Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är glädjande att ministern tar det svaga rättsliga skyddet för tjänstehundar och tjänstehästar på allvar. Däremot kan jag inte på regeringens hemsida läsa att översynen av strafflagstiftningen även gäller det svaga rättsskyddet för dessa tjänstedjur. Det är ju detta som ministern hänvisar till i svaret. Eftersom det inte står nämnt något om polishundar och polishästar i översynen kanske det finns ett tillägg i en underliggande bilaga som inte går att läsa sig till på regeringen.se. Det vore önskvärt om ministern kunde förtydliga direktiven till översynen.
Jag tog ett citat från regeringens hemsida angående översynen av strafflagstiftningen: "Skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal: En översyn ska göras för att se över behovet av förändringar i strafflagstiftningen för att ytterligare öka skyddet för blåljuspersonal och andra viktiga samhällsaktörer." Där kan det eventuellt ingå. "Bland annat ska övervägas om angrepp på yrkesgrupper som har till uppgift att garantera säkerhet, liv och hälsa bör ses som särskilt allvarliga." Jag hoppas alltså att detta verkligen kommer med i översynen.
Anledningen till min interpellation är den svaga rättsstatus som tjänstehundar och tjänstehästar har i Sverige. Det finns alltför många fall där dessa, tjänstemannens fyrbenta kollegor och vänner, har blivit attackerade och svårt skadade av gärningsmän, inte sällan helt utan påföljd för gärningsmannen. Flera hundförare samt tull- och bevakningspersonal har uppmärksammat mig på problemet, och jag har skrivit två motioner i frågan.
Tjänstehundar och tjänstehästar betraktas som egendom, precis som ministern säger i svaret. Det betyder att om en person medvetet skadar djuret anses det vara skadegörelse på egendom, ungefär som att klottra på en garagedörr eller sparka på ett staket. Gärningen ger väldigt sällan kraftiga påföljder utan ofta mycket blygsamma påföljder, om den alls föranleder någon påföljd. De flesta fall läggs ned eller konsumeras av andra brott.
Noteras bör att en tjänstehunds utbildning tar flera år, till en kostnad av 200 000-300 000 kronor. Frågan handlar alltså inte bara om en känslomässig reaktion inför djurplågeri utan också om pengar.
I dag arbetar ungefär 400 polishundar och 60 polishästar i Sverige. Till detta ska man addera de hundar som arbetar för till exempel Tullverket, Kriminalvården, Försvarsmakten eller i bevakningstjänst. Vid konfrontationer med gärningsmän händer det att hundarna utsätts för våld av varierande grad, till exempel hugg med skruvmejsel eller kniv, sparkar och slag med mera. Vid kravaller träffas ibland både hundar och hästar av stenar och flaskor och får knallskott kastade mot sig.
Våld mot tjänsteman är brottsrubriceringen om man medvetet skadar en polis eller annan person som lyder under förstärkt rättsskydd. Men om någon däremot medvetet skadar en polishund blir brottsrubriceringen alltså bara skadegörelse, eftersom hundar räknas som egendom. Med andra ord: De djur som varje dag jobbar för att skydda oss eller söka efter oss är inte särskilt väl skyddade själva, och det tycks som om våld mot polishundar och polishästar blir vanligare och grövre.
Överläggningen var härmed avslutad.
