RUT-avdraget

Svar på interpellationer

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig hur jag motiverar sänkningen av taket i RUT-avdraget. Hon har också frågat mig om jag och regeringen kommer att höja taket igen och i så fall när.

Som jag har redogjort för vid flertalet interpellationsdebatter, bland annat med Lotta Finstorp, är motiven bakom de förändringar av RUT-avdraget som trädde i kraft den 1 januari 2016 att avdraget ska riktas mer mot vanliga hushåll. Det är viktigt för skattesystemets legitimitet att skattepolitiken upplevs som rättvis.

Förändringarna bedöms inte innebära någon skillnad för de allra flesta som i dag gör RUT-avdrag. Detta gäller även efter att ytterligare tjänster har införts den 1 augusti 2016 och den 1 januari 2017, eftersom det är ytterst få användare av RUT-avdraget som gör avdrag för så pass höga belopp som över 25 000 kronor.

Någon höjning av taket i RUT-avdraget är mot denna bakgrund inte aktuell.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Av svaret framgår att vi har interpellerat om denna fråga tidigare. Senast var i januari 2016.

Det är en bra reform som förtjänas att lyftas fram ofta. Den har dessutom en stor utvecklingspotential för fler arbeten. Även regeringen borde tycka att det är bra att denna fråga lyfts upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret sägs att det avdrag som trädde i kraft den 1 januari 2016 ska riktas mer mot vanliga hushåll. När jag tittar på siffror från landet ser jag att RUT-tjänsterna har ökat markant över åren, framför allt utanför storstadsområdena. De hushåll som ministern nämner är till exempel de 1 006 RUT-köparna i Vingåker, som nog ser sig själva som väldigt vanliga hushåll.

Att satsa på fler RUT-jobb är att satsa på dem som står långt från arbetsmarknaden men också att bland annat stärka valfriheten inom välfärdssektorn. Sverige behöver fler jobb, också för dem som har kort oavslutad utbildning.

Lägre trösklar till jobb är viktigt, och fyra av fem nya jobb skapas av de små och medelstora företagen, precis sådana företag som RUT-företagen utgör. RUT fungerar integrerande för nyanlända och, som sagt, för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det genererar nödvändiga skatteintäkter som vi kan använda till fler välfärdstjänster.

Företagarna och Offerta lade fram en rapport 2014, som bland annat visade att 46 procent av de RUT-anställda kom direkt från arbetslöshet. Ett av fem företag har fler än 18 nationaliteter anställda. Det är fantastiska siffror, och därför är RUT en bra reform som vi skulle kunna vidareutveckla ytterligare. Det är därför jag anser att vi borde höja taket.

Totalt beräknas RUT-reformen ha skapat omkring 20 000 jobb. Nu när vi har utvidgat överenskommelsen så att det är fler tjänster blir det intressant att se hur många nya arbeten detta generar efter 2017. En annan viktig sak med RUT-reformen är att svartjobben har minskat kraftigt i branschen. Det finns flera syften med att ha RUT-reformen och utveckla dessa tjänster vidare.

Regeringen har som mål att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Om det ska nås måste man tänka vidare, släppa alla heliga kor och tänka nytt. Då är RUT-branschen absolut en bransch som kan bidra till att komma närmare detta mål.

RUT har gett många kvinnliga entreprenörer. Jag såg nyligen statistik som visar att antalet kvinnliga entreprenörer växer, men med det tak som nu har satts avseende RUT ser man inte den kraftiga ökning som fanns tidigare. Vi moderater har arbetat i flera år för att utvidga olika sorters tjänster, och det är glädjande att det nu blev fler från augusti 2016.

Det som är anmärkningsvärt är att till exempel LO:s ordförande säger att det är en dålig idé med RUT-avdrag och att man har sett att varje jobb på RUT-avdrag har kostat mycket pengar som i stället skulle kunna användas till dem som har svårt att få jobb. Jag skulle vilja att ministern vidareutvecklar detta, för jag förstår inte riktigt - det har gett väldigt många jobb. Instämmer finansministern i det som LO:s ordförande säger?

Herr talman! Jag delar helt Lotta Finstorps inställning att det finns många fördelar med det RUT-system som den borgerliga regeringen införde. Det är därför vi inte avskaffar RUT, utan vi har kvar det med samma höga subventionsgrad som den tidigare regeringen införde.

Precis som Lotta Finstorp säger är detta en sektor som har skapat jobb som kan vara ett ingångsarbete för många personer och som också har skapat en hel del nya entreprenörer. Därför har regeringen utvidgat RUT-avdraget så att man nu får göra RUT-avdrag för fler tjänster än tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser att under vår regering har RUT-avdragen ökat mellan 2015 och 2016, såväl i utbetalningar och antal köpare som i antal utförare. Här finns många poänger. Poängen med den förändring vi gjorde var att RUT skulle riktas mer mot vanliga hushåll, och vi ser också att fler vanliga hushåll använder det.

Det som Lotta Finstorp nu bekymrar sig för är den procent av RUT-köparna som slår i taket. Då ska man veta att det är en grupp personer som har en inkomst på ungefär 1 miljon. Det är inte särskilt många personer som har den typen av inkomster. Om man har miljoninkomster kan man nog köpa RUT-tjänster även i framtiden.

Lotta Finstorp säger att det var ett viktigt sätt att bli av med svartjobb. Här vill jag höja ett varningens finger. Det är klart att svartjobben har minskat i denna bransch, men det beror också på att subventionsgraden är så låg att branschen i praktiken är obeskattad. Om det är på det sättet - genom att helt avskaffa skatten - som Moderaterna vill bekämpa skattefusk och svartjobb blir det inte mycket pengar kvar till välfärdssektorerna. Regeringen jobbar vidare med helt andra förslag för att minska skattefusket och svartjobben.

Herr talman! Taknivån är inte enbart en limit för köparen. Det är en limit för den som ska starta företag och se om det kan gå runt. Det är en limit för den entreprenör som kanske riskerar att gå ifrån ett fast arbete, som brinner för sitt jobb inom hemtjänsten och som drömmer om att bli egen entreprenör. Denna limit gör att man kanske inte vågar starta och framför allt inte anställa fler. Jag tycker att det är väldigt olyckligt.

Det är synd att vara raljant i denna debatt. Detta är ett sätt att lösa det. För att ni ska kunna nå ert mål att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 skulle det, enligt Svenskt Näringsliv, som har räknat på detta, gå åt 460 000 nya jobb. Då är detta en del. Det är i tjänstesektorn som jobben kommer att växa till, och då gäller det att öppna upp och försöka hitta bra lösningar.

Det som är viktigt för den som ska bedriva näringsvänlig politik, och även för den som ska starta ett företag, är att det är långsiktiga spelregler. Nu när regeringen har hot om kilometerskatt, flygskatt och nya 3:12-regler finns det många uttalade hinder som ännu inte är klubbade och som verkar hindrande för den som vill anställa fler i sitt lilla RUT-företag. I stället avvaktar man. Jag ska bevaka denna fråga, för jag är övertygad om att vi kommer att se detta i statistiken.

Arbetslösheten bland kvinnor som är födda utanför Sverige är i dag 30 procent. Jag hörde detta i fredags. Det är en oacceptabel situation för varje arbetslös kvinna men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Med varje åtgärd från regeringen som hämmar jobbtillväxt hamnar dessa kvinnor ännu längre från arbetsmarknaden.

Nio år - så lång tid tar det för hälften av alla nyanlända i Sverige att få ett jobb, enligt nya siffror från SCB. Att korta denna tid för nyanlända och för personer med låga kvalifikationer när det gäller att få jobb är en av Sveriges största utmaningar. Alla partier delar naturligtvis regeringens uppfattning om detta.

Arbetsmarknadsministern har dessutom som mål att det ska ta två år för den som är nyanländ att få ett arbete. Då måste det också finnas verktyg för detta. Det är lite grann detta som min fråga handlar om. Vilka verktyg finns det mer i verktygslådan som kan göra att man kortar den tid som nyanlända är arbetslösa, från nio år till två år? Det måste vara enorma reformer som ska göras. Är det realistiskt över huvud taget när det är nio år i dag och målet är två år? Vad gör regeringen för att nå detta mål? Ligger regeringens mål om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 fast? Varför föreslår regeringen då till exempel tillväxthämmande skatter? Hur ska man nå detta mål? RUT är en del i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Regeringen har höga ambitioner när det gäller att öka sysselsättningen och få ned arbetslösheten. Vi kan se att det har blivit 150 000 nya jobb sedan regeringen tillträdde. Vi ser också att arbetslösheten minskar, och ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år.

Regeringen har jobbat brett med att få fler människor i utbildning, så att den kompetens som företagen efterfrågar kan mötas. Vi har fått fart på bostadsbyggandet. Vi är också på väg att göra stora infrastrukturinvesteringar, och vi ökar underhållet vad gäller bland annat järnvägen. Vi driver också en mer aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är viktiga steg på vägen. Naturligtvis kommer regeringen att fortsätta att arbeta och göra ytterligare insatser för att fler människor ska kunna få den utbildning som företagen efterfrågar. Men Arbetsförmedlingen ska också jobba mer aktivt, inte minst med nyanlända kvinnor i Sverige som behöver komma snabbare ut på arbetsmarknaden.

Däremot tror inte jag, som Lotta Finstorp, att det är just taket på RUT-avdraget som kommer att göra att man löser dessa problem. Jag tror att det behövs helt andra åtgärder än att det är de 4 500 personer med en genomsnittlig inkomst på över 1 miljon kronor som ska lösa detta problem i någon större utsträckning. Jag delar inte uppfattningen att detta skulle vara en särskilt viktig fråga i detta sammanhang. Jag tror att många av dessa personer kommer att fortsätta köpa RUT-tjänster precis som tidigare, givet vilka inkomster detta rör sig om.

Herr talman! Vi befinner oss i en högkonjunktur nu. Men i till exempel min hemkommun Flen är arbetslösheten drygt 15 procent. Det är framför allt så att bland dem som har en utbildning och är födda i Sverige är arbetslösheten mycket låg. Men för att utföra just RUT-tjänsterna på ett bra sätt krävs det inte en akademisk utbildning. Det är den sortens jobb som vi behöver få mer av.

Som jag sa tidigare är taket på RUT-avdraget egentligen inte ett problem för köparna. Det handlar i stället om signalsystemet när det gäller dem som vill starta ett företag i denna bransch och som vill anställa fler. Det är precis det som vi behöver i Sverige. Det är ett problem för dem snarare än för dem som ska köpa RUT-tjänsterna.

Vd:n för Svenskt Näringsliv beskriver på ett mycket konkret sätt entreprenörens vardag. Det är kanske då som denna limit, taknivån, blir problemet. Entreprenörer tar risker i sitt företagande - risker med satsat kapital och upparbetade vinster. Företag är inget som bara tickar och går. Tvärtom har de ett ansvar för anställda. Räcker inte intäkterna kommer ägaren sist när lönerna ska betalas den 25:e. Det är så en entreprenörs vardag ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Almega presenterade nyligen siffror som visar hur halveringen av RUT-avdraget har slagit hårt mot RUT-sektorn. Det är också där man ser att kvinnligt företagande har bromsat upp. Vi vill se fler kvinnor som startar företag. Jag tycker inte att jag får konkreta svar. Hur ska vi få fler kvinnor att starta tjänsteföretag? Och hur ska vi få ned arbetslösheten bland dem som är födda utanför Sverige?

Herr talman! Hur ska vi få fler kvinnor som är födda utomlands att snabbt komma i arbete? Att höja taket i RUT-avdraget är nog en av de mest ineffektiva åtgärder som man i så fall kan syssla med, i och med att det berör så få köpare. Det är betydligt mer omfattande och breda insatser som behövs. Det handlar om att se till att dessa människor kommer i utbildning, om det är det som de behöver. Det handlar om att fylla på och komplettera utbildning om man har utbildning sedan tidigare. Det handlar om att ställa höga krav på dessa människor att delta i undervisning i svenska. Det handlar om att göra om föräldraförsäkringen, så att man inte börjar sitt liv i Sverige med en lång föräldraledighet utan snabbt kommer ut i utbildning i svenska och även vidareutbildning. Det handlar om att fler ska få möjlighet att använda de extratjänster i välfärden som denna regering har introducerat. Och här har regeringen ett mycket brett och omfattande paket.

Om man tror att detta skulle lösas med en höjning av taket i RUT-avdraget, då har man nog inte riktigt problemets omfattning klar för sig. Här handlar det om betydligt bredare och viktigare arbetsuppgifter.

Däremot är det tydligt att det som Moderaterna har hakat upp sig på är att den grupp på ungefär 4 500 personer med inkomster på i genomsnitt 1 miljon om året inte får möjlighet att göra RUT-avdrag på samma sätt som de har gjort tidigare. Det är klart att den omsorg som Moderaterna känner för dessa miljoninkomsttagare gör att vi andra känner igen de gamla Moderaterna, och vi vet vilka det är som de värnar.

Överläggningen var härmed avslutad.