Resursslöseri med invandrade läkares kompetens

Svar på interpellationer

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vad jag tänker göra för att invandrade läkare och andra välutbildade grupper snabbare ska komma i jobb.

Vi har betydande matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden. Många, inte minst utrikesfödda, har i dag arbeten under sin kompetensnivå. De personer som kommer till Sverige och får ett jobb med lägre kvalifikationskrav riskerar att fastna i yrken där deras tidigare yrkeskunnande går förlorat.

Riksrevisionens rapport från 2014 visade på effektivitetsbrister i statens insatser för att ta till vara och utveckla nyanländas kompetens. Liknande slutsatser drar Saco i rapporten Vad kostar en akademiker?

Många nyanlända har både utbildning och erfarenhet i yrken där det råder brist på utbildad och erfaren arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Att vi inte på ett bättre sätt tar till vara dessa personers kunskap och färdigheter innebär ett slöseri av resurser och en betydande förlust både för enskilda individer och för samhället som helhet.

Regeringen anser att det är viktigt att förkorta väntetiderna för invandrade läkare att få svensk legitimation. Regeringen har i februari 2015 gett utökade medel till Socialstyrelsens verksamhet att anordna medicinska kunskapsprov samt kurser och prov i samhälls- och författningskunskap för hälso- och sjukvårdpersonal som har utbildning från ett land utanför EU/EES. Detta ger Socialstyrelsen bättre förutsättningar att arbeta med validering av utländsk vårdpersonal.

Handläggningstiderna för bedömning av utländska akademiska utbildningar är långa, framför allt eftersom antalet ansökningar om bedömning har ökat snabbt. Därför har Universitets- och högskolerådets bedömningsverksamhet förstärkts för 2015.

För 2015 har även medel tillförts för kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk högskoleutbildning eller annan avslutad eftergymnasial utbildning som motsvarar en utbildning enligt högskolelagen.

Vidare har Myndigheten för yrkeshögskolan fått i uppdrag att utifrån ett mångfaldsperspektiv bredda rekryteringen av sökande till yrkeshögskolan. I det arbetet ingår särskilt att uppmärksamma den möjlighet som finns att anta sökande utifrån reell kompetens. Myndigheten har också fått i uppdrag att ta fram stödmaterial för utbildningsanordnarna om behörighet, urval och antagning där det särskilt ska framgå hur reell kompetens ska vägas in i behörighetsbedömningen.

Det pågår en utredning inom Regeringskansliet med uppdrag att föreslå överblickbara system för validering. Regeringen kommer att analysera utredningens slutsatser och förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att nyanlända snabbare ska kunna etablera sig på svensk arbetsmarknad har regeringen även inlett samtal med arbetsmarknadens parter för ett så kallat snabbspår in på arbetsmarknaden. Regeringen vill tillsammans med parterna och Arbetsförmedlingen hitta former och insatser för att på bästa sätt ta till vara värdefull kompetens hos nyanlända med utbildning eller erfarenhet i bristyrken så att dessa snabbare kan matchas mot branschers och företags behov.

Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Det visar att vi har en samsyn om att det är ett resursslöseri på både individnivå och samhällsnivå att dessa välutbildade akademiker i bristyrken inte kommer ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt.

Anledningen till att jag ställde interpellationen är dels att jag har motionerat i ämnet, dels alla de mejl och telefonsamtal som jag har fått från frustrerade människor med utländska examina och kompetenser som inte kommer ut på arbetsmarknaden trots att vi skriker efter arbetskraft, framför allt efter läkare och sjuksköterskor inom vården.

Det finns även en annan aspekt. Kunskap är en färskvara. Ju längre det går utan att man får arbeta i sitt yrke, desto mer försvinner den kunskap man har tillgodogjort sig i sitt hemland.

Valideringen är en sak som måste gå snabbare, men hela processen måste också gå betydligt snabbare - utan att vi gör avkall på kvaliteten.

Att så snabbt som möjligt få börja jobba i sitt yrke är en viktig del i att bli självförsörjande och få bättre självförtroende. Det är också viktigt för integrationen i samhället.

Vi har ett skriande behov av dessa människor. Många av dem som kommer från Syrien har just de kompetenser vi behöver. Jag läste om ett landsting som åker runt på flyktingförläggningar och frågar efter läkare och sjuksköterskor, för man vill ge dem ett snabbspår - precis som regeringen talar om. Jag tror att ett snabbspår kan vara en lösning, beroende på hur det utformas. En av mina frågor är därför hur ett sådant skulle kunna se ut. Det får ju inte bli så att vi gör avkall på kvaliteten. Vi måste säkerställa att dessa personer har rätt kompetens och rätt utbildning.

Dessa välutbildade människor är så att säga lågt hängande frukter. De måste vara de absolut enklaste att få i arbete. Men då måste processen gå betydligt snabbare.

För en tid sedan skrev tio fackförbund till Socialstyrelsens gd med en kopia till berörda departement. I brevet riktas kraftig kritik mot Socialstyrelsens handläggningstider för utlandsutbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Handläggningstiderna är enligt brevet åtta till tio månader, och det är enbart för att få sitt utbildnings- och behörighetsbevis granskat. Sedan tar processen flera år innan man kommer i full sysselsättning inom sitt yrke, om man är läkare, till exempel.

Det är viktigt att vi inte ser arbetslöshet och integration i klump, utan vi måste våga lyfta ut de här personerna ur gruppen och ge dem en egen möjlighet, kanske via ett snabbspår eller på något annat sätt, och individanpassa betydligt mer än vad vi gör i dag.

Det är orimligt att handläggningstiderna är så långa. Mina frågor till ministern är: Hur kommer snabbspåret att se ut? Hur långt har ni kommit avseende det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar Lotta Finstorp för interpellationen. Det är en mycket viktig fråga, och jag förstår att vi i stora delar har en samsyn både vad gäller vikten av den och lösningarna på den.

Utmaningarna är betydande, och tiderna måste kortas. Samtidigt som man kortar tiderna när det gäller bedömningar och möjligheten att få sin svenska legitimation måste man också se till hur tiden används under tiden.

Lotta Finstorp tar upp exemplet där ett landsting åker runt och letar efter personal. Vi ser det lite som att leta efter nålen i höstacken, och vår uppgift måste bli att hitta en systematik i detta så att man inte hittar nålen genom att sätta sig på den. Vi måste få en systematik för att söka upp de personer som har den kompetens som efterfrågas på svensk arbetsmarknad, och, precis som Lotta Finstorp säger, skapa ett snabbspår rakt in i arbete för dessa människor. Det går ju att göra mycket snabbare.

I dag är en femtedel av Sveriges akademiker utrikes födda, så det är en viktig resurs för Sverige. Men i Sacos undersökning ser vi att åtta av tio svenskfödda akademiker jobbar i rätt yrke medan det bland akademiker födda i Afrika eller Asien bara är ungefär hälften som jobbar i rätt yrke. Det är ett stort slöseri på både individnivå och samhällsnivå.

Jag ska svara på frågorna. Jag har haft samtal med arbetsmarknadens parter i olika konstellationer för att inleda diskussionen om att skapa snabbspår. Ett av dessa handlade om offentlig sektor och tjänsteyrken i offentlig sektor. Där deltog bland andra Läkarförbundet, SKL, Psykologförbundet, Vårdförbundet, Kommunal och andra fackförbund.

Uppdraget när det gäller att skapa snabbspår är att de som är intresserade av att skapa ett sådant - som måste se olika ut för olika yrken och olika branscher - ska komma tillbaka till mig senast den 1 maj och berätta att man är intresserad och har gjort en konstellation av parter som vill samsas om detta snabbspår. Det kan vara två parter, och det kan också vara fler, men det måste vara från båda sidorna.

Hur kan det se ut? Det måste se väldigt olika ut, och det är därför jag ber parterna om hjälp. De har bättre kompetens i fråga om detta än vad Arbetsförmedlingen kan besitta i fråga om alla yrken. Ett exempel på sådant som kom upp under samtalen: Läkarförbundet tog upp vikten av att man kommer ut och arbetar i vården i väntan på att man får sin legitimation, så att man i alla fall arbetar inom vårdsektorn och på det viset tränar sin vårdsvenska och kan kombinera det med yrkesanpassad svenskundervisning till exempel. Det kan handla om att man arbetar som undersköterska under tiden som man väntar på att bli klar, så att man kan påbörja vägen mot att få fram läkarlegitimationen.

Det kan se olika ut för andra yrken. Psykologförbundet är kritiskt mot att man enbart validerar betygen, eftersom innehållet i den svenska psykologutbildningen inte styrs via kurser utan via måluppfyllelse. Då kan man tänka sig att kompetensen som psykolog skulle valideras utifrån faktisk kompetens snarare än lästa kurser.

Det finns flera olika angreppssätt. Min preliminära bedömning, sedan jag har haft de här trepartssamtalen, är att det finns en stor kompetens hos arbetsgivare och fackförbund och en stor vilja att använda den kompetensen för att ta emot sina nya kolleger och rekrytera ny personal. Jag är mycket optimistisk om resultatet av den dialogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag hoppas att ministern inte glömde att ha med vårdgivarna i den dialogen.

Det finns en revisionsrapport där jag hittade en intressant uträkning som handlar om utländska examina och resursslöseri som ligger ungefär i det härad som Saco har angett. Den rapporten från Riksrevisionen heter Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning. Där finns ett räkneexempel. Om 700 akademiker med utländsk utbildning skulle kunna etablera sig i sitt yrke på den svenska arbetsmarknaden en månad tidigare än vad de gör i dag skulle den samhällsekonomiska vinsten, alltså värdet av produktionstillskottet, bli ungefär 40 miljoner - om vi bara kunde få det en månad snabbare. Det är enormt mycket pengar. För individen handlar det också om självförtroende och att inte tappa sin kunskap från hemlandet.

Det är intressant att ministern nämnde just Psykologförbundet. Jag fick ett mejl för några veckor sedan från en pappa till en son som har läst sin masterexamen i psykologi på ett universitet i ett land i Europa som inte är engelsktalande. Här finns en annan problematik. Som ministern vet är det många ungdomar från Sverige som läser sina examina inom vårdyrken i andra EU- eller EES-länder. Det är framför allt Ungern och Rumänien, och i Danmark läser man till exempel till läkare. Här finns också en problematik.

Den här pappan som mejlade till mig berättade om sin son, som har examen från ett EU-land. Jag kan tänka mig att det gäller generellt att man måste ha en PTP-praktik för att bli legitimerad, om man har en examen i psykologi. Men här säger Socialstyrelsen nej till möjligheten att göra den praktiken i Sverige och anser att praktiken ska göras i det land där man har tagit sin examen. Då kan vi tänka oss: Att sitta i två år och ha psykologsamtal på ungerska går inte, för man har tagit sin examen på engelska.

Jag skulle vilja fråga vad ministern avser att göra för alla de unga som hamnar i detta. De får inte ut sin legitimation, eftersom de inte får göra den här PTP-tjänstgöringen i Sverige. Det är en fråga som jag har.

Jag läste i Dagens Medicin om Valideringsutredningen. Det är intressant. Den utredningen kommer snart. Utredaren Elin Landell säger att hon inte kommer att gå in särskilt på processen för hälso- och sjukvårdens legitimationsyrken eftersom det är Socialstyrelsen som bedömer och fattar legitimationsbeslut. Jag skulle vilja höra vad ministern säger om det. Som jag ser det kanske man skulle behöva ytterligare en utredning. Efter det att ministern har suttit med dessa olika fackförbund och intressenter kanske man behöver gå vidare, eftersom utredaren inte kommer att titta på detta just för hälso- och sjukvården.

Herr talman! Jag delar helt uppfattningen beträffande detta med snabbspår, att man där det verkligen finns ett behov på svensk arbetsmarknad kan lyfta ut de personer som har rätt kompetens. Det vinner alla på. Lotta Finstorp hade ju ett exempel med beräkningen om man bara kan korta en månad. Jag tror att det är möjligt att korta väsentligt mer än så. Då finns det stora vinster både för individen och för samhället, och det innebär att man upprätthåller kompetensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När en person får sitt första jobb, även om det inte är rätt jobb i förhållande till kompetensen, är det viktigt att man fortsätter tills man får rätt jobb. Ett exempel på det kan vara att man tar ett jobb i vården innan man kan jobba i det yrke där man är legitimerad. Jag tror att det är viktigt att hålla i den processen. Det var också lite av vad Riksrevisionen visade. Ofta fastnar man i det första jobbet, även om det inte är rätt jobb. Jag säger inte att det är fel att ta ett första jobb som inte stämmer med kompetensen, men det är viktigt att man går vidare, så att man hamnar rätt sedan.

Av dem som i dag finns i etableringsuppdrag är det nästan 30 procent som har en högskoleutbildning som är längre än två år. Det betyder att det är en fantastisk möjlighet för Sverige att ta till vara detta. Men det krävs stora förändringar. Man måste, tror jag, ha ett pragmatiskt förhållningssätt och förstå att detta är en stor möjlighet för Sverige.

Det är precis det vi försöker göra nu. Vi utnyttjar parterna och givetvis också Vårdföretagarna - de är också med i samtalen. Vi utnyttjar parternas kompetens och vilja att arbeta med detta, för att kunna åstadkomma pragmatiska lösningar. Ofta handlar det om små saker som behöver rättas till eller ändras i rutinerna för att man ska få en snabbare process, så att man inte fastnar i systemen.

Frågan om PTP-tjänstgöring kan jag inte tillräckligt väl för att kunna svara på. Det ligger utanför min kompetens. Däremot kan jag säga: Det är därför jag lyssnar på parterna. De har ofta den här typen av förslag på lösningar som är viktiga att lyssna på och som jag vill lyssna på.

Valideringsutredningen har ännu inte lämnat sina förslag. Jag känner inte till vad den kommer att föreslå, så jag vågar inte uttala mig om Valideringsutredningen ännu.

Herr talman! Det är precis som ministern antyder. Det är nästan en överlevnad för Sverige, utifrån de demografiska utmaningar som vi har, att bristyrkena blir tillsatta med kompetent personal. Det jag tycker är bekymmersamt är att Socialstyrelsen har fått ett tillflöde med pengar på 8,6 miljoner men att det inte har hänt något. Om Socialstyrelsen uppfattar situationen som att de inte kan lösa detta trots att de har fått ett tillskott på medel kan jag utifrån förvaltningsrätten och lagstiftningen undra: Lever Socialstyrelsen verkligen upp till de krav som förvaltningslagen ställer på myndigheters serviceskyldighet och handläggning av ärenden rörande enskilda? Det är ju det som många av dem som hör av sig till mig undrar. Ska det fungera så här i Sverige?

Jag har ytterligare en fråga. Det är möjligt att ni i samtalen med fackförbunden kommer fram till att detta måste lösas snabbare. Delar ministern mina synpunkter kring detta och synpunkterna från de fackförbund som har skrivit brevet? Vad är det man kan göra ytterligare för att påskynda den processen? Det jag ser är att processen tar för lång tid. Där får vi inte minska kvaliteten, för det är ju absolut det viktigaste, att ha kvar kvalitetssäkringen i valideringen. Hur ska man kunna göra det på ett bra sätt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns något annat som också hör till ministerns område. Det handlar om att det är färre som söker till exempelvis vårdutbildningar. Novus har gjort en undersökning där 92 procent av de tillfrågade säger att de hellre vill jobba hos en privat vårdgivare än hos ett landsting. Det är ett viktigt medskick som jag vill göra till ministern.

Herr talman! Processen behöver påskyndas, och vi behöver också se hur vi använder tiden under den processen, så att den används så effektivt som möjligt, så att det inte blir väntetider för individen utan att tiden kan användas effektivt, naturligtvis till svenskutbildning men också till annan yrkesrelevant utbildning, till exempel språkutbildning, praktik eller tjänstgöring i sektorn, så att man är nära sitt blivande yrke. Båda de sakerna är viktiga.

En av de frågor som också togs upp spontant vid trepartssamtalen var dimensioneringen av AT- och ST-tjänster, som är dimensionerade utifrån svenska utbildningar och inte utifrån hur många personer som egentligen skulle behöva dessa tjänster. Det är också en partsgemensam fråga som kanske behöver lösas. Parterna får komma tillbaka till mig om regeringen i så fall behöver bidra på något sätt i detta.

Herr talman! Jag vill avsluta med att tacka för denna debatt. Detta är en viktig fråga. Jag hoppas och tror att Lotta Finstorp kommer att fortsätta att vara engagerad i den eftersom vi behöver många som är det.

Vi har ett stort behov av att tillsätta personer inom bristyrken. Inom vård och omsorg är det dessutom en pluskompetens att man också har kulturell och språklig kompetens som stämmer överens med många av dem som behöver vården. Det är en dubbel anledning till att vi behöver snabba på och förbättra denna process.

Överläggningen var härmed avslutad.