Skatt på trafikförsäkringspremie

Fru talman! Raimo Pärssinen har frågat mig vilka förändringar jag avser att vidta beträffande skatten på trafikförsäkringspremier. Vidare har Raimo Pärssinen frågat om jag avser att bättre bereda skatteförändringar och att se över tillsättandet av statliga utredningar än vad som enligt Raimo Pärssinens uppfattning gjordes inför tillsättandet av Trafikförsäkringsutredningen. Trafikförsäkringsutredningen tillsattes för att regeringen dels ville undersöka möjligheten att låta trafiken bära större delen av sina egna kostnader, dels önskade utreda hur en sådan överföring skulle kunna konstrueras. I huvudsak avsågs att utreda hur kostnaderna för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning skulle kunna överföras till trafikförsäkringen. Trafikförsäkringsutredningen lämnade också ett förslag till hur en överföring av dessa kostnader till trafikförsäkringen skulle kunna genomföras. Utredningen bedömde att trafikförsäkringspremien vid en överföring skulle stiga med drygt 70 procent. Regeringen har mot bakgrund av den beräknade kostnadshöjningen för trafikförsäkringen bedömt att det inte är rimligt att genomföra utredningens förslag. Jag planerar inte någon förändring av skatten för närvarande. Det finns andra mer angelägna skattesänkningar. Genom skatten på trafikförsäkringspremier kan man också säga att det sker en form av medfinansiering av samhällets kostnader för befintliga trafikskadade, vilket är rimligt. Nu till den andra frågan. Jag är också av uppfattningen att skatteförändringar ska föregås av noggranna överväganden. Detta är också fallet. Utredningar spelar en viktig roll i detta sammanhang. Att en regering helt eller delvis väljer att inte gå vidare med en utrednings förslag innebär naturligtvis inte att utredningen inte kan vara värdefull för att belysa en viss fråga. Trafikförsäkringsutredningen redovisar exempelvis också på ett förtjänstfullt sätt vilka externa kostnader som trafikskador ger upphov till.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. För att gå tillbaka till tiden före valet 2006 lovade ni i de borgerliga partierna att låta trafikanterna stå för kostnaderna för sjukvård, rehabilitering med mera vid trafikolyckor. På så vis skulle ni kunna lösgöra ända upp till ca 8 miljarder kronor som ni kunde använda till skattesänkningar. Så var det då. Betalningen skulle alla fordonsägare stå för. Om jag inte missminner mig var kritiken massiv från alla håll och kanter - från Svenskt Näringsliv, transportörer, motororganisationer och så vidare. Syftet var dock att plocka ut en sak ur den generella försäkringen. Jag kommer ihåg de frågor vi ställde då, Anders Borg. Om trafikanterna måste betala och bära sina kostnader vid olyckor, vilken blir då nästa grupp som ska ställas bredvid den generella försäkringen? Är det rökare, de som lider av fetma, älgjägare eller cyklister? Vi kommer ihåg den debatten. Anders Borg och regeringen sade först att regeringen behövde bygga upp resurser som ska användas till tidigare trafikskador som har inträffat eller trafikskador som inträffar under en övergångstid, och därför beskattade Anders Borg trafikförsäkringspremien med en ny skatt på 32 procent. Höjningen i genomsnitt blev motsvarande 700 kronor per år och försäkringstagare, och på så vis sopade - om jag uttrycker mig brutalt - Anders Borg in motsvarande 4 miljarder till staten. Sedan tillsatte man en utredning. Det som var lite annorlunda i det här fallet var att man först höjde skatten och sedan tillsatte en utredning. Utredningen redovisades den 11 januari i år, och det visade sig att premien skulle stiga med 70 procent. I ett normalt prisläge skulle alltså en årspremie på 2 000 kronor efter den tänkta reformen bli hela 3 400 kronor. Då fick man kalla fötter från regeringens sida och lade detta åt sidan. Det grundläggande målet för trafikförsäkringspremien och det nya systemet var att trafikolyckorna skulle bli färre och mindre kostsamma. Debatten om på vilket vis man kunde härleda detta till någon typ av bevis kommer vi också ihåg, men skälet framstod senare. Det var helt fiskalt; Anders Borg ville ha mer pengar till staten. Han gjorde detta under brinnande högkonjunktur, den 1 juli 2007. I lysande, brinnande högkonjunktur tog han in 4 miljarder kronor. Han sade vidare: Detta är en övergångslösning. Vi ska nämligen implementera det helt nya systemet och plocka ur trafikskadade ur den generella försäkringen. De ska få bära sina egna kostnader. Vägverket svarade lite lakoniskt på detta och sade att skatt på trafikförsäkringen inte ökar engagemanget för trafiksäkerhetsfrågor. Nu är vi dock återigen i det läge att dessa pengar betalas in till staten, och då skriver Anders Borg att man genom skatten på försäkringspremien också kan säga att det sker en form av medfinansiering av samhällskostnaderna för befintliga trafikskadade. Om jag får låta som en sportkommentator blir min enkla fråga: Hur tänkte han då? Hur tänkte finansministern? Det är medfinansiering, samtidigt som man har genomfört stora skattesänkningar på andra områden. Han skriver sedan själv att det finns andra, mer viktiga, skattesänkningar man kan göra. Då framstår ju min fråga kanske lite mer synligt: Vad menar han med medfinansiering? Är det via skattesänkningar, eller?

Fru talman! Jag kan försäkra Raimo Pärssinen om att det inte är något jag skäms över, att ta in pengar till statskassan. Ska vi ha en bra välfärd i Sverige, ett sparande som inte ser ut som Greklands, ordning i Sverige och möjlighet att erbjuda människor trygghet är det självklart att vi behöver ta in pengar till statskassan. Jag är moderat och inte förälskad i alla skatter, man jag tänker inte stå här som finansminister och skämmas för att jag gör mitt jobb. Mitt jobb är att se till att vi får in pengar nog för att vi ska kunna ha skola, äldreomsorg, pensioner, sjukförsäkringar och a-kassa. Sedan kan vi vara oeniga om hur mycket av detta vi ska ha, men det är klart att vi ska ta in skattepengar till Sverige. Det har jag ingen anledning att skämmas för. Jag tror till och med att Raimo Pärssinen och jag är överens om att vi bör ta in en del pengar till statskassan. Låt oss ta denna fråga. Vi har stora samhällskostnader för trafikskador. Det har vi haft under lång tid, och det finns skäl att pröva olika lösningar för detta. En idé var den förändrade försäkringen. Det skulle ge bättre rehabilitering, förstärka incitamenten till rehabilitering och förebygga trafikolyckor genom att premierna bättre återspeglade samhällets totala kostnader för dessa olyckor. Det var bra och rimliga utgångspunkter. Tyvärr har utredningen visat att det skulle leda till helt ohemula höjningar av trafikförsäkringspremien. Vad gör man då? Man har haft goda föresatser, och man har utrett det, men det visar sig att det inte går att genomföra på ett bra sätt. Ja, då lägger man utredningen till handlingarna. Då har den fyllt sin funktion. Varför har vi en skatt på detta? Utredningen har visat det. Den har gett en god grund till varför vi ska ha en belastning här. Vi har kostnader på i storleksordningen 2-3 miljarder utöver det som i dag finansieras på detta sätt. Det tycker jag är fullt rimligt, följaktligen. För att gå tillbaka till detta med skatter: Det kan inte vara så att Raimo Pärssinens utgångspunkt är att han är djupt bekymrad över alla skatter som drabbar trafik, transporter och bilar. Jag har vaga minnen av att det finns ett parti i Sveriges riksdag som heter Miljöpartiet och som föreslår 16 miljarder i höjd bensinskatt - 2 kronor - och en kilometerskatt som skulle ge 300 000 i ökade kostnader för en medelstor åkare. Jag har alltså ett vagt minne av att Miljöpartiet argumenterar för 22-23 miljarder i skattehöjningar. Jag ska inte hålla Raimo Pärssinen ansvarig för Miljöpartiets politik. Jag föreställer mig att han som socialdemokrat kommer att göra sitt yttersta för att hålla emot dessa 2 kronor och kilometerskatten, men icke desto mindre. Vad är slutsatsen av detta? 1. Vi ska ta trafikskadorna på allvar. 2. Vi ska naturligtvis se vad vi kan göra på olika områden för att minska trafikskador, eftersom de är en belastning för människor och för samhället. 3. Vi prövade en väg, den som utredningen handlade om. Denna väg skulle leda till mycket kraftiga höjningar av trafikförsäkringspremierna, så vi lade den på hyllan. 4. Nu har vi denna skatt, och den motsvarar relativt väl de kostnader för samhället som vi får via trafikskadorna. Då behåller vi den. Jag har väldigt svårt att se vad bekymret med en särskild skatt på trafikförsäkringspremien är. Jag kan förstå om trafikförsäkringsbolagen tycker att det är ett bekymmer, men även Raimo Pärssinen måste hålla med om att vi när vi värderar olika förslag - oavsett om det är höjda utgifter eller sänkta skatter - alltid ska försöka uppnå så mycket positiv effekt på välfärd och sysselsättning som möjligt. Jag har svårt att se att denna skatt ställer till med några bekymmer. Den motsvarar relativt väl de extra kostnader som trafikskadorna ger, och då är det rimligt att vi tar ut en sådan skatt.

Fru talman! Jag får replikera med att säga att jag har vaga minnen av att statsministern gick ut med annonser och sade att Sverige ska bli ett skatteparadis. Om ni inte har hört det har jag också en fundering kring att statsministern har sagt att skattekvoten vid 45 års ålder ska ned till 45 procent i Sverige. Det är trevligt att debattera med Anders Borg, i alla fall just nu. Men jag får säga att syftet, som Anders Borg själv skrev, när man lade på den extra skatten var att den skulle användas till andra skattesänkningar. Det var det man skrev. Anders Borg skrev det själv i propositionen. Då kan det väl inte vara så att Anders Borg säger att vi måste ta in pengar för att finansiera välfärden. Man har ju i första andetaget sagt att dessa pengar ska användas till att finansiera andra skattesänkningar, och då blir det inte mer pengar till välfärden, Anders Borg. Den andra funderingen jag har är om ni nu har lagt denna idé på is. Har ni skrotat idén om att ni ska plocka ut en del av den generella försäkringen och säga att trafikskadade ska stå för sina kostnader och rökare för sina och splittra det? Har ni lagt den idén på is? Det är egentligen en grundfråga, kan man säga, i denna interpellation. Man kan stå och säga att vi tycker om skatter. Det gör vi, Anders Borg. Vi socialdemokrater har en idé om att bygga möjligheternas land, men det krävs gemensamma resurser för att göra det. Det kräver att alla är med och bidrar och betalar sin skatt, så att vi kan få en bättre förskola och vinna konkurrenskraft med en bättre grundskola, ta hand om elever och ge dem en andra och en tredje chans - eftersom vi alla gemensamt tjänar på det. Det kräver stora resurser. Det kräver också stora resurser att få fler att jobba i välfärdsarbetet och ta hand om gamla mamma och se till att hon får en bra tillvaro. Det ger samtidigt jobb. Det kräver stora resurser att satsa på bostadsbyggandet så att fler kan få ett bra boende. Eller varför inte ta upp studiefinansiering? Det finns massvis med områden som kräver mycket skatt. Det går inte att göra som Anders Borg säger, alltså att sänka skatterna med 100 miljarder och säga att man bygger välfärd. Så bygger man nämligen inte välfärd. Man bygger inte välfärd när man befinner sig i en ekonomiskt nedåtgående spiral heller. Det blir helt fel, Anders Borg. Återigen, för ärlighetens skull: Visst skrev Anders Borg att denna skatt på trafikförsäkringspremien skulle användas för att finansiera andra skattesänkningar? Inte var det väl så att Anders Borg skrev att de här pengarna, som skulle vara en övergångslösning, skulle användas till att förstärka förskola, äldreomsorg eller forskning, utan till att sänka skatterna precis som ni sade före valet 2006. Då satt Anders Borg och hans kompisar och räknade med att man kan få loss hela 8 miljarder kronor om man lägger den här kostnaden på trafikkollektivet. Man får loss 8 miljarder kronor, fru talman, och på så vis kan man använda dem till att sänka skatterna. Men då bygger man inte välfärd utan övervältrar kostnaden till en mindre grupp. Sedan har ni avvänt pengarna, också från överskottets tid, till att sänka skatterna. Vad ni gör nu, Anders Borg, är att ni lånar pengar till skattesänkningar.

Fru talman! Låt mig erinra om Ekonomistyrningsverkets prognos, den så kallade 1-2-3-prognosen - 1 procent överskott 2012, 2 procent 2013 och 3 procent 2014. Sverige tillhör inte de länder som lånar i dåliga tider därför att vi har dålig kontroll på vår ekonomi. Vi har tillfälligt dåliga skatteintäkter och tillfälligt höga utgifter. Detta ska den här regeringen tackas för, och detta ska den förra regeringen tackas för. Vi har bättre ordning på offentliga finanser än de flesta. Beträffande skatteparadis vill jag göra tillägget att vad statsminister Fredrik Reinfeldt sade var att det skulle vara ett skatteparadis för dem som arbetar. Det tycker jag är en rätt viktig markering. Det är inte ett skatteparadis i allmänhet vi vill ha, framför allt och i synnerhet inte det man ofta förknippar med det ordet, utan det är paradis för dem som arbetar. Vad har vi gjort under mandatperioden med de resurser vi har tagit in? Ja, vi har satsat på välfärd, vi har haft läsa-räkna-skriva-satsningar, lärarlyft i skolan, vi har gjort specialsatsningar på äldreomsorg för utbildning av personal och för den delen för att utvidga möjligheterna till äldreboende. I sjukvården har vi satsat på kömiljard och annat. Vi har alltså tillfört resurser till det som vi uppfattar som välfärdens kärna. Ja, vi har sänkt skatter. Vi är väldigt pragmatiska. Vi kan tänka oss att sänka skatten på arbete som gör att fler får arbete och höja skatter eller avgifter på andra områden. En del skatter är väldigt skadliga, en del skatter är mindre skadliga. Det gäller hela tiden att med en pragmatisk utgångspunkt höja en del, sänka en del för att få bra villkor för dem som arbetar, självfallet under restriktionen att vi ska ha ett gott sparande i våra offentliga finanser. Vi ska inte vara ett underskottsland även om vi i kristider naturligtvis ska föra en expansiv politik. Vad ska vi göra? Ska vi ta bort skatten på trafikförsäkringen? Enligt min uppfattning finns det inte några starka och övertygande skäl för att göra det. Vi har alltså en belastning av trafikskador på den offentliga ekonomin som enligt utredningen ligger på 2-3 miljarder och som rätt väl svarar mot försäkringspremien. Jag kan egentligen inte se något starkt skäl att ta bort den. Ska vi fullfölja utredningen? Nej, enligt min uppfattning finns det inte skäl att göra det. Det finns inte någon anledning att öka trafikförsäkringspremierna kraftigt. Det finns inte någon, som jag ser det, stark poäng för detta. Det ser jag inte som en bra väg framåt. Däremot är jag bekymrad över riskerna för att öka skattebelastningen på transportsektorn. Jag ska som sagt inte hålla Raimo Pärssinen ansvarig för det, men Miljöpartiet vill höja bensinskatten med 2 kronor och införa en kilometerskatt som motsvarar 6 miljarder. Det är stora skattebelastningar på de här sektorerna. Det kan inte vara någon i trafiksektorn som bekymrar sig om trafikförsäkringsavgiften om man ställer det mot det här potentiella skattehotet som ligger under ytan. Vad bör vi göra? Ja, vi har gjort en utredning och tittat på detta. Nu har vi en premie, och vi får in pengarna. Jag tycker som sagt att jag inte har anledning att be om ursäkt för skatter som fungerar och fyller en samhällsfunktion. Vill vi ha bra välfärd och bra trygghet, och då får vi vara beredda att betala en del skatter. Sedan ska vi alltid pröva om det finns skatter som vi behöver sänka.

Fru talman! Jag ska börja med 1-2-3-prognosen. Jag kanske raljerade förra gången då jag sade att Anders Borg pratar om prognoser och teorier, medan vi studerar verkligheten. Vi hade en interpellationsdebatt i Andrakammarsalen, om jag inte missminner mig, då Anders Borg tyckte att han fick till en bra känga till mig när han lovade mig att vid valet 2010 skulle han ha ett överskott på 110 miljarder kronor. Det skulle minsann räcka till en massa goda saker att göra. Han pratade utifrån en prognos. Man måste kunna försöka sia, men det finns alltid en verklighet som kanske hinner i kapp en. Om vi ska bygga möjligheternas land, Anders Borg, måste vi försöka se till att det är jobben som går först. Det är jobben som genererar intäkter till staten och genererar pengar som gör att vi kan fortsätta att bygga upp en välfärd. Jobben kommer alltid först. Sedan må Anders Borg ställa hur många frågor han vill om Miljöpartiets politik till mig. Jag tänker inte ställa en fråga till Anders Borg om Kristdemokraternas politik. Det var ju socialministern som lanserade den nya fastighetsavgiften, det var inte Anders Borg. Den har inte ett dugg med tillväxt att göra och inte ett dugg med jobben att göra. Det var ren och skär skattesänkning, ingenting annat och gav inga andra effekter heller. På bostadsmarknaden får den effekter men inte när det gäller tillväxt och jobb. Vad jag blir nyfiken på är vad ni planerar nu, finansministern, när det gäller skatterna. Vi har hört Centerpartiet lansera ett skattesänkarprogram på 28 miljarder. Folkpartiet pratar lite om värnskatt. Moderaterna vill ha jobbskatteavdrag och kd vill ge mer åt pensionärerna. Vad planerar ni?

Fru talman! Tack till Raimo Pärssinen som ger oss möjlighet att belysa frågan ur ett brett perspektiv. Det finns det alltid skäl att göra. Jag delar naturligtvis Raimo Pärssinens uppfattning att utgångspunkten för skattepolitiken och utgiftspolitiken måste vara jobb och välfärd, det måste vara kärnan i det vi håller på med. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur vi uppnår det, men det måste vara kärnan. Låt oss ta frågorna kring trafikskadeområdet. Skulle trafikskadorna bli färre av att vi tog bort avgiften? Det tror jag inte. Jag tror att den relativt väl svarar mot de extra kostnader som trafikskadorna ger upphov till. Skulle det bli en avgörande försämring av trafikpolitiken om man tog bort den? Nej, det vill jag inte säga, men det skulle på marginalen göra det lite billigare att ha trafikförsäkring och ge en lite högre risk för att människor vill skaffa sig dyra men otroligt snabba racinghojar som ställer till en del olyckor inte minst bland unga grabbar. Skatten kan fylla en funktion i detta. Men det är inte trafikförsäkringsavgiften som är det enda viktiga. Vi måste titta på infrastrukturinvesteringar. Vi måste naturligtvis hålla tummen i ögat på dem som utvecklar fordonen så att vi får en teknisk utveckling som gör att riskerna för skador minskar. Vi måste alltid tillämpa gott omdöme när vi är ute i trafiken. Med ett samlat arbete ska vi kunna minska trafikskadorna. När det gäller Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern har jag inga bekymmer att svara för dem. Nu diskuterar vi trafiksektorn, och de 16 plus 6 miljarder som Miljöpartiet ändå funderar över skulle åtminstone ge mig en del gråa hår om jag skulle företräda Socialdemokraterna i de här frågorna.