Skattehöjningar

Interpellationsdebatt 10 maj 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 17

Anf. 16 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag ämnar fortsätta höja eller införa än fler skatter om Socialdemokraterna får förnyat förtroende i höst. Jasmin Farid har frågat mig om jag kommer att fortsätta införa skatter med klimat och miljö som argument som i själva verket försvårar vardagen för människor och medför begränsad nytta sett i relation till andra åtgärder. Kjell Jansson har frågat mig om jag ämnar fortsätta höja eller införa än fler skatter som gör det ännu dyrare att vara beroende av bilen om Socialdemokraterna får förnyat förtroende i höst.

Svenska folket har som ett resultat av det försämrade säkerhetspolitiska läget under den senaste tiden drabbats av ökade priser på bland annat drivmedel och energi. Ingen regering kan trovärdigt lova att kompensera dessa prisökningar fullt ut, men för att mildra de ökade prisernas effekter har regeringen presenterat ett åtgärdspaket som bland annat innehåller en kompensation för de höga priserna på drivmedel och el. Den 1 maj sänktes även energiskatten på bensin och diesel med 1,80 kronor vid pump, ned till EU:s miniminivå för diesel. Priserna på jordbrukets insatsvaror har också ökat. Därför har regeringen föreslagit ett stödpaket till jordbruket med stöd till animalieproduktionen och tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord, skogs- och vattenbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att särskilt underlätta för personer med långa pendlingsavstånd kommer regeringen dessutom att föreslå förstärkningar av skattelättnaden i det nya reseavdraget. En promemoria har just skickats ut på remiss med förslag på en högre skattereduktion per kilometer samt en högre övre avståndsgräns. Förslaget innebär en förstärkning av skattelättnaden med 4,3 miljarder kronor.

Vår politik bygger på insikten om att klimatförändringarna är kostsamma för samhället medan en snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter. För att skynda på omställningen och skapa förutsättningar för nya lösningar krävs en aktiv politik. Klimatomställningen bidrar samtidigt till att minska beroendet av importerade fossila bränslen. Vår politik gör därför Sverige säkrare.


Anf. 17 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Politik är allvarliga saker. Det vet vi inte minst mot bakgrund av den mycket allvarliga händelseutvecklingen i vår omvärld som också får stor betydelse för oss i Sverige. Ändå måste man ibland göra vissa förenklingar eller generaliseringar för att tydliggöra hur en regering sköter sig, hur det går för ett land eller vad som är skillnaden mellan de politiska alternativen.

Om det hade funnits något slags europeiskt mästerskap i att sköta sitt land hade Mikael Damberg kommit högt upp på listan när det gäller att införa eller höja olika skatter. Det är vad den här interpellationen handlar om, fru talman.

Man kan givetvis tänka sig skattesystemet på många olika sätt. Man kan vilja ha lite högre skatter. Man kan vilja ha lite lägre skatter. Man kan vilja ha ett rationellt skattesystem, och man kan vilja ha ett irrationellt skattesystem. En nationalekonom kan tänka att det bästa är om man har någorlunda låga skatter och ett väldigt rationellt skattesystem.

Vad menas då med ett rationellt skattesystem? Jo, ungefär att man vet vilka regler som gäller. Det skadar inte ekonomin särskilt mycket. Människor anpassar inte sitt beteende på något konstigt sätt. Man behöver inte anlita massor av jurister för att göra affärer. Man hamnar inte i långa tvistemål. Det ger inga skeva incitament. Det ger inga konkurrensfördelar baserat på om man har pengar eller lånar pengar, utan det behandlar människor rätt sjyst.

I grunden är det ungefär det skattesystem som infördes i Sverige någon gång i början av 90-talet. Det är ett av mitt partis stora och faktiskt historiska misstag att vi inte medverkade till den förändringen. Socialdemokraterna och andra partier som införde det skattesystemet ska ha stor kredd för att de gjorde det, för svensk ekonomi hade verkligen körts i botten av alltför höga skatter och alltför mycket krångel under lång tid. Skatterna hade inneburit en förstelning av svenskt näringsliv, som hade tappat konkurrenskraften. Det var rätt att göra den förändringen då.

Sedan har den reformen inte vårdats särskilt väl, och nu har Mikael Damberg helt frångått den och infört en lång rad nya skatter. Det handlar om höjda bränsleskatter och införandet av flygskatten. Den nya bolåneskatten har kommit som en obehaglig överraskning för många låntagare nu när man ser vad den har för effekter. Vi har de nya fordonsskatterna och plastpåseskatten som vi pratade om nyss. Vi har elektronikskatten som nu gör det dyrare att köpa elektronik och mobiltelefoner i Sverige. Vi har elskatten. Nu slopas också reseavdraget något drastiskt från regeringens sida, vilket skapar stor förvirring och allvarliga konsekvenser för många människor som jobbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen rycker i väldigt många trådar i ekonomin samtidigt, och risken är att det skapar stora problem och stor osäkerhet. Man vet inte vad som gäller från år till år. Man vet inte vilka ekonomiska beslut som är bra att fatta - det kanske är bäst att inte fatta några alls. Man känner sig hotad av en lång rad nya skatter som ska införas i ekonomin.

Här hade Mikael Damberg och Sverige tyvärr hamnat väldigt högt upp i en tävlan i Europeiska unionen.

Fru talman! Det här kan sedan, i nästa led, hänga samman med var Sverige har hamnat i andra jämförelser i Europeiska unionen - kanske flest nya och höjda skatter av olika slag som skapar krångel och förvirring.

Vi ser också en utveckling där den svenska arbetslösheten biter sig fast medan den sjunker i EU. Sverige har bland EU:s högsta arbetslöshet, och när den sjunker i EU står den still i Sverige.

Vi har haft den sämsta ekonomiska utvecklingen - eller bland de sämsta - totalt sedan 2014. Innan finansministern inför ännu fler och ännu nyare skatter vore det intressant att höra om finansministern på något sätt kan tro att dessa mycket dåliga resultat när det gäller jobb och tillväxt hänger ihop med en mycket skadlig skattepolitik.


Anf. 18 Jasmin Farid (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Faktum kvarstår: Sverige har väldigt höga skatter, och man kan starkt ifrågasätta miljönyttan av de åtgärder som regeringen med sin politik har vidtagit.

Statsrådet svarar med att svenska folket, som ett resultat av det försämrade säkerhetspolitiska läget, under den senaste tiden har drabbats av ökade priser på bland annat drivmedel och energi.

Jag respekterar det. Vi har påverkats av en pandemi, och vi påverkas i dag av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Men Sverige har också påverkats av åtta år av ett socialdemokratiskt politiskt styre. Låt oss summera vad som har hänt och vad som är resultatet av den politik som har regeringen har fört.

Socialdemokraterna har infört 46 nya skatter och skattehöjningar de senaste åtta åren. Samtidigt inför man bidrag för människor för att de ska ha råd att betala de höjda skatterna. I ett land med världens fjärde högsta skattetryck är inte fler skatter lösningen.

När klimatfrågan är en av vår tids främsta utmaningar kan vi inte föra en politik som slår hårt mot jobben och tillväxten och som gör det svårt för människor i deras vardag. Utsläppen minskar för långsamt. Rapporter från Klimatpolitiska rådet underkänner regeringens klimatpolitik.

Stora summor läggs på forskning som inte fungerar, på klimatångestterapi och på elcyklar. Det vittnar om ett stort resursslöseri i klimatpolitiken från regeringen. Totalt lägger regeringen nio av tio kronor på åtgärder som inte är effektiva för att minska koldioxidutsläppen.

Fru talman! I stället för att dra tillbaka utgiftshöjningar väljer regeringen att ytterligare skruva upp skattenivån och stoppa Sveriges tillväxt. Vi har bevittnat åratal av skattehöjningar, och det indikerar att fler skattehöjningar kan komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag frågar igen: Kommer ministern att med klimat och miljö som argument fortsätta införa skatter som i själva verket försvårar vardagen för människor?

(Applåder)


Anf. 19 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket, sa den socialdemokratiske ingenjören Gustav Möller. Sverige har det tredje högsta skattetrycket i världen. Trots det har regeringen höjt 46 skatter de senaste åtta åren. Det är anmärkningsvärt.

Man har också skapat 50 nya myndigheter; totalt har vi nu 465 eller 468 myndigheter i Sverige. Skälet till att göra det är att stärka statens roll och tränga undan individens frihet; det bygger på detta. Det är precis det som skiljer oss borgerliga från Socialdemokraterna och vänstergänget.

Curt Nicolin sa alltid att den som åker till jobbet på morgonen ska vara fri från staten och inte leva på bidrag - den personen ska behålla sin lön, så att den aldrig behöver vara beroende av bidrag. Det tycker jag var otroligt sunt av Curt Nicolin. Jag delar hans uppfattning till 180 procent.

Men staten vill ju ha kontroll på folk. Man vill aldrig ta bort någon statlig verksamhet som inte fungerar utan bara höja skatterna. Alla lösningar på problem är budgettillskott och höjda skatter.

Fordonsskatterna har ju skenat iväg enormt under åren. År 2014 sa Magdalena Andersson att hon absolut inte avsåg att höja några bränsleskatter. Vad hände? Skatten har gått upp väldigt mycket, och dieselpriset är nu över 25 kronor. Priset gick ned i samband med sänkningen på 1,80, men i går var det uppe över 25 spänn igen.

Det här slår inte bara hårt mot hushåll och mot dem som bor i Norrland och åker långt. Det slår även mot delar i ytterkanterna av Stockholms län där folk har långt till Stockholm. Jag själv har tio mil till Stockholm, och många har ännu längre.

Det här slår hårt mot vårt jordbruk, som redan har dålig lönsamhet. Det slår också hårt mot företag i till exempel åkeribranschen, som är hårt ansatt av de höga bränslepriserna. Man har ofta långa avtal med leverantörer. Priserna går upp, och det finns inte alltid index för att räkna upp det - ibland finns det och ibland inte.

Vad avser finansministern att göra åt det här? Har finansministern lämnat in en ansökan om att få gå ifrån skattedirektivet i EU? Har regeringen gjort det? Det är mycket pengar som det handlar om.

Det råder nu brist på energi och gas. Jag kan förstå att man kan prata om Putin. Adblue, som många dieselbilar måste ha, finns inte att få tag på. Om två veckor kanske åkerinäringen står still om det inte går att få fram det här. Detta behov är akut.

Vad avser finansministern att göra åt detta? Vi måste ha bilen igång. Bilen är en motor i ett samhälle, även i en huvudstad. Sverige har tunnelbana i Stockholms innerstad, men övriga Sverige är beroende av bilen. Hela Mälardalsregionen och hela övriga Sverige är beroende av bilen.


Anf. 20 Hannah Bergstedt (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det här med att debattera skatter är väl ingenting som alltid engagerar alla, men för oss som sitter i skatteutskottet är det ju en kär fråga.

När det gäller höjning och sänkning av skatter fastnar vi många gånger i procentsiffror och antal skatter, men egentligen handlar det, åtminstone ur ett socialdemokratiskt perspektiv, om vad vi ska göra med pengarna. Det handlar om finansiering och fördelning men naturligtvis också, i slutändan, om vad som kan leda till arbetstillfällen, innovation och utveckling.

När man pratar om att inte ta in skatter handlar det också om vad man inte vill göra. Ett närliggande exempel är pensionsfrågan för dem som har de lägsta inkomsterna.

Vi pratar om människor som min mamma, som har jobbat inom handeln under den tid då förskolan inte var utbyggd och det inte fanns någon maxtaxa och som har jobbat inom branscher där man faktiskt inte har erbjudits heltid över huvud taget. Vi pratar om människor som har jobbat i kassan eller i serviceyrken eller som har varit undersköterskor. Det är dem som regeringen nu vill ge 1 000 kronor i månaden.

Alla är väl medvetna om de kostnadsökningar vi nu står inför, bland annat på drivmedel - det har även nämnts här i kammaren. Men 1 000 kronor mer i plånboken ska naturligtvis finansieras på något sätt. Jag har uppmärksammat att det har kommit ett förslag från det borgerliga hållet, men det är naturligtvis fördelningspolitiskt sämre. Det ger mer till dem som redan har mer och mindre till dem som har minst - till sådana som min egen mamma.

Det handlar också om att man inte, som regeringen har gjort, vill höja ersättningen för dem som är långvarigt sjuka. Detta är människor som faktiskt inte längre kan påverka sin inkomst, oavsett hur mycket de hade velat det. Det handlar inte om människor som inte vill arbeta. Min mamma har garanterat gjort varenda timme hon har kunnat få under hela sitt arbetsliv.

Jag har en kompis som är sjukpensionär, som det inte längre heter. Hon har en tumör i hjärnan. Hon är 30 år gammal och vill ingenting hellre än att arbeta, men före regeringens höjning fick hon välja mellan att få hjälp att duscha och att få sin sondmat. Det är den nivån vi pratar om. Det är detta som "intet" handlar om ifall vi inte vill öka finansieringen.

Det handlar naturligtvis också om fördelningen. Jag tycker att det är rimligt att vi har ett samhälle där vi har råd med de här sakerna för dem som har de sämsta pensionerna och för dem som inte kommer att kunna påverka inkomsten under yrkeslivet. Det gäller naturligtvis att kunna satsa på saker som är viktiga.

Vi har pratat om klimat och miljö. Mycket av det som regeringen visat på detta område tror jag att vi har fackföreningarna att tacka för. Om vi inte utvecklas inför framtidens utmaningar hotas jobben. Fackföreningsrörelsen är väl medveten om det här. Framtiden är inte ett hot - det är att inte göra någonting som är hotet. Vi har gått från att ha en regering som sa att basindustrin är "basically gone" till att ha en regering som ser till att världen tittar på Sverige och på Norrbotten. Vad gör vi som är klimatsmart nog för att få hela världen att vända sig hit och göra stora investeringar som leder till arbetstillfällen, numera inte bara i Norrbotten utan faktiskt i stora delar av Sverige? Det är naturligtvis så att skatten på inkomst är det som finansierar vår gemensamma välfärd.

Jag vill också kommentera frågan om drivmedlen. Jag bor i ett län med stora avstånd där det aldrig kommer att finnas tunnelbana. Vi är de som är mest beroende av att omställningen sker och att det finns möjligheter till andra alternativ. Det är inte rimligt med fossila drivmedel vare sig ur demokratisk synpunkt eller ur klimatsynpunkt. Och ersättningarna till hushållen behöver komma nu, inte kanske.


Anf. 21 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det gäller neddragningarna som regeringen har gjort av stöden till Sveriges funktionsnedsatta får väl Hannah Bergstedt prata med sin regering. RBU:s rapport visar på 19 neddragningar av stöd till funktionsnedsatta.

Fru talman! År 2014 fick Mikael Dambergs företrädare Magdalena Andersson en direkt fråga i medierna: Kommer ni att höja bensinskatten? Det var en ganska enkel fråga. Hon svarade: Nej, vi ser ingen anledning att höja den. Det kanske var någon av dem som gick och röstade 2014 som trodde på Magdalena Andersson. Det är ganska ovanligt att ledande politiker ljuger på det sättet.

År 2014 kostade en liter bensin 14,33. Dieseln kostade 14,95. Det finns de som säger att ökningen beror på Putin. Men råoljepriset 2014 var 90 kronor. I dag ligger det strax under 110. Räknar man om enligt den ökningen skulle dieseln kosta runt 17 kronor per liter i dag. Men som Kjell Jansson sa kostar dieseln runt 25 kronor per liter.

Vad får då det här för konsekvenser, fru talman? För mina svärföräldrar i Boden - jag är också från Norrbotten; jag är född och uppvuxen där - betyder det att de helt enkelt inte har råd att köra bilen tillräckligt mycket och vart de vill. De får prioritera när de ska åka och vart de ska åka. Så är det när man har jobbat i offentlig sektor hela sitt liv och har en förhållandevis låg pension. Detta är alltså förödande för Sveriges pensionärer.

Det drabbar också arbetspendlingen. Jag råkar känna flera personer med normal inkomst som pendlar inom Gävleborg och nu säger: Egentligen lönar det sig inte att jobba, men jag gör det i alla fall.

Sedan har vi konkurrenskraften, fru talman. Konkurrenskraften för det svenska näringslivet är beroende av jobben och företagsamheten. Vi i Sverige ska väl inte straffa ut vårt eget näringsliv genom politiska beslut av Socialdemokraterna med samarbetspartier som höjer kostnaderna för det svenska näringslivet? Priset på Sandviks produkter sätts varje sekund på världsmarknaden. När Mikael Damberg och hans samarbetspartier höjer kostnaderna för el, drivmedel och annat genom sina 46 skattehöjningar innebär det att vi får försämrad konkurrenskraft.

År 2014 kostade bensinen 14,33. Dieseln kostade 14,95. I dag kostar den runt 25 kronor per liter. Om olyckan skulle vara framme, fru talman, och vi skulle få en fortsatt socialistisk regering i Sverige, vad kommer då drivmedlen att kosta om fyra år? Det tror jag att väljarna förtjänar att fråga.

Jag noterar att finansministern inte med ett kommatecken kommenterade de konkreta frågor som Kjell Jansson ställt i sin interpellation. Det är väl rimligt att finansministern ger ett tydligt besked. Hur mycket mer ska ni mjölka ut ur bilismen i Sverige, och vad får det för konsekvenser? Det känns som att bilen är Socialdemokraternas mjölkko nummer ett.

Det finns en röd tråd i Socialdemokraternas politik. 46 skattehöjningar på jobb och företagsamhet går till att betala bidrag för dem som inte arbetar. Den politiken är som alla vet direkt skadlig för Sverige, svenska hushåll och svensk konkurrenskraft. Men jag skulle gärna vilja veta av Mikael Damberg: Hur mycket kommer bensinen att kosta efter valet?


Anf. 22 Finansminister Mikael Damberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns flera perspektiv i den här debatten. Jag ska försöka gå igenom de flesta.

Skattepolitikens kanske främsta syfte är trots allt att finansiera gemensam välfärd, gemensamma samhällsfunktioner och offentliga utgifter. Skattepolitiken måste hänga ihop med en ekonomisk politik som driver Sverige framåt.

Jag tror att det finns en ganska bred uppställning i riksdagens kammare just nu. Inte minst har pandemin avslöjat att en del av våra samhällsinstitutioner inte varit tillräckligt starka. Inom äldreomsorgen och sjukvården har personalen fått dra ett väldigt tungt lass. Utbyggnaden av kriminalpolitiken gör nu stora avtryck i budgeten. Vi ökar satsningarna på polis, kriminalvård, åklagare och domstolsväsen. Det är nödvändiga investeringar för att trygga Sverige. Den stora utbyggnaden av försvaret har vi redan påbörjat. Bara inom den försvarsbeslutsperiod som det nu gäller skulle vi öka utgifterna med 85 procent. Nu har vi i bred politisk enighet i den här kammaren sagt att vi ska nå 2 procent av bnp så snart det är möjligt.

Detta är stora åtaganden som måste finansieras. En del av de skattehöjningar vi gjorde, inte minst i början av vår regeringstid, berodde på att vi var tvungna att beta av ett budgetunderskott och få tillbaka ordning och reda i de offentliga finanserna för att ha råd att finansiera våra utgifter och klara de kvalitetsförbättringar som är helt nödvändiga att genomföra.

Det andra perspektivet är prishöjningar. De helt ofattbara prishöjningarna på el, diesel och bensin har drabbat väldigt många människor och företag. Regeringen har presenterat en lång åtgärdsplan för att möta dessa höjningar. Först gick vi vidare med sänkt dieselskatt på EU:s miniminivå under fem månader från och med den 5 maj. De första initiativen från Moderaterna i finansutskottet avsåg tre månader, men det kanske var bra att vi enades om fem till slut.

Vi sa att detta kanske inte räcker och att vi måste ha en drivmedelskompensation. Vi sa att varje person som äger en bil kan få 1 000 kronor - 1 500 kronor i glesbygdsområden och stödområden, där man har ännu större behov av bilen. Då valde riksdagen att säga: Vi ska undersöka om man kan gå under minimiskattedirektivet.

Svaret på frågan om vi har lämnat in en ansökan är: Ja, det har vi gjort. Vi väntar fortfarande på godkännande från kommissionen och från de 27 medlemsländerna, som måste rösta ja till att Sverige får gå under minimiskattedirektivet.

För att vara konstruktiv säger jag så här: Nu har vi sänkt till miniminivån. Om det skulle visa sig att det drar ut väldigt mycket på tiden med att få besked och godkännanden från EU, är partierna då beredda att gå med på drivmedelskompensationen, som vi äger helt själva, som vi kan bestämma om i den här kammaren och som kommer ut direkt efter sommaren till dem som har drabbats av höga kostnader?

Det här är viktiga frågor. Priserna ökar ju för många grupper. Därför har vi gått fram med att kompensera de fattigaste barnfamiljerna och inte minst de mest utsatta pensionärerna, som också lyftes fram av Hannah Bergstedt. Det är en väldigt viktig fråga som jag verkligen hoppas kommer att skötas så snabbt som möjligt. Om man inte ska förbättra för pensionärerna nu i det här tuffa läget, med höjda priser på kaffe, tomater, drivmedel och el, funderar jag på när man egentligen ska göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi visar alltså att vi är beredda att gå fram med insatser för de skattesänkningar och kompensationer som är möjliga att göra. Människor ska inte behöva bära hela kostnaden för Putins krig mot Ukraina, som nu driver upp priserna enormt mycket.

Jag hade velat säga något om miljöpolitiken, men eftersom jag bara har tre sekunder kvar på min talartid får jag ta det i mitt nästa inlägg.


Anf. 23 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Ett tips i all välmening till finansministern är att inte klumpa ihop så många interpellationer till en debatt så att han inte hinner svara på de frågor som ställs. Min uppfattning är att det inte är bra att göra så, men det är min personliga reflektion.

Mikael Damberg hann inte svara på en av de centrala frågorna i denna interpellationsdebatt, nämligen vad alla de nya skatter som införts och alla de skatter som Mikael Damberg och hans regeringskompisar har sagt ska införa får för konsekvenser för svensk ekonomi.

Andra interpellanter har också varit inne på det, alltså vad alla nya skatter och alla hot om nya skatter som vi ännu inte fullt ut känner till får för konsekvenser för svenska hushålls ekonomi, för svenska företags konkurrenskraft och för den svenska forskningens innovationskraft.

När man plötsligt får sin verksamhet fördyrad, sin innovation bortbeskattad eller lever i stor osäkerhet om huruvida det är värt att satsa på något eller inte eftersom Mikael Damberg när som helst kan införa en ny skatt som sänker hela idén blir landet mindre konkurrenskraftigt och mindre kreativt, och det blir färre innovationer.

På vilket sätt kopplar Mikael Damberg sin destruktiva och skadliga skattepolitik till de svaga ekonomiska resultaten i Sverige?

Arbetslösheten i Sverige ligger kvar när den sjunker i EU. Den ligger på 7,7 procent i Sverige och 6,3 procent i EU. När vi i mars månad såg en nedåttrend i stora delar av Europa såg vi att svensk arbetslöshet låg fast. Om man analyserar arbetslöshetens sammansättning mer noggrant är den också problematisk på så sätt att den i allt större utsträckning består av människor har varit arbetslösa länge.

Här borde man stanna upp och fundera på vad den förda politiken betyder för dessa utfall.

Det är inte bara den svenska arbetslösheten som är mycket hög i en internationell jämförelse. Vi har också haft en av de sämsta ekonomiska utvecklingarna totalt sett sedan 2014. Det var professor Hassler som konstaterade att det svenska tillväxtundret innebar den svagaste tillväxten i hela Europeiska unionen - alltså den urstarka tillväxt som Mikael Damberg och hans företrädare brukade prata om.

Bränsleskatter, flygskatter, bolåneskatt, avvecklat reseavdrag, elektronikskatt och så vidare är inte det enda problemet. En rad nya skatter och skattehöjningar hotar: beredskapsskatt, höjd skatt på att driva företag, höjd ISK-skatt, höjd snusskatt, en engångsartikelskatt, som skulle slå mot alla små fik och restauranger, särskild skatt på skor och kläder och eventuellt återinförd förmögenhetsskatt. Dessutom vill man straffa alla bolånetagare ännu mer genom ett nedtrappat ränteavdrag. Även rutavdraget ska försämras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja, det är en lång rad skattehöjningar som har aviserats i partiordförande Magdalena Anderssons valmanifest. Mikael Damberg ska införa alla dessa skatter och samtidigt avveckla skyddsvallarna i de offentliga finanserna. Det kan bli en mycket giftig cocktail för svenska företag och svensk konkurrenskraft och för alla svenska hushåll.

Därtill lurar en mycket stor skattehöjning i vassen för de svenska hushållen om regeringen får fortsätta. Om man analyserar den socialdemokratiska rörelsen och tittar på dess olika delar och institutioner råder det inget tvivel om att det efter valet kommer att bli en fastighetsskatt. Det kommer att kosta många hushåll allt mellan 3 000 upp till 8 000 kronor i månaden för när regeringen efter valet har infört sin fastighetsskatt.

Ser Mikael Damberg någon koppling mellan den destruktiva skattepolitiken och de svaga ekonomiska resultaten?


Anf. 24 Jasmin Farid (M)

Fru talman! Vi ser att regeringens klimatpolitik slår mot jobb och tillväxt och gör det svårt för människor att få ihop livspusslet i sin vardag. Samtidigt har regeringen byggt upp ett kostnadsläge som måste finansieras. Det betyder att regeringen måste dra tillbaka utgiftshöjningarna. I stället väljer man att skruva upp skattenivåerna, vilket stoppar Sveriges tillväxt.

Det är svårt för mig att förstå Socialdemokraternas logik. Den som skjutsar sina barn till och från fritidsaktiviteter, kör sin äldre mor till läkaren, tar bilen för att storhandla till familjen eller kör sina morföräldrar till äldreboendet försöker få samhället att fungera. Skulle vi sätta stopp för detta slutar samhället att fungera och livskvaliteten skulle knappast bli bättre.

Vad händer om barnen inte kan gå på fritidsaktiviteter eller om man inte har möjlighet att köra mormor till läkaren? Vad blir Sverige då för land?

Jag förstår som sagt inte logiken. Man ska försöka maximera skattetrycket på allt man kan komma på så att människor inte kommer att ha råd att få ihop sin vardag. Jag tycker inte att det är fel att leva sitt liv och försöka göra rätt för sig.

Vi ser i dag att människor inte har råd på grund av skattetrycket. Hushållen blir ännu mer pressade, och det lönar sig snart inte att åka till jobbet. De skenande priserna på drivmedel är fruktansvärda. Det drabbar inte bara stadsbornas vardag. Det slår även hårt mot landsbygden och är orättvist mot dem som inte bor i en storstad.

För att säkra jobb, trygghet och människors hushållsekonomi behöver Sverige en ny regering. Tillväxt och hållbarhet behöver inte utesluta varandra. Moderaterna vill i stället bedriva en klimatpolitik som förenar minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt, bland annat genom att ställa om transportsektorn till ren el och hållbara biobränslen och ställa om industrin så att den kan bidra till minskade utsläpp och vara pådrivande för globala klimatinsatser.

Vi behöver inga fler plastpåseskatter. Jag förstår att detta inte är en viktig fråga för statsrådet, men det är ändå en symbolfråga när det gäller skattehöjningar.


Anf. 25 Kjell Jansson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det kom inget svar om bränslepriserna från finansministern. Jag förstår att det kan vara svårt att svara på just priserna för olja, men när det gäller skatterna förväntade jag mig ett svar.

Elpriset var också uppe i debatten. Att elpriserna skenar är ingen överraskning; det förstår alla normala människor som kan marknadsekonomi. Att stänga ned två kärnkraftsreaktorer i södra Sverige och i sin naivitet inbilla sig att man ska klara energiförsörjningen med vindkraft, som är helt väderberoende och ger ström om det blåser men inte för mycket, är horribelt. I stället får man köpa in oljekraft från Karlshamnsverket, 140 000 liter i timmen, och kolkraft från Polen och Tyskland, och så pratar man om grön omställning. Det är inget annat än brun omställning; det är en bluff.

Att ta bort den där tusendelen som Sverige släpper ut räddar inte världens klimat när Indien bygger 300 nya kolkraftverk och Kina 500. Det är ungefär som att brandkåren skulle åka och släcka en grill i stället för en stor skogsbrand.

När det gäller elpriset måste skatterna ned. I dag ökar statens intäkter från moms enormt. Med 6 procent i inflation får staten in väsentligt högre belopp i moms än de budgeterade 550 miljarderna. Här finns utrymme, om pengarna inte ska användas till annat.

Jag ska också ta upp en fråga som har med finansieringen av försvaret att göra, som vi är överens i kammaren om att stärka upp till 2 procent. Vi har i dag en biståndsbudget på 60 miljarder. Jag bad riksdagens utredningstjänst om en redovisning av vart pengarna tar vägen och fick det på 14 miljarder. Har finansministern koll på vart de andra 46 har tagit vägen? Att dessa 46 miljarder inte kan redovisas för mig som riksdagsledamot - lika mycket som hela rättsväsendet kostar årligen - är anmärkningsvärt.

Vet finansministern vart dessa pengar tar vägen? Jag fick ett diffust svar om att Sida disponerar dem, men det är inget svar på vart de tar vägen. Sida är en myndighet som administrerar bistånd och hjälpverksamhet. Det behövs säkert enormt mycket, i synnerhet i Ukrainaområdet, och då kan man ta av biståndet till humanitär hjälp, såsom tillfälliga bostäder, kläder, läkemedel etcetera, och till pansarskott.


Anf. 26 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Jag vill börja med att påminna Lars Beckman om att jag har suttit i den här riksdagen så länge att jag har varit med under alliansregeringens tid också. Och när det kommer till fastighetsskatten, som det talas om att den ska återkomma, vill jag bara påminna er om att Anders Borg, som då var finansminister, i efterhand har sagt att det kanske inte var så klokt att ta bort den skatten.

När man sitter i till exempel ett samarbete får man ibland ge sig. Den erfarenheten har också de som tillhör allianspartierna.

När det gäller förslaget om att sänka energiskatten till 5 kronor vid pump vill jag säga att kommissionen har föreslagit förändringar av detta fyra gånger och fått det nedröstat. Man ska alltså ha 27 medlemsländer med sig. Jag vet att det i denna debatt också har funnits människor som har suttit på departementssidan, och jag vet därför att denna kunskap finns. Sannolikheten för att detta går igenom är liten, även om vi nu har skickat in en ansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men då kan man lätt få intrycket att syftet med detta snarare är att hålla kvar en konflikt över valet än att faktiskt lösa de problem som hushållen står inför nu med de kostnader som de har. Det finns ju förslag som går att genomföra nu och som får effekt för hushållen, till skillnad från det som med stor sannolikhet inte går igenom, åtminstone om vi ska utgå från hur det har sett ut tidigare.

Jag kan inte låta bli att fundera på en sak. Tror ni verkligen inte att klimateffekterna kommer att påverka oss alls? Översvämningar och torka påverkar redan nu våra företag i Sverige. Ska vi fortsätta att blunda för det som faktiskt händer kommer detta slutligen att få ännu värre konsekvenser. De ger stort mänskligt lidande, och de ger också effekter för svensk ekonomi.


Anf. 27 Lars Beckman (M)

Fru talman! Det är väl bra att Hannah Bergstedt är tydlig när finansministern inte är det. Fastighetsskatten kommer att återinföras med Socialdemokraterna. På något annat sätt går det inte att tolka hennes inlägg. Men det är ett klart och tydligt besked till Sveriges villaägare och fritidshusägare.

Fru talman! Vad innebär Dambergtillägget för en person som tankar en bil? Det innebär ungefär 700 kronor. Skillnaden i pris mellan 2014 och i år är ungefär 700 kronor per tank. Om man tankar en gång i veckan innebär det ungefär 36 000 kronor per år. Det är Dambergtillägget.

Det vore nu välkommet om finansministern berättar hur mycket mer som Dambergtillägget kommer att höjas. 36 000 kronor är mycket för ett pensionärspar som bor i Boden. De kanske åker till graven i Råneå, de kanske hälsar på dottern i Unbyn och de kanske åker till ögonkliniken i Piteå. Då blir det fort så att man tankar en gång i veckan. För detta pensionärspar i Boden innebär Dambergtillägget en skillnad på 36 700 kronor om man jämför 2014 med 2022.

Då är det rimligt att svara på Kjell Janssons fråga: Hur mycket mer tänker finansministern tillsammans med samarbetspartierna höja skatten på drivmedel?

Jag tror att väljarna kommer ihåg 2014 års besked från dåvarande finansministern Magdalena Andersson. Hon sa då rätt in i kameran: Vi har ingen anledning att höja skatten på drivmedel.

Vi kan nu konstatera att det skiljer 700 kronor per tank i dag jämfört med 2014. Hur mycket högre kommer Dambergtillägget att bli?


Anf. 28 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Nej, det blir ingen fastighetsskatt. Det har vi sagt hundra gånger i den här talarstolen. Dessutom var det en referens till vad en tidigare moderat rikspolitiker hade sagt om hur man avskaffade fastighetsskatten. Men det är en annan fråga.

När vi talar om frågan om drivmedel är jag den finansminister som har sänkt skatten med 1,80 vid pump den 1 maj. Jag föreslår också en drivmedelskompensation på 1 000 kronor per bil och på 1 500 kronor i stödområden. Jag har gått in med en ansökan till EU om det är möjligt att gå under EU:s miniminivåbeskattning. Vi får se vad det landar i. Vi har nämligen en exceptionell situation just nu därför att ett krig har drivit upp världsmarknadspriserna till nivåer som vi aldrig har sett förut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men detta innebär inte att man kan vifta bort klimatfrågan. Det spelar ingen roll om vi står för en tusendel av utsläppen globalt, och det sägs att vi inte ska hålla på med det där. Det är en farlig politik som gör oss mer beroende av olja och gas, som inte ställer om till förnybara drivmedel och som låser fast svenska folket i ett beroende som kan bli väldigt kostsamt inte bara ekonomiskt utan också säkerhetspolitiskt.

Vi genomför nu en skattesänkning när det gäller reseavdraget, som vi har föreslagit, och som kostar 4,3 miljarder kronor. Vi höjer ersättningen per mil från 18,50 till 25 kronor milen. Det är den största höjningen som har genomförts på decennier i Sverige. Vi gör det också med en glesbygdseffekt som Landsbygdskommittén har föreslagit. Alla partier var med på att man skulle ha ett avståndsbaserat system i stället. Det är jag som lägger fram detta förslag för att människor behöver bilen i Sverige för att kunna pendla till och från jobbet.

Våra styrmedel har också spelat roll. Vi har sett minskade utsläpp från transportsektorn. Det hade inte varit möjligt utan styrmedel. Det är ingen slump att Sverige har den största nybilsförsäljningen av elbilar i hela EU. Det går mycket snabbare än prognoserna därför att vi har orkat med ekonomiska styrmedel, något som Moderaterna har motarbetat.

Detta är vägen framåt, att också orka jobba med att ställa om så att vi minskar vårt beroende av olja och gas och ser till att vi ökar antalet elbilar men också att vi har en ännu större produktion av biodrivmedel i Sverige som gör att vi kan använda inte minst vår svenska skog i större utsträckning för att också producera drivmedel. Det är vägen framåt, både för att minska kostnaderna på sikt för svenska konsumenter och löntagare och för att minska vårt beroende av rysk olja och gas.

Att tillsammans med Sverigedemokraterna montera ned svensk miljöpolitik tror jag blir väldigt kostsamt också för svenska konsumenter. Detta är en politik som måste hänga ihop.

När man tittar på den ekonomiska återhämtningen efter pandemin är Sverige ett av de länder som har återhämtat sig snabbt. Vi fick inte en så stor dipp, vi ser en fortsatt ökad sysselsättning, vi ser en minskad arbetslöshet och vi har nu den högsta sysselsättningsgraden i Sverige på 30 år. Det är inte ett så dåligt betyg för den ekonomiska politiken.


Anf. 29 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Finansminister Mikael Damberg berömmer sig för den ekonomiska politiken. De pensionärer som nu får möta skenande priser i butikerna, alla familjer som är beroende av bilen och alla de företag som nu ser sin export och därmed konkurrenskraft försvagas genom alla höjda priser är inte lika övertygade som finansministern om finansministerns förträfflighet när det gäller den ekonomiska politiken. Även mer objektiva utvärderingsgrunder än människors uppfattningar pekar på det misslyckande som Mikael Damberg står för. När arbetslösheten i Europa vänder nedåt ligger den svenska arbetslösheten kvar på höga nivåer, och allt fler av de arbetslösa har varit arbetslösa länge. Mikael Dambergs jobb- och arbetsmarknadspolitik fungerar inte.

Sverige är bland de länder i EU som har haft den sämsta ekonomiska utvecklingen i hela EU sedan 2014. Det går dåligt för jobben, och det går dåligt för tillväxten. Det beror på att Mikael Damberg för en dålig politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det blir ingen fastighetsskatt, säger Mikael Damberg. Sverige ska aldrig gå med i Nato, åtminstone inte så länge jag är försvarsminister, sa vår - just det - försvarsminister. I dag meddelade samma minister att ett svenskt Natomedlemskap är bra för den nordiska säkerheten.

Om man förespråkar tillfälliga uppehållstillstånd är man inte längre människa, sa Morgan Johansson. Sedan införde han tillfälliga uppehållstillstånd och sa att det var att ta ansvar för Sverige.

Vi kommer inte att höja skatten på bensin och diesel, sa Magdalena Andersson. Vad som hände sedan vet ju alla.

I dag har Mikael Damberg sagt: Vi ska inte återinföra fastighetsskatten. Det får väl nästan ses som ett löfte om att den kommer direkt efter valet.


Anf. 30 Jasmin Farid (M)

Fru talman! Regeringen styr landet med symbolpolitik. Exempel på det, som vi har debatterat här, är plastpåseskatten som har en väldigt begränsad miljönytta. På planeringsstadiet pratas det om att det ska bli skatt på takeaway som kaffekoppar och lunchlådor och skatt på kläder och skor.

Att helt gå över till pappersbaserade livsmedelsbehållare försämrar livsmedlets hållbarhet, vilket också skulle öka matsvinnet och därmed också klimatpåverkan. Klimatskatt på kläder och skor innebär att svenska företag och jobb går förlorade samtidigt som miljöeffekterna är väldigt diffusa. Trots att statens utredning har konstaterat att 84 procent av alla kläder och skor som säljs i Sverige inte innehåller de kemikalier som ska beskattas kommer samtliga kläd- och skohandlare att drabbas.

I ett läge där svenska företag kämpar för att kunna resa sig efter coronakrisen planerar regeringen att dela ut en ny skattesmäll. Det är företagsfientlig politik som kommer att sänka företagen och den svenska tillväxten.

Vi behöver ett stopp för de här planerade skattehöjningarna som statsrådet behöver vara ärlig med. Det ska löna sig att arbeta och ta sig till jobbet. Vi ska inte bestraffas för att vi har fritidsaktiviteter, vill hälsa på mormor eller gå och handla.

Moderaterna sänker skatten på arbete så att fler kan arbeta och betala skatt. Vi förenklar momsregler, sänker skatten på drivmedel, säkrar tillväxten och gör rätt satsningar för att göra det lönsamt att vara klimateffektiv.

Det är tydligt att Sverige behöver ny politik som styr landet och som inte stryper tillväxten och klimatarbetet med ytterligare skatter.


Anf. 31 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Att ställa om fordonsflottan behöver inte riksdagen göra. Det sköter marknaden om. Den som inte bygger en miljövänlig bil i dag får inte sälja någon bil. Så fungerar det. Så pass medvetna är folk.

Folk förstår det här väldigt bra utan att vi behöver lägga straffskatter på dem som åker bensin- och dieselbilar. Det måste många göra, för det finns fortfarande inte möjlighet att ladda eftersom de som har tillverkat bilarna inte har tagit ansvar för att bygga laddstationer. De som tillverkar diesel- och bensinbilar har ändå vetat att det finns bensinstationer där man kan tanka. Men det samspelet finns inte när det gäller elbilarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då skriker man på politiken att politiken måste bygga laddstationer. Det är att sätta hela marknadsekonomin ur spel, anser jag. Man måste ta ansvar för hela kedjan i det man tillverkar, och det görs inte i dag. Jag tycker att bilindustrin bör få en tydlig signal från både regering och riksdag om det.

När det gäller miljöfrågan finns det en garant för bra miljö, nämligen stärkt äganderätt. Det är grunden för en bra miljö. Äger du din mark vårdar du dina hemman och det du äger, och du har det fint och rent och snyggt. Så fungerar det.

Finansministern deklarerar också tydligt att det inte kommer att återinföras någon fastighetsskatt. Det tar vi som ett löfte. Vi får se om det gäller. Hur blir det med förmögenhetsskatten? Kommer finansministern att införa den i stället? Den är i princip lika skadlig, för den drabbar också villa- och bostadsrättsägare och alla som äger någonting, även dem som äger kapital.

Slutligen har jag inte fått något svar på var de 46 biståndsmiljarderna tar vägen. Jag vet inte vem jag ska fråga, om jag ska fråga gud om det eller om jag ska fortsätta med riksdagens utredningstjänst.


Anf. 32 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Att debattera skatter med moderater är ganska förutsägbart. Eftersom ni inte har några ambitioner för välfärdsfinansiering finns det alltid ytterligare skatter att sänka.

Det kanske funkar i ett annat läge där vi inte hade gått igenom en pandemi. Men nu är sjukvården väldigt pressad, och de anställda i sjukvården känner att de inte har de arbetsvillkor som faktiskt krävs. Vi har en skola i dag som är väldigt ojämlik. Det krävs att vi tar tillbaka den demokratiska kontrollen och gör ytterligare satsningar på att öka likvärdigheten och se till att alla skolor håller hög kvalitet.

Vi har äldreomsorgen, där vi får allt fler äldre som kommer att behöva vård och omsorg. Det är en samhällsuppgift.

Vi har hela utbyggnaden av försvaret och även utbyggnaden av polisen, som kommer att behöva fortsätta för att öka tryggheten i vårt land.

Allt det här betalas med skatter. Det är ingen annan som betalar de här utgifterna. Om Moderaterna verkligen vill gå till val på långa listor över alla skatter som ni vill sänka blir det därför väldigt intressant att se vad ni ska ta bort.

Jag misstänker att de första som får börja betala Moderaternas skattesänkningar är Sveriges pensionärer. Nu har ni ju presenterat ett förslag som i princip ger hälften så mycket i år som det förslag som vi har lagt på riksdagens bord. Vi har lagt ett förslag om 1 000 kronor mer efter skatt till alla dem som har en väldigt låg pension.

Det förslag som nu ligger på bordet är ungefär hälften så mycket och längre bort, osäkert när. Det är klart att de pensionärer som lyssnar på de här debatterna undrar vad som händer med deras ekonomi när priserna stiger efter Rysslands krig.

Vårt besked är att vi kan förbättra för pensionärerna, och vi kan göra det snart. Men då gäller det att rösta för det förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:472 Skattehöjningar

av Kjell Jansson (M)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Den här våren presenterar Socialdemokraterna den sista budgeten för mandatperioden. Det kan därför vara på sin plats att summera vad som har hänt och vad som är resultatet av dessa åtta år med socialdemokratiskt styre.

Vid sidan av bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU och rekord i dödsskjutningar har regeringen sannolikt också slagit rekord i skattehöjningar. De har gjort det oerhört dyrt att vara svensk. Särskilt dyrt har det blivit för de svenskar som är beroende av bilen för att klara sin vardag.

Nedan följer några exempel över fördyringar för bilburna svenskar:

  • Höjd bensinskatt, inklusive indexeringen.
  • Höjd fordonsskatt för lätta fordon.
  • Höjd skatt på tjänstebilar.
  • Malus - förhöjd fordonsskatt för nya bilar.
  • Lägre skattebefrielse för vissa biodrivmedel.
  • Ändrad beräkning av bilförmån - dyrare. 

Min fråga till finansminister Mikael Damberg lyder:

 

Ämnar ministern fortsatt höja eller införa än fler skatter som gör det ännu dyrare att vara beroende av bilen om Socialdemokraterna får förnyat förtroende i höst?

Besvarades tillsammans med