Risk för färre unga entreprenörer

Fru talman! Jag tackar närings- och innovationsministern för svaret. Anledningen till att jag har ställt interpellationen är att jag anser att Drivhuset är en bra och viktig organisation som på ett fint sätt stöttar entreprenörer.

Min förhoppning är att denna debatt ska bringa klarhet i regeringens inställning till det arbete som medarbetarna på Drivhuset gör och vilka långsiktiga förutsättningar vänsterregeringen har för avsikt att ge organisationen.

Jobb skapas av entreprenörer, inte av politiker. Vi vet att fyra av fem jobb skapas i mindre och medelstora företag, och för att fler företag ska startas krävs det människor med vilja och kraft att ta sig från det trygga till det lite okända.

Företag är ofta känsliga i startfasen, och vi vet att en del tyvärr går omkull. Därför är det viktigt att vi politiker jobbar med att förbättra attityden till företagande och skapar förutsättningar att stötta entreprenörer.

En del av dem som följer debatten känner kanske inte till Drivhuset, så innan jag formulerar mina följdfrågor till ministern ska jag ge lite kortfakta om organisationen.

Det är som sagt en organisation som stöttar entreprenörer, och huvudmålgruppen är studenter. Därmed är man i hög utsträckning verksam vid universitet och högskolor. Man har utarbetat en metod tillsammans med Chalmers Entreprenörskola för att hjälpa entreprenörerna under hela processen från idé till verklighet.

Denna metod fungerar verkligen. Överlevnadsgraden hos de företag som startar och har fått stöttning av Drivhuset är hög. Efter tre år är 70 procent fortfarande igång och har verksamhet, vilket i dessa sammanhang är ett högt tal.

Vad gäller finansieringen är det bara till en del statlig finansiering. Som vi hörde i svaret är Näringsdepartementet och möjligtvis Utbildningsdepartementet med i pengarna till entreprenörskap, men i Drivhuset kommer majoriteten av pengarna från regioner och landsting, från de universitet och högskolor där man är verksam och från det lokala näringslivet. Verksamheten finns på 14 orter i Sverige och är nära studenterna där.

De senast kända siffrorna jag har från Drivhusets verksamhet är från helåret 2013. Då hade man över 4 000 vägledningssamtal med 2 700 individer, och nästan 950 företag startades som fick hjälp av Drivhuset. Det får betraktas som en framgångsrik organisation, och därför ville alliansregeringen permanenta och fördubbla stödet till Drivhuset.

Hur ser närings- och innovationsministern på Drivhusets långsiktiga finansiering? Kommer Drivhuset att få ökad finansiering i år jämfört med föregående år?

I samband med den ökade finansieringen ville alliansregeringen lägga ett utökat uppdrag på Drivhuset att intensifiera arbetet vid yrkeshögskolorna. Kommer Drivhuset att få ett sådant uppdrag?

Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Vi talar om entreprenörskap bland unga människor. En av förutsättningarna för att Sverige ska vara innovativt och för att det ska skapas tillräckligt många nya framgångsrika företag i framtiden är att unga människor inser att entreprenörskap är en väg för att utveckla sig själv och förverkliga sina idéer. Det behöver man hjälp med. Man behöver stöd och kunskap för att hitta rätt. Här är Drivhuset en aktör och Ung Företagsamhet en annan.

Vi har många aktörer som stöttar entreprenörskap på olika sätt, både i samhället i stort och i utbildningssystemet. Det är viktigt. Jag delar helt bilden att Drivhuset har hittat en nisch för sin verksamhet som har varit framgångsrik. Man har hittat unga människor i just den perioden när de funderar över om det är dags att starta företag och följa upp sina idéer. Här har man visat framgångsrika resultat.

Det andra vi diskuterar är utbildningssystemets möjlighet att matcha de kunskapsbehov vi har. Det hänger lite ihop. Universitet, högskola och yrkeshögskola har en viktig roll i att ge förutsättningar för det framtida entreprenörskap vi talar om. Det handlar både om innehållet i utbildningarna och om hur många unga människor som får möjlighet att gå dessa utbildningar.

En fråga som inte berörs av interpellanten men som ligger i bakgrunden när vi talar om yrkeshögskolan är att när regeringens budget tyvärr föll försvann möjligheten att bygga ut yrkeshögskolan.

Precis som interpellanten var inne på vet vi att yrkeshögskolan är en framgångsrik utbildningsform. Nästan 90 procent av dem som går yrkeshögskola får jobb efteråt. De får en branschspecifik utbildning som gör att deras förutsättning att starta företag inom branschen är stor.

Jag förstår att Moderaterna inte vill tala om det utan helst vill tala om entreprenörskap inom ramen för yrkeshögskolan, men det handlar också om volymen på yrkeshögskolan som med vår budget hade varit 2 000 utbildningsplatser fler 2015 och sedan 4 000 utbildningsplatser fler de kommande åren. Det hade betytt mycket för näringslivet men också, tror jag, för entreprenörskapets möjlighet att utvecklas de kommande åren.

När näringsutskottet behandlade regeringens budgetproposition valde man att skriva ihop sig om skrivningar där man var överens om de 20 miljoner kronor som skulle gå till entreprenörskap för unga människor. Man valde också att inte i detalj låsa upp dessa pengar i betänkandeskrivningar, för då kan man få andra problem, inte minst med statsstödsregler och sådant som vi diskuterade tidigare och vilka aktörer som får del av statsstödet eller inte.

Både den här regeringen och den tidigare regeringen har sett till att de myndigheter som ger stöd får ett större ansvar att fördela detta över tid för att bygga kompetens och långsiktighet utan ryckighet och kunna bedöma vilka effekter som ger mest resultat.

Om jag förstår rätt har Tillväxtverket ännu inte beslutat om fördelningen av medel för i år. Ni får rätta mig om jag har fel, men jag tror att beredningen av anslagsfördelningen pågår just nu och att Tillväxtverket ännu inte har landat i den fördelningen. Men från regeringens sida är det tydligt att det ska vara minst 4 miljoner kronor.

När det gäller den långsiktiga verksamheten har vi fått kritik. Jag kanske ska ta det i nästa svar. Vi kan återkomma till Entreprenörskapsutredningen och dess uppdrag att se över det stöd som finns till entreprenörskap brett i det svenska samhället. Vi har fått kritik för att det är lite väl splittrat och inte så sammanhållet som det skulle kunna vara.

Jag vill gärna svara på frågan om långsiktighet i ljuset av att Entreprenörskapsutredningen kommer med sina resultat.

Fru talman! Det är glädjande att jag och Mikael Damberg verkar dela åsikten om vikten av entreprenörer, att företagare är hjältar i samhället och att Drivhusets och Ung Företagsamhets verksamheter är positiva för utvecklingen av fler entreprenörer i Sverige och därmed fler jobb. I de breda penseldragen verkar vi vara mer eller mindre överens.

Men djävulen sitter i detaljerna, som man brukar säga. Jag vill därför känna ministern lite på pulsen när det gäller just detaljerna i detta.

Låt oss först titta på finansieringen i statsbudgeten. Som jag har förstått det hela finns det tre olika finansieringsbeslut för Drivhuset. Det gäller alltså den tidigare alliansregeringen.

Det fanns ett generellt verksamhetsstöd på 2 ½ miljon per år, och det kom från Tillväxtverket. Alliansregeringen var dessutom så glad över verksamheten att man gav ytterligare 2 miljoner per år under 2012, 2013 och 2014.

Samtidigt fick Drivhuset uppdraget att bredda sin verksamhet och öppnade då kontor i Umeå och i Stockholm och även ett generellt verksamhetskontor för att hålla ihop helheten, som då hade vuxit lite grann.

För 2014 sköt Tillväxtverket till ytterligare 2 miljoner kronor. Totalt hade Drivhuset alltså 6 ½ miljon kronor för 2014.

Jag hörde ministern säga att man inte ville låsa fast några belopp och att man har sagt minst 4 ½ miljon inom det här segmentet. Det tycker jag låter bra, men jag ser gärna att man ökar takten just för Drivhusets verksamhet. Det är därför vi står här i dag.

I Alliansens budget fördubblade och permanentade vi resurserna både till Ung Företagsamhet och till Drivhuset. Vi menade att de ökade resurserna ska användas till att utöka verksamheten så att den i högre grad omfattar även yrkeshögskolor.

Det är riktigt som ministern säger att samma belopp är avsatt i regeringens budgetproposition för dessa verksamheter, som stöttar entreprenörer. Dock är regeringen inte tydlig med om det ska riktas till Drivhuset eller inte.

Det finns ej heller någon formulering om att permanenta verksamhetsfinansieringen, på tal om det behov av långsiktighet som ministern själv lyfte fram. Det finns heller inga skrivningar om att öka insatserna just på yrkeshögskolor.

Det är kring dessa skillnader mellan en jobbfokuserad allians och en vänsterregeringspolitik som mina följdfrågor till ministern formuleras.

När jag skrev min interpellation hade medel betalats ut till Ung Företagsamhet men inte till Drivhuset. Nu har jag fått signaler om att de möjligtvis är på väg, kanske som ett resultat av den här interpellationen, vad vet jag.

Men en följdfråga är: Varför har det tagit så lång tid? Beslut om budgeten fattades före årsskiftet, men nu vet varken ministern eller jag om pengarna har kommit in på kontot eller inte. Det skapar otrygghet för dem som verkar inom den här organisationen och de studenter som får stöd.

Andra följdfrågor är: Har medarbetare på Drivhuset anledning att vara oroliga? Hur ser regeringens långsiktiga inställning till Drivhuset ut? Ministern talade själv om vikten av långsiktighet. Kommer entreprenörer att kunna få stöttning av Drivhuset även i framtiden?

En av de kanske viktigaste frågorna gäller slutligen yrkeshögskolan, som har väldigt stor potential som forum för framtida entreprenörer - där hittar man många, tror jag. Kommer Drivhuset att få ett uppdrag att etablera sig på fler yrkeshögskolor? Och kommer i så fall finansiering som matchar det uppdraget att komma till?

Entreprenörskapsutredningen kommer att debatteras i en senare interpellationsdebatt. Jag hoppas att ministern kan avhålla sig från den tills den kommer upp i eftermiddag.

Fru talman! Jag delar verkligen bilden att yrkeshögskolan har potential. Därför är det olyckligt att den borgerliga budgeten röstades igenom i riksdagen. Annars hade vi kunnat ta vara på yrkeshögskolans fulla potential på ett helt annat sätt, med fler platser både i år och kommande år.

Detta betyder oerhört mycket, inte bara för matchningen på svensk arbetsmarknad - näringslivets behov av rekrytering är skriande - utan också för det vi talar om i dag, nämligen yrkeshögskolan.

Det en bra form för att hitta drivna entreprenörer, som får en väldigt djup kunskap om den bransch de vill kunna verka i, och det är en bra form att utveckla. Jag beklagar att den borgerliga budgeten gick igenom så att vi inte kunde ta vara på den potentialen.

När det gäller frågan om budgeten tror jag att man ska lyssna till vad interpellanten säger. Slutsatsen av det som sägs är att Ung Företagsamhet får mycket mindre pengar med den borgerliga budgeten. Om det är samma pengar och budget och om man tycker att de pengar som diskuteras nu är alldeles för lite för Drivhuset måste pengarna tas någon annanstans.

Jag skulle gärna vilja att interpellanten är tydlig. Om man är så tydlig från de borgerliga, trots att man var överens i näringsutskottet när man skrev betänkandet på det här området och vi hade samma budgetmedel, måste man - om det var helt fel - vara tydlig med att pengarna måste tas någonstans ifrån. Jag är intresserad av om interpellanten har någon bestämd uppfattning om vad som ska tas bort.

När det gäller att vänta med diskussionen om Entreprenörskapsutredningen är svaret både ja och nej. Vi kommer att ha en större diskussion om utredningen i en senare interpellation, men det hänger ihop.

Ett av de uppdrag som Entreprenörskapsutredningen har fått av regeringen är att titta på stödet till främjande av entreprenörskap. De olika stödsystem som finns i dag är ganska överlappande. När jag har träffat aktörerna har de själva efterlyst mer samarbete med varandra. De gör delvis samma sak men vänder sig till lite olika målgrupper på lite olika sätt för att främja entreprenörskap.

Jag har gett Pontus Braunerhjelm i uppdrag att titta på om det går att samordna detta på något sätt. Går det att skapa synergier som gör att vi får ut ännu mer effekt? Det tror jag att Drivhuset och andra är intresserade av att diskutera. De är också intresserade av att främjandet av entreprenörskap slår igenom på ett bra sätt.

Jag ska inte överdriva, men när man säger: Ska regeringen ge Drivhuset i uppdrag att göra det här och det här? handlar det om hur man ser på de här organisationerna och deras självständighet. De måste själva fatta beslut om vad de anser är den viktigaste utvecklingen av sin verksamhet, så att vi inte hamnar i ett läge där regeringen tror att vi kan och förstår verksamheten bättre så att vi ska ge uppdrag till alla föreningar som nu jobbar med de här frågorna på ett väldigt professionellt och initierat sätt.

Drivhuset är definitivt viktigt. Är det viktigt att Drivhuset jobbar gentemot yrkeshögskolorna? Ja, det hoppas jag verkligen att de gör, för det finns en väldig potential i det. Kommer pengarna till Drivhuset? Ja, det gör de. Tillväxtverket jobbar med detta just nu. Det inte regeringen som fattar de besluten, utan det är Tillväxtverket som myndighet som fördelar anslagen. Det räknar jag med att de gör inom kort.

Jag ser fram emot att vi kommer att fortsätta att ge anslag till att bedriva en bra verksamhet i yrkeshögskolan, på universitet och högskolor och i Sveriges skolor.

Frågan om entreprenörskap kommer inte att bli mindre viktig i framtiden utan bara viktigare.

Fru talman! I förra veckan debatterade jag regelförenklingar för de gröna näringarna här. Det var vackra ord från regeringen då också, men det var inte mycket som var konkret. Det fanns ingen aktiv agenda framåt för hur man vill fortsätta att förenkla.

Jag har lite samma känsla i dag. I de breda perspektiven är jag och ministern överens. Entreprenörskap är viktigt, och jobben skapas av entreprenörer, inte av politiker. Att stötta entreprenörer är bra. Drivhusets och Ung Företagsamhets verksamheter är värdefulla, och medarbetarna gör ett fint jobb. Här är vi överens, verkar det som.

Men det är i de konkreta frågorna, när vi går från de vackra orden till verklig action, som det blir lite svårare. Då verkar regeringen mer passiv och avvaktande. Då finns det inget driv. Detta riskerar att påverka tillväxten och jobben.

Jag hörde Mikael Damberg fråga mig om resurserna ska tas från UF. Nej, så är naturligtvis inte fallet. I alliansbudgeten fördubblade vi medlen till både UF och Drivhuset. På den punkten vill jag vara tydlig.

Jag vill slutligen upprepa mina enkla frågor till ministern i detta sista anförande och ge Mikael Damberg en möjlighet att bli något mer konkret.

Kommer Drivhuset att få ökad finansiering i år jämfört med 2014, när alliansregeringen styrde? Det är den första ja-eller-nej-frågan.

Den andra är: Kommer Drivhuset att få resurser för och i uppdrag att utöka sin verksamhet på yrkeshögskolor? Jag hörde ministern säga att man kanske inte går in och styr på det sättet. Men det är fullt möjligt att i regleringsbrev till Tillväxtverket visa att man ska jobba mer med yrkeshögskolor och entreprenörskap, och jag är förvånad att så inte är gjort.

Slutligen: Kan ministern resonera lite om regeringens tankar om den långsiktiga finansieringen av Drivhuset och Ung Företagsamhet?

Avslutningsvis vill jag tacka för debatten och hoppas att regeringen ökar takten i sina ansträngningar att underlätta för företag att skapa fler jobb.

Fru talman! Tack för interpellationen - jag tror att den är viktig!

Det finns några saker som vi är överens om. Vi är överens om samma budget för de frågor som vi talar om, det vill säga stödet till entreprenörskap och att främja entreprenörskap bland unga människor. Vi har exakt samma budget. Vi hade också exakt samma skrivning i näringsutskottet när frågan behandlades.

Sedan blir det lite intressant. Det blir ganska enkelt för oppositionens ledamöter att säga "Vi vill satsa mycket mer på det här" - utan att redovisa varifrån man ska ta pengarna. Och sedan jämför man med förra årets budget, som var en budget som innehåll temporära satsningar från den förra regeringens sida. Nu har man samma budget som vi men säger ändå att man har mer pengar och inte ska ta pengarna från något annat ställe. Det går inte riktigt ihop.

I trovärdighet kring ekonomin måste man också våga stå upp för de budgetar som man har lagt i riksdagen och de reservationer som man inte har lagt i näringsutskottet när frågorna behandlades. Vi konstaterar att vi båda har ett intresse av att stötta entreprenörskap bland unga människor även på universitet och högskolor och självklart på yrkeshögskolor. Jag tror att det är en jätteviktig verksamhet, och det har vi varit överens om. Det har vi varit överens om också i näringsutskottets betänkande.

Det vi inte har varit överens om är väl två saker. Det första är att jag tycker att vi ska se över främjandestödet, det stöd vi ger till entreprenörskap, till att starta och driva företag, till att expandera företag. Min bild när jag har träffat företagare runt om i Sverige är att man tycker att systemet är ganska splittrat, att olika aktörer gör lite grann samma sak, att man inte får ut maximalt av de insatser som görs. Det har vi bett Entreprenörskapsutredningen att titta på. Hur får vi mest pang för pengarna för de insatser som vi vill göra för att främja entreprenörskap och företagande? Det tycker jag är ett viktigt jobb att göra.

Det andra som vi inte är överens om är satsningar på yrkeshögskolan, det som den här interpellationen började med att säga, att yrkeshögskolan är viktig. I år hade det gått 2 000 fler studenter på yrkeshögskolan om vår budget hade gått igenom. Nästa år hade det gått 4 000 fler människor på yrkeshögskolan om vår budget hade gått igenom.

Det finns skillnader i svensk politik.

Överläggningen var härmed avslutad.