Situationen i nordöstra Syrien/Rojava

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra en eskalering i nordöstra Syrien och för att ge humanitärt och annat stöd till civilbefolkningen där samt i övriga Syrien.

Den brutala Assadregimens fall är en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Denna utveckling vill Sverige stödja - politiskt och genom biståndet. Den transitionsprocess som nu har inletts måste bli inkluderande och respektera Syriens alla minoritetsgrupper. I detta är Sverige, och EU, tydligt. Detsamma gäller vikten av att respektera Syriens territoriella integritet.

Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sverige fortsätter att ge humanitärt och annat stöd i hela Syrien, inklusive i nordöst. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Till detta kommer det stora svenska kärnstödet till humanitära aktörer som är verksamma i olika delar av landet.

Deeskalering och stabilitet är viktigt för att förhindra flyktingströmmar, motverka Daish och se till lokalbefolkningens, inklusive kurdernas, rättigheter. Sverige deltar i den globala koalitionen för att bekämpa Daish - ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet.

Därutöver är det naturligtvis viktigt med en nära och uppriktig dialog med regionala och internationella aktörer om utvecklingen i Syrien. Dit hör Turkiet, givet dess roll och inflytande i landet. Ett sådant tillfälle att förmedla EU:s tydliga positioner var EU-kommissionens ordförande von der Leyens möte med president Erdogan i december 2024.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.

Under de senaste månaderna har vi sett dramatiska händelser i Syrien. Den terrorklassade gruppen al-Nusra eller Hayat Tahrir al-Sham har tagit makten i Damaskus efter ett blixtanfall och störtat Assadregimen efter över 50 års förtryck. Men glädjen hos det syriska folket är kortvarig eftersom al-Nusra har deklarerat att de avser att upprätta en islamisk stat baserad på sharialagar. Detta har skapat stor oro, särskilt bland de religiösa och etniska minoriteterna i Syrien.

Samtidigt ser vi hur den kurdiska regionen Rojava i nordöstra Syrien, som är en av få västvänliga aktörer i Mellanöstern, hotas av Turkiets militära belägring av Kobane. Här talar vi om de fredshjältar som stod i frontlinjen i kampen mot Daish eller IS och som under blodiga strider samarbetade med den USA-ledda koalitionen och försvarade värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter. Nu riskerar de att krossas av Turkiet, med stöd av jihadistgrupper.

Trots denna komplexa och allvarliga situation i Syrien ser jag tyvärr inga tydliga svar från regeringen om hur Sverige ska agera. I svaret från utrikesministern nämns vårt deltagande i den globala koalitionen mot Daish, vilket naturligtvis är viktigt. Detta välkomnar vi i Socialdemokraterna, men frågan är om det räcker.

Vad gör Sverige mer konkret för att hantera den förändrade situationen i Syrien? Varför finns det inget fokus på Turkiets ökade inflytande i regionen och dess destabiliserande roll? Och framför allt: Vad gör Sverige för att skydda SDF - Syriens demokratiska styrkor - som ingår i den globala koalitionen mot Daish och som utgör en stor del av motståndet mot denna terrorrörelse?

Sveriges bistånd är avgörande, men det måste riktas strategiskt. Det räcker inte att tala om humanitärt stöd, utan man måste också konkretisera hur vi stöttar de grupper som är mest utsatta, särskilt människorna i Rojava men också andra etniska och religiösa minoriteter i Syrien.

Sedan har vi återigen frågan om Turkiet. Där är det uppenbart, och det rapporteras varje dag om hur jihadistiska grupper anfaller de kurdiska områdena i Syrien. Syriens territoriella integritet respekteras inte heller av Turkiet. I dag är 15 procent av Syriens territorium ockuperat av Turkiet. Här är det viktigt att världssamfundet, EU och framför allt vi i Sverige står upp för den regelbaserade världsordningen och markerar starkare.

Fru talman! Jag ska se om jag kan göra interpellanten lite mer nöjd med mitt svar.

Det är fortfarande för tidigt att dra alltför bestämda slutsatser om vart Syrien är på väg. Stora utmaningar återstår. Politiska utfästelser och programförklaringar ska omsättas i handling.

Vi konstaterar att det nya styret säger sig måna om tolerans, respekt för mänskliga rättigheter och en inkluderande process, men det som räknas är hur man väljer att agera. Till exempel är läget på marken instabilt i delar av landet, inklusive i nordöst. Regeringen följer noggrant och bekymras över rapporterna om fortsatta strider i norra Syrien.

Skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med internationell rätt måste tillgodoses. Vi delar förstås också det internationella samfundets oro för ökade attacker från Daish.

Det är fundamentalt att säkerheten säkerställs i de läger i nordöstra Syrien som kontrolleras av det kurdiskledda självstyret och där bland annat Daishmedlemmar hålls. Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret i nordöst för en dialog och att vapenvilan mellan parterna verkar hålla.

Fru talman! Turkiet är och förblir en central aktör i Syrien. Den turkiska gränsen mot Syrien utgör Natos södra flank. Turkiet har också legitima säkerhetsintressen kopplade till Syrien, framför allt mot bakgrund av de terroristattacker som utförs mot Turkiet av grupper med bas i Syrien.

Det är helt avgörande att Syriens territoriella integritet respekteras för att man ska kunna bygga ett stabilt och fritt Syrien. Jag tror att vi ska vara försiktiga med att spekulera om utvecklingen i olika delar av Syrien och vad det osäkra läget kan komma att betyda.

Sverige kommer tillsammans med partner att fortsätta att peka på behovet av deeskalering och stabilitet i norra Syrien. SDF förblir en viktig aktör och samarbetspartner för den globala koalitionen mot Daish.

För regeringens del är det viktigt att vi för en dialog med Turkiet om hur vi bilateralt och multilateralt, inte minst som en del av EU, kan samarbeta för att säkra Turkiets legitima säkerhetsintressen på ett sätt som bidrar till långsiktig stabilitet i Syrien.

Fru talman! Jag tackar för svar och förtydliganden. Nu kom det lite mer konkret om hur regeringen ser på våra samarbetspartner på marken, särskilt SDF och Rojavaadministrationen.

Jag tycker också att det är bra att det förs dialog mellan de nya makthavarna i Damaskus, HTS, och den kurdiska administrationen. Men jag är såklart fortfarande orolig över utvecklingen, eftersom de nya makthavarna har tillsatt en regering där alla ministrar kommer från deras läger och deras organisation. Bland regeringsmedlemmarna finns även individer som gjort sig skyldiga till krigsbrott. Deras justitieminister har till exempel figurerat vid avrättning av kvinnor. Det är viralt i sociala medier, så det kan man hitta där.

Det är också väldigt viktigt att Sverige agerar tillsammans med EU. Jag vill särskilt peka på Frankrikes, Storbritanniens och Tysklands engagemang i Syriens framtid. Frankrikes president och Tysklands utrikesminister har liksom Sveriges utrikesminister uttryckligen klargjort för de nya makthavarna att det är viktigt att det framtida Syrien är inkluderande. De etniska och religiösa minoriteterna ska känna sig trygga.

Det är bara två månader som har gått, men det är väldigt viktigt att inte låta historien upprepa sig med tanke på utvecklingen när det blev revolution i Iran. När shahen lämnade Iran trodde alla att demokratin skulle komma, men det blev en islamistisk regim som vi i dag brottas med. Utifrån de erfarenheterna måste vi vara försiktiga med legitimiteten och inte direkt legitimera de nya makthavarna i Damaskus. Man bör i stället verkligen ligga på dem och ställa krav, även i svensk biståndspolitik, när det gäller inkludering av alla etniska och religiösa minoriteter i Syrien.

Innan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011 fanns det närmare 6 miljoner kristna där. I dag finns det knappt 200 000. Det blir förödande om utvecklingen fortsätter på det här sättet, till exempel med Turkiets agerande gentemot Rojavaadministrationen. Där finns det fortfarande några kristna byar. De sista kristna i Syrien kan försvinna helt och hållet. De kommer inte att kunna leva i Syrien. Men i Rojavaområdet finns det nu andrum och en samhällsmodell där man har öppnat för alla etniska och religiösa minoriteter att tillsammans styra området man förfogar över. Det är viktigt att vi fortsätter stödja dem och ser till att Turkiet, som är ett viktigt land för Nato och Europa, också söker dialog med kurderna och löser konflikterna med fredliga medel.

Fru talman! En bilateral säkerhetsdialog med Turkiet kommer att lanseras inom kort för att mer effektivt utveckla vårt samarbete, med tonvikt på terrorism och organiserad brottslighet. För regeringen är det ett långsiktigt engagemang. Arbetet kommer att fortsätta med full kraft, bland annat mot terroristorganisationen Daish. I denna dialog kommer Sverige fortsatt att påpeka vikten av att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras.

Kadir Kasirga tog upp frågan om bistånd. Jag tänker därför säga några ord om det. Sverige är ju redan en stor humanitär givare till Syrien, och det måste verkligen fortsätta eftersom befolkningens situation är fruktansvärt svår. Det gäller också insatser i nordöstra Syrien.

Det svenska stödet syftar till att ge människor tillgång till basala saker som mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet. Utöver betydande tjänster till humanitära aktörer verksamma i Syrien, såsom World Food Programme, UNHCR och Internationella rödakorskommittén, bidrog Sverige under 2024 med 252 miljoner kronor i humanitärt stöd för att lindra nöd och lidande hos civilbefolkningen.

Den 10 december tillkännagav regeringen ett humanitärt stöd om 14 miljoner till Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien. Det stödet går bland annat till deras arbete med att bistå människor som blivit frisläppta från fängelser och som vill återförenas med sina familjer. Därtill beslutade Sida den 13 december att göra en ny allokering om 20 miljoner kronor till UNHCR i Syrien.

Sveriges humanitära stöd till Syrien kommer att fortsätta under 2025. Det är nödvändigt. Sveriges bistånd till Syrien har framför allt gått till att skapa förutsättningar för människor att leva och försörja sig i Syrien och i grannländerna, exempelvis genom stöd till jordbruk, till tillgång till rent vatten och mödravård, till överlevare av könsrelaterat våld samt till stöd och skydd av oberoende journalister. Insatser som dessa görs i hela Syrien, inklusive i norr.

Jag tacksam över att Kadir Kasirga lyfter fram oron för kvinnors situation under det nya styret. Jag delar verkligen den oron, och det har jag tagit upp i många bilaterala kontakter med mina EU-kollegor. Jag är glad över att den tyska utrikesministern Annalena Baerbock och den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot vid sitt besök nyligen, då de också samtalade med HTS, lyfte fram de här frågorna. Det är något jag ser som helt centralt i det fortsatta arbetet.

Det finns möjligheter nu när den fruktansvärda Assadregimen har fallit, men det vill till att vi tillsammans påverkar på allra bästa sätt för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. Det finns ju, precis som Kadir Kasirga påpekat, många frågetecken och utmaningar framöver.

Fru talman! Tack för kommentarerna och svaren, utrikesministern! Det är glädjande att höra att vi är samstämmiga när det gäller synen på utvecklingen i Syrien och att det är viktigt att fortsätta stödja de progressiva krafter som finns i landet, inklusive kurderna i Rojava och SDF. Samtidigt är det väldigt viktigt att Sverige, genom bilaterala kontakter och medlemskap i EU och särskilt i Nato där Turkiet ingår, förmår Turkiet att inse att den bästa möjliga lösningen - som gör att även Turkiet kan leva i fred och få en demokratisk utveckling - är att helt enkelt söka fred med kurderna och framför allt Rojava och att inte fortsätta med attackerna.

Just nu utför Turkiet omfattande flygattacker mot Rojavaområdet. Över 300 000 människor är strömlösa och saknar tillgång till vatten på grund av de attackerna. Det pågår alltså redan en humanitär katastrof i området. Därför är det väldigt viktigt att se till att det humanitära biståndet hamnar rätt, särskilt i de områden som i dag är under attack.

Jag tackar för denna debatt med utrikesminister Maria Malmer Stenergard och även för att fru talmannen och presidiet har lett debatten ända fram till klockan halv nio.

Fru talman! Ledamoten och jag är helt överens om att vägen framåt inte kommer att vara enkel för Syrien. Transitionen måste vara syriskledd och sätta det syriska folkets intressen i centrum, men vi måste bidra till och också påverka utvecklingen såväl bilateralt som genom EU och i samverkan med regionala partner.

Gällande biståndet slogs det fast i Europeiska rådets slutsatser från mötet i december att EU ska se över möjligheter för unionen - som redan är världens största givare till Syrienkrisen - att stötta det nya Syrien. Diskussionerna fortsätter vid nästa möte med EU:s utrikesministrar, som äger rum snart. Det är ett jätteangeläget arbete som Sverige kommer att vara del av. Det är, precis som Kadir Kasirga säger, en mycket svår humanitär situation i hela Syrien.

Jag vill avslutningsvis tacka för en jättebra debatt. Vi får säkerligen anledning att återkomma till detta, och vi kommer alla att följa utvecklingen i Syrien mycket nära. Även jag vill tacka presidiet för uthålligheten denna sena kväll. Demokratin lever!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.