Skandiaaffären och affärer med hyresrätter
Interpellationsdebatt 11 november 2003
Protokoll från debatten
Anföranden: 8
Anf. 60 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Nina Lundström har frågat mig om jag avser att verka för ett förslag till riksdagen angående ett reviderat hyressättningssystem och när ett sådant förslag i så fall kommer.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag inte delar Nina Lundströms uppfattning att regeringens bostadspolitik ger upphov till olaglig handel med hyreslägenheter och köer på bostadsmarknaden. När det gäller olaglig handel med hyreskontrakt är jag givetvis medveten om att en sådan handel förekommer. Men den nuvarande hyreslagstiftningen innehåller bestämmelser som ska motverka detta. Det är exempelvis förbjudet att kräva ersättning av någon för att överlåta hyresrätten till en bostadslägenhet. Bestämmelsen är straffsanktionerad. Den som tagit emot otillåten ersättning är skyldig att betala tillbaka den.
Kriminalisering är bara ett av flera instrument som finns för att komma till rätta med den olagliga lägenhetshandeln. Av grundläggande betydelse är att bostadsbyggandet ökar. Med fler tillgängliga bostadslägenheter minskar intresset av att skaffa sig en lägenhet på den svarta marknaden. En rad åtgärder har vidtagits för att öka bostadsbyggandet. Bland annat har i år införts en särskild investeringsstimulans i syfte att främja byggande av hyreslägenheter och studentbostäder. Sedan tidigare finns det ett investeringsbidrag för byggnation av hyreslägenheter i orter med bostadsbrist. Vidare har riksdagen nyligen antagit ett förslag om tredimensionell fastighetsindelning, som bland annat syftar till att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande i tätorterna. Regeringen har också tillsatt en kommitté med uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen.
Hyressättningssystemet är också av intresse i detta sammanhang. Den nuvarande bristen på hyreslägenheter förklaras nämligen ibland med svårigheter att uppnå lönsamhet vid nybyggnation. Frågan har uppmärksammats av Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO, som i början av året har träffat en överenskommelse om en reformerad bostadshyressättning. Enligt överenskommelsen bör hyror som ligger på en skälig nivå med hänsyn till produktionskostnaden accepteras för nybyggda hus. Regeringen har med anledning av organisationernas överenskommelse tillsatt en utredning med uppgift att överväga om det bör införas särskilda hyressättningsregler för lägenheter i nybyggda hus. Utredningen ska också se över förutsättningarna för att i det befintliga lägenhetsbeståndet bättre anpassa hyrorna efter bruksvärdet. Uppdraget ska redovisas nästa år. Regeringen kommer därefter att ta ställning till om det finns anledning att göra ändringar i hyressättningssystemet.
Anf. 61 Nina Lundström (Fp)
Herr talman! Bakgrunden till interpellationen är de senaste veckornas händelser, inte minst de lägenhetsaffärer som uppdagats i samband med Skandiaaffären. Men det handlar inte bara om Skandiaaffären, utan dessa symtom har funnits på bostadsmarknaden redan tidigare.
Jag vill gärna citera vad Ulla Lindqvist, LO:s andre vice ordförande, sade i en Ekointervju angående att också hon fått en hyreslägenhet: "Det kan jag säga ärligt att jag tänkte att det kan bli en sådan diskussion. Jag var självisk och såg till min egen bekvämlighet och slippa pendla som jag gjort i 25 år. Jag tyckte att skälen till att jag ville flytta till Stockholm vägde tyngre men jag insåg att det kunde bli en diskussion. Men jag tyckte uppenbarligen att det var värt risken." Detta sade hon den 28 oktober 2003.
Vad är det då som retat upp svenska folket - inte minst i den här regionen? Det är att man upplever att det går till just på så sätt, att det finns gräddfiler för att vissa ska få hyresrätter och att det finns en omfattande svarthandel av lägenheter och en omfattande andra-, tredje- och fjärdehandsuthyrning av hyresrätter. Då blir frågan: Vari ligger problemet?
Redan 1998/99 anförde bostadsutskottet i ett betänkande att man ansåg att bruksvärdesregelns tillämpning och utformning måste uppmärksammas. Utskottet förutsatte att regeringen skulle ta initiativ utifrån detta. Därför har jag frågat statsrådet vad regeringen avser att göra åt den marknaden och när regeringen avser att komma med förslag.
I svaret säger statsrådet att man inväntar en utredning. På grund av problemen med den omfattande svarthandeln, som omsätter upp emot 2 miljarder kronor per år, skulle jag gärna vilja höra vilka förslag regeringen avser komma med. Jag förstår att man vill avvakta utredningen för att slutgiltigt kunna sätta ned foten och kanske föreslå någonting, men någonstans måste det väl finnas någon uppfattning, inte minst med tanke på att diskussionen ju pågått i flera år.
Det är mycket angeläget att belysa dessa frågor, och jag kan konstatera att ordföranden i Hyresgästernas Riksförbund Barbro Engman i dag i Dagens Nyheter anser att problemen i Stockholm vad gäller hyressättningssystemet till stor del beror på att man under många år inte förmått vårda bruksvärdessystemet. Principen är lagfäst och bygger på att hyresgästernas allmänna värderingar ska vara vägledande för hyran.
Det finns många perspektiv på hyressättningsproblematiken. Det är därför angeläget att få höra vad regeringen och statsrådet avser göra så att vi åtminstone kan stävja utvecklingen och på sikt kanske också få i gång nyproduktionen samt att vi kommer åt svarthandeln och ser till att det inte bara finns möjlighet att få bostad via gräddfiler, vilket verkligen retat upp många människor.
Anf. 62 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! En del av de saker som Nina Lundström tar upp löser sig säkert genom det som statsrådet skriver, nämligen att bostadsbyggandet ökar. Den frågan debatterade vi under ett antal timmar tidigare i dag. Många av oss är emellertid inte lika övertygade om att bostadsbyggandet verkligen kommer att öka. Vi hade mängder av förslag. Jag frågade statsrådet om han var beredd att göra ytterligare saker för att få i gång bostadsbyggandet, men fick svaret att det som är gjort räcker. Det är tillräckligt.
Jag frågade bland annat om hyressättningssystemet, men detta berörde statsrådet över huvud taget inte i den tidigare debatten. Nu ser jag med viss glädje att han skriver att "den nuvarande bristen på hyreslägenheter förklaras nämligen ibland med svårigheter att uppnå lönsamhet vid nybyggnation". Sedan berättar han vad Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO kommit överens om. Detta betyder att det trots allt finns ett erkännande att hyressättningssystemet är ett av problemen till varför det inte byggs i Storstockholm. Det kunde statsrådet inte erkänna för några timmar sedan, men nu finns det svart på vitt. Det är bra och positivt. Och om vi kan göra någonting åt detta problem kommer vi ifrån det träsk som finns i Stockholm i form av svarthandel. Jag har sagt det tidigare, och jag kan säga det igen: Svarthandeln är egentligen en form av marknadsanpassning, för där betalar folk vad de anser att lägenheter är värda. Det sker dock med svarta pengar och är därmed helt laglöst, precis som statsrådet säger. Det är inte lagligt att göra så, och den som gör det är också ganska rättslös. Det är rena vilda västern, och det vill vi komma ifrån.
Vi har i många år påtalat att man måste komma ifrån svarthandeln för att inte vissa ska kunna åka i gräddfiler, såsom företagsledarna på Skandia gjort. Tidigare var det fackföreningsledare som åkte i dessa gräddfiler. Hyressättningssystemet måste ändras så att alla får möjlighet att skaffa sig en hyresrätt. Alla måste också få möjlighet att betala det som de är beredda att betala - men på en vit marknad.
Jag tycker inte att Nina Lundström fått svar på frågan och därför ställer jag den igen: När kommer förslaget? Jag kan ha viss förståelse för att statsrådet i dag inte vill tala om exakt hur det blir eftersom en utredning arbetar med detta, men när tror statsrådet att vi kan få se ett förslag? Det är nämligen bråttom då svarthandeln är så pass omfattande. Det finns naturligtvis många som tycker att det är bra med denna gräddfil, och de utnyttjar den också eftersom det är enda sättet att just nu få en lägenhet i Stockholm.
När kommer förslaget?
Anf. 63 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Situationen i Stockholm har naturligtvis förvärrats genom den väldiga utförsäljning och ombildning av hyresrätter till bostadsrätter som gjordes under den föregående mandatperioden. Det togs ut tusentals lägenheter från det normala hyreshusbeståndet, och det förvärrar givetvis situationen för dem som efterfrågar en hyresrätt.
I grunden handlar det dock om att bygga mer. I grunden handlar det om att kraftfullt öka - om jag får uttrycka det så - utbytet av lägenheter i Stockholm för att bygga i kapp bostadsbristen. Den debatten hade vi, som sagt, för några timmar sedan.
När kommer ett förslag? Enligt direktiven ska utredningen senast den 30 april 2004 redovisa sitt uppdrag. Sedan följer en remissbehandling, och det kan bli fråga om en ganska komplicerad lagstiftning. Därefter kommer regeringen att ta ställning. Därefter kommer regeringen naturligtvis att ta ställning så snabbt som det över huvud taget är möjligt i den här frågan, därför att jag har, som är väl känt, välkomnat den överenskommelse som parterna har träffat om hyressättningssystemet och som åberopas i den här debatten och i Nina Lundströms interpellation.
Jag tillsatte utredningen efter det initiativ som parterna tog. Jag var också under hand underrättad om de diskussioner som fördes mellan parterna. Jag har en positiv grundsyn på överenskommelsen och hoppas att vi efter utredningsarbetet ska kunna lägga fram förslag till lagstiftning så snabbt som det över huvud taget är möjligt.
Anf. 64 Nina Lundström (Fp)
Herr talman! Precis som jag har angett i min interpellation är det väldigt lätt att det nu bara handlar om Stockholms stad eller Stockholmsregionen. Jag säger det med anledning av det som statsrådet anförde nyss. Jag har i min interpellation angett ungefär det värde som har angetts på en bostad i såväl Malmö som Göteborg och Stockholm. Det här är ju ingenting som är specifikt för bara den region som vi befinner oss i just nu.
Det finns en rad olika åtgärder att vidta. Nu har statsrådet angett ett ökat bostadsbyggande, en uppfattning som jag naturligtvis delar, men det finns också en rad andra faktorer som man borde titta på.
Vi har i en av våra motioner angett, förutom att man måste se över hyressättningen i nyproduktion, ett antal faktorer som är nog så intressanta att fundera över. Här måste man göra en utvärdering av exempelvis de rättigheter och skyldigheter som finns reglerade i kap. 12 jordabalken och fundera över varför det görs så få polisanmälningar. Det är också väldigt få av de här brotten som beivras. Man måste se över och fundera över Hyresnämndens praxis att godkänna 10 % prisreduktion på villor och bostadsrätter. Det handlar också om att se på de övriga faktorerna, inte minst därför att Riksdagens revisorer i en förstudie har påpekat att det finns en rad områden att se över. Det handlar alltså inte bara om hyressättning i nyproduktion.
Det gläder mig ändå att statsrådet nu säger att han backar upp trepartsöverenskommelsen. Den är ett mycket intressant steg, för den beaktar både det befintliga beståndet och nyproduktionen. Här finns väldigt många olika steg att ta för att se över hyressättningssystemet. Det handlar också om en friare hyressättning i nyproduktion, att man har möjlighet att fastställa hyrorna före byggstart. Vi tycker dessutom från Folkpartiets sida att möjligheten att överklaga hyra efter sex månader ska begränsas. Vi menar också att det självfallet är viktigt att samtidigt ha en stark press på produktionskostnaderna. När hyressättningssystemet luckras upp och möjligheterna ökar, måste man också se vad det kommer att kosta att bygga bostäderna. Det är nog så viktigt. Man måste också se över övriga kostnader som belastar boendet, som fastighetsskatten och andra boskatter, och inte minst allmännyttans roll.
Det som jag tycker är intressant att notera är att det fortfarande låter på statsrådet som att de här problemen skulle vara nya på något sätt. Jag kan bara återigen konstatera att redan under riksmötet 1989/99 skrev bostadsutskottet mycket tydligt att man förväntade sig att regeringen skulle återkomma med förslag. Fortfarande tycker jag, precis som Marietta de Pourbaix-Lundin, att det vore väldigt intressant att höra när förslaget kommer. Åren går. När kan vi få mer på fötterna? När tror regeringen att det finns ett förslag att ta ställning till?
Anf. 65 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag tolkar det som att år 2005 kanske vi kan ta ställning till ett förslag. Det låter som att det blir tidigast 2005. Det är beklagligt att det kommer att ta så många år. Men jag lovar att när vi väl får ta ställning till förslaget - och jag hoppas att det blir ett bra förslag som kan ses som ett steg på vägen till att vi ska få ordning på den här djungeln med svart handel och gräddfiler - då kommer jag att ropa "äntligen" här från min bänk i kammaren för att vi har kommit så långt. Då hoppas jag att bostadsministern är här så han kan få höra det. Jag tycker att det är lite synd att han inte kunde säga detta tidigare under debatten. Jag tog ju tidigare upp frågan om det inte är detta som är en del i att det inte byggs i Stockholm. Då var det knäpptyst.
Jag tycker alltså att det känns bra i dag, fast det är synd att det ska ta så förbaskat lång tid.
Anf. 66 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Ibland har man behov av att spara svaren till just den interpellation de rör. Vi hade en bred bostadspolitisk diskussion här tidigare, men jag visste ju att den här interpellationen skulle debatteras senare.
Det här var väl egentligen ingen nyhet. Redan när trepartsöverenskommelsen blev officiell gick jag ut och välkomnade denna överenskommelse. Och jag tycker att det varit en väldigt styrka att parterna på bostadsmarknaden som har att hantera hyressättningssystemet och bruksvärdessystemet har kommit överens om behovet av att reformera systemet. Jag tycker att det är en väldig styrka att man har uppnått det. Nu ska vi se vad som är möjligt att göra lagstiftningsmässigt. Jag ser på positivt på den överenskommelse som är träffad.
Sedan ska vi vara medvetna om, som Nina Lundström var inne på, att om vi tillåter en särskild hyressättning i nyproduktionen gäller det att beakta konsekvenserna för det befintliga beståndet så att inte besittningsskyddet eftersätts. Det gäller också att se till att vi inte därmed också släpper upp produktionskostnaderna, som också Nina Lundström var inne på.
Det som behövs nu är att bostäder byggs som normalinkomsttagare kan efterfråga. Redan i dag är det möjligt att bygga bostäder i Stockholmsområdet med en hyra på 1 400-1 500 kr per kvadratmeter, och jag tror att det till och med är en hyra på 1 600 kr per kvadratmeter på några ställen där allmännyttan har byggt, så det är möjligt att bygga bostäder med de nivåerna. Men det är liksom lite slutet och trångt i de riktigt dyra lägena, precis som när det gäller bostadsrätter. Vi måste åstadkomma en bostadsproduktion som vänder sig till normalinkomsttagare, även i Stockholmsregionen. När man i övriga landet kan klara att bygga bostäder med hyror som ligger på 1 000 eller 1 100 kr per kvadratmeter, borde det gå att göra det också i Stockholmsregionen. Det är den typen av bostadsproduktion som vi behöver ha väldigt mycket mer av i dag.
Men, som sagt, jag är positivt inställd till trepartsöverenskommelsen. Utredningen ska enligt direktiven lägga fram förslaget den 30 april. Det ska ske en remissbehandling, och sedan ska regeringen ta ställning. Och jag har förklarat min positiva grundinställning till överenskommelsen.
Anf. 67 Nina Lundström (Fp)
Herr talman! Det är glädjande att höra statsrådet deklarera här att han är positiv till trepartsöverenskommelsen. I en sista replik av Anders Ygeman tidigare i en debatt här i dag anfördes att oppositionen driver marknadshyror och har en ambition att höja hyrorna för folk. Från Folkpartiets sida är vi inne på en rejäl reformering av hyressättningssystemet. Men vi har ett färskt beslut om att vi inte förespråkar marknadshyror, utan det handlar om en omfattande reformering av hyressättningssystemet.
Jag blir ändock lite bekymrad när statsrådet inte kan precisera hur fortsättningen kommer att se ut. Om jag förstått det rätt har de två partier som regeringen samarbetar i grunden varit ganska negativa till trepartsöverenskommelsen. Det tycker jag är väldigt oroväckande.
Låt oss komma ihåg att det är självfallet så att de som bor i den här regionen tar illa vid sig av det som händer på hyresrättsmarknaden, inte minst när vi får exempel på exempel på hur Skandia och fackliga organisationer skapar möjligheter för vissa människor att komma in på bostadsmarknaden. Det väcker en mycket, mycket stark indignation.
Jag vill säga till statsrådet att just i de här frågorna är det de facto riksdagen som sitter på besluten. Det är här som vi faktiskt kan gå in och skapa möjligheter för ett rimligare system, som också kommer att leda till att man stimulerar nyproduktion av hyresrätter.
Interpellation 2003/04:58
av Nina Lundström (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om Skandiaaffären och affärer med hyresrätterSkandias ledning kritiseras för hur de har berikat sig själva och närstående med värdefulla kontrakt på hyreslägenheter i exklusiva områden. Tidigare har bland annat LO-fackförbundens gräddfiler för sitt fackföreningsfolk granskats. Skandiadirektörernas agerande har lett till en belysning av de omfattande problem som råder på hyresrättsmarknaden. Skälet till att det pågår en omfattande handel med hyreslägenheter i Stockholm är betydligt djupare än enbart enskilda personers girighet.
Grunden för gräddfilssyndromen och gynnandet av de egna är den bostadspolitik som regeringen är ansvarig för. Utöver gräddfiler för direktörers anhöriga finns andra allvarliga symptom på att hyresrättsmarknaden inte fungerar; omfattande andra-, tredje- och fjärdehandsuthyrning av hyresrätter, svarthandel där människor tvingas betala för hyreskontrakt. Ett annat symptom är tomma lägenheter som ingen bor i men ingen släpper ett hyreskontrakt som man en gång kommit över. Samtidigt råder det köer på bostadsmarknaden.
En studie presenterad i Konsumentmakt nr 5 september 2002 gjorde en jämförelse mellan bostadsmarknaden i Stockholmsregionen med elva andra storstadsregioner i Europa. I attraktiva innerstadslägen i Stockholm är hyrorna extremt låga, medan den som bor i mindre attraktivt område får betala relativt mycket. Stockholms mindre populära områden har högre hyror än motsvarande i andra storstäder där hyran är korrelerad med hur attraktivt området är. Enligt studien är också Stockholm den storstadsregion i Europa där den svarta marknaden har störst omfattning. I flera andra storstadsregioner existerar knappast någon marknad alls för svartkontrakt.
Riksdagens revisorer har i en förstudie beskrivit gjorda uppskattningar av värdet på svarthandeln. År 2001 uppskattades värdet till ca 150 000 kr per rum för lägenheter i Stockholm. På ett år motsvarar detta cirka 1 miljard kronor. I Göteborg anges normalpriset år 2002 ligga på 150 000@200 000 kr för en central hyresrätt. Totalt sett för hela Sverige anges en uppskattning av svarthandeln till 2 miljarder kronor per år. Svarthandeln kan ses som en marknadsanpassning av hyrorna indirekt genom svarta överlåtelser. Mörkertalet är dock stort genom att få fall kommer till polisens kännedom. Cirka 20 anmälningar gjordes under år 2001. Svarthandel med lägenheter är lågprioriterat jämfört med andra brott.
Hyressättningssystemet behöver revideras. Om lägesfaktorn hade större tyngd i hyressättningen så skulle det inte vara lika intressant för Skandiacheferna att lägga vantarna på hyresrätterna. Med en rimligare hyressättning och på förhand satta hyror innan nyproduktion startar vore det lättare att bygga nya hyresrätter. Med rimligare hyressättningssystem skulle svarthandel med hyresrätter stävjas.
Socialdemokraternas bostadspolitik ger upphov till gräddfiler, svarthandel och segregation. Barn måste välja sina föräldrar och se till att de blir direktörer i bolag som Skandia för att få en chans till hyreskontrakt på fina gatan.
Med anledning av detta vill jag fråga kommun- och bostadsminister Lars @Erik Lövdén följande:
Avser statsrådet att verka för ett förslag till riksdagen angående ett reviderat hyressättningssystem, och när kommer i så fall ett sådant förslag?