Skattepolitik för ökad tillväxt

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig hur jag avser att verka för att beskattningen av företag ska bli mer gynnsam under kommande år och vilken sorts förändringar i den kommande skattereformen jag avser att genomdriva för att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka antalet arbetade timmar.

Niklas Wykman har frågat mig vilka konkreta åtgärder, bland annat genom skattepolitiken, jag avser att genomföra för att säkra att Sverige inte i fortsättningen riskerar att hamna bland länderna med lägst tillväxt i EU utan i stället strävar mot en högre tillväxttakt samt vad jag avser att göra för att förhindra att skattebördan på svenska företag ökar under mandatperioden.

Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för tillväxt och jobbskapande, och den svenska modellen med breda skattebaser och låga skattesatser har visat sig gynnsam över tid. Villkoren för företagande ska stödja sund konkurrens, vara internationellt konkurrenskraftiga och innehålla förutsebara regelverk. Regeringen har därför reformerat företagsbeskattningen, där bland annat bolagsskattesatsen har sänkts.

Under 2020 har dessutom en rad särskilda insatser införts för att hantera pandemins konsekvenser för det svenska näringslivet - insatser som inte hade varit möjliga om vi inte hade gått in i pandemin med den lägsta statsskulden sedan 1977. En låg statsskuld hänger i sin tur samman med ett väl fungerande och stabilt skattesystem.

Till skillnad från interpellanterna ser jag att goda förutsättningar för företagande handlar om hela samhället och inte bara om skattenivåer. Ekonomiska muskler i en kris, liksom väl fungerande skola, utbildning och infrastruktur, har en central betydelse för det svenska näringslivet. Det blir 75 000 fler jobb tack vare den senaste budgeten.

Självklart kan skatteförändringar ha en plats i krispolitiken, och där är den skattereduktion vi inför för investeringar i inventarier anskaffade under 2021 ett bra exempel. Genom skattereduktionen får företag incitament att öka och tidigarelägga investeringar. Det kan vara nya, energisnåla kylar och frysar till matvarubutiken, en lastbil med mindre utsläpp till åkeriet eller kanske nya dragskåp till laboratoriet.

I januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, finns en överenskommelse om att en omfattande skattereform ska genomföras. Reformen ska bland annat öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft samt utjämna dagens växande ekonomiska klyftor. I arbetet med skattereformen ser jag fram emot en bred diskussion om dess innehåll.

Fru talman! Tack för sent svar, finansministern!

"Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas, andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar lasset." Citatet kommer från legendaren Winston Churchill.

I valrörelsen 2014 sa Stefan Löfven att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU. Hur gick det, fru talman? Vi var på plats 24 av 28 medlemsländer i EU innan coronan kom. 172 000 långtidsarbetslösa har varit utan jobb i över ett år. Det är fler personer än de som bor i Sveriges femte största kommun, Linköping. Sverige har den högsta ungdomsarbetslösheten på hundra år. Är finansministern nöjd med det? Finansministern påstår att budgeten för 2021 ska ge 75 000 nya jobb. Det är rent nonsens att höra när arbetslösheten stiger för varje dag som går.

Fru talman! Företagande och entreprenörskap är grunden för allt välstånd. Exportindustrin bidrar med drygt 50 procent av bnp, inte minst bilindustrin som bidrar med cirka 15 procent av bruttonationalprodukten. Regeringen gör allt för att knäcka bilindustrin med höjda skatter på både fordon och bränsle.

Fru talman! Finansministern framför i sitt svar att hon vill att företagen ska köpa nya kylskåp och nya lastbilar. Varför föreslår då regeringen högre skatter på nya fordon? Effekten blir ju precis den motsatta. Fler behåller sina äldre bilar i stället för att investera i nya fordon.

Hur blir det med höjda skatter på tjänstebilar och företagsbilar? Kommer regeringen att höja skatten med 25 procent på dessa fordon? Jag vill ha svaret här i kammaren i dag. Finansministern är svaret skyldig.

I början av veckan träffade jag en bilhandlare i min hemkommun. Han berättade att han inte säljer en enda ny lätt lastbil. Det innebär att bilparken blir äldre och utsläppen större. Regeringens politik är inte trovärdig, den är dysfunktionell.

Fru talman! Personalliggare är ett annat system som hindrar företagsamheten. Det är ett kontrollsystem som är likt Östtysklands modell för företagare. Enligt Handelns Forskningsinstitut kostar detta staten 1-1,3 miljarder netto årligen. Personalliggarna bör avvecklas omedelbart.

Regelkrångel för företagen kostar 90 miljarder, enligt Svenskt Näringsliv. Trots detta fungerar myndigheterna sämre än någonsin med långa handläggningstider och lägre rättssäkerhet. Företagare möts i dag ofta av arroganta tjänstemän på olika nivåer, ibland rent hotfulla.

Fru talman! Jag återkommer.

Fru talman! Sverige befinner sig, tillsammans med omvärlden, onekligen i en mycket kärv situation. Vi är många, om inte alla, i samhället som känner en dysterhet över situationen med nära och kära som är sjuka eller som har gått bort, över den egna hälsan som man oroar sig över och den sociala isolation som många människor runt om i vårt land, framför allt våra äldre, kämpar med. All vård- och omsorgspersonal sliter, givetvis delvis med risk för sin egen hälsa, för att få livet att fungera.

I allt detta mörker försöker vi här i dag höja blicken och ställa oss frågan hur Sverige framöver ska bli ett bättre land när pandemin är över, när ett vaccin finns på plats och när vi på allvar kan utvärdera Löfven-Tegnell-strategin och hur den har påverkat Sverige och förutsättningarna för jobb och välstånd i vårt land. Det är givetvis inte så lätt att höja blicken i ett sådant här läge. Men det behöver ändå göras, för framtiden behöver ju bli bättre.

Frågan är vad finansministern gör för att framtiden ska bli bättre? Sverige har ju haft en unik förmåga historiskt sett att skapa en bättre framtid. Kanske är Sverige det land på jorden, eller åtminstone ett av alla länder, som allra mest har skapat förutsättningar för människor att förverkliga livsdrömmar. Det är ett av de länder i världen som allra mest har skapat dynamiska, växande företag som på det fridsammaste av sätt har erövrat sin omvärld och skapat arbetstillfällen här i Sverige och runt om i världen. Det har lett till stora skatteintäkter så att vi har kunnat få en bättre sjukvård och en bättre fungerande polis. Frågan är dock ifall ministern bedriver en politik för att den typen av resa för Sverige återigen ska bli möjlig.

Den svenska historien innehåller absolut perioder av mycket goda förutsättningar för investeringar och företagande. Detta har också fått mycket goda resultat i termer av jobbtillväxt, ekonomisk tillväxt, välfärdsökningar, löneökningar och välfärdsutbyggnad i vårt land.

Svensk historia innehåller också långa perioder av, jämfört med omvärlden, för högt skattetryck som man har försökt dämpa med olika typer av specialregler, tillfälliga lättnader och så vidare. Tyvärr har finansministern slagit in på en tankebana som för tanken till hur svensk politik har drivits när Sverige har fungerat som sämst. Vi har ett skattetryck som är för högt i förhållande till omvärlden. Det försöker man år efter år i budgetar kompensera med olika typer av avdrag eller lättnader, och finansministern nämnde nu en.

Som krisåtgärd kan man absolut ge företag lättnader från ett år till ett annat. Här har Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson och vice ordförande i finansutskottet, drivit regeringen och finansministern framför sig under våren så att det har kommit krisåtgärder på plats. Men man kan inte tro att krisåtgärder, tillfälliga lättnader, en tillfälligt sänkt bolagsskatt eller en tillfällig avdragsmöjlighet riktar blickarna mot att investera och skapa jobb i Sverige. Det är ju en lättnad för befintliga företag, och det är väl så och det behövs. Men om man vill att landet ska bli bättre framöver behövs nya investeringar och nya företag som ger nya och fler jobb. Och det kommer inte av tillfälliga skattelättnader, oavsett ifall det är engångspengar som ska betalas ut till hushållen strax före valet eller ifall det handlar om att företag under ett år ska få göra extra stora avdrag. Det kan vara välkommet, om än emellanåt lite konstigt konstruerat.

Vilka är de egentliga långsiktiga åtgärderna? Vad är finansministerns budskap till dem som funderar på att investera i Sverige, starta företag i Sverige och skapa jobb i Sverige? Vilka långsiktiga förpliktelser åtar sig finansministern för dessa?

Fru talman! Tack, mina kära riksdagskollegor, för en mycket viktig interpellation!

Det är klart att skattesystemet har väldigt stor betydelse och en koppling till jobben. Jag tänker ta upp en fråga som handlar om jobben, och det handlar naturligtvis om svensk fordonsindustris betydelse för Sverige.

Fru talman! Det är ungefär 155 000 personer som jobbar i svensk fordonsindustri. På bilverkstäder och hos bilhandlare jobbar ungefär 40 000 personer, alltså de som jobbar direkt i fordonsindustrin.

Regeringen planerar väldigt stora, omfattande och kraftiga höjningar av tjänstebilsbeskattningen. Detta berör säljare, hantverkare och ett stort antal andra personer. Kombinationen bonus-malus, som straffbeskattar bilar, och chockhöjd tjänstebilsbeskattning kommer naturligtvis att lägga sig som en våt filt över fordonsindustrin i Sverige.

Jag kan inte tänka mig något annat land där en regering med kirurgisk precision ger sig på den egna bilindustrin. Tittar man på det förslag och utkast till skattetabell som regeringen har lagt fram prickar det med kirurgisk precision in en av Sveriges mest tillverkade bilar. Med kirurgisk precision ger sig regeringen på svensk bilindustri. Det är väldigt svårt att förstå.

De 100 000 resande säljarna i Sverige gör ett fantastiskt arbete för att få produkter ut ur fabrikerna eller få tjänstetillverkande företag att omsätta mer. Varför ska regeringen ge sig på resande säljare? Man kan säga: Byt till en mindre bil så blir tjänstebilsbeskattningen lägre. Men det är också ett arbetsgivaransvar. Den säljare som kör 5 000-8 000 mil per år och som kväll efter kväll kör på en mörk E4 och riskerar att krocka med en älg ska givetvis köra en trafiksäker bil. Det är en viktig arbetsmiljöfråga.

Jag vet inte vad som skulle hända i Frankrike om den franska regeringen med kirurgisk precision skulle ge sig på de franska biltillverkarna. Det skulle förmodligen bli upplopp.

Men här i Sverige har regeringen med två onda ting gett sig på svensk fordonsindustri. Dels har vi malussystemet, som med kirurgisk precision prickar in hantverkarbilarna, rörmokare, elektriker och alla andra viktiga yrkesgrupper. Dels tänker man inför 2021 ge sig på tjänstebilsförarna. Det hörs på ordet tjänstebil vad det handlar om; man använder en bil i tjänsten.

Fru talman! Det är ingen som har förmånen av fritt skrivbord på kontoret. Skulle någon komma på den begåvade idén? Skrivbordet kan ju användas privat, så nu vi ska ha en skrivbordsbeskattning. Nej, men regeringen tänker höja tjänstebilsbeskattningen kraftigt.

Tittar man på tabellen ser vi som sagt att regeringen med kirurgisk precision prickar in de bilar som tillverkas mest i Sverige. Med kirurgisk precision underminerar man vår svenska fordonsindustri.

Det är inte bra att utforma ett skattesystem som minskar antalet jobb i Sverige. Vi ska givetvis gynna den svenska fordonsindustrin så att den blir mer konkurrenskraftig och vi får fler jobb i fordonsindustrin. Skattesystemet har här stor betydelse.

Jag vill därför fråga finansministern: Varför attackerar regeringen just fordonsindustrin i Sverige?

Fru talman! Jag ska svara på många av de frågor som ställts men måste ändå börja med Kjell Janssons påstående att personalliggare är som Östtyskland. Det är ett stort ansvar att vara riksdagsledamot, och man har därför stort ansvar för vad man säger i riksdagens talarstol.

Att vräka ur sig att personalliggare är som Östtyskland är en djup förolämpning mot alla offer för Östtysklands diktatur. Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Det var så många människor som led under denna diktatur, och att jämföra övervakningen och förtrycket i Östtyskland med personalliggare är en förolämpning mot väldigt många personer.

Men det är inte bara en förolämpning mot alla som led under denna diktatur. Det är också en djup förolämpning mot min företrädare Anders Borg, den moderate finansminister som införde personalliggare.

Låt oss gå till ämnet för denna debatt, skatterna. Regeringen har bedrivit en politik för att Sverige ska ha ett skattesystem som fungerar, som säkerställer att vi kan finansiera välfärden och som även ger goda förutsättningar för svenskt näringsliv. Bland annat har vi under min tid som finansminister fortsatt det arbete som inleddes under alliansregeringen med att göra en omläggning av just företagsbeskattningen. Syftet med detta arbete har varit att bredda företagsskattebasen, alltså basen man betalar skatt på, och sedan sänka skattesatserna.

Det har varit ett viktigt och framgångsrikt arbete som också gynnar de företag som inte via olika lånesnurror försöker att sänka bolagsskatten utan som strävar, sliter och gör rätt för sig. Detta gör att vi nu åter kommer att kunna sänka bolagsskattesatsen.

Vi har också infört andra viktiga förändringar i skattesystemet, också för att göra det rättvisare.

Därutöver vidtar vi i denna kris särskilda krisåtgärder för att stötta företag genom krisen och säkerställa att Sverige står starkt rustat när vi är igenom denna kris. Vi genomför därför det särskilda avdraget för investeringar, både för att man ska kunna upprätthålla investeringstakten så att det stöttar ekonomins återhämtning här och nu och för att Sverige ska stå väl rustat när krisen är över.

Så till fordonsbeskattningen och den omläggning regeringen gör av bonus-malus. Jag kan konstatera att Moderaterna är mer fokuserade på malus och mindre på bonus. I debatten låter det som att det bara finns en malus för dem som köper bensinslukande stadsjeepar. Men man kan ju faktiskt få en bonus om man köper en miljövänlig bil. Det som är bra med den svenska biltillverkaren är ju att den också har bilar som är miljövänliga och ger möjlighet till bonus. Syftet med omläggningen är att stötta inhandlandet av miljövänliga bilar.

Låt mig också säga att används en bil enbart i tjänsten blir man inte förmånsbeskattad. Man blir bara förmånsbeskattad om bilen också används privat.

Fru talman! Jag kan redigera mitt inlägg och säga att det upplevs som ett väldigt starkt kontrollsystem av småföretag när man ska registrera sina barn som är anställda i företaget via personalliggare.

Fru talman! Enligt Svenskt Näringsliv har företagsklimatet försämrats varje år sedan 2015 under regeringen Löfvens tid. De enda som får det att fungera är moderatstyrda kommuner, som ligger i topp. Heder åt Solna och Pehr Granfalk som vinner år efter år, trots allt detta.

Småföretagen är roten i den inhemska marknaden, och därför frågar jag finansministern: Varför vill finansministern ha så höga skatter på entreprenörer som skapar nya jobb?

Sverige har dubbelbeskattning av företagare, bolagsskatt på 22 procent och utdelningsskatt på 30 procent. Hur blir det med 3:12-utredningen? Finns det några förslag eller inte?

En konsekvens av att regeringen har höjt skatterna är att det blir mindre lönsamt att driva företag.

Fru talman! Arbetsmiljöverket åker ut på sina räder och träffar företagare. De säger till företagaren att arbetsmiljöplanen är för dålig, men när företagaren undrar vad han eller hon kan göra säger Arbetsmiljöverket: Vi kan inte ge något svar, för vi är inga konsulter.

Anser finansministern att det bidrar till ett bra företagsklimat att myndigheten gör så mot småföretagare?

En annan sak jag vill ta upp är att Arbetsmiljöverket körde ett mobilspel, The Boss, i syfte att sätta stopp för osund konkurrens. På vems uppdrag vet jag inte, men det gjordes i alla fall. Det torde inte ingå i myndighetens uppdrag att driva kampanjer mot företag. Ingår detta i regleringsbrevet? Finansministern är svaret skyldig.

Tillväxtverket är en annan myndighet, och den har stora problem med rättssäker hantering av permitteringsstöden nu under coronan.

Fru talman! Regeringen satsar 40 miljarder i olika näringslivsprojekt. Detta ger ingen effekt utan skadar snarare näringslivet.

Det är hög tid för regeringen att göra något åt det försämrade företagsklimatet, som har galopperat under regeringen Löfvens år. Det är också hög tid att se till att våra myndigheter har en rättssäker hantering och inte godtyckligt jagar småföretagare med tillämpningsåtgärder. Det är även hög tid att regeringen tar fram en skattereform som finns med i JÖK:en.

Min fråga till finansministern är: Kommer andra partier att få vara med och hamra fram den nya skattereformen, eller ska det göras med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och deras stödpartier? En skattereform bör främja arbete, företagande och tillväxt.

Fru talman! Låt mig börja med en diskussion kring vad som är värdigt att säga. Alla partier har misstag i sin historia, men finansministern ska vara väldigt medveten om att Socialdemokraterna inte har något att lära Moderaterna vad gäller att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter i det forna östblocket. Det var inte moderata företrädare som åkte ned och skålade och firade 40-årsjubileet för diktaturen i Östtyskland. Det var inte moderata företrädare som hävdade att Baltikum inte var ockuperat. Det var företrädare för finansministerns parti som gjorde detta. Det vore klädsamt med en ödmjukhet inför de historiska vidunderliga misstag som socialdemokratin begick mot diktaturerna i öst.

I sakfrågan om skatter behöver Sverige resa sig när det kommer till den ekonomiska tillväxten. Hur kan finansministern vara så nöjd när arbetslösheten har blivit så hög? Hur kan finansministern vara så nöjd när den svenska tillväxten jämfört med övriga världen och i synnerhet Europa har blivit så låg? Hur kan finansministern vara så nöjd när så många kurvor pekar i fel riktning? Hur kan finansministern vara så nöjd med utvecklingen i Sverige när så många svenskar känner en stor oro för vardagen och framtiden?

Fru talman! Vi har frågat finansministern - jag har gjort det i min interpellation - vilka åtgärder hon avser att vidta för att tillväxten framöver ska bli högre. Finansministern hävdar att hon har drivit på för reformer i skattesystemet. Det stämmer att man har kompenserat för de minskade möjligheterna till ränteavdrag - väl så, för annars hade beskattningen höjts. Men finansministern har ju återupprepat kraven på att höja företagsbeskattningen så att de som sliter och jobbar allra mest i sina egna bolag - i fåmansbolag - ska få höjd skatt. Finansministern har gång på gång upprepat att de är skattemässigt gynnade, och hon vill höja deras skatt så fort som möjligt, kanske inte så mycket som möjligt men åtminstone en hel del.

På vilket sätt ökar detta drivkrafterna att starta, driva och engagera sig i sådana bolag? Vilka andra stora förändringar i skattesystemet är det som finansministern menar skapar jobb? Är det den skatt som införts på kylar, frysar och all elektronik? Skapar detta fler jobb hos våra elektronikföretag och återförsäljare runt om i landet? Är det plastpåseskatten, som gör att det kostar 7 kronor i inträde att gå och handla på Konsum eller Ica, som bidrar till att det blir fler jobb i butiker runt om i landet? Är det klädskatten - som har utretts, som regeringen har ställt sig positiv till och som kommer att slå mot svensk modeindustri och svenska konsumenter - som ska skapa fler jobb? Är det flygskatten, som gör det dyrt och svårt att starta bolag runt om i Sverige? Är det de höjda fordons- och bensinskatterna som ska göra det mer möjligt att driva bolag och ha företagsamhet runt om i Sverige? Vilka av dessa skatter anser finansministern bidrar till fler jobb i Sverige?

Fru talman! Jag tog upp regeringens attacker på svensk fordonsindustri. Det måste vara exempellöst att en regering attackerar sin egen viktiga fordonsindustri. Då säger ministern att man ska köpa en mindre bil.

Jag skulle vilja sända en tanke till den barnfamilj i Gävle som har ett funktionsnedsatt barn. Barnet är tio år. De behöver köpa en stor bil för att kunna få in elrullstolen och rullstolen. Bilstödssystemet fungerar som så att familjen kan få ungefär 20 000 i anskaffningsbidrag, men sedan blir straffskatten, med dagens nivåer, 20 000 per år i tre år. Denna familj med rullstol får alltså betala 60 000 i straffskatt.

När familjen ska byta bil om ett antal år skulle straffskatten från den 1 maj med dagens system bli 40 000 per år, med samma bil. Staten tar alltså 120 000 i straffskatt från en barnfamilj i Gävle som behöver ha rullstol med sig. Jag tycker att det är exempellöst att finansministern då säger att man ska köpa en mindre bil. Många familjer med funktionsnedsatta barn drömmer naturligtvis om att kunna ha en mindre bil, men man har inte en bil med rullstol för att det är roligt.

Den uppgivna försäljare som berättade om detta exempel för mig i onsdags sa att han mår fysiskt dåligt av att funktionsnedsatta straffas i dagens Sverige. Han sa att de ska göra vad de kan för att registrera bilen före den 1 maj, vilket gör att familjen får 20 000 per år i straffskatt i stället för 40 000, men om registreringen inte hinner i kapp och de inte hinner få leveransen av bilen innan dess blir straffskatten 40 000 per år för en barnfamilj i Gävle som har ett funktionsnedsatt barn.

Detta står finansministern i talarstolen och försvarar. Jag tycker att det är ovärdigt, apropå en tidigare debatt.

Fru talman! Man har ett ansvar för vad man säger i riksdagens talarstol. Det sprids en lögn om att Ingvar Carlsson skulle ha deltagit vid DDR:s 40årsfirande och hållit ett tal där han sa att Sverige hade mycket att lära av Östtyskland. Det finns inga källor som verifierar detta påstående. Det är en lögn som sprids. Den har skrivits på Svenska Dagbladets ledarsida, och jag antar att det är den referensen som Niklas Wykman använder när han påstår detta. Men det finns ingenting som bekräftar det. Det är en lögn. Ingvar Carlsson deltog inte i firandet.

När det gäller att historiskt diskutera synen på demokrati kastar man lite sten i glashus - Moderaterna var ju emot allmän rösträtt.

Det är viktigt att vi har ett väl fungerande skattesystem. Det som vi har i dag har många brister. Det är inte tillräckligt omfördelande, och det karakteriseras ofta som något av ett lapptäcke. Det är mycket avdrag, och det kan vara svårgenomträngligt för människor. Det är mot denna bakgrund som vi i januaripartierna har sagt att vi ska genomföra en omfattande skattereform. Vi hade kommit långt i hur vi skulle lägga upp detta arbete när coronapandemin slog till. Sedan fick vi lägga det åt sidan beroende på att vi under våren genomförde historiskt stora krispaket för att bland annat skydda svenska företag och svenska jobb.

Korttidspermittering är en av de viktigaste åtgärder som vi har genomfört under våren. Alla som jag har pratat med menar att det har haft stor effekt och att tusentals människor som annars hade blivit arbetslösa inte är det nu tack vare korttidspermittering. Vad Kjell Jansson hänvisar till när han säger att det inte har någon effekt är inte något som jag har stött på när jag har träffat företagare och fackföreningsrörelsen och heller inte när jag har diskuterat med våra myndigheter.

Däremot skulle Moderaternas förslag där i början att sänka arbetsgivaravgiften för alla företagare under en lång period och göra av med 100 miljarder i månaden inte fått så stor träffsäkerhet. Det hade varit betydligt mindre effektivt. Vi hade inte heller haft möjlighet att komma med de nya krispaketen eller med den stora budget som jag kunde lägga fram i september om vi då hade lyssnat på Moderaterna. Då hade vi redan tömt ladorna under våren.

Men vi lade detta arbete åt sidan då. Vi var tvungna att fokusera på krisen. Jag hoppas att vi kommer att kunna återuppta detta arbete. Förhoppningsvis kommer denna smittspridning att minska och krisen avta så att vi kan fokusera på det mer ordinarie arbetet igen så snart som möjligt. När vi har diskuterat hur vi ska lägga upp detta arbete har vi också tänkt på att det är viktigt när vi diskuterar skatter och gör en stor skatteomläggning att alla partier får möjlighet att vara med i den diskussionen så att vi kommer att hitta en form för att kunna diskutera detta också med andra partier i riksdagen.

Fru talman! Som förväntat är det inte särskilt många svar som vi får av finansministern. Det är mest försvarstal om att det har varit en coronapandemi och svårt att hinna med att göra saker. Visst har vi en pandemi och visst drabbar det Sverige hårt, inte minst småföretagare och folk som ska åka till jobbet. Men då kanske man ska underlätta för dem på många sätt och inte försvåra för dem.

De flesta åtgärder för att lindra effekterna av pandemin som har vidtagits har Elisabet Svantesson faktiskt drivit på i finansutskottet.

Fru talman! Jag har fortfarande inte fått svar från försvarsministern om hon betraktar näringslivet som en ko som ska mjölkas, eller om hon anser att det är hästen som drar lasset. Den frågan är rätt intressant.

Dessutom får vi inga svar om bilindustrin som är ett lok i svensk industri när det handlar om att dra in pengar till vår välfärd. Bilindustrin har stått för 15 procent av bnp. Nu kan jag inte säga att dessa siffror stämmer exakt med tanke på pandemin. Vi har flera företag i denna bransch och som är världsledande. Ändå vill finansministern med sina stödpartier, främst Miljöpartiet, straffbeskatta denna industri.

Man vill också straffbeskatta småföretagare som måste ha lätta lastbilar för att få med sina verktyg, rör, elsladdar och så vidare när de ska åka till jobbet varje morgon. Man vill också höja skatterna för dem om de vill köpa en ny bil. Men behåller de en gammal bil blir det mycket billigare. Det hänger inte ihop.

Fru talman! Det är dags att regeringen tänker om och slutar med att med kirurgisk precision straffbeskatta småföretagare.

Fru talman! Det kom att bli två parallella diskussioner, en om den svenska historiska utrikespolitiken och förhållandet till gamla diktaturer och en om skattepolitiken. Jag tycker att finansministern närmast understryker min poäng och min reaktion mot bakgrund av hennes mycket indignerade och uppläxande inlägg. Det finns absolut en viktig poäng för alla partier att vara ödmjuka, eftersom det inte är någon som är felfri när det gäller hur man har agerat historiskt. Det finns ingen som äger en absolut sanning som kan stå oemotsagd genom århundraden. Så är det helt enkelt.

Det går inte att komma ifrån att finansministerns parti till exempel agerade väldigt väl när det gäller den polska fackföreningsrörelsen och frihetskampen där. Men man förringade annat helt. Jag tror att det var Pierre Schori som sa att man inte stöttade den separatism som rådde i Baltikum när de baltiska staterna ville bli fria.

Jag tar gärna till mig att finansministern tycker att jag ska vara ödmjuk, eftersom min uppmaning till henne är densamma och att inte skuldbelägga.

När det däremot kommer till skattefrågorna behöver finansministern komma med svar. Vilka av finansministerns skatteförändringar leder till fler jobb? Är det hoten om att höja skatten på fåmansbolagen? Är det hoten om att införa kilometerskatter? Är det hoten om att införa klädskatter på modeindustrin? Är det skatten på kylskåp, spisar och annan handel? Är det de höjda fordonsskatterna? Är det höjda drivmedelsskatterna? Eller vad är det i finansministerns skattepolitik som ska leda till att Sverige återigen blir ett tillväxtmirakel, så att vi kan finansiera polis, försvar, sjukvård och annat som vi behöver?

Fru talman! Diskussionen om Östeuropa är viktig mot bakgrund av hur diskussionen utvecklas och de tilltagande hot som vi ser mot den demokratiska ordningen. Vi ser också en tendens runt om i världen, och även i Sverige, att man kanske slarvar med fakta.

Niklas Wykman säger att det inte finns någon som äger en absolut sanning. Det kan man säga. Men antingen deltog Ingvar Carlsson i 40-årsfirandet av Östtyskland, eller också gjorde han det inte. Svenska Dagbladets ledarsida och Niklas Wykman försöker underblåsa ryktet att han deltog. Men den absoluta sanningen är att han inte deltog.

Att som riksdagsledamot från riksdagens talarstol delta i den typen av ryktesspridning är allvarligt, och det är inte bra för den långsiktiga utvecklingen av svensk demokrati.

Däremot ser jag fram emot fortsatta diskussioner om skattesystemet. Det är viktigt att vi har ett väl fungerande skattesystem. Det är också viktigt att ha ett skattesystem som styr rätt. Där ser jag fram emot fortsatta diskussioner också med Moderaterna om hur vi ska utforma skattesystemet framöver. Men min utgångspunkt är naturligtvis att vi också måste styra rätt. Det är också viktigt för det svenska näringslivet att vi har skatter som styr rätt, till exempel att vi styr mot att man köper miljövänliga bilar. Det finns miljövänliga Volvobilar. Volvo vill vara helt fossilfria. Självklart ska vi därför styra de svenska konsumenterna mot att köpa Volvos laddhybrider och så småningom också Volvos elbilar. Det är det som är målet, att genom en klok skattepolitik stötta svenska företag inklusive vår stora biltillverkare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.