Samspelet mellan försvar och byggande

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag har för avsikt att föreslå några lagändringar som gör det möjligt att kombinera ett växande Sverige med äganderätt och ett återuppbyggt försvar samt hur jag och regeringen avser att verka för ett stabilt bostadsbyggande. Hon har även frågat mig hur jag avser att hantera frågan, som ytterst handlar om äganderätten, om att enskilda markägare i närheten av försvarsverksamhet har svårt att bygga eller utveckla sin verksamhet.

I mitt svar på en liknande fråga från Alexandra Anstrell nyligen har jag redogjort för de regelverk som finns för att hantera avvägningen mellan försvarsintresset och andra motstående intressen som kan finnas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse. I svaret har jag också angett att några förslag på lagändringar med anledning av den fråga som Alexandra Anstrell tagit upp inte är aktuella för närvarande.

Vid en prövning av om ny bebyggelse kan tillåtas enligt plan- och bygglagen ska det alltid ske en avvägning mellan det enskilda intresset av att vidta den önskade åtgärden och allmänna intressen som kan tala mot att tillåta åtgärden, däribland försvarsintresset. Någon obegränsad rätt för en fastighetsägare att bebygga sin fastighet finns inte enligt gällande lagstiftning, oavsett var fastigheten är belägen. Försvarsintresset är ett starkt allmänt intresse. Det kommer bland annat till uttryck i miljöbalken, där riksintresset för totalförsvaret getts företräde i förhållande till andra konkurrerande riksintressen.

Som jag angett i mitt tidigare svar till Alexandra Anstrell är tillstånd till ytterligare bostäder intill ett skjutfält av riksintresse exempel på åtgärder som kan göra det svårare att förnya eller ompröva de tillstånd som krävs för att bedriva verksamheten vid Försvarsmaktens anläggningar. För att Försvarsmakten ska kunna utbilda och öva sina förband är det nödvändigt att myndigheten har tillgång till ändamålsenliga övningsområden och övningsanordningar.

Bebyggelsen ska också enligt plan- och bygglagen lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Det finns inget generellt förbud mot bebyggelse i närheten av Försvarsmaktens anläggningar. Vid en prövning, enligt plan- och bygglagen, av vilka åtgärder som kan tillåtas måste det ske en sammanvägd bedömning i varje enskilt fall, utifrån förutsättningarna i det aktuella området.

När Försvarsmaktens verksamhet nu förstärks och utökas kan givetvis intressekonflikter mellan försvarsintresset och andra motstående intressen komma att öka. Jag följer utvecklingen, men några förslag på lagändringar med anledning av de frågor som Alexandra Anstrell tar upp är för närvarande inte aktuella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag är här i dag för att jag tycker och tror att det måste gå att kombinera ett växande Sverige med äganderätt och ett återuppbyggt försvar. Därför behöver vi resonera kring dessa frågor.

Vi har i dag på flera ställen runt om i landet influensområden som ligger som en våt filt över kommuners möjlighet att få till ett stabilt bostadsbyggande. Det är en våt filt över äganderätten, som är befäst i jordabalken. Det är en våt filt över människors möjligheter.

För en, som det känns, evighet sedan, när vi i Sverige hade ett fullt upprustat försvar, såg lagstiftningen helt annorlunda ut vad gäller miljö och buller. I dag, när vi står inför ett förstärkt försvar, som vi nu äntligen har beslutat om i kammaren den här veckan, blir det en del krockar som egentligen inte behöver vara krockar.

Fru talman! Jag har tidigare ställt frågor till statsrådet om influensområden, om statsrådet har för avsikt att föreslå några lagförändringar som gör det möjligt att kombinera ett växande Sverige med äganderätt och ett återuppbyggt försvar.

Jag har fått till svar att det finns ett regelverk för att hantera avvägningen. Problemet är att regelverket inte fungerar. Vi ser det i Haninge, vi kan se det på Gotland och vi kan se det i Halland. Ett försvar som blir större måste självklart öva. Det kan ju låta en hel del, men man vänjer sig. Man har ju alltid ett val. Man behöver inte bo precis där i så fall.

Men om man väljer och vill bo nära där, om man kan tänka sig det låter lite då och då, och ibland kanske det låter lite mer, måste man ändå kunna få göra det. Man måste kunna få utveckla den delen av en kommun.

Det regelverk som ministern hänvisar till ställer till en hel del problem när Försvarsmakten själv ska öva. Miljöbalken sätter stopp för flera övningar i och med långa handlingstider och utdragna tillståndsprocesser. Det finns exempel på tillståndsprocesser som har dragit ut på tiden i flera år utan att Försvarsmakten har fått svar på sina ansökningar om att få använda övnings- och skjutfält.

Försvarsmakten har själv uppmanat till ändringar i miljöbalken som innebär att tillståndsprocessen skulle förkortas. Det skulle ske genom att ta bort ett av de tre steg som i dag krävs för att få miljötillstånd, samt att få till en författningsreglering som säger att länsstyrelserna ska hantera ärendena skyndsamt.

Den instans som föreslås tas bort är mark- och miljödomstolen och dess yttrande till regeringen. En sådan ändring skulle skyndsamt möjliggöra fler militära övningar. Det skulle vara positivt för att öka den operativa förmågan i försvaret, något som försvarsministern säger sig vilja uppnå.

Goda möjligheter att öva under olika sorters förhållanden höjer krigsdugligheten i våra krigsförband. Det är helt centralt om Sveriges försvar ska kunna vara krigsavhållande och, om det värsta sker, kunna agera kraftfullt mot ett väpnat angrepp. Är inte det någonting som minister Bolund vill uppnå?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern har precis sagt att han inte avser att göra några lagändringar. Men i svaret som jag precis fick avslutade ministern ändå med att säga att det kan komma att uppstå ökade intressekonflikter. Ändå vill ministern inte ta ansvar för det och göra någonting åt det. Jag tycker att det är anmärkningsvärt.

Fru talman! Jag tycker att det vore på sin plats att åtminstone se över frågan. Därför undrar jag om ministern åtminstone kan tänka sig att ge i uppdrag att göra en översyn av hur samspelet mellan Försvarsmakten och övriga samhället fungerar på ett bredare plan.

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för interpellationen och debatten!

Till att börja med vill jag rätta Alexandra Anstrell i frågeställningen. Det går att kombinera ett växande Sverige med ett växande försvar och fler bostäder. Det har regeringen redan visat. Vi har nu ett större bostadsbyggande än vad vi har haft på årtionden och långt högre än under den tid som Moderaterna ledde regeringsarbetet i Sverige.

Nu kom Boverket precis i går med en ny prognos för bostadsbyggandet där rubriken är Stabilt bostadsbyggande under krisen. Det är ett högt bostadsbyggande och fortsätter att vara ett högt bostadsbyggande historiskt sett i Sverige. Den konflikt som Alexandra Anstrell försöker att måla upp tycker jag inte är den riktiga.

Däremot är det självklart så att olika intressen i samhället står mot varandra. Alexandra Anstrell säger i sitt inlägg att det är anmärkningsvärt att det uppstår intressekonflikter när man till exempel nu utvecklar försvaret, ger mer resurser och då är i mer behov av övningsområden och övningstider. Det har jag verkligen svårt att förstå.

För mig som bostadsminister är det självklart att det finns intressekonflikter när man utvecklar verksamheter. Det är en situation som vi aldrig kommer att komma ifrån, hur lagstiftningen än ändras. Däremot gör vi alltid vårt bästa för att väga de intressekonflikterna mot varandra och skapa bästa möjliga beslut som tar hänsyn till olika intressen.

Det känns lite grann som att Moderaterna och Alexandra Anstrell försöker att skapa en tulipanaros, som man brukar säga. Man vägrar att välja utan man vill låtsas som att man kan få allt. Så är det inte tyvärr i den hårda politiska verkligheten som vi lever i.

Moderaterna har varit starkt pådrivande, vill jag minnas, för att rusta upp försvaret och ge mer resurser, det vill säga ha fler manskap som ska utbildas. Man vill ha fler övningar. Man vill ha möjligheter att ha både flygövningar och andra övningar som skapar utmaningar för andra verksamheter i närområdet runt övningsområdena.

Det har vi nu att ta hänsyn till. Regeringen har också gjort en av de största upprustningarna av försvaret och satsat stora resurser på att bygga upp vår försvarsförmåga. Det har vi gjort med vetskapen om att det kommer att påverka andra verksamheter runt omkring.

Att låtsas som, vilket är bekvämt när man sitter i opposition, att man inte behöver göra den typen av avvägningar är tyvärr inte ett sätt hitta lösningar på eller komma framåt i de här frågorna. Det leder möjligtvis till billiga opinionspoänger, om det är vad man försöker uppnå.

Låt oss i stället ha en ärlig diskussion och konstatera att ska vi rusta upp försvaret kommer det att innebära att en del andra verksamheter i Sverige kommer att få anpassas till det. Det är väldigt svårt att komma ifrån den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också intressant när man gör som jag har gjort och går in på Moderaternas hemsida och läser om försvaret. Det är knappast den här konflikten med andra intressen, som Alexandra Anstrell nu lyfter och verkar tycka är den viktigaste, som kommer till uttryck.

Det handlar snarare om att man ska trycka på mer och att vi ska ha ännu mer försvarsarbete. Då måste man också någonstans som parti ta ansvar för det. Vill man ha mer försvarsverksamhet måste man också ta ansvar för att det till exempel leder till mer buller och verksamheter som inte är lätta att kombinera med andra verksamheter.

Jag blir också lite oroad när Alexandra Anstrell säger att när försvaret var välrustat hade vi en annan lagstiftning. Innebär det att Alexandra Anstrell vill gå tillbaka den lagstiftning som rådde på 40-talet och under andra världskriget? Där kan jag ge ett väldigt tydligt besked: Det vill inte Miljöpartiet och den nuvarande regeringen.

Vi är glada över att kunskapen om buller och miljö har gått framåt, och vi måste också anpassa våra regelverk kring det.

Fru talman! Omfattningen av vår försvarsverksamhet har, som vi har varit inne på tidigare, fluktuerat starkt genom åren från en period av upprustning efter andra världskriget till järnridåns fall med en stark nedrustningstrend.

I en tid när säkerhetsläget i vårt närområde är sämre vill vi stärka vår försvarsförmåga, precis som Per Bolund har läst på Moderaternas hemsida. Det innebär att Försvarsmakten behöver kunna öva alltmer och därmed ha tillgång till övnings- och skjutfält.

När det gäller skjutfälten har Försvarsmakten med stöd i miljöbalken blivit betydligt mer restriktiv och har tydligare meddelat vilka influensområden man anser sig ha i anslutning till sina övnings- och skjutfält.

Försvarsmakten beskriver influensområde på följande sätt: "Områden som berörs av omgivningspåverkan från den militära verksamhet som är ett riksintresse, redovisas som influensområden. Ett influensområde är ett område inom vilket åtgärder som exempelvis ny bostadsbebyggelse kan påverkas av, eller som i sin tur kan påverka, verksamhet inom riksintresseområdet."

Problemet uppstår när man ska tillämpa miljöbalken på bullerområdet. Principen är då att verksamheten, vid klagomål, i bästa fall måste begränsas och i värsta fall upphöra.

Skulle Försvarsmakten tillåta nybyggnation inom ett influensområde vid ett skjutfält och de nyinflyttade upplever att verksamheten är störande infinner sig risken att skjutfältet måste stängas. Den här situationen är inte unik, det vill säga att riksintressen begränsar vårt behov av att bygga bostäder, vilket många kommuner är i skriande behov av.

Fru talman! Vore det då inte rimligare om man i stället kunde arbeta tillsammans för att stärka vår försvarsförmåga och på samma gång tillåta fler bostäder? Det är högst troligt att försvaret hade kunnat tänka sig nybyggnationer inom sina influensområden om man vore garanterad att det inte skulle påverka Försvarsmaktens verksamhet negativt. Problemet är att miljöbalken inte tillåter detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att jag inte ger en riktig bild. Men vi har exemplet Tofta på Gotland. Tofta skjutfält började etableras 1898 och omfattar ungefär 2 700 hektar. Det är ett unikt övningsfält eftersom det kan användas till alla försvarets vapenslag. Mellan 2004 och 2018, när försvaret hade en låg närvaro på ön, nyttjades enbart delar av övningsfältet. Efter återetableringen 2018 nyttjas nu hela övningsfältet.

Fru talman! Försvaret har sedan gammalt en stark folklig förankring på Gotland. Grannar har länge varit vana vid militär närvaro och militärt buller utan att det skapar nämnvärda intressekonflikter. Därför var också merparten av gotlänningarna positiva till återetableringen av P 18 på ön.

Problemet med det nya miljötillståndet är att påverkansområdet, eller influensområdet, som omger övningsfältet är cirka tio gånger större än det var med tidigare tillstånd. Förklaringen sägs vara den nya lagstiftningen - oklart riktigt hur - som ska vara styrande för detta. Den kraftiga utökningen av området har tillkommit trots att det är samma vapendimensioner och vapenslag som nyttjats sedan lång tid tillbaka.

Den helt styrande aspekten för storleken av påverkansområde är Bullerutredningen. Inom påverkansområdet läggs en våt filt över utveckling och byggande som täcker ett område som är ungefär två mil långt och en mil brett på Gotland.

Det är likadant i Halmstad, där det om prognoserna slår in kommer att behöva byggas bostäder för ytterligare 50 000 invånare de närmaste 30 åren. Också här är försvarets närvaro ganska självklar, och man har inga större problem med det som låter.

Tycker inte ministern att det vore fiffigt att slippa onödiga intressekonflikter? Kanske skulle miljöbalken kunna tillåta någon form av servitut för försvarets övningsverksamhet?

Fru talman! Jag hoppas verkligen att det inte är som Alexandra Anstrell säger: att försvaret har samma vapen i dag som de hade när Tofta skjutfält en gång etablerades, 1898. Det vore väldigt olyckligt.

Detta är ett exempel på hur samhället hela tiden utvecklas och att vi hela tiden måste ta hänsyn till denna utveckling när vi väger olika intressen mot varandra. Det är det som gör denna lagstiftning ganska komplicerad och avvägningen komplicerad.

Det här är inte den enda utveckling som pågår i vårt samhälle. Vi får till exempel genom forskning och vetenskap mer och mer kunskap om hur exempelvis miljö, buller och andra faktorer påverkar oss som biologiska varelser och vår hälsa. Detta gör också att lagstiftningen hela tiden måste utvecklas för att ta hänsyn till den kunskap som också utvecklas.

Jag skulle tycka att det vore en ganska fruktansvärd utveckling om lagstiftningen stannade vid 1898 års regelverk och vi bestämde att så ska det vara för all evinnerlig framtid. Det här är en utveckling som vi hela tiden måste ta hänsyn till och kunna avväga.

För mig låter det som att det Alexandra Anstrell egentligen är ute efter är att vi ska göra avkall på äganderätten, det vill säga att om man äger en fastighet som påverkas av försvarsintressen ska man inte ha samma rättigheter som andra fastighetsägare. Då går vi ju in på ganska grundläggande lagstiftningsförändringar; det är närmast grundlagsändringar vi pratar om då det för vissa inte gäller samma äganderätt som för andra. Jag tror att det är en väldigt svår väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen jobbar intensivt med att hela tiden försöka göra den förnyade avvägningen. Vi har till exempel riksintressen som bildades genom den nya plan- och bygglagen på 80-talet. Sedan dess har det också skett utveckling; mycket har hänt i samhället.

Därför tycker vi att det behöver göras en översyn, och vi gör nu en pågående översyn av riksintressen. Boverket samordnar, och det är sex olika myndigheter som nu ser över sina riksintressen. Förutom Boverket är det Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Trafikverket och Riksantikvarieämbetet. Översynen ska slutredovisas den 15 september 2021, och då kommer vi att få mer underlag för att se hur vi kan minska en del riksintressen och därmed möjliggöra en del annan verksamhet liknande den som Alexandra Anstrell lyfter fram.

Som Alexandra Anstrell kanske hörde ingår inte försvaret här, och det är på grund av att vi från regeringens sida säger att försvaret har ett särskilt intresse och att det står över andra riksintressen, vilket också står i miljöbalken.

Min fråga är: Vill Alexandra Anstrell att vi ska göra samma översyn också av försvarets riksintressen? Det skulle vara en väg att på ett annat sätt kombinera avvägningarna, det vill säga att försvarets riksintressen får maka på sig medan andra intressen i samhället får större vikt, till exempel bostadsbyggande och ägarintressen. Det vore intressant att höra. Det är inte den väg som regeringen har valt.

När det gäller miljöbalken har riksintresset för totalförsvaret som sagt getts företräde i förhållande till andra konkurrerande riksintressen. Det beror just på att lagstiftaren har sett att detta är en verksamhet av särskild vikt för Sveriges säkerhet.

Min fråga är: Vill Moderaterna och Alexandra Anstrell riva upp detta regelverk, alltså att säga att försvaret inte ska ha ett särskilt intresse i lagstiftningen utan ska vägas mot andra intressen? Inte heller detta är den väg som regeringen har valt i det här fallet.

Återigen: Det är lite svårt att greppa vad Alexandra Anstrell tror att man kan åstadkomma på kort sikt. Det här är intressekonflikter som har funnits med under hela Sveriges moderna historia och som kommer att fortsätta att finnas med. De ändras över tid, och därför behöver vi se över regelverken. Men tron att de inte skulle uppstå över huvud taget tycker jag är lite svår att försvara ens om man sitter i opposition.

Vi har också ett annat ägarintresse, och det är vindkraften och att man ska kunna bygga vindkraft i vårt land. Regeringen har gett ett uppdrag till Försvarsmakten att se hur man kan möjliggöra byggande. Är det någonting som Alexandra Anstrell stöder eftersom vi har ägarintressen?

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tror att vi lämnar vindkraften till en helt egen interpellation. Jag lovar att skriva den.

Det ligger förståeligt nog inte i försvarets intresse att öppna upp lagstiftningen alltför mycket eftersom man då riskerar att behöva begränsa sin verksamhet och att det blir svårare att få tillstånd i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det ligger i försvarets intresse att ha en bred folklig förankring för det arbete som de gör. Sedan början av 90-talet har både miljöbalken och plan- och bygglagen förändrats på ett antal avgörande punkter, framför allt när det gäller störande verksamhet. Det har inneburit att det har blivit allt svårare att kunna bygga i till exempel bullerutsatta miljöer.

Det har i sin tur lett till att verksamheter som ses som störande har blivit betydligt mer restriktiva när det gäller att tillstyrka byggnation i den direkta närheten, framför allt verksamheter som klassas som riksintressen.

Det är bra att ministern nu gör denna översyn, och jag ser fram emot att läsa den den 15 september.

Den nuvarande situationen blir dock svår. Det blir svårt för Försvarsmakten att öva och för kommuner och markägare att bygga. Det här, fru talman, inskränker äganderätten och skapar söndringar som är onödiga och som borde gå att lösa.

Jag tror inte att man kan lösa alla problem i världen, men jag tror att man kan göra mycket bättre än man gör i dag. Jag tänkte att man kanske kan ha någon form av servitut för Försvarsmaktens övningsverksamhet om man behöver ändra lagstiftning. Det finns nog också ett behov av ett bättre samverkansforum för dialog. Jag tror att mycket går att lösa via bättre dialog.

Menar vi allvar med att bygga upp ett starkt försvar måste vi göra det tillsammans med våra kommuner och regioner. Då blir försvaret en naturlig del av vår vardag och ses som en tillgång i stället för att bli något som skapar onödig söndring på grund av en stelbent lagstiftning.

Avser ministern att agera i denna fråga, eller kommer vi bara att få se ministern följa den på läktaren utan att agera?

Fru talman! Den sista frågan har jag redan besvarat. Vi agerar hela tiden för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande och för att vi ska kunna använda de områden som finns runt om i Sverige så effektivt som det över huvud taget är möjligt. Men jag har också varit tydlig med att det finns motstående intressen som i en del fall är svåra att förena, även om Alexandra Anstrell fortfarande lite grann låtsas som att det inte finns någon intressekonflikt.

Jag lyfte vindkraften som ett exempel. Där handlar det också om ett starkt ägarintresse. Många markägare skulle tjäna ganska mycket pengar om vindkraftverk kunde byggas på deras områden, men detta begränsas i dag av Försvarsmaktens intressen när det gäller till exempel övningsverksamhet. Jag ser fram emot den interpellation som Alexandra Anstrell nu utlovade och den debatt som kan följa på den.

Vi har, och det är viktigt att konstatera, ett tydligt ökat byggande under denna och den förra mandatperioden jämfört med hur det har sett ut under tidigare år. Det visar att vi har kunnat kombinera olika intressen med varandra och att detta leder till att vi kan minska bostadsbristen. I år har Boverket höjt prognoserna - vi kommer att bygga 54 000 lägenheter, vilket är närmast den dubbla byggtakten jämfört med hur det var när Moderaterna ledde regeringen och påverkade bostadsbyggandet. Även framåt ser prognoserna ut att vara högre än tidigare.

Detta är viktiga frågor, och vi kommer att fortsätta att följa dem. Vi kommer att göra allt vi kan för att möjliggöra ett fortsatt ökat bostadsbyggande och för att vi ska kunna använda de svenska markytorna så effektivt som möjligt - för boende men också för verksamheter som till exempel energiproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot har jag inga illusioner när det gäller den konflikt som i realiteten finns, inte bara med försvaret utan också till exempel gällande trafikförsörjning och många andra intressen. Den kommer vi att få fortsätta leva med, och vi behöver fortsätta utveckla lagstiftningen kring detta.

Med detta vill jag tacka för denna interpellation och också önska Alexandra Anstrell, alla åhörare och talmannen en god jul och ett gott nytt år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.