Situationen på våra asylboenden

Herr talman! Désirée Pethrus har frågat mig vad jag avser att göra för att få stopp på hot och våld ute på våra asylboenden snarast, om jag är beredd att ta fram en akut handlingsplan med åtgärder, vilka konsekvenser det ska få om man utövar hot och våld som asylsökande och om jag kan se fördelar med olika profilboenden, exempelvis för kristna asylsökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under 2015 sökte nästan 163 000 personer asyl i Sverige, varav majoriteten kom under årets sista fyra månader. För att klara att erbjuda boende till alla som behövt detta har Migrationsverket tvingats till förtätningar i boendena samtidigt som handläggningstiderna har blivit allt längre.

Under de senaste månaderna har regeringen fattat en rad svåra men nödvändiga beslut om åtgärder i syfte att minska antalet personer som söker sig till Sverige. Antalet asylsökande är nu på en betydligt lägre nivå än i oktober och november 2015. Detta underlättar för Migrationsverket att vidta åtgärder för att minska den oro som uppstår i boendena, bland annat på grund av långa handläggningstider och ojämn fördelning.

Det är fullständigt oacceptabelt att människor som sökt asyl i Sverige utsätts för hot, trakasserier och våld på grund av etnicitet, religion eller sexuell läggning - eller av något annat skäl. Det är självklart att alla asylsökande ska kunna känna sig trygga under sin vistelse i boendet. Huvudansvaret för säkerheten på boenden för asylsökande ligger på Migrationsverket, som har ett nära samarbete med Polismyndigheten kring dessa frågor.

Som en åtgärd för att öka säkerheten på boendena har Polismyndigheten utbildat ordningsvakter i snabbare takt och har möjliggjort att ett antal säkerhetsföretag själva kan utbilda ordningsvakter. Det totala antalet väktare och ordningsvakter har mer än fördubblats vid asylboendena. Om det förekommer brottsliga handlingar på boenden för asylsökande ska det anmälas och utredas av polisen.

Samtliga asylsökande som erbjuds plats på asylboenden informeras om vilka boenderegler som gäller. Av informationen framgår att alla ska kunna känna sig trygga i sin boendemiljö och att det därför är viktigt att alla i boendet respekterar varandra, oavsett religion, kultur eller sexuell läggning. Det är en självklarhet att de som flyr för att få en fristad i vårt land också följer Sveriges lagar när de kommer hit.

För att möta det ökade behovet av trygghet i boendena utvecklar Migrationsverket metoder och arbetssätt som till exempel dialogteam där personal utbildas för att hantera oro som uppstår i boendena. Migrationsverket har möjligheten att flytta på särskilt utsatta grupper, däribland utsatta kristna, till andra asylboenden i samband med att en riskbedömning gjorts i samråd med polisen. Migrationsverket tar då hänsyn till omständigheter på orten och till möjligheten för den enskilde att knyta nätverk där.

Migrationsverket samarbetar med Polismyndigheten lokalt vid bedömningar av om personer behöver flyttas från ett asylboende för att incidenter ska undvikas. Huvudprincipen är att den som orsakat en incident på ett boende flyttas. En individuell bedömning görs dock i varje enskilt fall. I den bedömningen läggs det särskild vikt vid vad som är den bästa lösningen för den drabbade och att han eller hon inte ska behöva flytta. Migrationsverket och Polismyndigheten har nyligen inlett ett djupare samarbete på nationell nivå när det gäller trygghetsfrågor kopplade till asylboenden.

Det är viktigt att de asylsökande ges möjlighet till meningsfull sysselsättning under sin väntetid. Regeringen föreslog i den extra ändringsbudgeten, som överlämnades till riksdagen i november 2015, att 200 miljoner kronor skulle gå till det civila samhällets organisationer, studieförbunden och idrottsrörelsen. Pengarna ska användas för att organisationerna ska kunna ta till vara det frivilliga engagemanget och skapa uthållighet i sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mellan augusti och december 2015 arrangerade exempelvis studieförbunden verksamhet i 239 kommuner för 73 000 deltagare för att stärka kunskaperna i svenska och om samhället och för att främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd och fortfarande bor kvar i asylboenden.

Regeringen är väl medveten om situationen på landets asylboenden och följer utvecklingen noga genom en nära dialog med berörda myndigheter och kommuner.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag hade fyra olika frågor och tycker inte riktigt att jag har fått svar på alla, men jag återkommer till det.

Jag tycker dock att det är positivt att ministern den här gången har vågat omnämna att kristna ute på asylboendena är en utsatt grupp. Jag och ministern har tidigare debatterat de kristnas situation på asylboenden, men då har ministern inte velat omnämna den särskilda gruppen i sina svar.

Den interpellation som jag har fått svar på i dag handlar mer allmänt om min oro över situationen ute på asylboendena, eftersom det har varit mycket hot och våld. Jag följer frågan och ser medieklipp nästan dagligen, och jag får fortfarande många mejl om hur människor är utsatta. Det handlar inte bara om kristna utan om mellan olika grupper och etniciteter och om kvinnor som känner sig utsatta.

Jag skrev interpellationen efter det mord på en asylsökande av en annan asylsökande som ägde rum i Lindesberg nyligen.

Trots att jag har tagit upp frågan otaliga gånger tycker jag inte att jag ser att det finns en handlingsplan för detta från regeringens eller Migrationsverkets sida. Det är akutinsatser men alldeles för lite förebyggande insatser.

Nu är min fråga till ministern: Kan ministern lova att det inte blir fler mord ute på asylboenden? Det är helt oacceptabelt. En personal har mördats, och nu har en asylsökande mördats. Det går inte att bara säga: Det kommer så många nu att detta är något vi får räkna med.

Vi i Sverige måste kunna erbjuda dem som har flytt från krig och förföljelse skydd här. Många har uppvaktat ministern om detta, och jag undrar lite mer konkret: Finns det verkligen inte någon handlingsplan för detta?

Ministern säger i sitt interpellationssvar att Polismyndigheten och Migrationsverket ska samverka och ordna dialogtid och informera ute på boendena om vad som gäller. Det är bra. Men efter polisanmälan och efter det att personalen har gått hem sitter ett antal livrädda asylsökande kvar och undrar hur de ska klara natten utan att det ska hända dem något. Det är totalt oacceptabelt.

Ministern säger att Migrationsverket arbetar för att utöka och säkra platser på asylboendena och att det är den som har utsatt någon för hot och våld som ska förflyttas. Det är vällovligt. Men i en interpellationsdebatt den 11 februari efterlyste jag en särskild handlingsplan som kan göra att vi kan säga att de kristna kan känna säkerhet och trygghet på våra asylboenden. I en frågestund den 25 februari sa demokratiminister Alice Bah Kuhnke, som jag skriver i min interpellation, att man höll på att jobba med en sådan handlingsplan på departementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då undrar jag om minister Bah Kuhnke saknar täckning för det hon sa eller om det är en handlingsplan på gång. Jag tycker inte att jag har fått svar på den frågan.

Herr talman! När det gäller säkerheten på asylboendena kan man ganska lätt formulera vilken handlingsplan som vi nu arbetar med i konkreta punkter.

För det första gäller det att se till att det blir ökad bevakning. Vi har fördubblat antalet väktare och ordningsvakter. Det är inte bara det att polisen själv är verksam utan också att man utbildar personer på säkerhetsföretag för att de ska kunna bistå med säkerhetsarbetet på boendena.

För det andra ska det finnas klara och tydliga regler från början, när man kommer till boendena, så att man får information från början om vad som gäller och vad som kan inträffa om man inte håller sig till de ordningsregler som gäller.

För det tredje har vi principen att om man inte håller sig till ordningsreglerna får man helt enkelt flytta. Om man begår våld eller någon annan typ av brott ska det polisanmälas och utredas, och då ska rättsväsendets apparat dra igång precis som i alla andra fall. Det gäller att vara mycket tydlig på den punkten. Det finns inte något slags fribrev för människor bara därför att de råkar bo på ett asylboende, utan det är svenska lagar och regler som gäller även där. Huvudregeln är som sagt att den som bråkar och trakasserar andra är den som ska flytta.

Sedan kan man hamna i andra lägen. Precis som Désirée Pethrus sa kan man kanske hamna i läget att den som har blivit utsatt för trakasserier själv skulle vilja flytta, och då måste man hjälpa till med det också. Men huvudalternativet är att det är den som trakasserar som ska flytta.

För det fjärde handlar det om att glesa ut. Vi måste just nu anskaffa 20 000-25 000 nya boendeplatser före sommaren, för att kunna ersätta dem som försvinner - det kan till exempel röra sig om campingplatser - men också för att försöka öka ytorna, så att folk inte ska behöva bo så trångt som i dag. Det är otroligt viktigt, för trångboddheten i sig leder till ökad friktion.

För det femte har vi anvisningslagen, den som nu gör det möjligt att ålägga kommuner att ta emot flyktingar. Det innebär att över 10 000 som i dag har suttit på asylboende men inte haft en placering i kommun kan börja föras ut nu.

Det är klart att man kan formulera det i ett särskilt dokument och kalla det handlingsplan. Men det är de här konkreta åtgärderna som vi nu jobbar med.

Kan jag då lova att det aldrig mer kommer att uppstå våld på ett asylboende? Nej, det kan jag inte. Jag tror inte att någon justitieminister någonsin kan lova att det inte ska uppstå våld oavsett vilket sammanhang det handlar om. Men jag kan lova att vi ska göra allt vi kan för att förebygga att det inte sker och, om det sker, gå in med konkreta insatser för att bekämpa den typ av trakasserier eller våld som det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Om polisen ska utreda ett hot och en person på ett asylboende åker till polisen, kanske tillsammans med någon från någon organisation eller kyrka, vad händer under tiden med den asylsökande och den som har trakasserats? Den som trakasserar ska förflyttas. Jag vill fråga: Hur många sådana förflyttningar har skett? Precis som ministern har angett kom det under hösten ett stort asylsökande under kort tid. Det har skapat problem i mottagningssystemet och även vad avser boendesituation. Det uppstår ibland kaos på våra asylboenden.

Alla som kommer hit måste kunna känna sig trygga. Har vi inte trygghet är det något som vi gör fel. De kränkningar och trakasserier som man har varit med om i hemlandet för tro, för att man är kvinna eller för något annat måste man känna sig skyddad från här i Sverige. Värst utsatta är konvertiter som har lämnat islam. De har en mycket svår situation.

Vissa kristna församlingar och organisationer överväger nu vad de kan göra för att hjälpa sina trossyskon. De hjälper dem kanske med boendesituation på egen hand. Några börjar säga: Vi måste starta särskilda asylboenden med kristen profil för att man där ska kunna ha en bibel framme eller hänga ett kors på väggen, vilket många känner att de inte vågar göra på våra asylboenden.

Ärkebiskop Antje Jackelén skrev i DN att man kan tänka sig kristna asylboenden men att detta vore "ett nederlag för vårt samhälle". Jag är beredd att hålla med henne. Jag tycker att ministern borde kunna trycka på för att det inte ska bli verklighet, att vi inte ska behöva ha den utvecklingen.

Ministern uttalade sig i går i en artikel i Svenska Dagbladet. Jag såg rubriken, hoppade till och tänkte: Nu är det något på gång i ett utspel. Rubriken var: "Bättre skydd för förföljda utreds". Det stod att förföljda och trakasserade personer ska skyddas bättre och att fotboja och kontaktförbud ska användas. Men det handlade förstås om utsatta kvinnor, när jag läste längre ned i artikeln. Vi ska skydda kvinnor från våldsamma personer, oftast män. Men borde vi inte ta våldet mot de asylsökande på samma allvar? Är det inte dags att vi gör en mer tydlig handlingsplan, precis som vi gör för kvinnor som är utsatta för våld? Jag tycker att ministern kan göra mer.

Jag tror att vi delar värderingen att detta inte är acceptabelt. Men jag tror att vi måste göra mer. Är ministern ändå inte beredd att se över detta? Ska vi hitta särskilda boenden? Ska vi ha särskilda placeringar? Eller tror ministern att de åtgärder som ministern pratar om räcker? De har hittills inte löst situationen. Vad kommer att förändras? Det skedde nyligen ett mord, ministern!

Herr talman! Jag har naturligtvis också grundinställningen att Sverige ska vara ett land där religioner kan mötas och där man kan leva sida vid sida i samförstånd i fredliga former - det är en självklarhet. Jag skulle också vilja säga att det skulle vara ett nederlag om vi skulle börja göra uppdelningar etniskt eller religiöst.

Det är oerhört viktigt att vi redan från början, från första dagen man kommer till Sverige, markerar just detta: Det här är ett land där vi lever tillsammans, alldeles oavsett vilken tro eller etnicitet man har eller vilken bakgrund man kommer från. Det är ju inte bara de eventuella religiösa konflikterna vi talar om här, utan det handlar också om konflikter från hemländer, där människor kommer från olika länder som kan vara i krig med varandra. Det är erfarenheter som vi har haft under lång tid, under hela den period som Sverige har varit ett stort invandrarland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige ska vara ett land där man möts och där man kan leva sida vid sida. Det måste markeras tydligt redan första dagen man kommer till Sverige. Och vart kommer man till Sverige första dagen? Jo, man kommer ofta till ett asylboende.

Jag har redovisat de konkreta åtgärder som vi vidtar. Det är fråga om ökad bevakning och klara och tydliga regler redan från början. Den som bråkar ska flytta, och det ska också finnas en möjlighet för den som är utsatt att flytta om denna person vill det.

Jag fick frågan från Désirée Pethrus: Vad händer efter att någon har gjort en polisanmälan? Då ska man, naturligtvis i samråd med den som det berör, överväga om denna person kan vara kvar just på detta asylboende eller om denna person ska flytta. Man kan också överväga om den som anklagas för detta ska flytta. Man måste ställa den frågan när det har gått så pass långt att det har gjorts en polisanmälan, det vill säga om de fortfarande ska vara kvar på samma boende eller skiljas åt. Det är nämligen inte rimligt att människor ska fortsätta uppleva ett dagligt hot. Där tycker jag att man måste vara mycket tydlig.

Att man glesar ut, det vill säga anskaffar fler boenden, ser till att ytorna blir större och ser till att trångboddheten blir mindre tror jag också bidrar till att man minskar friktionen. Jag tror att anvisningslagen ytterligare kommer att förebygga de problem som finns.

Det finns ingen anledning att väja för detta. Det är klart att när många människor kommer samman på ganska små ytor, dessutom i ett läge när dessa människor inte riktigt vet vad som ska hända med dem i framtiden, kan det leda till att det blir en frustration och i värsta fall våld. Men det kan aldrig tolereras från samhällets eller från myndigheternas sida.

Jag vet inte om Désirée Pethrus efterlyser någon särskild handlingsplan. Men det som jag har föreslagit här och de åtgärder som vi går fram med är i alla fall ett steg på vägen.

Kommer vi att lösa hela frågan? Jag tror att det alltid finns en risk för att sådant här uppkommer nästan oavsett hur bra man jobbar. Men vi ska göra allt vi kan för att förebygga det så bra som möjligt.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Vi vill säkert samma sak, men jag är rädd för att det som ministern talar om inte räcker.

Men om en organisation eller en kyrka åker med en asylsökande till polisen och anmäler att denna person är hotad på boendet, kan ministern då garantera att denna person kommer att få flytta till ett annat boende om denna person kräver det och om det är helt nödvändigt? Kan polisen säga att den här personen behöver förflyttas? Det skulle jag vilja ha svar på.

Precis som ministern tycker jag naturligtvis att vi ska tydliggöra att det är religionsfrihet i Sverige och att vi ska jobba för det. Vi ska inte skilja människor åt. Alla människor har samma rätt att utöva sin religion, uttrycka politiska åsikter och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är mycket rädd för att om vi inte nu sätter ned foten kommer detta att planteras ut i samhället, och vi kommer att se en mycket allvarlig utveckling med motsättningar mellan grupper. Vi måste stävja detta tidigt.

I dag skriver tidningen Dagen: Omvända afghaner skulle tvingas till moské.

Det var konvertiter som skulle tvingas till en moské av andra personer. Jag har sett flera sådana artiklar. Jag vill absolut inte hetsa mot andra religioner. För mig är det helt okej med människor som bekänner sig till islam. Vi har till och med muslimer med i vårt parti.

Men om vi inte gör någonting kommer vi att få se en utveckling i Sverige som vi inte vill se. Det är därför som jag nu trycker på för att regeringen tidigt ska sätta in insatser för att förebygga en negativ utveckling i vårt samhälle. Jag hoppas att ministern och jag delar denna syn och att vi tillsammans kan jobba för att se till att ingen ska känna sig hotad.

Herr talman! Jag ser ingen motsättning här. Jag tror att vi har ungefär samma utgångspunkter och ungefär samma uppfattning om vad som rent konkret ska göras. Jag har inte hört några invändningar från Désirée Pethrus i fråga om någon av de åtgärder som vi föreslår och arbetar med.

Désirée Pethrus säger att det kanske borde gå fortare och borde vara ännu mer. Det kan jag hålla med om. Ibland känner man att man borde ha gjort någonting ännu snabbare eller ännu tidigare. Men i grunden tror jag att den strategi som vi har är riktig.

Om polisen gör bedömningen att hotbilden är så stark mot en person som har gjort en polisanmälan ser jag det som en självklarhet att denna person inte ska vara kvar på det boendet. Eller också ska den som man har anmält för trakasserier inte vara kvar på boendet.

Det är faktiskt precis det som jag säger i mitt interpellationssvar, alltså att man då gör en riskbedömning och en bedömning av om personen bör flyttas från ett asylboende. Jag ser det som en självklarhet att polisen och Migrationsverket tillsammans med den som är drabbad av detta gör en sådan bedömning i det enskilda fallet. Men här handlar det faktiskt om att försöka förebygga att detta inte händer igen och om att upprätthålla tryggheten på boendena. Jag ser det som en självklarhet att man i ett sådant fall helt enkelt skiljer dessa människor åt på något sätt.

Asylboendena behöver redan från början vara mycket klara och tydliga med att om man inte följer reglerna där kan man inte vara kvar utan kommer att få flytta till något annat ställe.

Överläggningen var härmed avslutad.