Sänkta banavgifter för järnvägen

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag kommer att verka för sänkta eller avskaffade banavgifter för järnvägen.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller den svenska järnvägen. Efter år av underinvesteringar i svensk infrastruktur beslutade regeringen 2018 om en nationell plan för transportinfrastrukturen. Det är en satsning på över 700 miljarder kronor i hela landet och den största järnvägssatsningen i modern tid. Planen omfattar nyinvesteringar men också en rekordstor ökning av järnvägsunderhållet. Regeringen har även fortsatt att satsa på järnvägen. Genom budgetpropositionen för 2021 har 500 miljoner kronor per år tillförts under perioden 2021-2023 till ett utökat järnvägsunderhåll.

Nivån på banavgifterna regleras i järnvägslagen, vilken i sin tur följer EU-rätten på området. Banavgifterna ska som huvudprincip fastställas till den kostnad som uppstår som en direkt följd av tågtrafiken. De svenska banavgifterna är bland de lägsta i Europa, ser man när man jämför avgifterna för genomsnittliga tåg i medlemsstaterna. För 2020 uppgick banavgifterna till cirka 1,8 miljarder kronor. På grund av minskad trafik under covid-19-pandemin har intäkterna från banavgifterna minskat jämfört med 2019.

För att stärka järnvägens konkurrenskraft föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2021 en förlängd och vidareutvecklad miljökompensation för godstransporter på järnväg med 400 miljoner kronor per år under perioden 2021-2025. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag, och EU-kommissionen godkände stödet i februari 2021.

Just nu pågår den största järnvägssatsningen i modern tid. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta med att utveckla och modernisera den svenska järnvägen.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret på min interpellation. Vi är båda medvetna om att vi i Sverige har målsättningen att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent senast till 2030. Det är ett ambitiöst och viktigt mål. Vi behöver ha ambitiösa mål för att vi ska kunna förhindra en eskalerande och farlig klimatkatastrof.

Transportsektorn är ett område där utsläppen är väldigt stora; ungefär en tredjedel av våra utsläpp finns i denna sektor. Att transportera mer personer och gods på järnväg är ett mycket klimatsmart sätt att transportera. Jag är dock orolig över situationen för järnvägsbranschen, i synnerhet med tanke på det senaste året med pandemin, då vi kan se att persontrafiken på järnväg har minskat med ungefär 70 procent.

Regeringen har varit snabb med att rädda vissa sektorer under pandemin. Vi kan till exempel se att flyget i flera omgångar har fått mångmiljardstöd från regeringen. Över 10 miljarder kronor har betalats ut till flyget i olika satsningar - till SAS, Luftfartsverket, regionala flygplatser, Swedavia och så vidare. Vissa satsningar är helt motiverade, medan andra kanske är mindre motiverade. Samtidigt ser vi att satsningarna på järnväg är mycket mindre. En underhållssatsning på 700 miljoner har betalats ut av regeringen med anledning av covidpandemin. Detta är välkommet, men varför ska flygsektorn få mer än tio gånger mer i coronastöd än järnvägssektorn? Det förbryllar mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det finns ett väldigt tydligt, enkelt och rimligt sätt som vi nu skulle kunna rädda järnvägsbranschen på i Sverige, nämligen att vi sänker eller helt och hållet efterskänker banavgifterna för 2020 och att vi sedan sänker banavgifterna för innevarande år. Banavgift är helt enkelt vad tågoperatörerna betalar för varje kilometer som de kör på svensk räls.

För fjolåret betalade man ungefär 1,8 miljarder kronor, precis som infrastrukturministern var inne på. Den siffran kan jämföras med den så kallade miljökompensationen för att främja godstransporter på järnväg, som ministern nämnde. Hur mycket är då det? Jo, det är 400 miljoner kronor. Järnvägsbranschen betalar alltså nästan fem gånger mer i banavgifter än vad man får tillbaka i form av miljökompensation. Då ska vi komma ihåg att miljökompensationen bara går till godssektorn, inte till persontrafiken. Jag noterar att Statens Järnvägar i fjol gjorde en förlust på 1,8 miljarder kronor. Det är otroligt mycket pengar, och de har fått noll kronor i direkt stöd från regeringen med anledning av pandemin.

Fru talman! Det är hög tid att Sverige gör som flera andra europeiska länder, nämligen sänker eller helt och hållet efterskänker banavgifterna för järnvägsbranschen. Flera länder har gjort detta i Europa: Österrike, Tyskland, Frankrike och Luxemburg, för att nämna några.

Jag vill fråga ministern, för jag tycker inte att jag har fått svar: Avser ministern att ta initiativ för att sänka järnvägsbranschens banavgifter, åtminstone så länge pandemin pågår? Detta svarade ministern inte på.

Fru talman! Låt mig först säga att jag och Jens Holm väldigt mycket delar samma uppfattning när det gäller järnvägstrafiken, och det uppskattar jag verkligen. Vi behöver fortsätta att utveckla svensk järnväg. Det är gott att konstatera att vi efter år av underinvesteringar nu ändå gör stora satsningar. Det är den största järnvägssatsningen någonsin, med massiva investeringar i nya järnvägssträckor men också järnvägsunderhåll.

Det är klart att det behövs insatser för att järnvägstrafiken ska flyta på bra. Miljökompensationen är ett exempel, men det har även skett direkta ägartillskott till Green Cargo. Det har också gjorts stora insatser med åtskilliga miljarder till kollektivtrafiken, varav en stor del sker på järnväg.

Jag tycker att det är lite irrelevant att göra en jämförelse med flyget. Man ska komma ihåg att allt flyg låg nere. När det gäller järnvägstrafiken har godstrafiken fungerat förhållandevis väl under pandemin. Detta har varit viktigt, också för att fortsätta det systematiska arbetet med att lyfta över en hel del av godset från väg till järnväg. Det är ett av skälen till att vi nu i infrastrukturplaneringen tittar på redundansen, det vill säga att vi, utöver Öresundsbron och Fehmarn Bält, som kommer, måste säkerställa att vi också har bra järnvägsförbindelser från Trelleborg ut till kontinenten, och varför inte Helsingborg-Helsingör eller andra viktiga insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller banavgifter är det en väldig skillnad. Jens Holm redovisar hur andra länder har sänkt sina banavgifter. Vi har inom EU öppnat upp för möjligheten att göra detta som en krisåtgärd, men då är det länder som har banavgifter som kanske är tio gånger högre än i Sverige. Jag vill minnas att vi har de tredje lägsta banavgifterna i Europa, med reservation för att det är ungefär. Jag tror att det är viktigt att konstatera att det kan finnas andra, mer precisa insatser som i så fall behöver göras för att stärka den svenska järnvägen, först och främst ordentliga järnvägsunderhållsinvesteringar. Där skjuter vi till resurser, för att fortsätta att utveckla och investera i ny järnväg och för att titta på miljökompensationen, som är viktig för Green Cargo, Hector Rail och andra som nu har det tufft. Trots att de har lyckats med verksamheten under pandemin är det klart att vi vill kunna lägga över ännu mer godstrafik på järnväg framöver. Däremot är sänkta banavgifter ett relativt trubbigt instrument, och det är dyrt. Jag tror dessutom att vi måste komma ihåg att det regleras ganska hårt internationellt på europeisk nivå.

Utgångspunkten från regeringens sida är därför att vi fortsatt säkerställer att vi ska ha bra förutsättningar för den svenska järnvägstrafiken. Vi gör ytterligare insatser i budgetpropositionen, och vi har tidigare gjort det i nationell plan. Inför den infrastrukturproposition som vi nu bereder och kommande nationell planering kan jag tänka mig att det kommer att vara ytterligare viktiga satsningar, inte minst på järnvägen.

Det är nämligen, som Jens Holm konstaterar, helt avgörande om vi ska nå klimatmålen att vi fortsätter att utveckla svensk järnväg. Det är viktigt i en kontext där en del tror att vi kan nå klimatmålen bara genom styrmedel, genom reduktionsplikten eller elektrifiering och transporteffektivitet. Det är viktiga insatser. Men om vi ska nå netto noll kommer vi att behöva öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet. Där är det så att det är vi skattebetalare, inte järnvägsföretagen, som står för alla de investeringar som görs i det svenska järnvägssystemet - för järnvägsunderhållet och för investeringar i ny järnväg. Det är, som sagt, den största investeringen någonsin. Det är alltså åtskilliga miljarder som vi nu lägger på att stärka järnvägen.

Fru talman! Tomas Eneroth säger att det är den största järnvägsinvesteringen någonsin. Därmed är han ett eko av sin moderata föregångare, infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Hon sa precis samma sak. Det är inte så konstigt, fru talman. Vi har en ekonomi som växer, vi har en befolkning som växer och behoven växer. Det är inte så konstigt att det då också blir mer pengar till järnvägen. Jag välkomnar förstås det. Men det är faktiskt långt ifrån tillräckligt. Jag tror att Tomas Eneroth mycket väl känner till det. Det är bara att prata med branschen och lyssna på vad de säger om det stora eftersatta järnvägsunderhållet. Det talas om underhållsskulden.

Man kan också prata om Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan upp till Härnösand, industrispår och byggande av höghastighetsbanor. Alla undrar vad som försiggår. Varför är det dessa förseningar? Varför är det denna underfinansiering, Tomas Eneroth?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Å ena sidan säger jag inte att banavgifter regleras väldigt hårt av EU. Å andra sidan är det precis som infrastrukturministern säger, alltså att EU har lagt fram en förordning som just öppnar för sänkta eller avskaffade banavgifter. Varför? Jo, därför att det ska vara ett sätt att rädda järnvägsbranschen under denna pandemi. Jag påminner om att SJ gjorde en förlust med 1,8 miljarder kronor. De har inte fått en krona från regeringen i direktstöd.

Jag vill ställa en fråga till Tomas Eneroth. Stödet till Green Cargo är mycket välkommet. Men är det ett coronastöd? Som jag har förstått det när jag har pratat med departementet är det ett sedvanligt ägartillskott. Men har ni gjort det just med anledning av pandemin? Det skulle jag vilja ha ett konkret svar på.

Ministern talar också om vikten av att lyfta över godstransporter från väg till järnväg. Ja, det är otroligt viktigt. Men det har faktiskt inte skett någon sådan överflyttning. Om vi tittar på statistiken från Trafikanalys ser vi att det transporterades ungefär 73 miljoner ton gods på svensk järnväg 2019. Det var en minskning jämfört med föregående år, trots Tomas Eneroths godsstrategi. Varför? Jag tror faktiskt inte att det räcker med engagemanget och den enorma välviljan från ministern, som jag inte betvivlar, utan det krävs lite mer. Det krävs reda pengar, och ibland krävs det konkret lagstiftning för att det ska hända någonting.

Jag tycker inte alls att sänkta banavgifter är en trubbig åtgärd. Tvärtom är det en väldigt konkret åtgärd. Det är precis det som branschen skriker efter. Det är precis det som EU har öppnat upp för och tillåter. Och det är precis det som flera medlemsländer i EU gör, alltså att man helt enkelt gör det lättare för dem som kör tåg på järnvägarna att kunna göra det på ett rimligt sätt.

Fru talman! Är det inte märkligt att de som transporterar gods på våra vägar inte betalar en krona i avståndsbaserad skatt eller avgifter? V har diskuterat detta länge - en kilometerskatt eller en vägslitageavgift. Det finns också en promemoria och ett konkret förslag i ministerns byrålåda från 2018. Men ministern lägger inte fram det. I stället bestraffar man det mest klimatsmarta transportslaget, både för persontrafik och för gods, nämligen tåget. Varför gör ni på det sättet, Tomas Eneroth?

Fru talman! Låt mig först konstatera, Jens Holm, att min företrädare som transportminister heter Anna Johansson, inte Catharina Elmsäter-Svärd.

Låt mig sedan konstatera att Vänsterpartiet som vanligt alltid har mer pengar än alla andra till allting. När detta väl är sagt vill jag ändå säga att jag verkligen uppskattar engagemanget. Jag vet också att vi ofta möts i en gemensam vilja att både göra mer satsningar på järnvägen och inte minst göra mer satsningar generellt på infrastruktur för att klara klimatomställningen.

I nationell plan 2018 som vi redovisade var det en ökning på järnvägsunderhållet med 47 procent. Det är en dramatisk ökning av satsningen på järnvägsunderhållet. Det betalar inte järnvägsföretagen och tågoperatörerna - SJ, Green Cargo, MTR eller andra bolag - utan det är vi skattebetalare som står för denna investering för att också säkra att vi får bättre funktionalitet i det svenska järnvägssystemet. Det är en historisk ökning efter år av underinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På samma sätt var det 2018 som vi aviserade satsningar på järnvägen, inte minst på Norrbotniabanan där vi tog det första spadtaget för att göra denna viktiga investering. Det handlade också om Sydostlänken och byggandet av nya stambanor, där vi börjar med Linköping-Järna, Göteborg-Borås eller för den delen Lund-Hässleholm. Det har varit satsningar på Getingmidjan, som har renoverats och upprustats. Det har också varit fyrspår Stockholm-Uppsala. Det är med gemensamma medel som vi finansierar en otrolig kapacitetsförstärkning i det svenska järnvägssystemet för att det behövs.

När jag åkte det miljonte tåget för ett och ett halvt år sedan gjorde jag det för att manifestera just detta. Det har aldrig gått så många tåg på den svenska järnvägen, och vi ska vara stolta över det och att fler vill åka tåg. Flygskamsdebatten gjorde faktiskt att fler ville åka tåg för att man vill minska sina klimatavtryck. Jag tror att både Jens Holm och jag gläds över den utvecklingen och Facebookgrupper som har gett goda förslag på hur man ska åka mer tåg. Vi stimulerar det från regeringens sida med upphandling av nattåg både till Åre och, om vi lyckas, ut till Europa och den europeiska kontinenten.

Därutöver är det också fler företag som vill skicka mer gods med tåg. Det pågår nu en fantastisk utveckling med nya allianser. Jag är ändå optimistisk när det gäller arbetet inom Godstransportrådet och godstransportstrategin när det gäller att vi ska lyckas med att också öka mängden gods och andelen gods som går på järnväg. Det är en utmaning. Det visar också Trafikanalys. Även om det är mer gods som skickas systematiskt är det ändå så att godsmängderna totalt sett ökar.

Inte minst har e-handeln inneburit att de lite lättare och mindre lastbilarna som kör runt i städerna ökar i volym. Det är ett bekymmer. E-handeln är smart. Inte minst under pandemin har den visat sig vara helt avgörande. Men om vi ska minska klimatavtrycken och vi har en fortsatt stor e-handel måste vi säkerställa att transportörerna kör hållbart med fler ellastbilar och att det blir ökade krav på samordning. Vi måste kanske också titta på hur transportmängden ökar och om det är vettigt. Jag har tidigare tagit exemplet med att en del beställer 14 par skor och skickar tillbaka 10. Det står att det är fri frakt. Men det finns inga fria frakter. Det finns inga fria luncher heller. Det innebär att transportmängderna ökar totalt. Det är inte bra för klimatet. Det är skälet till att jag gärna vill se klimatdeklarationer. Vi arbetar med det från regeringens sida. Du som konsument eller beställare ska se vilket klimatavtryck som din beställning faktiskt gör när det gäller transportkostnader.

Till sakfrågan: Jag utesluter naturligtvis inte vare sig banavgifter eller andra instrument. Men det är inte den första prioriteringen, eftersom vi har bland Europas lägsta banavgifter. Det finns andra mer verkningsfulla insatser, till exempel miljökompensationen. Där har vi lagt fram ett förslag på 400 miljoner kronor under fem år. Det är en viktig satsning.

Fru talman! Jag och infrastrukturministern gör lite olika bedömningar av läget för järnvägsbranschen. Det är helt uppenbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern upprepar som ett mantra att Sverige har bland Europas lägsta banavgifter. Ja, det må så vara, men det är liksom svårt att inte passera Danmark eller Tyskland om man transporterar gods från Sverige ned till kontinenten - eller Nederländerna eller Belgien om man ska vidare till Frankrike. Många europeiska länder ligger väldigt tätt och kan ta höga avgifter därför att de har mycket trafik oavsett vad som händer. Sverige är ett avlägset land, så vi har en helt annan situation.

Oavsett detta har EU lagt fram ett konkret förslag. Det är lagstiftning som säger: Var så goda och sänk eller avskaffa banavgifterna under pandemin! I många länder gör man det, men Sveriges regering gör inte det. Jag förstår inte logiken. Varför ge tio gånger större subventioner till flyget än till järnvägen? Jag säger inte att flyget inte kan behöva ett visst stöd, men tio gånger mer skapar fel proportioner. SJ gjorde en förlust på 1,8 miljarder kronor, och de får noll kronor i stöd från regeringen. Är det att rädda och värna järnvägsbranschen, Tomas Eneroth? Jag tycker inte det.

Ministern svarade inte på min konkreta fråga vad som har hänt med förslaget om kilometerskatt för långtradartransporter. Om ministern verkligen vill flytta över godstransporter från väg till järnväg, varför inte göra det lite dyrare att transportera på väg? Då kan man använda de pengarna till att investera i järnvägen.

Fru talman! Det enklaste och mest konkreta sättet att rädda järnvägsbranschen är att se till att fler människor reser med tåg efter pandemin och att vi kan transportera mer gods på våra järnvägar. Det mest klimatsmarta sättet att göra det är att sänka banavgifterna. När får vi se ett sådant förslag från regeringen?

Fru talman! Jag är inte säker på att det är det smartaste sättet. Det är därför jag tvekar. Jag tror att det finns mer verkningsfulla insatser för att stärka järnvägen, vare sig vi talar om underhåll eller massiva investeringar för att öka kapaciteten. Det är nog så viktigt, men det handlar naturligtvis också om att med till exempel miljökompensationen direkt stärka godstransporterna och godstrafiken på järnväg.

Jag tycker ändå att jämförelsen haltar. Det är viktigt att komma ihåg att vi har gett över 5 miljarder i öronmärkta statsbidrag bara till kollektivtrafiken, och en väldigt stor del är faktiskt järnväg. Och med all respekt är SJ ett statligt bolag, där staten äger och naturligtvis kan hantera eventuella förluster om så skulle bli fallet. Jag noterar att det i övrigt är i huvudsak andra statliga aktörer som trafikerar det svenska järnvägsnätet, vare sig de ägs av kinesiska staten eller av andra stater.

Jag tror att Jens Holm är någonting på spåren när det gäller vägtrafikens kostnader. Jag delar den uppfattningen. Det har varit för billigt med vägtransporter relativt järnvägen. Det är för att vi under lång tid hade en ordning där man ville pressa ned kostnaderna - det var social dumpning med utländska lastbilschaufförer som åkte med usla löner på svenska vägar, och det skulle vara så låga kostnader som möjligt. Detta har ju vi tagit tag i genom att ställa ökade krav när det gäller regler för körtid och vilotid, klampning och beställaransvar samt genom att förhandla fram ett mobilitetspaket som, när det träder i kraft, gör att det är utstationering från dag ett som gäller. Man ska ha rimliga löner när man kör lastbil i Sverige. Vi ställer samma krav på till exempel vinterdäck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror alltså att kostnaderna för vägtransporter på lastbil kommer att öka. Det är ju, för att vara tydlig, för att det inte finns något som heter "fri frakt". Det kommer att kosta, och eftersom vi vill att det ska vara bra villkor och en rimlig utveckling för chaufförerna - och dessutom klimatsmarta bilar och fordon - kommer även den typen av transportkostnader att öka. Det kommer också att gynna järnvägen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.