Skattehöjningar som drabbar landsbygden

Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig dels på vilket sätt landsbygden kompenseras när bensin- och dieselskatten höjs, dels hur bensin- och dieselpriset påverkas av indexeringen i framtiden.

Gunilla Nordgren har frågat mig om jag är beredd att lägga fram förslag för att kompensera dem som bor och verkar på landsbygden för ökade kostnader, till exempel för höjd skatt på bensin och dieselbränsle.

Staten har för närvarande ett stort budgetunderskott. Genom att höja skatten på drivmedel kan vi finansiera viktiga reformer och samtidigt stärka skattesystemets klimatstyrande effekt. Vi höjer energiskatten för att kunna satsa på till exempel järnväg och annan infrastruktur.

Förutom satsningarna på järnvägen kommer också andra investeringar att genomföras, bland annat inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen. Programmen omfattar bland annat satsningar på innovation, företagande, bredband, hållbara transporter och service. Insatserna kommer att ha stor betydelse för att stärka landsbygdens förutsättningar för hållbar tillväxt. Regeringen investerar också i en utbyggnad av högskolor i hela landet.

Helena Bouveng skriver i sin interpellation att skatterna enligt promemorian kommer att höjas med index varje år efter 2017. Eftersom det var 20 år sedan bestämmelsen om indexering av energi- och koldioxidskattesatserna på bränslen infördes utgår jag från att Helena Bouveng egentligen avser förslaget om att skattesatserna på bensin och dieselbränsle, utöver indexeringen, också ska räknas om utifrån bnp-utvecklingen. Detta gör att hennes räkneexempel inte är relevant.

Herr talman! Den rödgröna regeringen har aviserat en rejäl skattehöjning på bensin och diesel. Nästa år kommer bensinskatten att höjas med 44 öre per liter och dieselskatten med 48 öre per liter. Enligt regeringens beräkningar ska detta ge statskassan ett tillskott på 4 miljarder, pengar som bland annat används för att höja a-kassan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Alliansen har länge varnat för att en höjning av dessa skatter kommer att slå hårt mot både landsbygd och glesbygd, där avstånden är långa och man inte har något annat val än att ta bilen till jobbet, affären och barnens fritidsaktiviteter. Jag som kommer från ett landsbygds- och glesbygdslän, Jönköpings län, har den senaste tiden fått väldigt många telefonsamtal och upprörda mejl. Inte minst barnfamiljer oroas över om de ska ha råd att bo kvar där de bor. Det är barnfamiljer som inte bara har många mil per dag att köra till jobbet utan också en hel del körande för att deras barn ska ha vettiga fritidsaktiviteter. Redan i dag trollar man med knäna för att vardagspusslet med hämtning och lämning ska fungera. Man vill att ens barn ska få hålla på med sina intressen. Men nu ställer man sig naturligtvis frågan om plånboken kommer att klara av detta i framtiden.

Herr talman! Regeringen menar att man ska använda pengarna till att satsa på förbättrad kollektivtrafik. Handen på hjärtat - varken finansministern, jag eller de som bor på landsbygden tror att detta är möjligt. Det kommer inte helt plötsligt att finnas fler länsbussar som går från Kvillsfors till Vetlanda. Som kommunpolitiker i Vetlanda vet jag att det helt enkelt blir för få bussturer för att det kollektiva åkandet ska få något fotfäste. Inte ens i centrala stadskärnan var detta möjligt. Nej, finansministern, det är helt enkelt de som redan bor i större städer, med nära tillgång till tunnelbana och annan kollektivtrafik, som möjligtvis kommer att märka någon skillnad. För lands- och glesbygdsborna är det rätt upp och ned en kostnadshöjning för att kunna ta sig fram och tillbaka till jobbet, affären och fritidsaktiviteterna.

Regeringen och dess landsbygdsminister säger att hela landet ska leva, men hur rimmar detta med denna skattechock för alla som är beroende av bilen i sina dagliga gärningar, oavsett om det gäller arbetspendling, företagande eller skjutsande av barn? För människor som bor ute på landsbygden finns det inga andra alternativ än just bilen. Regeringen tar helt enkelt pengar från landsbygden och ger till storstaden. Det blir landsbygden som får betala den höjda a-kassan, samtidigt som landsbygden riskerar att utarmas ännu mer.

Därför vill jag återigen fråga finansministern på vilket sätt hon kommer att kompensera gles- och landsbygdsborna för denna skattechock. Jag vill också fråga finansministern om hon delar min oro för att landsbygden utarmas på jobb, tillväxt och boende.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret, som jag dock inte kan vara särskilt nöjd med. Jag har inte fått svar på min fråga om finansministern är beredd att kompensera dem som bor och verkar på landsbygden för de ökade kostnader som en höjning av bensin- och dieselskatten innebär. Eller ska jag tolka icke-svaret som ett nej? I så fall är jag naturligtvis inte nöjd med det heller.

I svaret talar finansministern om satsningar inom landsbygdsprogrammet. Jag antar att finansministern bland annat tänker på utbyggnaden av bredband, vilket är en av många åtgärder som behövs för att stötta och verka för en levande landsbygd. Men det har kanske inte så mycket med bensinskatten att göra.

Finansministern menar att denna skattehöjning ska ge 4 miljarder, som ska finansiera viktiga reformer. Men medan till exempel satsningar på infrastruktur tar tid träder den här skattehöjningen i kraft redan den 1 januari 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sägs även i svaret att skattesystemet har en klimatstyrande effekt. Jag antar att man menar att utsläppen ska minska, vilket är bra för miljön och bidrar till inbromsning av temperaturhöjningen. Men skatterna styr nog inte klimatet.

Herr talman! Olika uttalanden har gjorts av finansministern vad gäller höjningen av bensinskatten. Ett av dem är att orsaken till höjningen är ett sjunkande oljepris. Då vill jag fråga: Är det så att man kan tänka sig att sänka skatten på bensin och diesel om oljepriset skulle stiga? Jag hade blivit glad om svaret blev ja. Även om jag är en positivt lagd person tror jag dock inte att jag får det svaret, men jag blir gärna överraskad.

I valrörelsen sa Socialdemokraterna att man inte ville höja bensinskatten. Jag citerar ur vad massmedierna skrev efter ekonomidebatten i augusti 2014: "Ekonomidebatten började högoktanigt. Bensinpriset drog direkt upp engagemanget. - - - Samtliga partiers företrädare fick gissa vad en liter 95-oktanig bensin kostar . Både Magdalena Andersson, S, och Anders Borg, M, lovade att det inte blir någon höjd bensinskatt. - Jag tänker låta priserna vara. Det är dyrt nog för dem som bor i glesbygden, säger finansminister Anders Borg, M.

Miljöpartiet ville däremot se en prishöjning på 70 öre litern. - - - Socialdemokraterna vill inte heller höja bensinskatten.

- Det är jättedyrt att tanka bensin som det är, vi ser inget behov av att höja bensinskatten. Däremot vill vi införa en miljöbilsbudget, säger Magdalena Andersson, S."

Det är uppenbart att detta är en eftergift till Miljöpartiet. Vi kanske ska vara tacksamma för att det stannar vid 44 öre, exklusive moms, och 50 öre med moms.

Finansministern hänvisar i sitt svar till regionalfondsprogrammen. Problemet är bara att byggande av infrastruktur tar tid, och under tiden får de personer som bor på landsbygden betala ett högre pris. Det saknas buss och tåg. Statliga företag lägger ned sina lokalkontor. Lanthandlare försvinner och så vidare.

Vad säger finansministern till alla som bor på landsbygden? Vad säger hon till alla föräldrar som skjutsar sina barn till förskolan, aktiviteter, fotbollsmatcher och kanske till ridskolan, för att anknyta till en tidigare debatt? Vad säger finansministern till dem som får längre pendlingsavstånd till sina arbeten på grund av att statliga myndigheter lägger ned sina lokalkontor? Vad säger finansministern till dem som får längre avstånd till matbutiken?

De ökade kostnaderna ska dessutom tas av inkomsten efter skatt. Det kan faktiskt i förlängningen vara så att föräldrar tvingas säga nej till sina barn eller flytta från landsbygden.

Herr talman! Det har hänt något dramatiskt under det här året. Framför allt har det accentuerats under hösten. Oljepriset har fallit dramatiskt. Det föll med hela 50 procent. Det är klart att det påverkar vilken politik som regeringen bör föra och vilken som är lämplig att föra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att höja bensinskatten när bensinpriset var mycket högt tyckte jag inte var någon bra idé. Men nu har oljepriset och även bensinpriset sjunkit. Det är utifrån den utgångspunkten man ska se eventuella kostnadsökningar för personer som åker bil. Det är utifrån ett lägre bensinpris än det har varit tidigare.

För att upprätthålla omställningen och omställningstrycket är det viktigt att det finns ekonomiska styrmedel. Det brukar även moderater tycka. Det var också därför, antar jag, som den tidigare moderata regeringen höjde bensinskatten trots att man inte hade sagt det inför valet.

Men detta är ett förslag från den här regeringen för att minska transporternas klimatpåverkan. Den hade annars riskerat att öka med det låga oljepriset, som sedan innebär lägre bensin- och dieselpris.

Vilka andra förslag har Moderaterna? Jag tror att vi är eniga om att vi behöver minska transporternas klimatpåverkan. Jag är naturligtvis intresserad av att höra vilka förslag Moderaterna har för att minska klimatpåverkan från transporterna.

Jag uppskattar verkligen det engagemang som finns hos både Helena Bouveng och Gunilla Nordgren vad gäller möjligheten att leva, bo och verka i hela landet. Det är en fråga som också engagerar mig och hela regeringen. Regeringen har vidtagit åtgärder för att på olika sätt förbättra möjligheterna att leva och bo på landsbygd och i glesbygd. Bland annat är de program som finns, landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen, viktiga. Det handlar bland annat om stöd till service men också om utbyggnad av bredband, som vi vet är otroligt centralt för att man ska kunna verka och arbeta i glesbygd.

Det finns andra politikområden som spelar roll. Till exempel har vi ett kommunalt skatteutjämningssystem som är centralt för möjligheten för de mer glesbefolkade kommunerna att upprätthålla god service.

Här har den tidigare moderatledda regeringen föreslagit ett särskilt stöd för tätbefolkade kommuner via en extra, som man kallar den, tillväxtmiljard i det kommunala utjämningssystemet. Först var alla partier överens om ett kommunalt utjämningssystem. Sedan kom den moderatledda regeringen och sa: Nja, vi ska nog lägga lite extra pengar på just de kommuner som är tätbefolkade.

Jag undrar lite hur det rimmar med Helena Bouvengs och Gunilla Nordgrens engagemang i glesbygden. Regeringen har nu föreslagit att man ska återgå till det kommunala utjämningssystem som vi alla var överens om. Då kanske Gunilla Nordgren och Helena Bouveng tycker att det är en ganska bra idé.

Vad gäller lokalkontoren är det en process som har pågått under en lång tid. Den tidigare borgerliga regeringen gjorde tyvärr inte någonting. Den här regeringen har nu gett Statskontoret ett uppdrag att se hur man kan ge de myndigheterna bättre stöd i hur de ska tänka när de organiserar sin verksamhet. Det betyder att vi i den här frågan faktiskt redan har gjort mer än vad den borgerliga regeringen gjorde på åtta år.

Herr talman! Socialdemokraterna lovade de facto i valet, precis som min kollega Gunilla citerade, att inte höja bensinskatten utöver de indexökningar som sker varje år, oavsett om det är fallande eller ökande oljepriser. Vi vet inte heller hur priserna kommer att se ut i framtiden - eller hur? Men efter valet kom det helt andra besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt vårpropositionen ska den höjas med 44 öre vid årsskiftet, vilket i princip innebär att det blir en höjning med 55 öre. Det är ännu ett i raden av alla löftesbrott från denna rödgröna regering. Regeringen får kritik till och med av tidigare socialdemokratiska statsråd för just löftesbrott. Att slira på löften är ingen framgångsfaktor. Regeringen berättade nämligen inte hela sanningen om skattehöjningarna. Enligt förslaget kommer bensin- och dieselskatterna att höjas inte bara utifrån index utan också utifrån bnp varje år. Detta sker utan att ett beslut måste fattas av riksdagen, vilket bara det har ifrågasatts. Det har ifrågasatts om det är rätt och riktigt ur en konstitutionell synvinkel. Man etablerar helt enkelt ett system för automatisk skattehöjning utan att beslut behöver fattas av riksdagen. En extra höjning med 2 procent innebär att skatten blir 50 procent högre efter 20 år utan att beslut fattas här.

Herr talman! Från och med 2017 vill regeringen att indexuppräkningen av skatten på bensin och diesel ska plussas på med 2 procentenheter. Det är 2 procentenheter som ska avspegla bnp-utvecklingen. Det är något som bland annat Konjunkturinstitutet anser är ett feltänk och inte heller rimligt. Man säger: Bnp kan bara öka för att den arbetsföra befolkningen ökar. Det är inte rimligt att skattesatserna ska påverkas av befolkningstillväxten.

Energimyndigheten efterlyser en analys av förslagets fördelningseffekter. Man säger: Det är för det första inte givet att alla har en inkomstutveckling som följer bnp, och för det andra kan förslaget påverka låginkomsttagare och glesbygdsbor i större omfattning än andra.

Min fråga till finansministern är om hon tycker att det är rätt och riktigt att låginkomsttagare och glesbygdsbor ska bekosta höjningarna i a-kassan. Vad är finansministerns besked till de löntagare som inte har en inkomstutveckling som följer bnp?

Herr talman! Jag får upprepa min fråga: Är finansministern beredd att sänka skatten om oljepriset skulle gå upp?

Priset på bensin har väl i och för sig inte gått ned med 50 procent. Jag vet inte exakt hur mycket det har gått ned, men inte har det gått ned med 50 procent i alla fall.

Finansministern pratar om landsbygdsprogrammet. Jag var också inne på det. Men problemet är att de grejerna tar tid att genomföra, och de som bor på landet drabbas av kostnadshöjningarna den 1 januari. Landsbygden behöver fler jobb, inte höjd bensinskatt.

Jag vill också vända mig mot det här med skatteutjämningssystemet. Jag är från södra delen av Sverige, vilket framgår. Lomma och Vellinge är inte särskilt tätt befolkade. De drabbas av den här miljarden. Vad jag har emot den är att man gör detta med väldigt kort varsel.

Människorna som bor på landsbygden har inga alternativ. Det går ingen buss. Det går inget tåg. De är tvungna att ta bilen. Det är bra att fler har möjlighet att åka kollektivt, men då krävs det att det finns ett alternativ.

Vi var inne på miljömålspremier, men bensinskattehöjningen drabbar även biodrivmedel, det vill säga miljönyttan blir inte så stor som den skulle kunna vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har en fråga. Man skulle kunna höja reseavdraget. Man skulle kunna utforma ett reseavdrag som är till för de människor som bor där det faktiskt inte finns alternativ. Det är ett sätt att försöka kompensera dem som bor på ställen utan alternativ. De kan vänta på bredband, och de kan vänta på bättre service. Men de drabbas av kostnaderna från dag ett.

Min fråga är: Skulle ett differentierat reseavdrag kunna vara någonting? Är det någonting som finansministern och regeringen skulle kunna tänka sig att titta på?

Herr talman! Ursäkta, Gunilla Nordgren - jag missade att svara på om vi ska sänka skatten när oljepriset går upp, eller om oljepriset går upp. Prognosen är att vi kommer att ha ett lågt oljepris under en ganska lång period. Det är de bedömningar som de flesta bedömare gör framöver. Det är också så som marknaden har prisat in det. Bedömningen är alltså att det kommer att vara ett lågt oljepris under en ganska lång period. Om det sedan skulle hända någonting får vi naturligtvis återvända till frågan.

Det är dock viktigt att ha med sig just detta att bedömningen är att oljepriset kommer att fortsätta vara lågt. Det är också mot den bakgrunden man ska se denna skattehöjning. Det kommer att bli dyrare att köra bil än det var för ett år sedan, men inte alls i den nivå som skatten förändras utan betydligt mindre.

Helena Bouveng var kritisk till indexeringen; hon verkar vara principiellt emot indexeringar. Jag undrar om Helena Bouveng också är kritisk till indexeringen av brytpunkten. Det är en annan indexering som finns i skattesystemet. Jag undrar om hon bara är för indexeringar som sänker skatten och är emot indexeringar som påverkar skatteintäkterna på ett positivt sätt. Eller finns det någon annan princip som Helena Bouveng har i frågan?

Om vi ser på reseavdraget är det en inte ointressant fråga som Gunilla Nordgren ställer vad gäller avdragets konstruktion. En fråga som har varit uppe i debatten och något som även finns i Norge är ett avståndsbaserat reseavdrag, som skulle kunna gynna personer som bor i glesbygd och som har lite längre väg att resa till jobbet. Om Moderaterna är intresserade av att diskutera frågan är jag öppen för diskussion om ett avståndsbaserat reseavdrag. Det skulle också vara intressant att se lite grann hur det har fungerat i Norge, där det har funnits ett sådant avdrag under en period. Det skulle kunna vara någonting som vore bra för personer som bor i glesbygd.

Det är intressant att höra att Gunilla Nordgren försvarar den miljard som i huvudsak går till moderatstyrda kommuner här i Stockholms län. Men den går också till några moderatstyrda kommuner i Skåne. Det är roligt att någon står upp för Lomma och Vellinge. Jag hoppas att alla som sitter och tittar och lyssnar på debatten hör att det är Lomma och Vellinge som är de glesbygdskommuner som Moderaterna nu bekymrar sig för. De tycker att det är viktigt att det ska gå ett särskilt stöd till dessa kommuner och till kommuner i Stockholms län. Jag tror att de åhörare vi har i Vilhelmina, Sveg, Kiruna, Umeå, Luleå och en rad andra kommuner noterar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Finansministern efterfrågade i sitt förra inlägg Alliansens tankar om hur vi kan göra någonting åt klimatet. Jag kan bara konstatera att sedan 2006 har personbilarnas totala utsläpp av växthusgaser minskat med 14 procent trots en ökad trafik - detta för att vi i Alliansen ville stimulera till en mer klimatsmart fordonspark, och inte straffa dem som dagligdags är beroende av en bil. Det ska med teknisk utveckling vara möjligt att bo och leva i hela landet och att bedriva företag i ett glesbefolkat land samtidigt som utsläppen minskar. Det tycker vi är en smartare väg att gå framåt.

Den dramatiska höjningen innebär inte bara en inskränkt frihet för människor att välja var man bor. Den innebär också att företag ute på landsbygden förlorar i konkurrenskraft, och den riskerar att leda till färre jobb ute på landsbygden. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder samtidigt som vi redan i dag har världens högsta bensinskatt.

Regeringen och finansministern skyller höjningarna på sitt samarbetsparti, Miljöpartiet, som sedan länge är kända för att vara landsbygdsfientliga. Jag undrar om finansministern delar denna landsbygdsfientlighet. Kan finansministern garantera att landsbygden inte utsätts för fler löftesbrott under den kommande perioden? Återigen: Vad säger finansministern till de inkomsttagare som oftast berörs, som bor ute på landsbygden och som inte följer en inkomstutveckling på bnp på 2 procent?

Herr talman! Då får vi se. Det är riktigt att prognosen är ett lågt pris. Men jag kommer nog att ställa frågan när oljepriset går upp.

När det gäller reseavdraget är avstånd en sak. Men man behöver titta på innehållet och se om det finns alternativ. Detta gäller inte bara glesbygd, utan det gäller även landsbygd. Jag försvarar inte det nya förslaget om inkomstskatteutjämningen. Jag sa att det inte bara är tätbefolkade kommuner som drabbas. Vellinge och Lomma är inte särskilt tätbefolkade på det sättet.

Jag tycker att det är skrämmande att man bara pratar glesbygd. Jag bor själv på landet. Jag bor inte alls särskilt långt från närmaste tätort, men någon buss går inte. Den bara finns inte. Som Helena var inne på är det för få människor som åker per tur. Jag tycker att det är bra att det blir en öppning för att titta på reseavdraget. Men jag skulle vilja göra tillägget att det inte bara handlar om avståndet. Man ska kunna titta på om det över huvud taget finns något alternativ. Människor kan inte traska iväg med två ungar i åtta kilometer i regn och storm där det inte ens finns någon gång- och cykelväg. Det har inte bara med avstånd att göra, utan det handlar om huruvida det över huvud taget finns någon buss, något tåg eller så.

Till slut vill jag tacka för en bra debatt, och jag ser fram emot lite konstruktiva förslag när det gäller reseavdraget.

Herr talman! Helena Bouveng undrar hur människor som bor på landsbygden ska kompenseras. Då vill jag påpeka att oljepriset har fallit och att det är betydligt billigare att köra bil i dag än det var för ett år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Medan Moderaterna satt och styrde Finansdepartementet fördubblades oljepriset. Jag minns inte att man hade någon särskild kompensation till människor i glesbygden då. Det måste ju ha påverkat deras kostnader betydligt mer än den förändring som vi nu föreslår.

Jag uppskattar det engagemang som finns här i kammaren för glesbygdens och landsbygdens utveckling. Jag tycker ofta att jag möter det i debatterna. Jag tror att det är en styrka för Sverige att det finns så många riksdagsledamöter som är engagerade i utvecklingen. Det gäller också regeringen. Vi tycker att detta är en viktig fråga. Därför tillsätter också landsbygdsminister Sven-Erik Bucht en stor parlamentarisk utredning om hur vi kan stärka utvecklingen i hela landet.

Sverige är ett stort land. Jag tycker att det är viktigt att det finns goda förutsättningar att leva och bo i våra storstäder. Om människor vill flytta till storstäderna ska det finnas möjlighet att göra det. Det är därför vi går fram med ett stort paket för att stärka nybyggnationen. Det råder i och för sig bostadsbrist i många kommuner runt om i Sverige, så detta kommer att stötta kommuner i hela Sverige men även i våra tillväxtregioner.

Därutöver är det viktigt att det finns goda förutsättningar att leva och bo även i vår glesbygd och att människor som vill bo i glesbygden ska ha möjlighet att göra det. Man ska kunna bo kvar, och man ska kunna ha möjlighet att flytta till glesbygden. Vi såg på nyheterna så sent som i dag att det finns ett ökande intresse bland till exempel unga akademiker för att bosätta sig utanför storstäderna. Jag tror att detta är en positiv utveckling som kommer att stärka Sveriges långsiktiga tillväxt.

Överläggningen var härmed avslutad.