Riksintresseutredningen

Interpellationsdebatt 20 maj 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Svar på interpellationer

Herr talman! God morgon, ledamöter och åhörare!

Ola Johansson har frågat mig om och när regeringen har för avsikt att remittera Riksintresseutredningen, om regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition som innebär förändringar av hushållningsbestämmelserna i 3 kap. miljöbalken, om regeringen har för avsikt att göra en översyn av innehållet och bestämmelserna i 4 kap. 1-4 §§ miljöbalken och om regeringen, med anledning av slutbetänkandet, har för avsikt att ge några ytterligare uppdrag till Boverket och övriga sektorsmyndigheter.

Den dåvarande regeringen tillsatte 2014 en särskild utredare som fick i uppgift att titta på reglerna för riksintressen och föreslå ändringar. Uppdraget redovisades den 2 december 2015, då den så kallade Riksintresseutredningen överlämnade slutbetänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) till Miljö- och energidepartementet.

Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det är därför inte aktuellt att göra ytterligare en översyn i nuläget.


Anf. 2 Ola Johansson (C)

Herr talman! God morgon, statsrådet och tittarna!

Utredaren som den förra regeringen tillsatte fick i uppdrag att föreslå ett system för riksintressen som skulle vara "rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet". Utredarens förslag skulle ge ett regelverk "för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för svaret om utredningen, även om det är en stor besvikelse för den som hade förväntningar på det här arbetet. Hur ska man tolka kanslihussvenskan? Å ena sidan sägs att "frågan bereds". Å andra sidan sägs att det inte är "aktuellt att göra ytterligare en översyn i nuläget". Vad är det som bereds? Och vad är syftet med beredningen, om det nu inte är att göra en översyn i nuläget?

Alliansen tillsatte generaldirektören Elisabet Falemo som utredare efter kritik från Riksrevisionen som bland annat gick ut på att statens hantering av riksintressen försvårar bostadsbyggandet och att länsstyrelserna inte förmår samla ihop dessa riksintressen som underlag för kommunernas bostadsplanering. I regeringens skrivelse om detta redogjorde man för hur man tog sig an Riksrevisionens kritik. När skrivelsen behandlades i riksdagen hade Åsa Romson som ledamot i opposition ingenting att invända. Regeringen lämnade beskedet att man tänkte tillsätta den här utredningen, vilket ni sedan ställde er bakom i utskott och här i kammaren.

Nu är det ni som har tagit emot utredningen. Den innehåller författningsförslag som innebär ändringar i miljöbalken, plan- och bygglagen och hushållningsförordningen. Då får man ta ansvar. Man kan kritisera förslagen för att vara för långtgående alternativt otillräckliga. Men om man inte ens remitterar utredningen utan avstår från att agera kräver det en förklaring som är bättre än den som presenteras i det kortfattade svar som jag fått på en allvarlig och viktig fråga.

Hälften av Sveriges landareal täcks av överlappande riksintressen. Vid tillfället för Riksrevisionens granskning uppgav 60 procent av landets kommuner bostadsbrist. I dag, tre år senare, uppger nästan alla, 250 av landets 290 kommuner, brist på bostäder. Varför det är så och vad vi kan göra åt det är en annan debatt. Men detta tjänar som bakgrund till varför jag tycker att ministerns svar i dag är anmärkningsvärt.

Om det är så att regeringen tar Riksrevisionens kritik på lika stort allvar som den förra regeringen gjorde men ogillar resultatet av utredningen borde det finnas två val. Det första är att skicka utredningen på remiss, bekräfta kritiken och sedan lägga fram förslag på andra lösningar. Det andra är att tillsätta en ny utredning och ge den direktiv som leder till de svar man önskar.

Statsrådet får förlåta mig, men i detta sammanhang undrar jag: Vad betyder det att bereda en fråga utan att ha för avsikt att göra någonting åt den?


Anf. 3 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Svaret från regeringen är, som jag redogjorde för, att regeringen ännu inte har kommit till beslut vare sig om att göra en remittering eller om att göra något annat. Innan man har tagit ställning till detta, herr talman, är det för tidigt att gå in i sakfrågan och diskutera vilka eventuella ändringar som skulle kunna vara aktuella på det här området. Sådan är gången i Sverige - det är så vi bereder ärenden.

Det regeringen gör för att säkerställa samarbetet med kommunerna för ökat bostadsbyggande i Sverige är att driva på kraftfullt med konkreta och tydliga ekonomiska incitament och inte minst kraftsamla här i riksdagen med riksdagens partier för att inom ramen för bostadssamtalen säkra att vi kan få en samsyn om att staten och kommunerna måste samverka och att kommunerna ska pressas att bygga mer. Det är regeringens uppfattning att de vägarna nu är betydligt viktigare och måste hållas öppna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att återkomma med beslut när det gäller hanteringen av Riksintresseutredningen. Men man har ännu inte fattat några sådana beslut.


Anf. 4 Ola Johansson (C)

Herr talman! Detta gav väl delvis en förklaring. Beredningen pågår därför att det här är svårt. Det är en stor materia att sätta sig in i. Men tiden går, och situationen beträffande bostadsbyggandet blir alltmer akut, som jag tog upp i mitt förra inlägg.

Jag kan berätta kort för statsrådet och övriga åhörare, lyssnare och tittare vad det är som föreslås. Utredningen betonar värdet av en samlad bedömning där intressen på ett bättre sätt kan vägas mot varandra. Det ger en ökad möjlighet för kommunerna själva att avväga dessa i sina planer. Det ska bli en ökad tydlighet på så sätt att regeringen och staten genom länsstyrelsen får tydligare roller än vad de hittills har haft. Utredningen pekar ut brukningsvärd åkermark och dricksvattenförsörjning som något som enligt plan- och bygglagen måste beaktas i kommunernas planering.

Boverket blir den myndighet som fortsättningsvis har att föra register över riksintressen. Det ska vara den myndighet som står för kunskap och handledning när det gäller riksintressen. Det införs ett nytt begrepp: väsentligt allmänt intresse. Ett sådant ska kunna vara bostadsbyggandet, och i de fall där det är motiverat kan det övertrumfa ett riksintresse, om regeringen bedömer att det behövs.

Vid de samtal om behovet av bostäder som statsrådet nämnde och som jag själv deltar i vore det välkommet att kunna diskutera även riksintressenas betydelse. Där kanske det kan föras en diskussion om de exempel statsrådet för fram som sitt sätt att lösa bostadsbristen. Jag tror inte att detta räcker, utan jag tror att det också behövs regelförenklingar.

Begreppet "påtaglig skada" ersätts med begreppet "tillgodose intresse", som uppfattas som mjukare och i någon mån vänder på bevisbördan.

Trots det gedigna arbete som har gjorts - eventuellt till ingen nytta - rekommenderar utredaren att 4 kap. miljöbalken ses över ytterligare. Detta kapitel innehåller beskrivningar av intressen som känns omoderna och främmande för dagens planerare. Framför allt är de diffusa och saknar ordentliga värdebeskrivningar.

Jag har upprepat tidigare att det inte är min uppgift här att promota utredningen. Det går att ifrågasätta huruvida förslagen är tillräckliga för att få bort intressekonflikterna mellan skyddsvärden och byggande, givet den stora bostadsbrist som finns framför oss med behov av stråk för kollektivtrafik och höghastighetståg.

Det finns mängder av exempel i det här landet där riksintressena har varit problematiska, till exempel flytten av Kiruna där stadsutvecklingen hindras av Natura 2000, naturreservat och andra riksintressen som överlappar, kulturmiljö, rennäringen, turism, kommunikation och mineral. Hela Mälaren har jag just fått veta är ett riksintresse för yrkesfisket. När såg vi senast en räktrålare där? Skämt åsido! Det är säkert någon gång väl motiverat med ett riksintresse men knappast aktuellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om ett riksintresse inte känns aktuellt, hur ska vi då kunna lita på att de 1 700 riksintressen som finns i landet bara för kulturmiljövård inte innehåller sådana som är inaktuella, inte bygger på en saklig bedömning av skyddsvärdet i dag och fortfarande inte hindrar en förtätning av bostäder och utbyggnad av kollektivtrafik, cykelbanor eller bostäder?

Herr talman! Systemet är ifrågasatt, och det betraktas som svåröverskådligt. Svaret på min fråga om regeringen tänker göra en översyn av 3 kap. miljöbalken, 4 kap. miljöbalken och naturresurslagen och om regeringen tänker ge några uppdrag i linje med vad utredaren föreslår var såvitt jag förstod nej. Men nu blev det plötsligt ett kanske.

Hur bråttom är det att besvara Riksrevisionens kritik, om den återupprepas, för att ni inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att reda ut statens hantering av sådant som kan utgöra hinder för hållbar utveckling av bostäder och infrastruktur?


Anf. 5 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag upprepar att regeringen har agerat konkret för att bygga bostäder, för underhåll och för nybyggnation av infrastruktur. Vi ser det som oerhört väsentligt. Sverige växer. Det finns få prognoser som pekar på något annat än fortsatt stor bostadsbrist om vi inte får igång bostadsbyggandet på ännu högre nivå, även om jag med glädje konstaterar att byggandet under det här regeringsinnehavet har ökat betydligt.

För detta krävs mer än utredningar om riksintressen, som förvisso är ett komplext system, som har sina problem och som är kritiserat, men där de självklara alternativen ännu inte har kommit i dager, även om det säkert finns förtjänster i den här utredningen som pekar på möjligheter.

Hur det förhåller sig med den saken kommer regeringen att ta ställning till, men jag tror att det är klokt att i första rummet sätta också de partiövergripande samtalen om bostadsbyggande för att få en trygghet i att spelreglerna för bostadsbyggandets aktörer blir så tydliga och klara som möjligt. Det handlar också om vilken press och det allvar som den här salen sätter bakom kommunernas viktiga uppgift att säkerställa byggbar mark och att få igång byggandet.

Regelförenklingar är viktiga. Det har gjorts ett antal under både den förra regeringen och den här regeringen, men det krävs ytterligare incitament. Den här regeringen går in med kraftfulla ekonomiska incitament. Regeringen fattade beslut senast i går på regeringssammanträdet om att tydliggöra stödet vid behov av marksanering, för att ytterligare underlätta att förorenad mark saneras så att det går att bygga bostäder. Regeringen arbetar steg för steg, men de långsiktiga samtalen om bostadsbyggandet behövs också. Däri ligger frågan om relationen till kommunerna.

Jag är glad att Centerpartiet deltar aktivt i arbetet och att ledamoten kan bidra i de samtalen. Förhoppningsvis kan ni också komma vidare i den här frågan.

Med detta, herr talman, anser jag att jag inte kan svara mer och bättre på frågan just nu. Vi får återkomma.


Anf. 6 Ola Johansson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet! Då kan vi föra ett resonemang om förhållandet mellan kommuner och staten. Det blev tydligt när statsrådets kollega Kristina Persson, vår framtidsminister, lät det tidigare språkröret Maria Wetterstrand och kommunchefen i Örebro, Jonas Karlsson, lämna förslag i en analysgrupp för grön omställning och konkurrenskraft.

I den gruppen betonas regioners och kommuners roll att gå före i hållbarhetsarbetet. De lyfte speciellt fram samspelet mellan den nationella och den lokala nivån. Självstyrande kommuner i regionen driver utvecklingsarbetet framåt. De frågar sig varför inte alla gör lika när de i stället borde fråga varför inte fler gör mer och tar egna initiativ.

Jo, man upplever begränsningar på nationell nivå. Man behöver övergå från en regleringskultur till en förtroendekultur. Det är just detta riksintresse utredningen handlar om, det vill säga att skapa större möjligheter för kommunerna att fatta egna beslut och att klargöra vad som gäller så att man vågar ta de initiativ som krävs för bostäder, infrastruktur och hållbar utveckling. Det är synd att den frågan inte har kommit fram tidigare.

Jag vill ta tillfället i akt eftersom det här kan vara ett av de sista framträdanden som Åsa Romson gör på ett tag som minister. Jag vill tacka henne för hennes dedikerade och engagerade arbete som klimat- och miljöminister och för hennes insatser som språkrör. Hon är en medkännande person för de människor som är i nöd och på flykt. Att få ett klimatavtal undertecknat i Paris är något du ska tillgodoräkna dig, även om grunden lades av de tidigare centerpartistiska miljöministrarna Andreas Carlgren och Lena Ek.

Jag hoppas att vi möts igen snart för en gemensam kamp för klimatet och för en giftfri vardag.

(TALMANNEN: Talmannen instämmer i vad Ola Johansson har sagt.)


Anf. 7 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Klimat- och miljöministern tackar för de värmande orden. Jag tackar också för en debatt om ett engagerande ämne om hur vi kan hushålla på bästa sätt med de naturresurser som vi har i Sverige, både för ett växande Sverige med en växande befolkning, fler bostäder och mer infrastruktur, och för ett tillvaratagande på lång sikt av våra naturresurser. Det behövs.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:609 Riksintresseutredningen

av Ola Johansson (C)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Riksintresseutredningen överlämnade den 2 december 2015 slutbetänkandet SOU 2015:99 Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser till Miljö- och energidepartementet.

Boverket bedömer att det behövs drygt 700 000 nya bostäder fram till 2025. För att klara denna utmaning behövs det förenklade byggregler och flexiblare tillämpning av riksintressen så att mer byggbar mark frigörs. Genom förenklad planering kan man snabbare tillgodose det behov av nya bostäder som finns och samtidigt skydda värdefulla miljöer och säkra nationella intressen.

Ett av de fyra övergripande uppdrag som gavs till utredaren var att särskilt redovisa förslag i fråga om hinder för angeläget bostadsbyggande. Den sammanlagda nettoarealen som bedöms att omfattas av riksintressen enligt 3 kap. 5-9 §§ miljöbalken (MB) omfattar ca 46 procent av landets totala land- och vattenareal innanför länsgränserna. Det förekommer också att områden som inte längre kan bedömas vara av riksintresse fortfarande anges som detta.

Systemet för hushållning av mark och vatten har ett regelverk som är splittrat på fler lagar och är svåröverskådligt. Det bidrar till osäkerhet vid tillämpningen och leder till att länsstyrelsen inte har ett underlag att lämna besked om förrän sent i planeringsprocessen. Denna oförutsägbarhet är ytterligare en faktor som verkar hämmande på bostadsbyggandet. Det är oroväckande signaler till bostadssektorn när regeringen å ena sidan bjuder in till samtal om bostadsbyggandet och å andra sidan tycks vilja avstå från att bereda de författningsförslag, vilka åtminstone till en viss del skulle kunna bidra till en helhetssyn i den fysiska planeringen, där hållbarhet kan kombineras med ett stärkt kommunalt ansvar och ett statligt inflytande över nationella intressen.

Med bakgrund av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

  1. Om och när avser ministern och regeringen att remittera Riksintresseutredningen?
  2. Har ministern och regeringen för avsikt att lägga fram en proposition som innebär förändringar av hushållningsbestämmelerna i 3 kap. MB?
  3. Har ministern och regeringen för avsikt att göra en översyn av innehållet och bestämmelserna i 4 kap. 1-4 §§ MB?
  4. Har ministern och regeringen, med anledning av slutbetänkandet, för avsikt att ge några ytterligare uppdrag till Boverket och övriga sektorsmyndigheter?