Rekrytering av deltidsbrandmän

Herr talman! Jan R Andersson har frågat mig vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att underlätta rekryteringen av deltidsbrandmän.

Den kommunala verksamheten med räddningstjänst är av stor vikt för människors säkerhet och trygghet. Räddningstjänst organiserad med deltidsanställda brandmän är en viktig grund för den verksamheten.

Det är kommunen som ansvarar för att räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt inom kommunen.

Många kommuner har i dag svårt att rekrytera deltidsanställda brandmän. Det har enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lett till att flera kommuner tidvis inte kan upprätthålla sin planerade beredskap för räddningstjänst. Jag ser allvarligt på detta och följer noga utvecklingen på området.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har över tid lämnat stöd till kommunerna i arbetet att organisera räddningstjänsten med deltidsanställda brandmän. Utöver befintlig utbildningsverksamhet har myndigheten utvecklat ett internetbaserat stöd till kommunerna för sitt genomförande av förberedande utbildning. Dessutom inrättade myndigheten förra året tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting en arbetsgrupp som ska fokusera på rekrytering av deltidsanställda brandmän.

Inom Justitiedepartementet pågår ett arbete som är inriktat på att ytterligare åtgärder kan vara nödvändiga att vidta för att generellt sett kunna förbättra kommunernas möjligheter att organisera sin räddningstjänst med deltidsanställda brandmän. Så snart som möjligt kommer jag att lämna besked om resultatet av dessa överväganden.

Herr talman! Förutsättningen för en levande landsbygd är givetvis att de samhällsviktiga strukturerna finns på plats. En av de första och kanske viktigaste samhällsviktiga strukturerna är skydd mot olyckor. Där är räddningstjänsten med deltidsbrandkåren otroligt viktig.

Det här är inget nytt problem, men det är ett växande problem. Det är ett allt större problem. Ungefär vid samma tidpunkt som Ygeman blev statsråd blev jag invald i försvarsutskottet, som bereder de här frågorna. Jag har under den här tiden besökt ett antal brandstationer. På alla brandstationer jag har besökt har jag mötts av samma problematik. De säger: Det är inget nytt problem. Vissa åtgärder har vidtagits, men samtidigt har andra åtgärder vidtagits som har försvårat möjligheten för brandkåren att rekrytera deltidsbrandmän. Nya pålagor, nya regleringar och nya utbildningar gör att det blir svårare och svårare.

Sedan finns det givetvis en samhällsstruktur som omvandlas, vilket har gjort att färre jobbar på landsbygden och att fler kanske handlar och får sin service i städer i stället för på landsbygden. Det har givetvis försvårat detta. Det kan man inte beskylla vare sig mig eller statsrådet för, men så ser det ut.

Jag ställde en fråga till statsrådet Ygeman för ganska exakt ett år sedan. Jag frågade honom vilka åtgärder han hade vidtagit. Jag ställer nu en liknande fråga. I det svar som Ygeman ger säger han att det under förra året inleddes ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och en arbetsgrupp som ska fokusera på rekrytering av deltidsbrandmän. Det stämmer faktiskt inte riktigt, för det arbetet har inte inletts. Det kanske finns en ambition att göra det, men något sådant arbete har inte inletts.

Det finns också, som statsrådet pratar om, en internetbaserad utbildningsplattform. Jag kan väl i det sammanhanget konstatera att den plattformen fanns på plats någon gång 2013 eller 2014. Det är alltså inte heller någonting som Ygeman som statsråd har bidragit till.

Det som jag tycker är problematiskt är att de frågor som ska upp till diskussion med olika intresserade och SKL tillsammans med MSB inte kommer att få en egen plats, utan de kommer att bakas in i andra frågor. Det gör att de här frågorna inte helt och hållet kommer att få den prioritet som man hade kunnat önska.

Jag kan ändå glädja statsrådet med att det pågår ett arbete med att titta på frågorna vad gäller rekryteringen av deltidsbrandmän. Det leds av Brandmännens Riksförbund och SKL. Det är så att säga ett resultat av den konflikt som fanns under sommaren. Ett stort problem i denna konflikt var att frågan om rekrytering var så svår att det var svårt att komma överens om de andra delarna. Det resulterade i att de här två parterna inledde ett arbete för att komma fram till hur fler deltidsbrandmän skulle kunna rekryteras.

Det går väl inte en vecka utan att man ser på tv eller läser i lokaltidningar att det finns problem. Därför är det bra att det finns ett arbete på departementet, som Ygeman redovisar i sitt svar. Förhoppningarna från min sida och, tror jag, från många andras sida är att man tar till vara de erfarenheter som finns, bland annat i det arbete som pågår för närvarande.

Detta är alltså en fråga som, skulle jag säga, hotar hela den svenska modellen för räddningstjänst. Vi ser att andra länder har övergått till en annan typ av räddningstjänst; man övergår från deltid till heltid. Det är klart att det skulle få stora effekter på hela strukturen för räddningstjänsten. Jag tror också att det skulle bli stora kostnader.

Men jag kan slutligen i mitt första inlägg glädja Ygeman med att försvarsutskottet på tisdag i nästa vecka kommer att lägga fram ett tillkännagivande som handlar just om hur fler deltidsbrandmän kan rekryteras. Jag är givetvis beredd att hjälpa dig i den frågan.

Herr talman! Jag välkomnar naturligtvis Jan R Anderssons engagemang i frågan, hans hjälp till regeringen och statsrådet och också det tillkännagivande som försvarsutskottet planerar att göra. Det gör det möjligt att i organiserad form redovisa tillbaka till riksdagen de åtgärder som nu förbereds inom departementet och som senare kommer att läggas fram och kunna redovisas som svar på det tillkännagivande som riksdagen uppenbarligen kommer att göra.

Jag delar den problembeskrivning som Jan R Andersson ger uttryck för. Det finns ett reellt problem här. Vi har en brist i rekryteringen av deltidsbrandmän och måste titta på hur systemet ska fungera framgent för att kunna garantera en bra rekrytering och också en bra funktion för våra räddningstjänster runt om i landet. Framför allt är detta en glesbygdsfråga.

Man måste nog titta på ett ganska brett perspektiv och se vad det är som gör att de som tidigare var beredda att anta en uppgift som deltidsbrandman inte är det i dag. Det kan handla om bosättningsmönster som förändras. Det kan handla om arbetsrättsliga regler som förändras. Det kan också handla om hur arbetsgivare ser på att ha deltidsbrandmän anställda - om man ser det som en merit, något nyttigt och något som kan berika den egna verksamheten eller om man ser det som något jobbigt och ett problem som gör att det försvinner kompetens och resurser från den egna verksamheten. Där kanske vi också borde se på hur deltidsbrandmän kan placeras in i ett bredare perspektiv.

Alla de frågorna tittar vi i departementet på, och vi återkommer till riksdagen, uppenbarligen som ett svar på det tillkännagivande som Jan R Andersson planerar tillsammans med kollegorna i försvarsutskottet.

Herr talman! Jag får tacka för ytterligare svar från statsrådet.

Det är väl inte alla som ens håller med om att det finns ett problem. SKL har exempelvis uttryckt att man ifrågasätter om det finns ett reellt rekryteringsproblem när det gäller deltidsbrandmän. Därför tycker jag att det är tacksamt att statsrådet delar den uppfattningen helt och fullt - det tror jag är viktigt för verksamheten.

Jag hade tänkt fråga statsrådet - det var en av de frågor som han besvarade - vilka åtgärder man bereder. Det är bra att man har en bred syn. Men den allmänna räddningstjänsten har helt andra förutsättningar, och jag tror att det är bra om man kan särskilja de här frågorna, så att man riktar särskilt intresse mot deltidsbrandmän, för det är väldigt olika villkor för rekrytering av deltidsbrandmän och reguljära brandmän. Att rekrytera reguljära brandmän har egentligen aldrig varit något stort problem.

Min fråga får väl gälla vad som händer i tiden. Under det senaste året har man kunnat konstatera att det har hänt väldigt lite i de här frågorna, även om det har hänt andra saker i världen. Men det hindrar inte att man löser två frågor samtidigt. Vilket tidsschema finns för att leverera svar på de frågor som jag har ställt?

Detta är inte mitt korståg privat, utan det är en fråga som finns i varje kommun, och det är en fråga som egentligen varje lokalpolitiker har på sitt bord. Vi måste ta ansvar, vi som har de myndigheter som sitter på kunskapen om hur verksamheten fungerar, men även vi som sitter på möjligheten att förändra reglerna.

En fråga som vi i försvarsutskottet har lyft är frågan om det måste vara bara två utbildningsställen för att utbilda deltidsbrandmän. För många personer är det besvärligt att vara hemifrån kanske tre fyra veckor i sträck. Kunde man hitta fler utbildningsställen lokalt skulle det underlätta.

Det finns i dag ingen brist på brandövningsplatser, utan varje kommun har väl i princip någon form av brandövningsplatser, även om de kanske använder sig av olika kommunalförbund. Därför borde det vara en enkel åtgärd att inte ställa som krav att de två räddningsskolorna ska vara de enda ställena i landet som utbildar brandmän på hel- och deltid.

Jag har alltså frågorna: Vilket tidsperspektiv har departementet i de här frågorna? Kommer man också att engagera den bransch- och fackorganisation, Brandmännens Riksförbund, som är den huvudsakliga parten i de här frågorna och sitter på väldigt mycket kunskap? Kommer de att engageras i det arbete som sker på departementet?

Herr talman! Det är naturligtvis alltid svårt att ge en konkret tidsplan för ett arbete. Om riksdagen gör ett tillkännagivande kommer det att bli en redovisning i den årliga skrivelsen fram till årsskiftet. Men jag hoppas att vi ska kunna ge svar på en del av de frågor som Jan R Andersson ställer betydligt tidigare. Vi kan väl sätta upp sommaren som en gemensam målbild, så får Jan R Andersson eventuellt möjlighet att ställa en ny interpellation och ställa statsrådet till ansvar för att han inte har klarat att helt leva upp till de förväntningar som han ställde ut i det här interpellationssvaret.

När det gäller SKL kan man från statlig horisont undra: Om det finns problem med att rekrytera deltidsbrandmän är naturligtvis ersättningsfrågorna något att diskutera. Men det kanske finns en viss motvilja mot att diskutera det på den sidan.

Beträffande räddningsskolorna pågår det just nu en översyn på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap av hur hela utbildningskonceptet ska se ut. Jag tror att det kommer att presenteras inom den närmaste månaden hur det arbetet fortskrider.

Det finns dubbla önskemål här. Det finns ett önskemål om att ha stark kompetens och samla den. Då har man de här räddningsskolorna. Sedan finns det önskemål från brandmännen om att vara så kort tid hemifrån som möjligt och ha utbildningen så nära som möjligt och så flexibelt som möjligt i förhållande till det vanliga arbetsschemat. Vi får se vilka slutsatser som MSB drar i den här översynen, som finns tillgänglig redan, åtminstone i utkastform. Den kommer att presenteras inom kort.

Herr talman! Efter att ha konstaterat att det sista året inte har inneburit något i praktiska händelser får man väl vara tacksam över det faktum att statsrådet nu säger att förslag förhoppningsvis kommer före sommaren.

Jag tror att statsrådet är medveten om att de två interpellationer som jag hittills har lagt i frågan kommer att rendera en tredje interpellation om det inte kommer åtgärder. Och det som krävs är inte bara åtgärder utan åtgärder som ger resultat. Om man ska få resultat tror jag att man måste involvera dem som har den faktiska kunskapen och har de här problemen till vardags. I den meningen är SKL kanske inte den bästa parten, utan det finns fler intressenter i frågan. Jag hoppas därför att det inte blir bara SKL och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som tar frågan, utan att man har ett bredare perspektiv, så att det faktiskt blir en lösning på frågorna.

Om så inte blir fallet kan jag, herr talman, lova att jag återkommer med en tredje interpellation i ämnet.

Herr talman! Jag misstänker att oavsett resultat och tidsplan kommer jag och Jan R Andersson att mötas i denna kammare och diskutera deltidsbrandmän. Men jag tycker i grunden att det är bra, för det är en fråga som inte alltid får den uppmärksamhet som den förtjänar, och det är bra att det finns riksdagsledamöter som lyfter fram sådana frågor, ligger på och driver på regeringen för att på det sättet få ett bättre resultat.

Det behövs, så tack!

Överläggningen var härmed avslutad.