Särskild löneskatt för äldre

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig om jag inte anser att erfaren arbetskraft behövs för att klara av den demografiska utmaningen och hur jag anser att den särskilda löneskatten för äldre ska hjälpa senior och mer erfaren arbetskraft som vill arbeta längre.

Självklart behövs senior och erfaren arbetskraft. OECD-statistiken visar också att Sverige är bland de länder som har högst sysselsättningsgrad i åldersgruppen 55-64 år. Sverige har ett bra utgångsläge, men samtidigt anser regeringen att den demografiska utvecklingen innebär stora utmaningar för framtidens arbetsliv.

Christian Holm Barenfeld hänvisar i sin interpellation till Elisabeth Svantessons skriftliga fråga som jag besvarade den 19 januari i år. Jag vill därför upprepa delar av mitt svar.

När regeringen tillträdde 2014 ärvde vi ett bekymmersamt läge med en arbetslöshet som bitit sig fast på en hög nivå. För att öka sysselsättningen och varaktigt minska arbetslösheten har regeringen därför i budgetpropositionen för 2016 föreslagit stora framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag och investeringar i kompetens och matchning för att rusta människor att ta de jobb som växer fram.

Vårpropositionen för 2015 och budgetpropositionen för 2016 innehåller sammantaget investeringar för jobb som uppgår till drygt 14 miljarder kronor för 2016. Sammantaget bedöms de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen bidra till en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättning de kommande åren.

Äldre i arbetslivet är en viktig resurs som bör tas till vara. Vi ser dessutom att sysselsättningsgraden för personer över 55 år ökar stadigt. Jag kan trots det konstatera att den faktiska utträdesåldern i många yrken är lägre än 65 år. Detta beror inte på att det saknas ekonomiska incitament att arbeta längre, utan det handlar bland annat om att arbetstagare slits ut i förtid. Om människor ska orka jobba ett helt arbetsliv krävs bättre arbetsmiljöförhållanden i psykiskt och fysiskt slitsamma arbeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmiljö är därför ett fokusområde för regeringen. Den 1 februari överlämnade regeringen sin nya arbetsmiljöstrategi till riksdagen. Strategin utgår från det moderna arbetslivets utmaningar och möjligheter och pekar ut en riktning för arbetet under de närmaste fem åren. Regeringen har dessutom ökat resurserna inom arbetsmiljöområdet med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden.

Inom ramen för de ökade resurserna höjer regeringen ambitionsnivån i arbetsmiljöpolitiken genom denna arbetsmiljöstrategi, som utformats kring tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö.

Dessutom pågår sedan några år en bred översyn av pensionssystemet inom ramen för Pensionsgruppens arbete. Den långsiktigt stora frågan är den om ett längre arbetsliv för att trygga tillräckliga pensioner, pensionssystemets finanser och ytterst välfärden. Det arbetet kommer att fortgå under lång tid med det övergripande syftet att uppnå fler arbetade timmar under livet.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för svaret på min interpellation. Jag vill också hälsa ministern välkommen i hennes nya kompletterande superministeruppdragsroll med initiativrätt på alla politikområden. Det är nog bra att någon ges initiativrätt i regeringen. Vi behöver fler initiativ för fler jobb. Det råder det inga tvivel om. Jobben måste bli fler, arbetslösheten måste bli lägre och sysselsättningen högre.

Sysselsättningsgraden i arbetsmarknadsutskottet i riksdagen är tyvärr alldeles för låg. Mötena är få, och många av de möten som är inplanerade får senare ställas in. Det grundar sig givetvis på att det är få propositioner och andra förslag som presenteras som kommer från regeringen. Regeringen levererar helt enkelt inte på bland annat arbetsmarknadsområdet.

Fru talman! Vi behöver bli fler som arbetar i Sverige, och fler behöver jobba längre upp i åldrarna. Det är därför viktigt att vi skapar förutsättningar och incitament för att fler ska vilja stanna kvar på arbetsmarknaden under längre tid. Det blir inte minst viktigt längre fram när pensionsavgångarna förväntas öka. Jag ställde min interpellation för att jag oroas över att regeringens politik kommer att ha motsatt verkan.

Regeringen har ju infört en särskild löneskatt för personer över 65 år, som blir en straffskatt på de äldre som väljer att arbeta. Ylva Johansson gav ju nyligen i ett svar till min kollega Elisabeth Svantesson besked om att regeringen själv gör bedömningen att den särskilda löneskatten för äldre kommer att ge en faktisk effekt på äldres sysselsättning och antalet arbetade timmar, och då en negativ sådan.

Det blir lite obegripligt när arbetsmarknadsministern i ena meningen menar att det är viktigt att säkerställa att fler äldre väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden och i nästa mening försvarar att man gör det mindre attraktivt att arbeta. Människor får helt enkelt behålla mindre av det de tjänar. Det gör inte att de blir mer motiverade att stanna kvar på arbetsmarknaden och slita och jobba längre. Det innebär heller inte att de får mer i plånboken och kan konsumera mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill vända lite på det ministern sa i ett tidigare inlägg här i dag. Det finns en fixering hos Socialdemokraterna vid skatter. Oavsett vad man ska göra ska skatterna uppåt. Ju högre skatt, desto bättre socialdemokrat. Resultatet blir dock att den som arbetar får mindre i plånboken.

I Ylva Johanssons svar talar hon mer om mer om bostäder, klimatomställningar, infrastruktur och pensioner än om själva den fråga jag ställde. Det kan jag förstå. Det kan inte vara lätt att försvara och förklara varför man sjösätter ett förslag som man själv är medveten om kommer att ha en negativ påverkan på äldres arbetsutbud.

Jag vill därför igen fråga arbetsmarknadsministern och ge henne en chans att ge ett tydligt svar: På vilket sätt leder den särskilda löneskatten för äldre till att fler äldre kommer att fortsätta att arbeta?

Fru talman! Jag blev lite förvånad över det svar som arbetsmarknadsministern har gett till Christian Holm Barenfeld på frågan om den särskilda löneskatten för äldre. Det finns inget svar på varför skatten var viktig och varför regeringen införde den.

Det finns en enda mening som säger: Självklart behövs senior och erfaren arbetskraft. Det är någonting man säger med läpparnas bekännelse, men det är ingenting man visar i riktig politik. Varför ska människor betala 6,15 procent extra skatt när de har fyllt 65 år? Det är mycket märkligt. Det går inte att få ihop den politiken.

Varför ska man över huvud taget dela upp skattesatser när det kommer till ålder? Det har i Socialdemokraternas värld alltid varit så att man har beskattat storleken på inkomster olika. Men nu går man till och med in och börjar titta på människors ålder för varför de ska betala olika skatt.

Om man hade sänkt skatten hade jag förstått det. Man vill verkligen ha seniorer och erfaren arbetskraft. Hela näringslivet ropar efter att människor ska stanna kvar på viktiga poster. Vi har svårt med sjuksköterskor, ingenjörer och andra välutbildade och erfarna människor som det inte finns någon ersättning för. Det finns ingen arbetskraft som står och väntar på att få de jobben. Man skulle vilja stimulera så att det var fler som stannade kvar längre. Men det gör inte regeringen.

Det är därför en intressant fråga: Varför vill man ha en skatt på äldre? Samtidigt gick man ut och slog på stora trumman i valrörelsen och sa att de orättvisa skatterna nu äntligen skulle rättas till för alla pensionärer. Är inte det att tala med kluven tunga? De som arbetar ska betala mer i skatt. Den som inte arbetar skulle få någon femtiolapp mer plånboken. Jag tycker att det är väldigt falskt. Det ger heller inte särskilt stora pengar. Man beräknar att det skulle ge 1,77 miljarder, det vill säga under 2 miljarder. Vi får väl se vad det ger. Vi vet inte hur många det är som väljer att gå hem i stället för att jobba.

I svaret sägs det väldigt mycket om vad regeringen gör för goda saker och naturligtvis om vad den gamla regeringen inte gjorde. Men om man säger att det behövs senior och erfaren arbetskraft borde man säga: Det var bra att alliansregeringen sänkte skatten för dem som jobbade efter ingången pensionsålder. Men det läser jag ingenstans. Det var därför jag reagerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man höjer skatten på det mesta. Det är skatt på sparande. Det är skatt på arbete. Det är höjda arbetsgivaravgifter. Det är skatt på ungdomar. Denna regering har ett mål, och det är en total fixering vid höjda skatter. Likväl säger alltid ministern i denna kammare att Moderaterna är fixerade vid höjda skatter. Det är precis tvärtom. Det enda regeringen verkligen håller när det gäller sina vallöften är att höja skatter på olika sätt.

Fru talman! Jag undrar lite varför Christian Holm Barenfeld och Katarina Brännström är så upprörda. När jag lyssnar på inläggen tror jag mig förstå att det beror på att de har missförstått hela frågan.

Det är inte så att regeringen har infört någon särskild löneskatt. Den infördes 1991 i den stora skattereformen som gjordes. Det var då man införde någonting som hette särskild löneskatt. Det regeringen har gjort är att vi har skapat likformighet i systemet, precis som har gällt tidigare. Men den särskilda löneskatten infördes 1991.

Både Christian Holm Barenfeld och Katarina Brännström talar om att regeringens politik skulle leda till att personer över 65 år får behålla mindre av det de tjänar, eller att äldre skulle betala högre skatt än andra grupper. Det är fullkomligt felaktigt. Äldre har en lägre skatt än de som är yngre. Det är ett förhöjt jobbskatteavdrag för dem som är över 65 år. Det betyder att de behåller mer och betalar lägre skatt efter 65 år än vad de gör innan. Där har interpellanten och debattörerna fullkomligt fel om politiken.

Det vi ser just nu är att många av dem som snart ska gå i pension eller som redan har gått i pension lockas tillbaka till arbetslivet eftersom efterfrågan på arbetskraft är mycket stor och vi har brist inom väldigt många yrken. Vi ser nu till exempel i skolan att pensionerade lärare kommer tillbaka och jobbar, och det är välkommet. De betalar också lägre skatt än de som är yngre och till exempel jobbar i skolan eller i andra yrken. Det är så skattesystemet i dag är utformat.

Fru talman! När man hör Katarina Brännström säga att 1 ½ miljard i skatteintäkter inte är så mycket förstår man kanske hur det kunde bli så illa med de stora underskotten i statens finanser. Skatteintäkter behövs för att finansiera investeringar och välfärd. De behöver vägas av på ett rimligt sätt så att vi också har en stark utveckling på arbetsmarknaden. Det har vi just nu.

Fru talman! Jag tror att det är 1,77 miljarder som regeringen räknar med att få in på åtgärden med den särskilda löneskatten för äldre. Tar man från en grupp personer ut ytterligare nästan 2 miljarder - i stort sett 1,8 miljarder - är det klart att det gör att det blir mindre attraktivt. Gör vi det dyrare att anställa blir det mindre attraktivt att arbeta. Oavsett om det ligger på arbetsgivarnivå eller på den enskilde är det självklart inte bra.

Det har varit mycket diskussion om jobbskatteavdraget och mycket kritik mot det från regeringens sida, men med det såg vi till att den som arbetade fick behålla mer pengar i plånboken samtidigt som vi gjorde det billigare att anställa. Det är det här som man nu återställer från regeringens sida. Man ser till att det blir mindre attraktivt att anställa den som har fyllt 65 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här gör regeringen på en rad områden, och det spelar egentligen ingen roll om man är ung eller gammal. Om man är ung blir det dyrare och man får försämrade villkor, är man medelålders och har utbildat sig och lyckats få lite högre inkomst får man mindre pengar kvar i plånboken och ska brandskattas och har man fyllt 65 är man uppenbarligen inte heller lika attraktiv på arbetsmarknaden. Däremot ska man möjligtvis kunna få lite mer om man väljer att inte arbeta. Det är en konstig hållning från en arbetsmarknadsminister.

Jag hoppas att vi i viss grad får se fler förslag till arbetsmarknadsutskottet, så att även det kan börja arbeta. Jag hoppas också att de förslag som kommer till arbetsmarknadsutskottet vad gäller arbete även kommer att handla om hur jobben ska bli fler och hur fler ska komma i arbete.

Det svar jag har fått från arbetsmarknadsministern kan man konstatera handlar mycket om helt andra saker än just det jag frågade om. Jag kan fortsatt inte se hur det här på något sätt skapar fler arbetstillfällen för äldre, och jag vill fortfarande ha svar på det, för det var de facto det som var min fråga.

Sedan kan regeringen och ministern komma fram till att det är rimligt att höja den ena eller den andra skatten för att man vill ha in pengarna, men då är det av den anledningen man gör det och då ska man säga att man är beredd på att färre äldre får ett jobb när de har fyllt 65 år och inte att det skapar fler jobb. Det är mer ärligt.

Jag vill återigen fråga: Hur anser arbetsmarknadsministern att den särskilda löneskatten för äldre ska hjälpa senior och mer erfaren arbetskraft som vill arbeta längre att få ett jobb?

Fru talman! Det är lite märkligt att lyssna på arbetsmarknadsministern som här i kammaren försöker mästra åtminstone mig, känns det som, med att tala om att särskild löneskatt infördes redan 1991. Jag har nu roat mig med att gå in på regeringens egen hemsida och läst vad som står när det gäller budgeten. Jag kan läsa innantill: "Särskild löneskatt införs på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år." Man talar också om att skatten bestäms till 6,15 procent. Det här fanns även med i budgetpropositionen för 2015, men den gällde ju aldrig.

Det här är alltså en ny skatt som har införts och ingenting som har funnits med hela tiden. Jag tillhör själv den grupp som har fyllt 65 år, så jag är en av dem som vi talar om i den här debatten. Jag vet att det dubbla jobbskatteavdraget som alliansregeringen införde för att stimulera äldre att vara kvar på arbetsmarknaden är någonting som jag i alla fall kan få viss förtjänst av. Ni har ju dragit ned i det övre spannet, så riktigt så mycket som jag skulle ha fått om vi hade haft en alliansregering får jag inte, men jag får fortfarande lägre skatt. Men ni har alltså infört en särskild löneskatt för äldre, och fortfarande kan man fråga sig varför. Vad ska detta leda till?

Om man läser vidare på hemsidan ser man att det bara handlar om sänkta tak, slopade tjänster i RUT-avdraget, sänkt subventionsgrad i RUT, slopad nedsättning av socialavgifter för unga - allting här handlar om skatter, och då har man ju ett mål med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är målet med att höja skatterna för äldre som vill fortsätta arbeta? Det svaret har vi ännu inte fått här.

Fru talman! Christian Holm Barenfeld försöker leda i bevisning, fast jag vet inte riktigt hur han får till det, att det skapar fler jobb att de som har fyllt 65 år skulle ha en lägre löneskatt. Jag vill därför ställa frågan till Christian Holm Barenfeld om han kan redovisa på vilket sätt det skapar fler jobb.

Vilken evidens finns för det? Hur blir det helt plötsligt fler jobb på en arbetsplats, till exempel på Posten, på grund av det? Christian Holm Barenfeld måste kunna redovisa det.

Det vi har sett är att arbetslösheten sjunker ganska kraftigt bland unga nu, trots att vi har förändrat arbetsgivaravgifterna för unga. Christian Holm Barenfeld måste ha det klart för sig.

Till Katarina Brännström och Christian Holm Barenfeld vill jag ställa frågan: Tycker ni att den svenska modellen är bra? Gillar ni den och står ni bakom den? Kan ni i så fall motivera hur ni ser på den svenska modellen?

Fru talman! Den särskilda löneskatten skapades i den skatteuppgörelse från 1991 som resulterade i ett nytt skattesystem. Det var en konstruktion där man lade om stora delar av hela skattesystemet och gjorde en särskild löneskatt för äldre för att kompensera i förhållande till pensionssystemet. Den tog den gamla regeringen bort, vilket skapade en bristande likformighet i skattesystemet som vi nu återställer. Utvecklingen på arbetsmarknaden är bra för den äldre arbetskraften. Sysselsättningsgraden ökar för denna grupp.

Fru talman! Skatter finns till för att finansiera viktiga verksamheter som välfärd, skola och investeringar. Sänker man skatter blir det mindre skatteintäkter. Det kan man göra om man inte tycker att det är så viktigt eller inte tror att det finns ett samband mellan jobbtillväxten och investeringar, utbildning och välfärd.

Regeringen ser det sambandet och har därför en politik för att ha ordning i statsfinanserna och för att kunna säkerställa att vi kan göra nödvändiga investeringar. Jag vet att vår syn på det skiljer sig från Moderaternas.

Fru talman! Jag tror att vi kan öka sysselsättningsgraden ytterligare i gruppen som är över 55 år och över 65 år. Två viktiga saker behöver göras. Den ena är investeringar i arbetsmiljön. Regeringen har både satsat pengar och lagt fram en ny arbetsmiljöstrategi, som jag tror just nu behandlas i arbetsmarknadsutskottet. Det finns också en utredning som har föreslagit att åldern då man har rätt att vara kvar på arbetsplatsen ska höjas från 67 till 69 år. Den frågan bereds just nu i Pensionsgruppen. Jag tror att det är en viktig fråga att väga in i det hela.

Den andra saken är att vi måste få bukt med sjukskrivningarna, som sedan 2010 har ökat dramatiskt. Det är en allvarlig utveckling, och vi ser dessvärre att det inte bara är äldre utan också yngre som sjukskrivs och blir kvar i sjukskrivning under lång tid. Ohälsa, oavsett om det beror på arbetsmiljörelaterade saker eller inte, är en stor riskfaktor när det gäller att inte orka och kunna jobba så länge som man själv vill. Här finns det stora utmaningar, och regeringen har stora utmaningar framför sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Eva-Lena Jansson kom in här i debatten och undrade hur vi skapar fler arbeten för äldre och hur vi skapar fler arbeten överlag.

Genom att sänka skatten för den som är äldre eller att låta bli att höja den och göra det dyrare att anställa äldre blir jobben självklart inte per automatik fler, utan det krävs att en regering gör fler saker.

Man måste göra vissa delar som är jobbskapande, men vi såg också att alldeles för få äldre fortsatte att jobba. Många ville jobba, men incitamenten var inte tillräckliga. Då såg vi till att det blev mer lönsamt att stanna kvar på arbetsmarknaden. På samma sätt såg vi att det fanns höga trösklar in på arbetsmarknaden för den som var ung eller nyanländ till Sverige. Därför sänkte vi trösklarna där. Nu har man höjt dem. Höjer man skatten på måndag är det givetvis inte så att det är färre som jobbar på tisdagen, utan det sker långsiktigt.

Ylva Johansson säger att det går bra nu. Det är hög svansföring, må jag säga. Vi kommer in mer på det senare.

Sänker man skatten får man in mindre pengar, påstås det. Det är inte heller något evidensbaserat. Det vi behöver få är fler som arbetar och fler som betalar skatt. Annars vore den våta drömmen för en sann socialdemokrat 100 procents skatt, om det vore så att vi fick in mer pengar och kunde fördela mer. Då kan man ju bestämma totalt hur det ska se ut. Det tror jag inte vore någon bra lösning.

Men om man har mer fokus på hur vi ska höja bidragen för den som inte arbetar än på hur vi ska se till att den som inte arbetar kommer i arbete behöver vi nog höja skatten för att kortsiktigt kunna finansiera alla bidragshöjningar. Det tycker jag dock inte är ett bra sätt.

Jag får be att tacka för debatten!

Fru talman! Christian Holm Barenfeld kunde inte svara på hur det blir fler jobb genom andra skattesatser för äldre. Han hävdade att det var jobbskapande, men kunde inte beskriva var någonstans det är evidensbaserat att det blir fler jobb av sänkt skatt. Det borde man kunna redovisa. Hur uppstår det fler jobb genom att man sänker skatten för en enskild person? Det finns naturligtvis inga sådana evidensbaserade fakta, och det var därför han inte svarade på det.

Det är också intressant, fru talman, att Christian Holm Barenfeld inte ville kommentera den svenska modellen. Den hänger ihop med löner, skatter och hela det system vi har i Sverige när det gäller att finansiera den gemensamma välfärden men också säkerställa att människor som har fyllt 65 och är pensionärer har en dräglig tillvaro oavsett om de jobbar eller inte. Som sagt är det intressant att den moderata riksdagsledamoten inte ville svara på frågan om den svenska modellen.

Fru talman! Det kommer nog alltid att finnas en grundläggande motsättning mellan regeringen och Moderaterna när det gäller å ena sidan skattesänkningar och nedskärningar och å andra sidan investeringar och jobb.

Jag vill tacka för debatten, och jag tror att det finns frågor där vi kan mötas. Det gäller till exempel diskussionen om hur länge man ska få vara kvar i arbetslivet och huruvida det ska höjas från dagens 67 år. Diskussioner förs i Pensionsgruppen, där både regeringens partier och Moderaterna finns med. Andra frågor är hur man ska få bukt med den ökade ohälsan och sjukskrivningarna samt behovet av förstärkning av arbetsmiljöarbetet. Jag tror att det finns områden där vi kan ha ett gott utbyte av varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.