen räknar med att skatten ska ge flera miljarder kronor till statskassan. Men om plastpåseskatten får den effekt som regeringen säger sig vilja ha, det vill säga att ingen använder de återvinningsbara plastpåsarna, blir det ju inga intäkter till statskassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mina frågor till finansministern blir därför: Är det ansvarsfull ekonomisk politik att bygga skattepolitiken på skattebaser som man avser att fasa ut? Kan det kallas grön skatteväxling, när det egentligen bara handlar om en skattehöjning som drabbar landsbygden, barnfamiljer och jobben? Är det inte hög tid, finansministern, att föra en klimatpolitik som verkligen ger effekt?

Fru talman! Jag har efterfrågat om det finns någon effektiv klimatpolitik från Moderata samlingspartiet. Jag hör att alla moderater står här och säger att regeringens klimat- och miljöpolitik inte är tillräckligt effektiv. Därför frågade jag om det finns några effektiva åtgärder som Moderaterna föreslår. Det kom inte ett enda förslag. Det är symtomatiskt.

Man pekar på att utsläppen inte ökade särskilt kraftigt under den största finanskrisen som har varit sedan depressionen, vilket Moderaterna brukar påpeka när de ska bortförklara att det var så dåliga statsfinanser 2014. Det var låg tillväxt under de år som alliansregeringen styrde. Då ökar inte utsläppen. Vi har haft mycket hög tillväxt under de år som jag har varit finansminister. Då ökar utsläppen mer än annars.

Frågan är: Givet den underliggande utvecklingen, finns det några effektiva klimatförslag från Moderaterna? Jag har inte hört ett enda. Det vi har sett i de moderata budgetförslagen är att man i praktiken blundar för klimatkrisen. Det är där Moderaterna står i dag.

Boriana Åberg tar upp Handelns utredningsinstituts så kallade utvärdering av kemikalieskatten. Det är inte en utvärdering utan en teoretisk simulering av vad som skulle hända om man ändrar en del av antagandena i modellen. Det är inte en utvärdering.

Sedan sa Boriana Åberg att regeringen har öppnat för en ansvarslös invandring. Låt mig bara påminna om att det var alliansregeringens invandringspolitik som gällde i Sverige när vi tog över regeringsmakten. Den migrationspolitik vi hade var arvet efter alliansregeringen. Den här regeringen har stramat åt rejält och lagt om hela migrationspolitiken så att vi nu har en helt annan ordning än den som gällde när Moderaterna styrde Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.