Sjunkande intäkter från arbetsgivaravgifterna

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig varför intäkterna från arbetsgivaravgifterna minskar i förhållande till tidigare prognoser samtidigt som tillväxten och sysselsättningen spås öka. Dessutom har Fredrik Schulte frågat mig om intäkterna från de höjda arbetsgivaravgifterna för unga är korrekt redovisade.

Hur mycket arbetsgivaravgifter som betalas in beror på hur mycket lön som betalas ut. Utbetalda löner i sin tur beror på sysselsättning, medelarbetstid och timlön.

Mellan vårpropositionen och budgetpropositionen har sysselsättningen mycket riktigt reviderats upp. Även medelarbetstiden har reviderats upp. Däremot har den genomsnittliga timlönen reviderats ned.

Sammantaget har den reviderade sysselsättningen, medelarbetstiden och timlönen inneburit att utbetalda löner totalt sett har reviderats ned något under perioden 2015-2019, vilket i sin tur gett upphov till nedrevideringen av arbetsgivaravgifterna. Det kan vara värt att notera att revideringen motsvarar 0,1 procent av de totala arbetsgivaravgifterna.

När det gäller Fredrik Schultes andra fråga vill jag framhålla att det inte skett någon förändring av hur budgeteffekter beräknas och redovisas sedan den förra mandatperioden. De budgeteffekter som redovisas i budgeten är på samma sätt som under tidigare regering statiska.

Vid prognoser på den makroekonomiska utvecklingen och det offentligfinansiella sparandet görs däremot en samlad bedömning av effekterna av regeringens politik för exempelvis sysselsättning och bnp. Tidigare erfarenheter visar att man bör vara försiktig med att inkludera dynamiska effekter i budgetsammanhang.

Fru talman! Det socialdemokrater sällan vill kännas vid är att när man höjer skatter får det effekter. Det påverkar hur människor beter sig. Det påverkar hur ekonomin fungerar. Någon ska betala skattehöjningarna.

Effekten av skattehöjningar brukar oftast bli att människor jobbar mindre och företag anställer färre. Det gör att när man först höjer en skatt kan det kännas skönt. Man kan få en massa pengar som man kan strö ut på en massa olika satsningar - i Socialdemokraternas fall på att höja bidragen och subventionerna och på ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder.

Problemet är att på längre sikt får det negativa effekter. Det var precis det vi diskuterade i den förra debatten. Här och nu kommer höjda skatter kanske inte att ha strukturell påverkan på ekonomin, men på längre sikt kommer det att slå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är det någonting ganska intressant som har hänt i svensk ekonomi och i ett av de förutspåenden som regeringen har gjort. Det är nämligen så att regeringen, liksom alla andra, förutspår att vi är på väg in i - eller är inne i - lite bättre tider och kommer att få se lite högre tillväxt än vad vi har sett tidigare. Vi kommer att få se lite högre sysselsättning och lite fler människor som jobbar, även om alla oberoende bedömare är överens om att regeringens politik kommer att dämpa den effekten något och att ungefär 20 000 färre kommer att få jobb än vad som annars hade varit fallet. Det intressanta är att regeringen trots den här generellt sett positiva utvecklingen för svensk ekonomi reviderar ned intäkterna på arbetsgivaravgifterna.

Forskningen är tydlig: Det finns så att säga en friktionsförlust i höjda skatter. Om man höjer skatterna påverkar det ganska snabbt konsumtion och människors beteende så att man får in mindre pengar än vad man har förväntat sig. Då ligger det ganska nära till hands att tro att regeringen kanske har gjort en glädjekalkyl för de höjda arbetsgivaravgifterna för ungdomar.

Med tanke på vad vi diskuterade tidigare - och att vi ganska tydligt hörde från finansministern att hon inte bekymrar sig nämnvärt över de långsiktiga effekterna utan bara över att få ihop plus och minus här i dag - skulle det vara intressant att få höra hur finansministern kommenterar det här. Varför är det så att sysselsättningen och tillväxten ökar men att statens intäkter från arbetsgivaravgifterna ändå minskar?

Som sagt: Finansministern och regeringen har fått mycket kritik från alla oberoende bedömare för sin politik, och det kan mycket väl vara så att det här är en indikator på att regeringen har förväntat sig mer av de skattehöjningar som man har gjort än vad man faktiskt kommer att få in och att det långsiktigt kommer att undergräva statens finanser. Om man genomför skattehöjningar och det ger mindre intäkter än vad man hoppats och man sedan spenderar pengarna - man säljer fällen innan björnen är fälld - kommer det på sikt att leda till underskott.

Fru talman! Den här interpellationen är skriven innan den moderata budgetmotionen kom. Fredrik Schulte kanske inte kände till innehållet i den när han skrev interpellationen. När ni presenterade den moderata budgetmotionen visade det sig att Moderaterna numera står bakom den absolut största delen av den här skattehöjningen, vilket är intressant, givet hur frågan är ställd.

Jag kan fråga: Hur har Moderaterna räknat på detta? Räknar ni med dynamiska effekter i er budgetmotion, eller räknar ni med statiska effekter?

Jag har svarat på frågan, så jag förstår inte varför Fredrik Schulte ställer den igen. Den revidering som har skett mellan vårpropositionen och budgetpropositionen är att sysselsättningen och medelarbetstiden har reviderats upp. Däremot har den genomsnittliga timlönen reviderats ned. Det är det som är förklaringen till den förändring som Fredrik Schulte har frågat om.

Fru talman! Om finansministern verkligen har lyssnat på vad jag har sagt vet hon att jag aldrig explicit kritiserat finansministern för höjningen av ungdomsarbetsgivaravgifterna. Jag har kritiserat att man höjer ungdomsarbetsgivaravgifterna och använder pengarna till att höja bidragen och införa subventioner som är skadliga för svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade personligen hellre sett - vilket jag är glad över att Moderaterna nu föreslår - skattesänkningar för löntagare, för vanligt folk som jobbar och särskilt för unga människor som får sitt första jobb samt att man ska stärka drivkrafterna för att ta sig in på arbetsmarknaden.

Jag är mer intresserad av det generella fenomenet. Regeringen föreslår en mängd skattehöjningar och får kritik för att man gjort glädjekalkyler, att de intäkter man kommer att få till följd av skattehöjningarna på sikt kommer att vittra bort eftersom de förändrar människors beteenden. Färre människor kommer att anställas. Människor kommer att konsumera mindre och jobba färre timmar. Den sammantagna effekten kommer långsiktigt att bli negativ för Sverige.

Vi har fått ett par svar av finansministern i dag. Det ena svaret är att det inte spelar någon roll vilka långsiktiga effekter det får för svensk ekonomi. Det är det ena svaret. Det andra svaret är att finansministern håller med om att höjda skatter påverkar beteenden och får negativa och skadliga effekter. Det står till och med i hennes egen budgetproposition.

Det vi inte har fått svar på är hur finansministern tänker hantera en situation där hon bygger upp en mängd kostnader genom att öppna upp bidragssystemen, höja a-kassan, ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen och så vidare. Det är kostnader som leder till ständigt ökande utgifter för det offentliga. Så har det varit när man tidigare fört en sådan politik. Samtidigt föreslås skattesänkningar som lite grann bygger på drömkalkyler. Då hamnar vi i den situationen att finansministern säljer skinnet - jag sa fel i förra anförandet - innan björnen är fälld. Det är oroande.

Ovanpå detta försöker finansministern ge en bild av att den tidigare regeringen undergrävde de offentliga finanserna, trots att Magdalena Andersson och den tidigare alliansregeringen var helt överens om att staten skulle låna upp pengar för att stimulera ekonomin i tuffa tider. Det gör att det känns något hycklande när finansministern riktar sådan kritik och samtidigt för en politik där kostnaderna kommer att öka, sannolikt exponentiellt, medan de skatteintäkter som hon prognostiserat med stor sannolikhet inte kommer att bli så stora som det var tänkt. Det faktum att intäkterna från arbetsgivaravgifterna ser ut att inte bli så stora som man hade hoppats är ett tecken på det.

Jag är ute efter den generella inriktningen, det generella försvaret för den politik som man nu för. På punkt efter punkt föreslår man skattehöjningar, i strid med vad ledande forskare föreslår. Det kommer att leda till att vi på sikt undergräver stabiliteten i de svenska offentliga finanserna.

Fru talman! Jag vill återigen påpeka att det är dumt att fara med osanning generellt och särskilt i riksdagens talarstol.

Jag har svarat på frågan. Anledningen till att man reviderar ned intäkten för arbetsgivaravgiften är inte det som Fredrik Schulte påstår, utan det är att löneökningarna bedöms bli något lägre än man bedömde i vårpropositionen.

Regeringen försöker städa undan efter en borgerlig regering - igen. Det gör vi genom att ansvarsfullt finansiera de insatser som vi behöver göra för att vända skolresultaten, få fler människor i arbete och laga revorna i välfärden. Det gör vi genom att höja skatten, och när vi använder de skattepengarna satsar vi på sådant som ger jobb här och nu, såsom bostadsbyggande och fler anställda i äldreomsorgen och skolan. Det gör att vi sammantaget kan öka sysselsättningen och tillväxten. Det är den bedömning vi gör även i budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fredrik Schulte är kritisk till att göra statiska beräkningar. Därför undrar jag naturligtvis hur Moderaterna gör i sin budgetmotion. Gör ni där dynamiska beräkningar av den arbetsgivaravgiftshöjning för ungdomar som ni själva föreslår?

Fru talman! Självklart är vi helt överens om hur budgetberäkningarna ska göras, att man ska göra statiska och inte dynamiska beräkningar för statens inkomster och utgifter.

Det jag är ute efter är att Magdalena Andersson inte bryr sig om den långsiktiga trenden, den långsiktiga utvecklingen för Sverige, vilket hon hittills under dagens två debatter ganska tydligt har visat. Det är mycket som talar för att den politik som regeringen för kommer att leda till kraftigt ökade utgifter och att de skattehöjningar som man genomför inte kommer att inbringa så mycket som man hade hoppats. Forskare efter forskare, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och så vidare är överens om den kritiken mot finansministern.

Finansministern försöker bara tala om vad som händer här och nu. Dessutom, fru talman, tänjer hon verkligen på vad som är sanning och vad som är osanning när hon påstår att den tidigare borgerliga regeringen skulle ha undergrävt de offentliga finansernas stabilitet. Hon var till hundra procent, förlåt, till 99 procent, överens med den dåvarande regeringen om hur stor upplåning svenska staten skulle göra för att stimulera ekonomin.

Vi från Alliansen tyckte att man skulle stimulera ekonomin genom att sänka skatten och uppmana fler människor till arbete medan Socialdemokraterna ville använda pengarna till att höja bidragen och öka bostadssubventionerna, vilket vi vet inte kommer att ge någon nämnvärd effekt. Det är det som är kritiken, att regeringen genomför skattehöjningar som på sikt inte kommer att ge de intäkter som man hoppas på, vilket i sin tur på sikt leder till underskott och lån för kommande generationer.

Fru talman! Fredrik Schulte har helt rätt. Vi var inte överens med den förra borgerliga regeringen. Vi tyckte att det var fel att genomföra stora ofinansierade skattesänkningar samtidigt som konjunkturen vände uppåt. En annan stor skillnad är, precis som Fredrik Schulte säger, att den förra borgerliga regeringen ville genomföra stora permanenta skattesänkningar som man inte rullar tillbaka så lätt den dag en konjunktur blir bättre. Vi föreslog mer kortsiktiga stimulanser i form av en aktiv arbetsmarknadspolitik, som man hade kunnat rulla tillbaka när konjunkturen blev lite bättre och därmed nu haft ett bättre läge i statsfinanserna. Uppenbarligen hade läget i statsfinanserna varit betydligt bättre om vi hade haft en socialdemokratisk regering under de senaste åtta åren.

Fredrik Schulte hävdar att jag inte bryr mig om långsiktighet. Det är väl tvärtom. Jag bryr mig om långsiktighet. Det är därför vi behöver skatteintäkter. Vi behöver dem för att kunna vända utvecklingen i skolan, för att våra barn ska få det stöd de behöver i skolan. Det är för att jag bryr mig om den långa sikten som jag tycker att det är viktigt att vi investerar i våra ungdomar så att de inte går långtidsarbetslösa, månad in och månad ut. Vi behöver få intäkter för att kunna genomföra en 90-dagarsgaranti, utbildningskontrakt. Det är viktigt för att ungdomar ska kunna få den utbildning de så väl behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi behöver också se till att vi säkrar en trygg välfärd så att människor kan arbeta. Det är trygga välfärdsstater som har ett högt antal arbetade timmar och en hög sysselsättning.

Sedan är det häpnadsväckande - om Fredrik Schulte tror att arbetsgivaravgifterna inte ger de intäkter som en statisk beräkning visar - att Moderaterna i sin budgetmotion använder beräkningar som de själva inte tror på. Det är ett häpnadsväckande besked från Fredrik Schulte i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.