Sänkt ROT-avdrag
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenSara Karlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenSara Karlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
- Hoppa till i videospelarenUlf Berg (M)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
- Hoppa till i videospelarenMaria Malmer Stenergard (M)
- Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
- Hoppa till i videospelarenUlf Berg (M)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 13
Anf. 23 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig varför jag vill sänka subventionsgraden för ROT-avdraget.
ROT-avdraget infördes 2009, och kostnaderna för avdraget uppgick det året till 9,6 miljarder kronor. Sedan dess har användandet, och därmed kostnaderna, ökat kraftigt i omfattning. Skatteverket uppskattar att det för 2014 betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag.
Samtidigt ser vi stora underskott i statens finanser efter den förra regeringens mandatperioder. Vi vill begränsa nuvarande subvention av renovering, om- och tillbyggnation och använda pengarna som frigörs för att bland annat öka byggandet av nya bostäder. Behovet av nyproduktion av framför allt mindre lägenheter är stort. Den föreslagna subventionsgraden på 30 procent är i enlighet med vad som gällt för tidigare ROT-avdrag.
Skatteverket har undersökt hur ett slopande av ROT-avdraget skulle kunna påverka svartarbetet och funnit en begränsad effekt. Det gör att påverkan på svartarbete kan antas vara ännu mindre av ett begränsat ROT-avdrag.
Anf. 24 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Jag ställde den här interpellationen redan i mars, direkt efter att jag hade fått höra att regeringen avsåg att sänka ROT-avdraget. Jag tror att det inte bara var jag som blev förvånad över detta besked. Det har inte gått så lång tid sedan Socialdemokraterna lovade mig och övriga röstberättigade att inte röra ROT-avdraget.
Fördelen med att det har gått en tid sedan jag ställde interpellationen är att remissvaren nu har hunnit komma in till regeringen. Många tunga remissinstanser är mycket kritiska till regeringens förslag. Till deras allvarligaste kritik hör att regeringen inte ser hela bilden av ett sänkt avdrag.
För vad händer med den del av arbetsmarknaden som tack vare ROT-avdraget har gått från att vara svart till att bli vit? Och vad kostar det samhället? Just dessa båda frågor belyser Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten i sina remissvar.
Ekonomistyrningsverket avstyrker förslaget. De är mycket tydliga och säger: "Lönsamheten för svartarbete blir bättre och det finns en uppenbar risk att detta ökar." Verket ifrågasätter också regeringens påståenden och säger: "Enligt promemorian" - de menar regeringens promemoria - "är kostnaden för reduktionen hög och självfinansieringsgraden låg. Det finns inga beräkningar redovisade i promemorian som styrker påståendet."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ekonomistyrningsverket menar i stället att ROT-avdraget på sikt har positiva effekter för statsfinanserna. Jag är kanske inte lika förvånad över detta som finansministern.
Finansministern sa i en interpellationsdebatt med Jan Ericson den 22 maj i år: "Tyvärr är inte ROT-avdraget någon gratislunch. Det kostar skattebetalarna pengar - mycket pengar."
Vad har finansministern för grund för det påståendet? Ekonomistyrningsverket skriver nämligen klart och tydligt att systemet finansierar sig självt och mer därtill. Jag citerar:
"Inkomståret 2014 uppgick skattereduktionen för ROT-arbeten till 16,9 miljarder kronor medan de direkta skatterna kopplade till produktionen kan beräknas ha uppgått till 14,6 miljarder kronor. Om man även beaktar den framtida skatten på den kapitalvinst som uppstår till följd av den värdehöjande produktionen, uppgår skatteintäkterna till 22,1 miljarder kronor."
Det innebär att man från Ekonomistyrningsverkets sida menar att staten går 5 miljarder plus på ROT-avdraget.
Som jag nämnde tidigare är även Ekobrottsmyndigheten mycket kritisk. Även de verkar ha ett mer långsiktigt perspektiv än regeringen. De skriver så här:
"Utifrån det brottsbekämpande perspektiv Ekobrottsmyndigheten har att beakta avstyrker myndigheten utredningens förslag om att . sänka subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag. - - - Om det nu aktuella förslaget genomförs innebär detta enligt myndighetens bedömning risk för att svartarbetet kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten."
Menar finansministern att Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten har fel, eller kommer regeringen att ta till sig av kritiken och tänka om?
Anf. 25 Sara Karlsson (S)
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vara varsam med gemensamma resurser. Om man tittar på ROT-avdraget och den kostnadsutveckling som man kan se där ser man att det under förra året betalades ut 17 miljarder i ROT-avdrag. Då tycker jag att man behöver ställa sig frågan hur vi ska prioritera de resurser som vi har att tillgå i ett läge där det också finns mycket stora behov.
Man skulle ändå kunna säga att behovet av att bygga nya bostäder och renovera befintliga miljonprogram, alltså flerbostadshus, är större än behovet av ytterligare köksrenovering, fast det såklart finns behov av renoveringar också i villor och bostadsrätter. Men man måste ställa de två behoven mot varandra.
Man kan titta på hela den summa som betalas ut i ROT-avdrag. Man kan anta att det är ett smart sätt att använda pengarna att minska subventionsgraden i ROT-avdraget och använda de pengarna för att få fram nya bostäder och se till att det renoveras i de miljonprogramsområden där det finns stora behov av renoveringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man pratar om uteblivna skatteintäkter genom en sänkning av ROT-avdraget. Men det är ganska märkligt att påstå att man inte skulle få någon typ av utväxling om man fick en ökad bostadsproduktion och ett ökat renoverande. Jag tycker att det blir ett konstigt sätt att resonera och en dålig varsamhet med gemensamma resurser, som man ofta får uppfattningen att Moderaterna värnar.
Vad gäller påverkan på svartarbete, att svartarbetare blir vita och hur det kan förändras handlar det om beräkningar som är förenade med rätt stor osäkerhet. Det är svårt att belägga orsak och verkan exakt. Om man tittar på de uträkningar som Skatteverket har gjort ser man att det är svårt att belägga men också att det inte handlar om extremt stora effekter. Just eftersom det inte heller handlar om att avskaffa ROT-avdraget utan att göra en rätt blygsam sänkning av subventionsgraden kan man tänka sig att det inte kommer att ha extremt stora effekter på utvecklingen av svartarbetet.
Det viktigaste är att ta utgångspunkt i vilka stora behov vi ser framför oss. Jo, vi har en enorm bostadsbrist som stoppar och hindrar utvecklingen i stora delar av landet, där utvecklingen verkligen behövs. Vi har också stora behov av renovering av befintligt bostadsbestånd, som i dag inte får ta del av de stöd som staten erbjuder. Då bör man också - det bör även Moderaterna - fundera över hur vi ska prioritera de resurser som vi har att tillgå.
Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! När det handlar om statens resurser handlar det om att vi måste använda dem på allra bästa och mest välavvägda sätt. I systemet med ROT-avdrag har kostnaderna skenat år för år. Bara under 2014 har kostnaderna ökat med hela 2 miljarder kronor. Det motsvarar till exempel 4 000 anställda i offentlig sektor. Det är en betydande kostnadsökning som vi har haft i det systemet.
Nu gör vi en förändring. Först och främst kommer ROT-avdraget att finnas kvar, och det kommer att finnas kvar med en hög subventionsgrad. 30 procent är ju en mycket hög subventionsgrad. Skatteverkets bedömning är att även om man skulle avskaffa ROT-avdraget helt skulle det inte ha stora effekter på svartarbetet, och det gör rimligen att en mindre förändring inte bör ha några stora effekter.
När man räknar på de samlade effekterna måste man också se vad vi ska använda pengarna till. En stor hämsko på utvecklingen i tillväxtregioner i Sverige är bristen på bostäder. Jag kommer precis från en lunch med Stockholms handelskammare, som har räknat ut hur många miljarder vi förlorar varje år på att bostadsbristen i Stockholmsområdet är så stor. Det är därför som vi använder de här pengarna för att se till att det byggs nya bostäder i våra tillväxtregioner så att ungdomar får möjlighet att flytta hemifrån och kunna sätta nyckeln i dörren till sin första egna bostad men också så att människor ska kunna flytta till Stockholmsområdet, till våra tillväxtregioner, för att kunna ta de jobb som finns.
Det är klart att det kommer att betyda mycket för tillväxt och skatteintäkter. Det är något som ESV naturligtvis inte har räknat på eftersom de bara räknar på den här förändringen.
Anf. 27 Maria Malmer Stenergard (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sara Karlsson gör bedömningen att det är stor osäkerhet om vilka effekter förslaget kommer att få på svartarbete men konstaterar att det i alla fall inte kommer att få extremt stora effekter. Jag noterar att varken Sara Karlsson eller finansministern verkar ha hunnit läsa samtliga remissvar som har kommit in, så jag får väl påminna om vad Ekobrottsmyndigheten - som väl ändå får betraktas som någon form av trovärdig källa i sammanhanget - poängterar i sitt remissvar. De säger: "Om det nu aktuella förslaget genomförs innebär detta . att svartarbetet kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten."
Finansministern menar att man också måste se på vad man ska använda pengarna till. Det är sant. Men vilka pengar är det? Ekonomistyrningsverket menar ju att man kommer att gå back genom den sänkning av ROT-avdraget som finansministern föreslår.
Regeringen talar ofta om vackra fördelningsprofiler, så även i detta fall. Därför skulle jag vilja fråga ministern på vilket sätt man gynnar fördelningsprofilen genom att bibehålla ROT för de stora, kostsamma byggprojekten och samtidigt skära ned på avdragen för dem som inte har råd att göra lika dyra renoveringar.
Regeringens aviserade förändring påverkar ju inte alls dem som har tänkt sig större renoveringar och har råd att finansiera dem. De får fortfarande 50 000 kronor i ROT-avdrag per år. Det är i stället vanligt folk, med behov av mindre renoveringar och hantverkartjänster, som kommer att märka av den här skillnaden. Det är de som inte når upp till 50 000 kronor på ett år men som ändå hade trott att de skulle kunna få avdrag med 50 procent för kostnaderna. De får nu i stället bara 30 procent i skattereduktion.
Fru talman! Varje vecka står det ledamöter i riksdagens talarstol och talar sig varma för företagande och regelförenklingar. Det finns mycket att göra på det området, och jag är den första att tillstå att även Alliansen har en läxa att göra där.
Men det handlar inte bara om att plocka bort befintligt krångel. Jag tycker att vi som lagstiftare har ett gemensamt ansvar för att se till att de regler som vi röstar fram här i kammaren inte krånglar till det ytterligare - varken för företagare eller för enskilda. De förändringar i ROT och RUT som regeringen går fram med nu driver skattesystemet i rakt motsatt riktning.
Man har tidigare haft 50 procents avdrag med en gemensam gräns på totalt 100 000 kronor per år. Nu föreslår man alltså ett system med 50 procents avdrag för RUT men bara 30 procent för ROT, med ett maxtak för 25 000 kronor för RUT och 50 000 kronor för ROT.
Låter detta som minskat regelkrångel i finansministerns öron?
Jag vill alltså fråga ministern hur denna superknepiga modell bidrar till minskat regelkrångel. Och så har vi frågan som jag var inne på i början: Hur väl rimmar denna modell med Socialdemokraternas vurm för en bättre fördelningsprofil när stora byggen fortfarande får full reduktion medan smårenoveringarna drabbas?
Anf. 28 Sara Karlsson (S)
Fru talman! Jag ska erkänna att jag kanske uttryckte mig klumpigt, men alla dessa beräkningar från olika håll på vad olika typer av subventioner och skatteförändringar har för påverkan på svartarbetet är förknippade med stor osäkerhet. Eller menar Maria Malmer Stenergard att hon kan belägga exakt vilka effekter som det här har fått och exakt vilka effekter som skulle kunna komma?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan ändå stödja sig på de uttalanden som Skatteverket har gjort om att det är en marginell påverkan. Dessutom slopar vi som sagt inte ROT-avdraget, utan vi sänker subventionsgraden något.
Maria Malmer Stenergard pratar också om att man skulle gå back på att göra den här förändringen. Men då måste man också räkna bort de effekter som kan komma av det man gör med pengarna i stället. Det är inget ovanligt för Moderaterna att göra så; det är ofta så man förhåller sig i olika typer av debatter om skattepolitik. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att då måste man ta bort en del av verkligheten för att kalkylen ska gå ihop.
Vi har som sagt stora behov av att bygga fler bostäder. Vi har en enorm bostadsbrist i stora delar av landet. En modest sänkning av subventionsgraden i ROT-avdraget för att möjliggöra ökad bostadsproduktion är ett smart sätt att använda gemensamma resurser.
Anf. 29 Rasmus Ling (MP)
Fru talman! I debatten får man ibland uppfattningen att ROT-avdraget ska avskaffas för att man gör en begränsning av avdragsrätten från 50 procent till 30 procent. Men de flesta skulle nog tycka att en rabatt på 30 procent fortfarande är väldigt förmånlig. Den summa som man kan få göra maximalt avdrag för är också oförändrad.
Det fanns skäl till att ROT-avdraget infördes för en del år sedan. Man kunde förstås diskutera utformningen av det redan då, och det gjordes också. Vad vi därefter har sett är att kostnaderna för staten har ökat väldigt mycket och att vi har hamnat i ett besvärligt statsfinansiellt läge. Att inte förändra politiken i takt med att verkligheten förändras gör att vi inte kan bygga upp en beredskap inför nästa gång vi går in i en kris och kanske ser en väldigt hög arbetslöshet inom byggsektorn.
Även om det fanns skäl att införa subventionen och vi nu också har kvar den på en lägre nivå tycker jag att den principiella diskussionen kring detta är viktig och intressant. När staten går in och premierar ombyggnad av en egenägd bostad och man inte får samma förmån om man bor i en hyreslägenhet är det en störning av marknaden som många moderater nog på ett principiellt plan ändå i grunden inte tycker är rätt. Det blir en marknadsstörning, och det kan det såklart vara värt under perioder om det finns andra saker att vinna. Men när saker och ting förändras över tid måste man också kunna fråga sig om det här är en lämplig och acceptabel nivå eller om vi ska göra förändringar i takt med att omvärlden också förändras.
Fru talman! Jag tycker att den nivå som man nu har landat i på 30 procent är en ganska väl avvägd nivå. Det är fortfarande en väldigt förmånlig subvention.
Anf. 30 Ulf Berg (M)
Fru talman! Jag kunde inte hålla mig borta från debatten, eftersom jag satt i skatteutskottet under den förra mandatperioden och perioden innan dess och har följt utvecklingen av ROT och RUT.
Jag blir lite förskräckt när man från Socialdemokraternas sida hyser tveksamheter huruvida det här har varit ett effektivt vapen mot den svarta sektorn. Antingen vill man inte se fakta eller så lever man i en annan värld, för är det någonting som har varit otroligt effektivt så är det ROT och RUT. Det har i stort sett utraderat den svarta marknaden, som var väldigt stor, med de nackdelar som naturligtvis fanns för dem som jobbade svart och inte fick sina förmåner, sin pension och så vidare och hade väldigt dåliga arbetsförhållanden men även för kunden som kanske fick reparationer som var genomförda lite si och så utan att man fick gällande garantier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag träffade en företagare i elbranschen som inte kunde förstå varför svinnet på företaget nu var så litet. Det var tills han kom underfund med att nu stal inte längre personalen kabel och kontakter, för nu var man inte längre ute på helgerna och jobbade svart. Villaägare, bostadsrättsinnehavare och andra ville nu ha det på kvitto. Och när man får det på kvitto kommer det också in momspengar och det blir en helt annan skatteintäkt när man går ifrån den svarta sektorn.
Dessa attityder har Skatteverket mätt, och man har sett en enorm förskjutning i människors attityd till svartjobb från att tycka att det varit ganska okej till att säga nej, det är inte okej med svartjobb. I och med det har synen på svartjobb bevisligen blivit en helt annan: något som vi alla till varje pris ska se till att motverka.
Programmet Kalla fakta lär i kväll handla om alkohol. Där finns det en enorm svart och privat marknad. Det beror säkert på höga alkoholskatter. Nu vill vi ju att människor ska dricka mindre alkohol, men detta visar att skatter kan ställa till det så att vi får en svart verksamhet som ingen av oss vill ha.
Jag tycker därför att Maria Malmer Stenergards fråga är väldigt berättigad, och jag tror att det här kommer att bli en ren förlustaffär för staten. Det kommer inte att finns några pengar över. Vi som bor ute på landsbygden och inte kan sova oss till att bli miljonärer, eftersom våra fastigheter inte ökar i värde med automatik, måste försöka hitta olika sätt att bevara fastigheten i ett gott skick. I Stockholm är det inga som helst problem att ringa vem som helst och få lägenheten eller villan reparerad, för efter några år har fastighetens värde ökat betydligt mer.
Det här förslaget är därför ett väldigt negativt förslag för landsbygden och gynnar i stället en överhettad marknad i Stockholm. Det borde också finansministern fundera lite över. Men om man säger att det här inte har varit effektivt mot den svarta marknaden, då bör man ta del av Skatteverkets utredningar och prata med berörda. Sedan kommer man att vara av en helt annan uppfattning.
Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Maria Malmer Stenergard tar upp minskat regelkrångel, och det blir faktiskt nästan komiskt.
Här har ju en moderatledd regering skapat ett system som är så krångligt att det är nästan omöjligt att förstå. Ni har infört ROT- och RUT-avdragen, som innebär att man får RUT-avdrag för att låta klippa häcken men inte för att låta beskära fruktträd eller rosor. Man får ROT-avdrag för att låta bygga en inomhuspool men inte en utomhuspool. Det finns en rad sådana krångliga bestämmelser i de här systemen. Den förändring vi gör nu är alltså minimal i förhållande till krånglet i systemet som helhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ulf Berg månar om landsbygden. Jag vill påminna Ulf Berg om att ROT-avdraget i allra störst utsträckning används i våra storstäder. De stora ROT-avdragskonsumenterna - alltså de som får dessa ROT-avdrag, bidrag, subventioner eller vad man nu vill kalla dem - bor i Stockholmsregionen. Det är Lidingö, Nacka, Danderyd och Djursholm. Det är där de stora ROT-användarna finns, inte ute på landsbygden. Det är helt klart en tydlig subvention mot Stockholmsområdet och storstadsområdena.
Vad gäller svartarbete är ROT- och RUT-avdragen så stora och har varit så generösa att detta är en sektor som i praktiken är obeskattad. Det är klart att svartarbetet minskar i en obeskattad sektor. Då undrar jag naturligtvis om Moderaterna vill bekämpa svartarbete i huvudsak genom att ta bort skatter, eller finns det andra metoder? Det tycks vara avskaffade skatter man vill bekämpa svartarbete med, och frågan är naturligtvis vilket samhälle vi har kvar då.
Där är det viktigt att påminna om att Skatteverket gör bedömningen att svartarbetet inte lär öka i någon större omfattning om man avskaffar ROT-avdraget. Det bör framför allt innebära att det inte ökar i någon större omfattning när man har kvar en generös subventionsgrad på 30 procent.
Anf. 32 Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Sara Karlsson frågade om jag har gjort några exakta beräkningar på effekterna. Nej, det har jag inte.
Ekonomistyrningsverket har dock försökt göra beräkningar, och de är förvånade över att regeringen inte har gjort det. Deras beräkningar är att det aktuella förslaget - om det genomförs - innebär en risk för att svartarbetet, och därigenom den ekonomiska brottsligheten, kommer att öka i väsentlig mån. Om regeringen verkligen vill visa att den tar långsiktigt ansvar för Sverige hoppas jag innerligt att den tänker om när det gäller sänkningen av ROT-avdraget. Vi ska inte ratta för mycket med systemen; det blir bara krångligt.
Visst kan man kritisera det nuvarande systemet för att vara krångligt, men de förslag regeringen nu vill gå fram med gör det definitivt inte enklare. När man dessutom ser att staten förlorar pengar på förändringen och att kriminaliteten ökar är det inte bara krånglet som blir ett problem. När jag läser remissvaren växer det fram en rätt tydlig bild, nämligen att regeringen helt enkelt inte har räknat rätt. Regeringen tror att man ska kunna dra in pengar till statskassan genom att sänka avdragen, men i stället leder förändringarna till lägre intäkter och mer svartarbete - vilket också leder till mindre skatteintäkter.
Ekobrottsmyndigheten är tydlig: Svartarbetet kan öka i väsentlig mån. Ekonomistyrningsverket är tydligt: Lönsamheten för svartarbete blir bättre, och det finns en uppenbar risk att detta ökar. Vågar regeringen verkligen bortse från de här expertmyndigheternas bedömningar? Jag hoppas inte det.
Jag måste också, som mina sista ord, bemöta det finansministern sa om att hennes uppfattning är att hantverksbranschen egentligen är en helt skattefri bransch i dag. Det är ju fullständigt hårresande. Jag skulle gärna se att finansministern fick en inblick i hantverkarnas vardag när de sitter där och momsredovisar och betalar in arbetsgivaravgifter, för jag är inte säker på att de skulle hålla med.
Anf. 33 Rasmus Ling (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Man kan konstatera att den moderata inställningen till fusk på skatteområdet, vilket är ett lagbrott, skiljer sig från den moderata synen på brott på andra områden. Det finns ett effektivt sätt att eliminera skattebrott och skattefusk, och det är att ta bort skatten eller göra ett avdrag på 100 procent. Det är såklart en helt orimlig tanke att man skulle subventionera någonting till 100 procent; det tror jag att även Moderaterna håller med om.
Ulf Berg tar upp alkoholskatten och de konsekvenser den får. Även om det inte är primärt detta debatten handlar om, fru talman, vill jag ändå påminna om att det var någonting allianspartierna var överens om i vårbudgetpropositionen. Man vill se höjningar av skatten på såväl alkohol som tobak. Vi kan förstås fråga oss varför man ser så olika på olika områden när det gäller fusk och lagöverträdelser.
Finansministern var inne på att bemöta att ROT-avdraget skulle vara ett uttänkt system för Norrlands inlandskommuner. Det är medborgarna i Danderyd som har fått ut mest av ROT-avdraget, och det är heller ingen kommun i Norrlands inland som har det särskilt illa ställt jämfört med genomsnittet av nästan alla kommuner i landet.
Anf. 34 Ulf Berg (M)
Fru talman! Naturligtvis är det några fler i Lidingö och på andra ställen i Stockholms närhet om man räknar till antal. Det bor nämligen betydligt färre ute på landsbygden. De vittnesmål som finns från hantverkare och företagare visar dock att de tycker att det är ett enormt felaktigt och oklokt beslut.
Jag måste passa på att fråga finansministern en sak. Om det nu är ett problem att man får låta klippa häcken men inte äppelträd, vad blir bättre med förändringen från 50 till 30 procent? Problemet kvarstår ju. Det är väl i så fall bättre att gå in och göra justeringar om man tycker att det är saker och ting som är fel.
Problemet med vissa kriminella saker är att de är väldigt svåra att upptäcka. Rasmus Ling tar upp en fundering, och jag kan som polis bara meddela att när det gäller det antal rattfyllerister som i dag åker omkring i Sverige bedöms det ta ett år för svensk polis att hitta dem om man ska komma upp i samma numerär. Mörkertalet är enormt. Därför kan det ibland vara bättre att inrätta en lag om alkolås och liknande - eller se till att ta bort skattekilar som skapar den svarta marknaden, om vi håller oss till ROT och RUT.
Att hitta alla som gör de här felen är nämligen väldigt svårt, allra helst när det handlar om skattenivåer där människors attityd är att det inte är ett brott. Därför har det visat sig att alliansregeringens förslag om ROT och RUT har varit väldigt framgångsrikt, och det är tråkigt att den rödgröna regeringen nu börjar köra det här förslaget i motsatt riktning.
Anf. 35 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Vad gäller skattefritt är det så här: När den tidigare regeringen utformade RUT- och ROT-avdragen gjorde man skattesubventionen så stor det bara gick utan att det blev ett system där människor så att säga kunde tjäna pengar genom att använda ROT-avdraget. Det innebär att arbetet i praktiken är skattebefriat. Man betalar in arbetsgivaravgifter och moms, men subventionen på 50 procent är så stor att arbetet i praktiken är obeskattat. Det var också det som var avsikten med den reform ditt parti ledde och genomförde, Maria Malmer Stenergard.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till Ulf Berg vill jag säga att det inte bara handlar om att det är färre som bor i Norrlands inland. Jag tittar naturligtvis på andel; annars vore det ju en oärlig statistikjämförelse. Om vi tittar på vilka tio kommuner som har högst andel ROT-användare, alltså andel av befolkningen och inte i absoluta tal, ser vi att det är Danderyd, Täby, Lidingö, Vellinge, Lomma, Värmdö, Höganäs, Båstad, Öckerö och Lerum. Jag ser inga kommuner i Norrlands inland där.
Om vi sedan går vidare och tittar på de tio kommuner med högst ROT-avdrag per användare, alltså de invånare som använder mest ROT-avdrag, ser det ut så här: Danderyd, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Stockholm, Täby, Vaxholm, Håby, Sundbyberg och Göteborg.
Det är väldigt svårt att hävda att ROT-avdraget på något sätt skulle gynna Norrlands inland, utan tvärtom får de naturligtvis vara med och betala för de renoveringar som görs i huvudsak i Stockholms- och i Göteborgsområdet.
Det den här regeringen vill göra är att lägga en del av de statliga subventioner och resurser som vi i dag lägger på att renovera befintliga hem på att bygga nya hem. Det är för att fler ungdomar ska få möjlighet att flytta till sin första egna bostad. Det råder en akut bostadsbrist som hämmar tillväxt i våra storstadsregioner och hämmar ungdomars möjligheter att flytta hemifrån. Det här vill regeringen göra något åt, men här står Moderaterna helt tomhänta.
Överläggningen var härmed avslutad.
Interpellation 2014/15:443 Sänkt ROT-avdrag
av Maria Malmer Stenergard (M)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I valrörelsen lovade Stefan Löfven att en eventuell framtida S-ledd regering inte skulle riva upp reformen kring ROT-avdraget, som infördes permanent av alliansregeringen 2008 efter att tidigare ha funnits på försök 2004–2005. Redan efter fem månaders socialdemokratiskt regeringsinnehav har nu dock finansminister Magdalena Andersson inför det kommande budgetarbetet aviserat en sänkning av ROT-avdraget.
Den planerade sänkningen innebär att man framöver endast får rätt att dra av 30 procent av kostnaden i stället för dagens 50 procent. Detta är ett tydligt svek från regeringens sida som bland annat medför att en ombyggnad för 10 000 kronor nu riskerar att bli 2 000 kronor dyrare.
Sedan 2008 har ROT-avdraget bidragit till att många nya arbetstillfällen skapats i en bransch som länge varit drabbad av svartarbete och fusk. I dag är detta arbetstillfällen som är trygga för både arbetstagare och brukare samtidigt som de bidrar till statskassan med skatteintäkter som tidigare gått förlorade. Målare, snickare och elektriker är alla eniga om att ett avskaffat eller nedskalat ROT-avdrag riskerar att vrida klockan tillbaka.
Det är allvarligt att regeringen inte står för sitt ord om att inte förändra ROT-avdraget. En sänkning av ROT-avdraget slår samtidigt både mot den enskilde brukaren och mot byggsektorn.
Därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Varför vill finansministern rulla tillbaka en framgångsrik reform som bidragit till fler vita arbetstillfällen, för att i stället öka regelkrångel och kostnader?