RUT-avdragets sysselsättningseffekter

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig vad jag ser är det värsta som kan hända om fler använder RUT-avdraget.

Varje skatt, eller skatteundantag, har sina för- och nackdelar, och en seriös skattepolitisk debatt måste vara allsidig. Främst handlar det om effektiviteten - potentialen för ökad sysselsättning väger mycket tungt och måste samtidigt vägas mot dödviktseffekter. Att ett skattesystem är logiskt, enkelt och översiktligt är andra viktiga faktorer. Slutligen måste varje skatteundantag ha legitimitet i så måtto att det innebär en överföring från dem som inte brukar undantaget till dem som gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag tidigare har sagt vill regeringen att RUT-avdraget ska vara kvar och dessutom utvidgas till att omfatta fler tjänster, enligt uppgörelsen med de borgerliga partierna. Min ambition är att ett lagförslag om en utvidgning av RUT-avdraget till att inkludera ytterligare trädgårdsarbete, flyttjänster och it-tjänster i hemmet ska kunna lämnas till riksdagen i vårändringsbudgeten och träda i kraft den 1 augusti 2016.

Fru talman! Det här är inte den första debatten finansministern och jag har beträffande RUT-avdraget. Det är kanske inte så konstigt eftersom frågan har många dimensioner.

Finansministern har vid ett flertal tillfällen gett uttryck för att hon är så fascinerad av mitt engagemang, men jag skulle gärna önska att vi hade en finansminister som fascinerades av den potential som finns i denna sektor, framför allt vad gäller jobben och även för ökad jämställdhet, att svarta jobb blir vita och frågan om barnfamiljers vardagspussel. Jag säger inte att RUT-sektorn löser alla problem, men visst är den en viktig pusselbit inte bara i barnfamiljernas vardag utan också för att människor får sitt första jobb i ett nytt land, att människor utan högre utbildning får fotfäste på arbetsmarknaden, att kvinnor i stor utsträckning tar på sig ansvarsfulla jobb, att människor som redan är etablerade på arbetsmarknaden arbetar fler timmar än tidigare.

Fru talman! I en av våra debatter under senhösten uppmanade finansministern undertecknad att stå på barrikaderna för sektorn, att inte oroa företagen, köparen och anställda med försämringen av RUT-avdraget, att det som hände i Danmark och även till viss del i Finland inte kommer att upprepas i Sverige. Förändringar spelar en liten roll eftersom de flesta inte köper för mer, är något som finansministern ständigt upprepar.

Vi kan nu se att en bransch som ökat med 10 procent varje år endast ökade med 1 procent när beskedet om förändringen kom. I en undersökning som har gjorts av Almega är det hela 31 procent som säger att de ska köpa mindre. Det är inget bra besked från en regering som säger sig ha målet Europas lägsta arbetslöshet 2020.

Fru talman! Vi kan alltså redan nu se att finansministern underskattar en regerings signalpolitik. Om utrymmet minskas borde man förstå att det uppfattas som att de styrande vill ha mindre av något, inte mer, färre jobb, inte fler, färre arbetade timmar, inte fler.

Var det oron över att det skulle bli fler jobb, fler arbetade timmar, fler kvinnor i karriären, fler kvinnor som väljer företagande, svarta jobb som blir vita, som fick Magdalena Andersson att halvera taket för RUT-avdraget? Finansministern har själv uttalat att RUT-jobben är otroligt kostnadseffektiva, och hon understryker vikten av potentiella jobb. Är potentialen på 16 000 nya jobb en för stor potential för finansministern?

Fru talman! Jag skulle ha lättare att förstå frågan om RUT-avdraget togs bort, men det kommer inte att ske. Vi gör en marginell justering av RUT-avdraget, vilket Helena Bouveng och jag har diskuterat oerhört många gånger i denna kammare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min bedömning är att RUT-avdraget är en betydligt mer kostnadseffektiv skattesänkning än många andra av de skattesänkningar som den borgerliga regeringen har genomfört. Därför gör vi ingen större förändring i det avdraget, till skillnad från till exempel ungdomsarbetsgivaravgifterna, som ju var ett oerhört slöseri med skattebetalarnas pengar. Därför görs en marginell justering för att höja legitimiteten i systemet och rikta avdraget mer mot vanliga familjers behov.

Detta kan inte jämföras med de förändringar som gjordes i Danmark, som nu påverkar en oerhört stor del av köparna. Hela grupper av tjänster togs bort. Jag tror att man tog bort fönsterputs. Det var ungefär 25 procent av det samlade köpet. Det är svårt att jämföra med det som har genomförts nu och som innebär att 1 procent av RUT-köparna påverkas.

Fru talman! Det är spännande att höra att finansministern anser att en halvering av möjligheten till RUT-avdrag är en marginell förändring.

Under senhösten lovade jag att stå på barrikaderna för RUT-sektorn. Jag önskar att finansministern skulle göra mig sällskap.

Det tändes ett hopp efter finansministerns uttalande på Gasellgalan förra hösten, men jag kan konstatera att det än så länge handlar om mycket snack och lite verkstad.

Finansministern uppmanar mig att vara med och utveckla RUT-branschen. Jag kan glädja Magdalena Andersson med att jag tog henne på orden. Den 20 januari i år anordnade jag ett seminarium här i riksdagen med just det temat. Över 60 företagare inom branschen deltog i seminariet, vilket tyder på stort intresse och engagemang från sektorns sida för att utveckla sagda sektor.

I panelen satt bland annat Monica Lindstedt, grundare av Hemfrid som i år firar 20-årsjubileum. Hon är en kvinnlig entreprenör som fick kämpa i hård motvind i många år. Hon fick sin idé när hon såg hur svårt det var för kvinnor att hävda sig i konkurrensen bland tuffare arbetsgivare när tiden inte räckte till för både familjen och jobbet.

Det här är en sektor som nu, 20 år senare, är oerhört populär bland svenska folket, en hemsektor där vi i princip bara lyft på täcket för vilka tjänster som skulle kunna inbegripas. Det är bara att göra en internationell utblick för att inse detta.

Hemfrid har i dag runt 1 800 rena copycats som är med och utvecklar, konkurrerar och bidrar till prispress i branschen. En av dessa är Åsa Storm, som driver bland annat Stormtrivs i Jönköping. Hon satt också med i panelen och vittnade om att hon lyssnat på Monica Lindstedts Sommar-program, blivit inspirerad och startat upp.

I dag har bara Stormtrivs 200 anställda, övervägande utrikes födda kvinnor som fått sitt första jobb. Åsa Storm ställer frågan varför regeringen har ett ensidigt fokus på köparen, inte på de kvinnor som har fått sitt första jobb.

Nu ställer jag frågan till finansministern: Varför väljer regeringen att försämra för RUT-branschen i stället för att ge förutsättningar för en positiv utveckling i en bransch som med sina 20 000 anställda visar att den har stora möjligheter att utveckla ytterligare 16 000 riktiga jobb?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern nämner legitimitet i sitt svar. I dag är det åtta av tio svenskar som är positiva till och använder RUT-avdraget - åtta av tio som med skattade pengar bidrar till att fler får sitt första jobb. Det kan man väl ändå inte beskriva som att man är orolig för en dödviktseffekt?

Fru talman! Jag vill återigen påpeka för Helena Bouveng att vi inte halverar RUT-avdraget. Vi halverar taket för RUT-avdraget, vilket påverkar 1 procent av dem som köper RUT-tjänster. Det kan knappast påstås att detta är att halvera RUT-avdraget.

Det här är precis den typen av skräckpropaganda och skrämselpropaganda som Helena Bouveng borde hålla sig för god för att hålla på med. Hemfrid var om jag inte minns fel ett av de bolag som var tvungna att gå ut och informera sina kunder om att förändringen inte var en halvering utan en förändring av taket. Det var på grund av att människor som Helena Bouveng och hennes partikamrater är ute och försöker sprida en bild av att detta är en större förändring än det är.

Fru talman! Tongången i branschen var inte riktigt den som finansministern gav uttryck för nu. Det har väl inte undgått finansministern att kritiken mot både detaljregleringen och halveringen av taket för RUT-avdraget är stark.

Detaljregleringen skapar inte bara avgränsningsproblem; den hämmar också utvecklingen av branschen som sådan. De numera berömda inomhuspoolerna är väl ett ganska bra exempel på plakatpolitik. Varför reglera idéer och jobb som ännu inte finns? Det är inte så man får entreprenörskap att frodas.

I branschen är man positiv till överenskommelsen med Alliansen beträffande utökade tjänster som kan komma att inbegripas. Man kan däremot inte förstå det logiska i att regeringen samtidigt halverar taket för RUT-avdraget.

Försämringen kan nästan jämföras med när den socialdemokratiska regeringen ville stoppa kommersiell tv i Sverige men till slut med kniven mot strupen fick inse att det inte gick att stoppa. I dag är 80 procent av Sveriges befolkning positiv till RUT-avdraget. Inte heller denna tidvattenvåg lär gå att stoppa när allt fler inser behovet och är beredda att köpa allt fler tjänster - fler tjänster som innebär fler jobb.

Varför inte nu i stället för med kniven mot strupen återställa taket för RUT-avdraget till 50 000, finansministern? Eller varför inte höja det till 100 000? Vad är det värsta som kan hända?

Fru talman! RUT-branschen är en viktig bransch. Den utför viktiga arbetsuppgifter, och precis som Helena Bouveng säger - jag håller helt med - är den en viktig arbetsgivare för en del människor som inte har bott så länge i Sverige eller som har en lite svagare anknytning till arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför gör regeringen heller ingen större förändring av RUT-avdraget. Poängen med att halvera taket är att öka legitimiteten i systemet. Även med de nya tjänsterna som ska in är bedömningen inte att någon större del kommer att slå i taket eftersom den genomsnittliga RUT-användaren köper RUT-tjänster för ungefär 5 000 kronor per år. Det finns alltså goda marginaler kvar under taket.

Däremot är det viktigt att statistiken och siffrorna har realistiska proportioner. Vi kommer inte att lösa att 400 000 människor står utanför arbetsmarknaden via ett RUT-avdrag. Det är en bransch som sysselsätter mellan 15 000 och 20 000 personer. Att detta att höja taket för RUT skulle lösa de problem vi ser med människor som står utanför arbetsmarknaden, så som det låter på Helena Bouveng, bär inte realismens prägel.

Överläggningen var härmed avslutad.