regeringens strategi och prioriteringar i författningspolitiken
Anförandelista
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 210 Pär Nuder (S)
Anf. 211 Tobias Krantz (Fp)
Anf. 212 Pär Nuder (S)
Anf. 213 Tobias Krantz (Fp)
Anf. 214 Pär Nuder (S)
Anf. 215 Tobias Krantz (Fp)
Anf. 216 Pär Nuder (S)
den 21 maj
Interpellation 2003/04:548
av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Pär Nuder om regeringens strategi och prioriteringar i författningspolitikenStatsminister Göran Persson deklarerade i regeringsförklaringen i september 2003 att det var dags för en översyn av den svenska författningen. Därefter har, i början av innevarande år, inledande diskussioner förts mellan regeringen och riksdagens partier om den kommande tilltänkta grundlagsöversynens inriktning.
Folkpartiet välkomnar den översyn av grundlagen som nu ska ske; det ligger väl i linje med den ståndpunkt som Folkpartiet driver. Det finns åtskilligt i regeringsformen som det finns all anledning att slå vakt om. Ett sådant inslag är exempelvis principen om proportionella val. Om den principen finns det också mycket stor politisk uppslutning.
Samtidigt bör det emellertid finnas utrymme för reformer på ett antal områden. Folkpartiet har vid flera tillfällen under våren angivit sina prioriteringar i den översyn av regeringsformen som ska inledas. Tre aspekter bör, enligt vår mening, särskilt analyseras under den kommande grundlagsöversynen. Det handlar, för det första, om hur den offentliga makten granskas. Under denna rubrik hör flera viktiga författningsfrågor hemma, bland annat riksdagens roll i förhållande till regeringen, förstärkt lagprövningsrätt och Europapolitikens förankring i riksdagen.
En andra central aspekt rör det lokala självstyret. Det lokala självstyrets ställning måste bli tydligare. I syfte att nå det målet avser Folkpartiet bland annat att lyfta fram förslag på skilda valdagar för kommun, landsting och riksdag liksom inrättande av en kompetenskatalog för makt- och ansvarsfördelningen mellan skilda nivåer i det svenska folkstyret. En tredje kärnpunkt som grundlagsöversynen bör fokusera rör den enskilde medborgarens möjligheter att påverka i demokratin. För oss är frågan om ett mer renodlat personval av stor betydelse.
Vad gäller formerna för grundlagsöversynen har Folkpartiet poängterat vikten av ett öppet förhållningssätt som inbjuder till bred samhällelig debatt. Föreningar, organisationer, den akademiska världen, det civila samhället i övrigt ska uppmuntras och ges möjligheter att aktivt delta i det offentliga samtalet om Sveriges nya grundlag. Folkpartiet har därvidlag pekat på att viss inspiration kan hämtas i den så kallade konventsmetoden, från det europeiska konvent som har arbetat fram ett förslag till ny författning för Europeiska unionen.
I och med att en översyn av regeringsformen nu inleds påbörjas ett arbete som, med alla dess olika faser inräknade, kan komma att uppgå till ett decennium. Det är, enligt Folkpartiets mening, viktigt att det inte leder till att det läggs en död hand över alla tänkbara reformer under de kommande tio åren. Skulle breda överenskommelser i författningsfrågor kunna nås under tiden måste det vara möjligt att också genomföra partiella reformer av grundlagen.
Med anledning av vad som ovan anförts vill jag ställa följande frågor till statsrådet rörande regeringens strategi och prioriteringar i författningspolitiken:
1.Vilka områden avser statsrådet att prioritera och genomföra reformer på i samband med den kommande grundlagsöversynen?
2.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att stimulera till en bred samhällelig debatt om det som så småningom ska bli Sveriges nya grundlag?
3.Vilken inställning har regeringen till partiella författningsreformer i samband med den grundlagsöversyn som nu ska inledas?