Skatten på drivmedel
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenThomas Morell (SD)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenThomas Morell (SD)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenThomas Morell (SD)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Mikael Damberg (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 1 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att sänka skatten på drivmedel så att bränslepriset i Sverige ligger i nivå med jämförbara länder i Europa.
Drivmedelspriserna har stigit kraftigt under den senaste tiden. Läget i omvärlden är mycket allvarligt, och höga drivmedelspriser är en av konsekvenserna. De höga drivmedelspriserna riskerar dock att slå hårt mot låginkomsthushåll som är beroende av bilen.
Måndagen den 14 mars presenterade jag regeringens åtgärdspaket för att möta de höga priserna på el och drivmedel, som vi nu ser till följd av kriget i Ukraina. En del av paketet är ett förslag om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel. Förslaget innebär att priset vid pump sänks med cirka 1 krona och 30 öre. Skatten på diesel sänks till EU:s miniminivå.
Regeringen har dessutom sedan tidigare lämnat ett förslag till riksdagen om sänkt energiskatt på bensin och diesel som innebär att pumppriset sänks med 50 öre per liter från den 1 maj 2022. Om det finns en öppning från EU:s sida att titta på minimiskattenivåerna är vi öppna för att i konstruktiv anda titta på det. Det har hittills inte presenterats några sådana förslag.
Sedan tidigare har regeringen också aviserat ett stödpaket till jord- och skogsbruk som inkluderar tillfälligt höjd återbetalning av skatten på diesel. Utöver dessa skattesänkningar avser regeringen att föreslå en särskild drivmedelskompensation som ger alla bilägare 1 000 kronor, eller 1 500 kronor för bilägare på landsbygden, samt att reduktionsplikten pausas på 2022 års reduktionsnivåer.
Anf. 2 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Bränslepriserna har varit föremål för debatt vid flera tillfällen. Just nu råder krisläge för väldigt många branscher: jordbruk, fiske, åkerinäring, entreprenadföretag, skogsentreprenörer och så vidare. De är beroende av bränsle för att kunna bedriva sin verksamhet. På grund av kostnadsökningarna är det många företag som i dag står på konkursens rand. Jag kan inte förstå att regeringen inte ser den situation som råder. I svaret tas upp vilka åtgärder som görs för privatpersoner. Det är gott och väl så. Men när företagen inte klarar sig, när kostnaderna är så höga att företagen riskerar att gå i konkurs och när matproduktionen hotas talar vi om ett problem som ligger i en helt annan division.
I morse tittade jag på vad dieselpriset är i Sverige. I dagsläget står det på 24,37 kronor per liter. Låt oss jämföra med Danmark. Deras pris är 13,99 i danska kronor. Det blir 18,04 per liter i svenska pengar. Det är en skillnad på 6,33. För en tank på 600 liter, vilket är vanligt på en lastbil, är prisskillnaden 3 798 kronor. Det är i detta perspektiv vi måste sätta in diskussionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi försätter företagen i en situation där de inte kan konkurrera. Alla som har minsta koll på företagsekonomi inser att detta inte håller. Regeringen tar inte ett enda steg framåt för att göra något åt situationen. Det är bekymmersamt. Man talar om åtgärder som hjälper privatpersoner. Det har jag inget problem med. Det har jag dock med att ni inte ser problemet för företagen. Och om företagen försvinner har folk inget jobb att åka till. Det är detta vi pratar om.
Regeringen talar sig varm för att bygga en höghastighetsjärnväg. Är det hacka, spett, spade och skottkärra som gäller då? Om det någonsin ska bli verkstad av byggandet av ny järnväg måste det finnas företag inom maskinentreprenadsbranschen och åkerier som kan utföra jobbet, annars lär vi inte se ny järnväg alls i det här landet.
Regeringen trampar hela tiden fel i frågan om bränslepriser och förstår inte vidden av vad som håller på att hända.
Tidigare i veckan var jag i kontakt med vården. Det är intressant, för där hamnar vi alla förr eller senare. Vi diskuterade då transporter och hur viktiga de är för sjukvården för att kunna vårda patienter, för operationer och för kvinnor som ska föda barn. Jag var på ett ganska stort sjukhus. De skulle inte klara sin verksamhet en enda dag om transporterna inte fungerade. De behöver få in den utrustning de behöver för sin verksamhet för att kunna försörja alla vårdavdelningar. De måste också få bort både sopor och restprodukter som uppstår i samband med vårdinsatserna.
Jag känner flera åkare som kör medicintransporter. Låt oss leka med tanken vad som händer den dag då de företag som utför dessa transporter stannar. Vad får det för konsekvenser? Det är detta perspektiv som regeringen har tappat, och det är dags att sätta fokus på det.
Anf. 3 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en interpellationsdebatt om en viktig fråga, det vill säga de höga drivmedelspriserna.
Jag vill verkligen understryka att vi har exceptionellt höga priser nu. Det drabbar både företag och enskilda hushåll. De som drabbas absolut hårdast är de hushåll som har små ekonomiska marginaler och som inte kan göra något annat. Men även företag drabbas av läget.
Låt mig upprepa vad vi har gjort. Vi har lagt fram förslag för att sänka priset vid pump från den 1 maj med 1,80 på diesel. Det sänks till EU:s minimibeskattning av diesel. Att säga att vi inte gör något som berör företagen är märkligt, eftersom vi har lagt fram det här förslaget.
Vi har vidare sagt att vi ska göra en återbetalning av dieselkostnaderna för Sveriges lantbruk. De kommer egentligen att få kompensation för alla de dieselkostnader de har under den här perioden.
Vi gör insatser här och nu som självklart också berör företagen.
Det är också viktigt att se att företag och hushåll delvis har en annorlunda situation. Ett hushåll kan inte överlämpa kostnaderna på någon annan. Om man ska skjutsa sitt barn till skolan eller åka till jobbet är det kostnader man har. Man kan inte fakturera någon annan för den kostnaden. Det är därför vi reformerar reseavdraget och förbättrar det. Vi ser till att det blir färdmedelsneutralt och att det finns en skillnad mellan storstadsområden och landsbygdsområden. Det är en mer långsiktig förändring vi gör för att stötta hushållen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Företag har ju en kund som måste betala för de kostnader som blir. Om insatskostnaderna ökar för ett företag är det vanligtvis så i vår ekonomi att det är företagen som tar ut högre priser hos kund för det. Det är väl fullt rimligt att man gör det, för annars stoppas ju transporterna. Då får inte industrin varorna som de behöver eller sjukvården materialen. Det vill varken sjukhusen eller industrin vara med om, så de får fint betala för de transporter som behöver genomföras. Annars genomförs inte transporterna. Kunden vill ju ha sina varor och behöver därför betala för transporterna.
Jag vet att det finns företag som är fast i långa avtal och inte gör prisjusteringar så ofta. De har en tuffare situation just nu, och jag har full respekt för det. Men jag har också sett att flera branscher och sektorer nu kortar avtalen och ser till att deras avtalskonstruktioner speglar deras kostnad för att genomföra transporterna. Jag tycker att det är ett ansvar man har som en seriös kund eller som en aktör på marknaden att se till att transportörerna får betalt för de transporter som genomförs.
Vad är då Thomas Morells förslag i detta? Vad är det han föreslår? Vi föreslår att man sänker skatten på diesel till EU:s minimiskattenivå. Vilka förslag är det Thomas Morell anser att regeringen helt har tappat bort?
Anf. 4 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag måste börja med just detta om man är en seriös kund. Det är lite intressant att statsrådet säger det, för bland de värsta att ha att göra med i det här sammanhanget är de statliga företagen. Man får inte den ersättning man ska ha. Man försöker förhandla upp priserna, och det blir blankt nej. Skaka inte på huvudet, statsrådet, för jag har pratat med åkerier som har det bekymret. Jag tycker att statsrådet ska prata med sina statliga bolag så att de blir seriösa. Ni kan börja där.
Ja, förslag har jag. Vi kan börja med att sänka reduktionsplikten. Det är inte statsrådets bord. Men ni kan ta den diskussionen i regeringen, för då landar vi på en prisbild som är på ungefär samma nivå som i övriga Europa. Ni kan starta där.
Även Frans Timmermans har sagt att många delar av bränsleskatten beslutas nationellt. Sänk dem först. Belgien, Tyskland och Nederländerna har sänkt den nationella skatten i första läget. Skulle det inte vara tillräckligt får vi titta vidare på detta, säger Frans Timmermans. Det sa han i en intervju den 1 april i Sveriges Radio. Det kan möjligen ha varit ett aprilskämt - det vet jag inte - men det var den dagen i alla fall.
Vi kan titta på hur exempelvis fisket har det. Det finns en tidning som heter Svenskt Näringsliv som skriver att vi är på väg att tappa fisket i Sverige. Det handlar krasst om en rent ekonomisk beräkning av hur mycket det kostar för fiskarna att gå ut och fiska, hur mycket bränsle som går åt och vad bränslet kostar. Fiskebåtarna åker inte ut. Roger Thilander beskriver att omkring 10-15 fiskebåtar har legat stilla i hamn de senaste veckorna. Till sist är det Sveriges försörjning av fisk och skaldjur som står på spel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är ytterligare en bransch som har det oerhört svårt med dessa höga bränslepriser. Här måste regeringen inse att vi är på väg att lägga krokben för oss själva när det gäller matproduktion. Sedan spelar det ingen roll om det är lantbruk eller fiskeri, transporterna till och från lantbruken, transporterna av den fisk som har dragits upp ur havet, transporterna till industrier eller transporterna till sjukvården. De är på väg att knäckas av de höga priserna.
Det går att göra någonting åt detta, om bara viljan finns. Men då måste man kunna identifiera företagens situation. Den är illa, och situationen är också illa för vanliga privatpersoner som har svårt att ta sig till och från jobbet.
Ni måste börja se över den här situationen, statsrådet. Vi kan ju inte slå ihjäl våra egna företag, för om det inträffar blir det ju inga skatteintäkter över huvud taget utan bara kostnader för samhället.
Det är dags att agera, och det är transportföretagen väldigt tydliga med. Man kan ta en diskussion med dem för att få en bred bild av hur det ser ut i flera olika transportgrenar. Om jag inte minns fel fick Länstrafiken i Kronoberg en kostnadsökning med 30 miljoner för att driva busstrafik. Det kommer inte att gå, vilket också kommer att drabba folk som använder bussen.
Vi har en mycket allvarlig situation, och det är dags att regeringen gör någonting åt den.
Anf. 5 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Regeringen har agerat, fortsätter att agera och kommer att jobba med frågan om höga drivmedelspriser.
Vi sänker skatten till miniminivån, precis som Timmermans pratar om. Vi tar detta nationella initiativ. Vi har dessutom föreslagit en drivmedelskompensation som EU inte har någonting med att göra. Om vårt förslag går igenom får alla bilägare 1 000 kronor, eller 1 500 kronor i glesbygd och landsbygdsområden i stödområden.
Om det nu inte går att sänka skatten på diesel mer än till EU:s miniminivå, betyder det då att Sverigedemokraterna kommer att stödja regeringens förslag om en drivmedelskompensation? Där behöver vi inga EU-beslut. Där måste inte 27 medlemsländer rösta ja till en sänkning under en minimiskattenivå i EU. Är Sverigedemokraterna då beredda att ge en kompensation till hushållen? Det kanske är det snabbaste sättet att ge kompensation till människor med de höga drivmedelskostnaderna.
När det gäller reduktionsplikten är jag inte förvånad, för vad Thomas Morell säger egentligen är att man ska slopa reduktionsplikten som har bidragit till att trafikutsläppen av koldioxid har minskat med 28 procent de senaste tio åren. Det är trafiksektorn som är en av våra stora akilleshälar för att nå våra klimatmål. Vi måste ställa om. Och här råkar vi i Sverige ha en unik tillgång i Sveriges skog som kan användas och som redan i dag används i viss mån för att producera diesel, till exempel. Om vi får upp inhemsk produktion av förnybara drivmedel skapar vi både jobb och tillväxt i hela Sverige, samtidigt som vi minskar beroendet av Putins eller schejkernas olja. Det är ett sätt för Sverige att göra oss mindre beroende av de prisfluktuationer som nu sker och som slår mot svenska hushåll och företag hela tiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverigedemokraterna har egentligen ingen klimatpolitik. Ni bryr er ju inte om klimatfrågorna, Thomas Morell, och kan då tala om sådant som att ta bort reduktionsplikten. Men vilka företag kommer att finnas på vår planet om vi får en klimatkatastrof? Vi måste klara klimatet, annars kan inga företag eller hushåll göra någonting i framtiden.
Det är väldigt viktigt besked från Sverigedemokraterna att vi inte ska ha någon klimatpolitik på transportområdet. Eller kan Thomas Morell förklara vilken konkret plan Sverigedemokraterna har för att Sverige ska möta de miljömål som vi har satt upp i den här kammaren och som innebär att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030? Vad har Sverigedemokraterna för förslag som leder till det?
Anf. 6 Thomas Morell (SD)
Fru talman! Jag måste ändå säga att det är imponerande att höra hur långt ifrån verkligheten regeringen befinner sig.
Vi har inte sagt att vi ska slopa reduktionsplikten. Vi har sagt att vi ska sänka den till EU:s nivå, så att vi lägger oss på samma nivå som övriga EU-länder, 5 procent och i dagsläget upp till 14 procent till 2030.
När det gäller att vi inte ska göra oss beroende av Putins olja säger jag: Följ gärna med mig ut en dag så ska jag visa hur det går till, statsrådet! De transportuppdrag som de svenska åkerierna tappar tas över av de åkerier som kör olagligt i Sverige, och där smugglar man in gammal öststatsdiesel. Man ska inte diskutera miljömål om man inte har koll på hur det fungerar. Priset för gammal rysk diesel är ungefär 4 kronor i dag. Det är det vi snackar om.
Kom ut och delta i matchen och se vad det är som kommer att ske! Vi slår undan förutsättningarna för våra egna företag, som ligger långt framme när det gäller miljöarbete, och tar in dem som kör på gammal rysk diesel. Regeringen säger att vi inte ska göra oss beroende av Putin, men det är exakt det som sker mitt framför näsan på er.
Det är dags att komma ut i verkligheten.
Anf. 7 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det var en väldigt talande replik. Jag fick inte ett svar på frågan hur Sverige ska nå sina klimatmål - inte någonting. Det är bara ökade utsläpp, ingen ökad biomedelsproduktion i Sverige som gör att vi kan producera egna drivmedel som inte är beroende av Putin eller schejkerna, som skapar tusentals jobb runt om i Sverige, i landsbygd och i regioner där vi dessutom har mycket skogsproduktion. Det här är en möjlighet för Sverige att tillverka våra egna drivmedel och dessutom minska utsläppen på samma gång.
Jag tror att det var Fossilfritt Sverige som gjorde en beräkning av vad som skulle hända om man minskade reduktionsplikten så kraftigt som Sverigedemokraterna talar om här. Fram till 2030, ett antal år, skulle förändringen innebära mer utsläpp än Sveriges samlade utsläpp under ett helt år i ökade utsläpp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är i ett läge där vi i Sverige, Europa och världen måste minska våra koldioxidutsläpp. Om man inte klarar av att hantera båda dessa frågor samtidigt tror jag att man går vilse i både drivmedelsfrågan och inte minst i klimatfrågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2021/22:396 Skatten på drivmedel
av Thomas Morell (SD)
till Finansminister Mikael Damberg (S)
Jag har i två tidigare interpellationer lyft den allvarliga situation som landets bränsleberoende företag befinner sig i. Den ena interpellationen har jag fått svar på, och på den andra väntar jag fortfarande på svar. I interpellationen som riktade sig till statsrådet Mikael Damberg och som vi debatterade i kammaren besvarade inte statsrådet min fråga utan hänvisade till att regeringen följer prisutvecklingen noga.
Sedan debatten har drivmedelspriserna formligen rusat i höjden. Från den 1 januari 2021, då dieselpriset var 14,42 kronor per liter, är priset i skrivande stund 27,56 kronor litern och fortsatt stigande. På drygt ett år har priset stigit 13,14 kronor per liter, eller i procent räknat 91 procent.
Som ett resultat av det rusande drivmedelspriset har det kommit allt fler larmrapporter om att samhällskritiska transporter riskerar att slås ut. Likaså har lantbrukare larmat om att det inte längre är möjligt att bedriva verksamheten på grund av höga bränsle- och energipriser. Även skogsentreprenörer varnar för att verksamheten kommer att stanna på grund av de höga bränslepriserna. För att inte tala om alla svenska privatbilister både på landsbygd och i städerna som tvingas se sin privatekonomi urgröpas.
Detta samtidigt som det, jämfört med priserna vid nyår, har inkommit ökade skatteintäkter med över 900 miljoner kronor i månaden till statskassan.
Landet befinner sig i en situation som är mycket allvarlig, och regeringen tycks nöja sig med att följa prisutvecklingen och inkasserar hundratals miljoner i ökade skatteintäkter.
Med hänvisning till texten ovan vill jag ställa följande fråga till finansminister Mikael Damberg:
Avser ministern och regeringen att sänka skatten på drivmedel så att bränslepriset i Sverige ligger i nivå med jämförbara länder i Europa?