Regeringens landsbygdspolitik

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att landsbygden ska växa och utvecklas.

Regeringens mål är att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att bo, leva och verka i hela landet behöver förbättras. Regeringen har ett tydligt landsbygdsfokus, och vi arbetar målmedvetet för att förbättra förutsättningarna för alla dem som bor, lever och verkar på Sveriges landsbygder.

Att det sker förändringar i hur politiken för våra landsbygder är utformad innebär inte att regeringen släpper sitt fokus på att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet.

Linus Sköld nämner i interpellationen det särskilda tidsbegränsade statsbidrag som under sju års tid har tilldelats 39 kommuner i Norrlands inland och vissa kommuner i Dalarna och Värmland som har särskilda utmaningar vad gäller företagsklimat och näringsliv. Denna insats avslutas nu enligt planen. Kommunerna har med hjälp av det tidsbegränsade statsbidraget ökat sin långsiktiga kapacitet att utveckla företagsklimatet i samverkan med näringslivet. Kommunerna har också förbättrat sitt samarbete med andra kommuner och aktörer inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Detta var också syftet med statsbidraget.

Avseende Statens servicecenter, som Linus Sköld också nämner i interpellationen, har regeringen inom ramen för arbetet med budgetpropositionen gjort en samlad bedömning av vilka möjligheter Statens servicecenter har att effektivisera sin verksamhet med servicekontor - detta utifrån bland annat vad Riksrevisionen pekade på i sin granskning av verksamheten, hur utvecklingen sett ut vad gäller antalet besök och hur anslagsnivån förändrats över tid.

Linus Sköld nämner även kollektivtrafik på landsbygd och i glesbygd. Ansvaret för den regionala kollektivtrafiken fördelas på regionerna och kommunerna. Ansvaret avser även trafik över flera län som tillgodoser behovet av arbetspendling och annat vardagsresande. Den kommunala beskattningsrätten ger kommuner och regioner ett långtgående ansvar för att finansiera och prioritera sina verksamheter, däribland den regionala kollektivtrafiken och dess finansiering. Samtidigt tar staten ett övergripande ansvar för att skapa förutsättningar för kommuner och regioner, till exempel genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet och generella statsbidrag.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammanlagt 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

För att hela Sverige ska fungera är en god välfärd, statlig närvaro och tillgång till både offentlig och privat service i hela landet viktigt. Som ett led i detta har regeringen bland annat satt upp ett mål för Polismyndigheten att öka sin lokala närvaro i hela landet. Vi har också under 2023 och 2024 satsat 300 miljoner kronor för att stärka vården i glesbygder - en satsning som fortsätter under 2025 om riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till budget. Regeringen har också beviljat Norra sjukvårdsregionförbundet medel för åren 2023-2024 för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv.

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen också föreslagit ett incitament för ersättning till kommuner med vindkraftsetableringar där det finns vindkraftverk. Ersättningen motsvarar på nationell nivå i huvudsak fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar och kommer till stor del att betalas ut till landsbygdskommuner.

Regeringen har även föreslagit en ny reduktionsplikt där höjda inblandningsnivåer kombineras med förändrade skattenivåer för att motverka en höjning av priset på drivmedel. Sammantaget är detta något som gynnar boende på våra landsbygder jämfört med boende i storstadsregioner eftersom en högre andel boende på våra landsbygder äger en personbil och har sämre tillgång till kollektivtrafik.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att se över den framtida regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken. Erfarenheter från tidigare satsningar kommer att tas till vara i utredningen. Ett slutbetänkande ska lämnas senast den 1 juni 2026.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för möjligheten att ha den här debatten om hur hela Sverige ska kunna leva, växa och utvecklas, som jag formulerar mig, eller "fungera", som landsbygdsministern formulerar sig! Det visar på en något olika ambitionsnivå.

Icke förty skrev landsbygdsministern i Norrbottens-Kuriren den 12 oktober 2021 följande: "Hjärtlandet ska inte läggas i träda. Inte om vi kristdemokrater får bestämma. Vi ser det svenska hjärtlandet. Och vi kommer att kämpa för det. För att hela Sverige ska fungera."

Jag tänker att vi nu ska göra en liten exposé av hur det går nu när landsbygdsministern får vara med och bestämma. Sammanfattningen kan jag röja redan från början: Det går inte så bra.

Vi kan börja med att i budget för nästa år ligger en nedskärning på den regionala kulturen på 20 miljoner. Till det kommer effektiviseringskrav kopplat till att man också har inflation i kultursektorn. Minskningen av tillgången till kultur regionalt i hela landet kommer därför att bli dramatisk med den här regeringens budget.

Vi kan fortsätta med att samverkansavtalen mellan Trafikverket och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, som jag ser i svaret att Kullgren inte har förstått att jag hänvisar till, är underfinansierade av Trafikverket så att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna måste sluta köra där det är som glesast. Det gäller buss, och det gäller tåg, framför allt i norra Sverige, men även i vissa andra glesbygder runt om i landet saknas pengar för att upprätthålla tillgängligheten.

Vi kan fortsätta med näringslivskontoren. Det projektet är avslutat. När Kristdemokraterna får bestämma behövs inte längre näringslivsutveckling i glesbygden.

När det gäller folkbildningen varslade ABF i veckan som gick alla tre anställda på kontoret i min hemkommun Älvsbyn. När regeringen straffar folkbildningen kommer studieförbunden i storstäderna att få skala ned, och i landsbygderna får man lägga ned. Det är det som kommer att hända.

Folkbildningen är infrastruktur för både bildning och kultur i hela landet. ABF har funnits i alla landets kommuner fram till att den här regeringen fick vara med och bestämma. Nu kommer de att behöva stänga kontor i flera glesbygdskommuner.

Vi kan fortsätta med servicekontoren. Servicekontoren kommer nästa år att få 50 miljoner kronor mindre för att man ska effektivisera någonting som ska upprätthålla tillgången till statens tjänster i hela landet. Men om något ska finnas i hela landet kan det per definition inte vara effektivt. Det är ju därför de finns! Året efter kommer de att få 100 miljoner mindre och året efter det 150 miljoner mindre.

Vi kan fortsätta med privatiseringen av Arbetsförmedlingen. Hur många privata tjänsteutförare finns det som är intresserade av att bedriva verksamhet i glesbygden?

Så har vi försäljningen av Bilprovningen. I stället för att se till att Bilprovningen får ett samhällsuppdrag som skulle kunna leverera tillgång till besiktning i hela landet säljer regeringen Bilprovningen för 1,2 miljarder. Vad ska ni göra med pengarna? Förmodligen inte bedriva politik för lands- och glesbygden.

När det gäller de 16 miljarder som Kullgren stoltserar med att kommuner och regioner har fått är varenda region i hela landet i kris. Kommunsektorn går med stora, stora underskott, och det är ju för att vi under den här tiden har haft en galopperande inflation. I morse fick jag höra att Region Norrbotten har fått 250 miljoner mindre i bidrag från staten från 2022 till 2024.

Hur blir det med hjärtlandet nu, Kullgren? Hur går det?

Herr talman! Det är centralt och viktigt med statlig service och närvaro i hela landet. Samtidigt är det viktigt att varje skattekrona används klokt och att statligt finansierad verksamhet ständigt är föremål för omprövning och prioritering.

När det gäller Statens servicecenter har regeringen i november 2024 gett i uppdrag till Statens servicecenter att redovisa en plan för en ny organisation av servicekontorsnätet, där myndigheter ska planera in för att på sikt tillhanda statlig service i samtliga så kallade funktionella analysregioner. En första delredovisning ska lämnas den 31 januari 2025. Uppdraget ska slutredovisas den 1 oktober 2026.

Min kollega civilminister Erik Slottner var tidigare i höst här i kammaren och underströk då att servicekontoren även i fortsättningen kommer att vara viktiga och att servicekontoren kommer att finnas runt om i Sverige framöver även med den föreslagna besparingen på Statens servicecenter. Detta besked gäller fortfarande.

Regeringens utgångspunkt för infrastrukturpolitiken är att hela Sverige ska fungera. Transporter och resor är nödvändiga för att hela samhället ska fungera och utvecklas. Det är därför angeläget med en god tillgänglighet mellan landets olika delar.

När det gäller trafikavtalen var min kollega infrastrukturminister Andreas Carlson tidigare här i kammaren, och han betonade att det är Trafikverket som har i uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik. Carlson påminde också om att det nästa år finns drygt 1 miljard kronor, cirka 50 miljoner mer än i år, till den upphandlade trafiken i statens budget. Trafikverket har nu också aviserat att de trafikavtal som myndigheten har tecknat för 2024 även kommer att tecknas för 2025.

Vad gäller satsningen på näringslivsarbete runt om i kommuner tror jag att det passar bäst med en motfråga: Varför permanentade man inte det tillfälliga projektet om det var tänkt som en ständigt pågående verksamhet och inte som ett projekt?

Den socialdemokratiska regeringen gjorde inte det. Man lade upp det här projektet, och som jag nämnde ser jag att det har varit framgångsrikt på flera håll. Projektets syfte efter de här åren borde dock kunna ses som uppfyllt, eftersom det handlade om att man skulle få förutsättningar att bygga upp en bättre struktur, vilket man också har gjort.

Frågan blir därför hur länge tidsbegränsade projekt ska fortsätta att vara tidsbegränsade. Eller har Socialdemokraterna för avsikt att göra något annat av det här projektet?

Herr talman! Det här var en exposé som går ut på att det är andras ansvar.

Jag inledde med att läsa citatet från Norrbottens-Kuriren där Kullgren skriver "om vi kristdemokrater får bestämma". När han sedan får bestämma och jag ställer frågor om vad som händer med de olika storheter som är viktiga för att hela samhället ska fungera säger han att det är andras ansvar. Det är kollegornas ansvar eller myndigheternas ansvar. Det kan till och med vara Socialdemokraternas ansvar att Kullgren avfinansierar näringslivskontoren. Man vet inte. Det kan vara så.

Jag tycker att det är provocerande att landsbygdsministern står här och inte har några visioner för hur hela landet ska fungera. Älvsbyn, där jag bor, har 8 000 invånare på gränsen till Norrbottens inland. Där stänger ABF sitt kontor. Var det det Kullgren avsåg när han skar ned en tredjedel av studieförbundens verksamhet? Minskningen av den regionala kulturen kommer att försämra den regionala tillgången till teater, bildkonst och det som gör livet rikt. Det gäller i hela landet.

Underfinansieringen av samverkansavtalen, det vill säga hugget mot kollektivtrafiken som skapar tillgänglighet i hela landet, är regeringen ansvarig för. Det är regeringen som budgeterar och inte Trafikverket.

Så här fortsätter på område efter område. De flesta av mina poänger bemöter Kullgren inte ens i sitt svar. Vård, skola och omsorg underfinansieras, och de som kommer att få täcka underfinansieringen av kollektivtrafiken och kulturen är regionerna. Noterade Kullgren att jag sa att Region Norrbotten har fått minskat stöd från staten med 250 miljoner under hans tid på posten? Hur ska Region Norrbotten kunna täcka att staten underfinansierar statligt finansierade verksamheter?

Man kan inte stoltsera med satsningar på generella statsbidrag och övrigt som landsbygdsministern tycker att regeringen stöttar regionernas ansvar för trafiken med. Det stämmer ju inte! Regionerna får mindre pengar när Kullgren styr och kan därför inte täcka upp för Kullgrens och hans kollegors tillkortakommanden när det gäller att upprätthålla tillgänglighet i hela landet för kollektivtrafiken.

Jag ska sammanfatta det en gång till: Man får sämre tillgång till kultur och bildning, ett sämre näringsliv, sämre tillgång till statlig service, sämre tillgång till besiktning och sämre tillgång till vård, skola och omsorg när Kullgren är ansvarig.

Hur tycker Kullgren att det går för hjärtlandet? Det enda hoppfulla i Kullgrens svar är utredningen om den regionala utvecklingspolitiken som han hänvisar till. Den ska leverera sina förslag den 1 juni 2026. Då hoppas jag att Kullgren snart blir befriad från ansvaret för landsbygdspolitiken i det här landet, för då är det ju bara några månader kvar till valet.

Under den här mandatperioden har hjärtlandet lagts i träda kan jag säga.

Herr talman! Det som interpellanten har frågat mig är hur regeringen agerar för att landsbygden ska växa och utvecklas. Jag berättade i mitt inledande svar om ett antal åtgärder som regeringen nu genomför för att stärka våra landsbygder, och jag tänker nu fortsätta att berätta om några andra.

Jag vill passa på att nämna att i budgetpropositionen för 2025 har regeringen lämnat ett förslag om att avskaffa flygskatten, något som förbättrar möjligheten att behålla mindre flygplatser och de flyglinjer som är så viktiga för näringsliv och boende i hela landet. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser runt om i landet har dessutom fördubblats från 2024.

För att motverka högre kostnader för att kunna transportera sig med bil har regeringen, som nämnts, gjort justeringar i reduktionsplikten. Priset på diesel är i dag ungefär 10 kronor lägre per liter än när dieseln var som dyrast.

Vi föreslår även i budgetpropositionen att en elbilspremie införs. Den ska riktas till grupper i behov av stöd, exempelvis i glesbygd. Stödet omfattar totalt 800 miljoner kronor årligen, varav 75 procent finansieras av EU:s sociala klimatfond, förutsatt att kommissionen ger sitt godkännande.

Det civila samhällets organisationer har självklart också stor betydelse för utvecklingen på landsbygderna. För att stärka organisationerna föreslår ett statsbidrag till civilsamhällesorganisationer om 25 miljoner per år under 2025.

Jordbrukspolitiken är ett annat område som är oerhört viktigt för en levande lands- och glesbygd. Här ökar vi för första gången på länge medfinansieringen i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det blir drygt trekvarts miljard kronor mer till de svenska bönderna under perioden.

Vi fokuserar mycket på att få till en enklare vardag för våra viktiga lantbrukare på landsbygden genom att ha tillsatt en lång rad utredningar och tagit initiativ för att förenkla regelbördan. Och vi har snart en ny uppdaterad livsmedelsstrategi på plats, som för landsbygden är oerhört central eftersom en hel del av företagandet på landsbygder utgår från att vi har en stark, robust livsmedelsproduktion.

Att vi gör skatteförändringar tror jag också är viktigt för friheten att få mer pengar kvar för att investera och utveckla sig även på landsbygden. Jag tror att det är jättecentralt att ha ett företagarfokus, vilket den här regeringen också har.

Herr talman! Jag tycker att det nästan blir lite hånfullt när Kullgren står här och talar sig varm för det civila samhällets betydelse. Det blir 25 miljoner extra till civilsamhället i landsbygden, säger han. Ja, men det blir 500 miljoner mindre till folkbildningen och 20 miljoner mindre till kulturen.

Med Kullgren vid rodret kommer landsbygderna att bli tystare och fattigare platser att leva på. Det är otroligt tydligt. Det mest konkreta exemplet har jag gett i båda mina tidigare anföranden, och jag säger det igen: ABF säger upp all personal på plats i min hemkommun. Vad är den avsedda effekten? Hur gynnar det civilsamhället?

Jag vill sammanfatta den här debatten med att Kullgren skjuter ifrån sig ansvaret för sitt eget politikområde. Han säger att det är kollegornas ansvar, att det är myndigheternas ansvar och Socialdemokraternas ansvar att han bedriver en politik som ger sämre förutsättningar för kulturen på landsbygden, för näringslivet på landsbygden, för folkbildningen på landsbygden, för tillgången till statlig service i hela landet, för bilbesiktning på landsbygden, för vård, skola och omsorg i hela landet.

Herr talman! Förutsättningarna och möjligheterna i de olika landsbygderna skiljer sig åt. Därför tror jag att det behövs en bredd av insatser inom många politikområden. Därför gör vi nu en översyn av den samlade landsbygdspolitiken och kommer att lägga fram förslag som ska stärka landsbygdernas förutsättningar.

Jag ska lyfta fram något som kommer fram ganska tydligt när man pratar med aktörer, inte sällan på landsbygden. Det är behovet av en perspektivförändring bort från den mer urbana normen med synen på städer som något man investerar i och landsbygder som något man ger bidrag till.

Sveriges landsbygder är starka och livskraftiga och helt avgörande för vår välfärd. Därför är det viktigt att fortsätta ge reella förutsättningar för våra landsbygder, och där är vårt samlade fokus att villkoren för att leva, bo och verka i hela landet ska stärkas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.