Regler för energianvändning

Fru talman! Alf Eriksson har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att Boverkets byggregler ska möjliggöra att spillvärme kan tillvaratas vid nybyggnation. Det finns goda förutsättningar att ta till vara spillvärme från industrier och utnyttja den i fjärrvärmenäten på flera orter i Sverige. Jag håller med Alf Eriksson om att detta kan vara ett bra miljöalternativ. Dagens byggregler innehåller inga begränsningar eller hinder för att använda spillvärme. Däremot innebär byggreglerna att minimikrav ställs för energianvändningen i byggnader. Bostäder och lokaler ska vara utformade så att den specifika energianvändningen uppgår till högst ett visst antal kilowattimmar per kvadratmeter ytenhet. Syftet med denna utformning av byggreglerna är att minska energianvändningen utan att för den skull styra mot en specifik teknisk lösning. Vilken lösning som väljs beror på vilka förutsättningar som finns lokalt för olika energislag och fastighetsägarens önskemål, där priset är en viktig faktor. För någon kan ett nytt så kallat lågenergihus vara mest intressant och för andra fjärrvärme eller värmepump. Beträffande byggreglerna görs nu en del förändringar. Regeringen beslutade våren 2008 om en förordningsändring som innebär att installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi. Boverket har under 2008 tagit fram förslag till ändrade byggregler avseende energihushållning. Dessa har remitterats och anmälts till EU. När de börjar tillämpas kommer Boverkets ändrade byggregler att innebära att kraven skärps för nya byggnader och för alla former av uppvärmning där man använder el, inklusive värmepumpar. I södra Sverige halveras kravet om energieffektivitet från nuvarande 110 kilowattimmar till 55 kilowattimmar per kvadratmeter för elvärmda bostäder. Dessutom finns krav på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning. Denna skärpning av kravet på energieffektivitet förväntas bland annat leda till att det i dag dominerande valet vid nybyggda villor, som är vattenburen el med frånluftsvärmepump, avsevärt kommer att minska då den lösningen får problem att klara detta nya krav. Sedan 2006 finns det även krav på att redovisa alternativa energiförsörjningssystem vid uppförande av större byggnader enligt lagen om energideklaration för byggnader. Byggherren måste då redovisa de olika möjliga alternativen för uppvärmning, däribland fjärrvärme, med eller utan spillvärme, när det finns tillgängligt. Detta innebär att för att värmepumpar ska vara ett alternativ krävs att deras verkningsgrad och effekttäckning förbättras. Vilket alternativ som väljs är ett val som ska göras av fastighetsägaren. Min åsikt är att regler ska vara generellt utformade och inte styra mot en viss teknik. Däremot bör vi ställa krav på att alla nya byggnader utformas så att de är energieffektiva. Det finns redan i dag möjligheter att bygga mer energieffektivt än dagens byggregler. Det finns stor potential att minska energianvändningen inom byggsektorn, och fler byggherrar än i dag borde sträva efter att miljöklassa sina byggprojekt. I framtiden bör alla nya byggnader ha en energiförbrukning som motsvarar det som i dag klassas som lågenergihus. Energikraven bör därför skärpas successivt. Jag har också erfarit att EG-kommissionens förslag till omarbetat direktiv för byggnaders energiprestanda verkar i denna riktning.

Fru talman! Tack, miljöministern, för svaret! Jag har ställt den här interpellationen därför att jag har sett att det här skulle vara ett billigt och enkelt sätt att minska koldioxidutsläppen. Det skulle också innebära billig energi för dem som får förmånen att skaffa sig dessa bostäder. Vi kan konstatera att vi har gjort det och att regeringen har gjort det: åkt runt i världen och visat på att vi har minskat våra koldioxidutsläpp kraftigt och samtidigt har haft en positiv tillväxt i landet. Det är att kunna visa ett gott exempel för att andra också ska ta sitt klimatansvar. En viktig förklaring till att vi kan göra det här är att vi är i det närmaste världsledande på fjärrvärme. Vi har genom fjärrvärmeutbyggnaden minskat koldioxidutsläppen med 60 procent sedan 1990. Men nu tycks utvecklingen gå åt fel håll när det gäller fjärrvärme. Ett problem är att fjärrvärmen fått dåligt rykte på grund av monopol och på vissa håll oskäliga prisökningar. Det andra problemet är att det, som jag påpekade i interpellationen, finns illa utformade byggregler. Det hämmar den framtida utvecklingen på fjärrvärmeområdet. Jag håller med ministern om att det är bra med regler som gör att vi har en högre effektivitet och minskad energianvändning. Det är jättebra. Men det är inte det som det här problemet egentligen handlar om. Det här handlar om ifall man ska använda så kallad spillvärme eller om man ska släppa ut den i havet. Jag har ett exempel från min hemstad Varberg, som har byggt ut sitt fjärrvärmenät med stöd av lokala investeringsprogram. Det fungerar alldeles utmärkt. 80-90 procent av fjärrvärmen utgörs av spillvärme från Södra Cells massafabrik som ligger två mil från staden. Nu byggs ett bostadsområde bokstavligt talat rakt över denna fjärrvärmeledning. Men den kan inte användas, därför att reglerna omöjliggör detta. Den tillförda energin får inte vara mer än 110 kilowattimmar per kvadratmeter, och det klarar inte fjärrvärmen i konkurrens med värmepumpar eftersom värmepumpens energi uppgraderas i byggnaden. Det innebär att det överskott på energi som finns på bruket i stället för att användas för att värma upp dessa nya bostäder pumpas ut i Kattegatt, och Kattegatt är tillräckligt varmt som det är. Alltså byggs det områden med elbaserad värme över en spillvärmeledning. Min fråga till miljöministern är: Är det rimligt att vi ska ha ett sådant system? Vad tänker miljöministern göra åt detta, så att vi snabbt kan förse dessa nya bostäder med ett riktigt miljövänligt alternativ?

Fru talman! Vi är helt överens om hur viktigt det har varit att bygga ut fjärrvärmen. Det har varit en viktig anledning till att vi har kunnat minska koldioxidutsläppen från just uppvärmningssektorn kraftigt. Självklart är uppvärmning med spillvärme ett bra sätt att ta vara på överflödsenergi, och det görs redan i stor utsträckning. Det har också en stor potential framöver. Jag vet att Alf Eriksson också har tagit upp denna fråga med Maud Olofsson, som kommer att besvara den interpellationen i januari, så det kommer att finnas möjlighet att fortsätta diskussionen med närings- och energiministern. Jag delar också uppfattningen att en orsak till att utvecklingen av fjärrvärmen inte har gått så bra som den skulle ha kunnat har varit monopolställningen och en prissättning som flera gånger har motverkat syftet att bredda underlaget för fjärrvärme. Därför kommer det att behövas ett vaksamt öga över prisutvecklingen också i fortsättningen. Det kommer att behövas att kloka kommunalpolitiker sätter tummen i ögat och verkligen skapar rätt förutsättningar för fjärrvärme lokalt. Det sägs ofta att reglerna är hindret, men jag är inte övertygad, och jag vill bli det innan jag gör någon förändring. Det som jag sade i mitt svar är att kravet i södra Sverige är dels att energieffektiviteten ska vara 55 kilowattimmar per kvadratmeter, dels att det dessutom finns krav på maximalt installerad eleffekt för uppvärmning. Det innebär att det som i dag är det vanliga valet för nybyggda villor - det vill säga vattenburen el med frånluftsvärmepump - i framtiden beräknas minska avsevärt. Den lösningen får problem att klara det nya kravet. Utan att jag nu kan bedöma det enskilda fallet exakt vill jag säga att det låter som om det inte är det problem som Alf Eriksson beskriver som är orsaken till att fjärrvärmen inte används i den utsträckning som den kunde ha använts i Varberg, i fråga om spillvärme. Jag konstaterar också att eftersom det i sig har en så hög lönsamhet att använda spillvärme är det också en förklaring till att vi inte anser att vi behöver fortsätta ge den formen av stöd i form av lokala investeringsprogram som tidigare fanns. Det är lönsamt ändå. Här bekräftar också Alf Eriksson att det inte är lönsamheten som är problemet, utan det skulle vara andra förhållanden. Jag är självklart alltid beredd att pröva regler om det är de som är problemet, men hittills tycker jag inte att det har visats att de är problemet. De regler vi har skapar också en energieffektivitet som är förutsättningen för att Sverige ska fortsätta att ligga i framkant med lägsta möjliga energiförbrukning för vår uppvärmning.

Fru talman! Det här handlar inte om att vi är oense om energieffektivisering i sig. Där är vi säkert ganska överens. Men det hjälper inte med det regelsystem som gäller. Det hjälper inte att skärpa hushållningsinstrumentet. Det har med uppgradering att göra. Det har också att göra med hur man räknar hushållsel, om man har golvvärme och så vidare. För att komma till rätta med problematiken måste man ta hänsyn till hur den tillförda elen är producerad. Det bär mig aningen emot, för jag delar uppfattningen att vi inte ska styra i detaljer, men i det här fallet syns det vara nödvändigt att göra det för att kunna ta till vara spillvärme. Det är ordentliga vinster som kan göras. En värmepumpslösning för en villa släpper ut ungefär 10 ton per år. En spillvärmelösning med 80-procentig spillvärme, som det är fråga om här, släpper ut 1,26 ton per år. Sammantaget för ett villaområde om 50 villor släpper värmepumpslösningen ut 500 ton koldioxid om året medan fjärrvärmelösningen släpper ut 63,5. Det är en avsevärd skillnad. Det är ganska fel att ha regler som gör att man inte kan utnyttja detta. Det är ju ingen ekonomisk fråga. Tvärtom är det nog betydligt billigare med spillvärme och fjärrvärmelösningen än med ellösningen. Ska vi fortsätta vara världsledande på det här området måste vi utveckla både tekniken och juridiken. Det innebär att vi omedelbart måste se till att sådana här kantigheter i regelsystemet försvinner. De är verkliga, jag har i min mapp exempel där man har valt värmepumpslösningen i stället för att ta vara på spillvärme. Hela argumentationen om skälet till detta handlar om Boverkets regelsystem. Därför vill jag ha en förändring till stånd. Min fråga kvarstår fortfarande. Även om miljöministern nu inte kan säga på vilket sätt han tänker lösa den juridiska problematiken skulle jag vilja ha ett positivt svar att han så snabbt som möjligt ämnar möjliggöra att den här fjärrvärme- och spillvärmelösningen kan komma till stånd.

Fru talman! Låt mig då vara ännu tydligare. De regler som regeringen beslutade om våren 2008, med krav på att installationer för uppvärmning, kylning och ventilation i bostäder och lokaler ska ha rätt förutsättningar för energieffektivitet, gäller från den 1 januari 2010. Alf Eriksson har ännu inte sett effekten av dem. Boverkets regler ses för närvarande över. Precis som jag säger kommer man att sänka den tillåtna nivån för energiförbrukning från 110 till 55 kilowattimmar. Det är krav som träder i kraft från den 1 januari 2009. Vi har inte heller sett effekterna av detta än. Jag råder Alf Eriksson att gå hem och tala med dem som har sagt att det är reglerna som hindrar spillvärmeutbyggnaden och verkligen granska kalkylerna bakom. De regelverk vi nu fattar beslut om innebär i allmänhet att det är just vattenburen el med frånluftsvärmepump som får större nackdelar än tidigare, därför att kraven på effektivitet i tillförd energi nu blir så stora. Jag upprepar att jag alltid är beredd att pröva felaktiga regler. Men det gäller att kunna visa att det är reglerna som är felaktiga. Hittills har det inte gjorts. Det sägs ofta på möten där jag medverkar, men hittills har man inte visat mig att det verkligen är så. Ibland brukar jag misstänka att det kan finnas andra intressen bakom. Man behöver ett skäl att ange för att en utbyggnad eller installation som annars skulle vara förnuftig inte blir av. Mitt råd är att gå tillbaka och granska förutsättningarna på plats och att också jämföra med de regelverk som kommer att träda i kraft den 1 januari nästa år respektive 2010.

Fru talman! Nej, som sagt, det handlar inte om kalkyler. Det handlar om regelsystemet. Och det är inte bara det exempel som jag har hemifrån Varberg. Jag har sett exempel i Uppsala med liknande problematik. Så det är nog så, fru talman, att miljöministern får ta mig på orden och gå hem till sin kammare och titta på det här regelsystemet. Jag har sett det som är ute på remiss, som skulle träda i kraft längre fram. Vad jag kan utläsa av detta löser det inte denna problematik. Man går nämligen inte in och talar om vad det är för värmekälla som ska användas, utan man går bara in på reglerna när vi kommer innanför skalet, så att säga. Det är oerhört viktigt att vi får den här delen till stånd så att vi på detta område kan börja förbättra fjärrvärmens rykte. För fjärrvärmen är en mycket väsentlig del i vårt uppvärmningssystem och kommer säkerligen att vara det under överskådlig tid. Därför måste det bakslag som vi nu upplever och den tempoförlust som vi nu ser överbryggas så snabbt som möjligt. Då kan nästa regering, oavsett hur den ser ut, åka runt i världen och tala om att vi fortfarande minskar våra koldioxidutsläpp kraftigt i Sverige och att vi har en ökad tillväxt och kan visa att vi har goda exempel så att det här får en spridning även på andra områden.

Fru talman! På den sista punkten kan jag tydligt och klart lugna Alf Eriksson. Förra året, som var den här regeringens första regeringsår, minskade utsläppen mer än på länge. Och vi kommer att fortsätta den utvecklingen, som det ser ut med den politik vi har lagt fast och de åtgärder som vi genomför. Men låt mig också vara mycket tydlig med att byggreglerna är neutrala i förhållande till vilket energislag som används, frånsett att det ställs hårdare krav vid elvärme. Jag menar att det ska vara den strikta neutraliteten som gäller. Det är nämligen inte regeringen som ska välja energislag, utan det ska man göra lokalt. Däremot ska vi ställa krav på effektivitet och när det gäller miljö som ska uppfyllas. Sedan måste man ute, beroende på förutsättningarna, välja i vilken form man vill uppfylla de reglerna. Jag vill också vara mycket tydlig med en annan sak. Nu framgick det till sist - det fanns ändå en bockfot där - att Alf Eriksson ville ha regler som anger vilken energi som ska användas. Han ville ha särskilda regler för vilken energi som ska användas. Nej, det räknar jag inte med att införa därför att jag anser att det skulle vara fel. Vilket ansvar skulle vi kunna ta till exempel den dag en industri får ändrade förutsättningar och spillvärmen inte längre levereras? Är det då vi centralt i Stockholm som ska stå ansvariga för det, eller är det den som har tagit investeringsbesluten som också ska ha ansvar för att se till att hitta andra lösningar? Det är därför vi väljer att utforma reglerna så som vi gör. Det är det rimliga sättet. Då driver vi fram energieffektivitet. Vi lägger ett lokalt ansvar för vilka uppvärmningsformer man väljer. Vi ger särskilda förutsättningar för elvärmen därför att den också har sina särskilda förutsättningar. Det är samhällsekonomiskt effektivt att vi gör som vi gör. Spillvärmen och fjärrvärmen kommer i det sammanhanget också många gånger tvärtom att gynnas.