Regeringens ekonomiska politik

Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag anser det förenligt med en ansvarsfull ekonomisk politik att gå fram med en budget som enligt prognosen har strukturella underskott och ett lägre arbetskraftsdeltagande samt en högre jämviktsarbetslöshet.

Det strukturella sparandet har försämrats betydligt de senaste åren. Den bedömningen gör såväl regeringen som Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och Europeiska kommissionen. Enligt regeringens beräkningar försämrades det strukturella sparandet med omkring 1 procentenhet mellan 2012 och 2014 - från balans till ett underskott på närmare 1 procent. Regeringen bedömer att försämringen framför allt kan förklaras med de ofinansierade åtgärder, bland annat skattesänkningar, som den förra regeringen genomförde trots att konjunkturläget förbättrades. Högre utgifter än förväntat kopplade till migration och ohälsa har också till viss del bidragit till det försämrade strukturella sparandet.

Ett strukturellt underskott på närmare 1 procent är alltför stort för att det ska vara förenligt med en ansvarsfull politik att vända det till ett överskott på kort tid. Nu kopplar regeringen ett fast grepp om finanspolitiken, vilket kommer att leda till att sparandet successivt stärks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De kommande åren förväntas sysselsättningen och arbetade timmar öka och arbetslösheten minska. Arbetskraftsdeltagandet är högt och har utvecklats starkare än enligt bedömningen för ett år sedan, men under de kommande åren väntas arbetskraftsdeltagandet minska något. Det beror på att grupper som har ett förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande förväntas utgöra en allt större andel av befolkningen. Denna utveckling har varit känd under en längre tid och avspeglades även i den förra regeringens prognoser. Detta är alltså inte en konsekvens av den förda politiken.

Ett av regeringens viktigaste mål är att arbetslösheten ska minska och sysselsättningen öka. Den ekonomiska politiken ska bidra till att uppnå regeringens målsättning att sänka den höga arbetslösheten. Bland annat är det väsentligt att snabbare ta till vara nyanländas kompetens. Bättre fungerande validering av nyanländas kunskaper och snabbspår till arbetsmarknaden är exempel på åtgärder som kan bidra till en snabbare etablering och därmed en bättre utveckling på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Vi ser hur effekterna på offentliga finanser av den förda politiken gradvis mörkas eller döljs. Bland andra Ekonomistyrningsverket och Finanspolitiska rådet påtalar detta i sina rapporter.

Vi hör också hur regeringen använder starka ord för att beskriva vad det är man anser sig göra. Man säger att man kopplar ett fast grepp om offentliga finanser. Retoriska figurer kan givetvis alltid tolkas olika och ha olika betydelser. Men om ett fast grepp om offentliga finanser och att man nu kopplar ett sådant, som Magdalena Andersson säger, innebär strukturella underskott varje år, ökad jämviktsarbetslöshet, minskat arbetskraftsdeltagande och ökat utanförskap leder kanske liknelsen om ett fast grepp om offentliga finanser fel.

Tvärtom ser vi nu att man skriver upp utgiftstaken och ökar utgifterna med 50-60 miljarder. Man går fram med en politik som leder till ett strukturellt underskott under hela mandatperioden. Det är inte att koppla ett fast grepp om de offentliga finanserna.

Vi såg hur Sverige efter finanskrisen fick internationellt beröm. Vi hade bland de starkaste offentliga finanserna i Europeiska unionen. Trots att Sverige är ett av de länder som är mest exponerat för vad som händer i omvärlden, då vi har en export som motsvarar nästan hälften av vår bruttonationalprodukt, mellan 40 och 50 procent, och trots att krisen i huvudsak bestod i en kraftig nedgång i internationell efterfrågan - det största fallet sedan krisen på 30-talet - klarade Sverige krisen bättre än snart sagt vilket annat jämförbart land som helst.

Vi kunde se att sysselsättningen under Alliansens tid växte med 350 000, och vi kunde se att utanförskapet pressades tillbaka med 200 000. Vi hade relativt god tillväxt i Sverige; tillväxten per sysselsatt i ekonomin växte mer här än i de flesta andra länder. I några länder växte den mer, till exempel USA. Men den växte mer här än vad den gjorde i till exempel Storbritannien, Tyskland och andra länder.

För denna hantering fick Sverige givetvis mycket beröm från OECD, IMF och EU-kommissionen. Sverige beskrevs som en outlier eller som ett land som stod ut för skötseln av offentliga finanser, för sysselsättningstillväxten och för arbetskraftsdeltagandet. På det hela taget övertog den regering som nu sitter en stark eller till och med mycket stark position, särskilt relativt andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De organisationer som berömmer Sverige för krishanteringen och för den starka ekonomin påtalar också en hel del problem för svensk ekonomi och för svensk arbetsmarknad. Det är höga trösklar in på arbetsmarknaden, höga skattekilar som tränger undan arbetstillfällen och regleringar på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden som gör att ekonomin i sin helhet producerar mindre eller presterar sämre på annat sätt.

Frågan är: Vad gör en regering som möter denna typ av utmaningar? Vi ser ett växande utanförskap, ett minskande arbetskraftsdeltagande och strukturella underskott. Regeringen får från internationella bedömare berättat för sig att det finns problem med trösklar, skattekilar och regleringar.

En regering borde i det läget vidta åtgärder för att adressera och lösa problemen. I stället ser vi att regeringen själv beskriver att problemen snarare fördjupas än löses under åren vi har framför oss. Det handlar om jämviktsarbetslöshet, strukturella underskott, minskat arbetskraftsdeltagande och ökat utanförskap.

Därför är min fråga till finansministern om hon verkligen anser det vara i linje med ansvar för offentliga finanser och ansvar för svensk arbetsmarknad och svensk ekonomi att inte vidta åtgärder mot de problem som Sverige står inför och som internationella bedömare också påpekar.

Fru talman! Jag skulle kanske vara lite försiktig att tala om ordning och reda och ansvar om jag vore Niklas Wykman. Under Niklas Wykmans år på Finansdepartementet ökade budgetunderskottet varje år. Under förra mandatperioden gick man från att i princip ha haft balans i de offentliga finanserna till att sedan lämna över ett underskott på 74 miljarder kronor. Det var ett underskott som växte i slutet av mandatperioden trots att konjunkturen då vände. Det är inte att ha ett fast grepp om de offentliga finanserna.

Nu däremot, när vi har en ny regering som tar ansvar för de offentliga finanserna, kopplar vi ett fast grepp. Det vi ser är att under mandatperioden minskar underskotten för varje år. Under Niklas Wykmans år på Finansdepartementet ökade underskotten varje år. När Niklas Wykman har lämnat Finansdepartementet minskar underskotten varje år.

Hur Niklas Wykman och Moderaterna ser på ansvaret för ekonomin kommer till uttryck i den budgetmotion som man lade fram i samband med vårändringspropositionen. Av de reformer för 3 miljarder som man hade var 2 av de 3 miljarderna inte finansierade. Man fortsätter med den politik som har blivit kännetecknande för Moderaterna.

Vad gäller Sveriges framtid finns det naturligtvis en rad utmaningar, som regeringen nu också tar sig an. Ett stort problem i Sverige är bland annat den höga ungdomsarbetslösheten. Här går regeringen ifrån den moderata politiken där man strör ut skattepengar på alla ungdomar, oavsett om de behöver stöd eller inte för att komma in på arbetsmarknaden. Vi vidtar i stället mer effektiva åtgärder. I stället för att sprida ut pengarna på alla ungdomar riktar vi dem specifikt till de grupper som behöver stöd för att komma in på arbetsmarknaden, inte minst ungdomar som inte har gymnasieutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett mer effektivt och ansvarsfullt sätt att sköta de offentliga finanserna. Vi har en budget där plus och minus går ihop i de reformer vi genomför, men vi försöker också använda våra skattepengar så effektivt som möjligt.

Fru talman! Det som finansministern säger om Moderaternas skuggbudget stämmer inte. Det har finansministern debatterat med mig och många flera vid tidigare tillfällen.

Alliansen tog ansvar för Sverige under mycket svåra år, under den värsta internationella ekonomiska kris som vi har sett sedan depressionen. Det gjorde Alliansen med stor framgång. Sverige har också fått mycket internationellt beröm för det - av IMF, EU-kommissionen och OECD. Det är inte sannolikt att finansministerns misskreditering av hur Alliansen skötte den ekonomiska politiken skulle nå framgång gentemot de institutionerna. Svenska folket har en djupt rotad medvetenhet om att svensk ekonomi sköttes väl och stod stark. Särskilt i jämförelse med andra länder kan man se Sveriges goda resultat.

Det oroväckande är dock att finansministern vill debattera det förflutna mer än den framtid som hon har ansvar för. Det är givetvis relevant att diskutera det förflutna, vilken position Sverige har haft och vilken position den sittande regeringen tog över Sverige i - den var mycket god, enligt de internationella bedömarna. Men regeringen har till uppgift att staka ut vägen för Sverige in i framtiden. Det är anmärkningsvärt att vi har en finansminister som är nöjd med den politik som regeringen presenterar när regeringen själv, i sina egna dokument, skriver att jämviktsarbetslösheten kommer att öka, arbetskraftsdeltagandet sjunka och utanförskapet öka. Det kan en sittande regering rimligen inte vara nöjd med. Här borde kraftiga åtgärder sättas in.

Särskilt allvarligt är det kanske att arbetskraftsdeltagandet krymper framöver. I sitt svar skyller finansministern detta på förändringar i befolkningen. En rimligare ansats är att om befolkningen förändras behöver politiken givetvis möta de förändringarna så att arbetsmarknaden, drivkrafter och stöd anpassas för att den befolkning som man har ska kunna delta i arbetskraften. Det är det som är den politiska utmaningen. Utmaningen är inte att, som finansministern gör, passivt konstatera att färre, sett till andelen, kommer att stå till arbetsmarknadens förfogande.

Jobbskatteavdraget har varit en viktig del i att öka sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet. Finansministern motsatte sig varje steg av jobbskatteavdraget vid dess införande. Men nu förväntas regeringen inte göra något åt det. Man har kritiserat varje steg men vill inte ta bort jobbskatteavdraget. Det baseras givetvis på att man vet att jobbskatteavdraget är en av de mest effektiva åtgärderna - kanske den mest effektiva åtgärden - för att stimulera arbetskraftsdeltagande och få sysselsättningen att växa.

Alliansregeringen genomförde jobbskatteavdraget för att arbetskraftsdeltagandet skulle öka. Arbetskraftsdeltagandet ökade också mer i Sverige än i de allra flesta jämförbara länder. Detta ger internationella bedömare Sverige beröm för. Bland annat OECD lyfter fram att arbetskraftsdeltagandet har utvecklats väl i Sverige.

Nu ser vi en regering som i stället står passiv, som inte vidtar åtgärder för arbetskraftsdeltagandet. Då ser vi också att arbetskraftsdeltagandet sjunker i prognoserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När befolkningssammansättningen ändras behöver politiken anpassas för att den befolkning vi har ska kunna arbeta, i stället för att man förklarar bort det med att befolkningssammansättningen ändras. Därför är min fråga till finansministern: Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att arbetskraftsdeltagandet ska öka i stället för att minska?

Fru talman! Som både finansministern och Niklas Wykman har konstaterat dras vi tyvärr med underskott i ekonomin. Det är ett arv som vi förvaltar från tidigare regering. Nuvarande regerings ekonomiska politik börjar nu beta av underskotten men lägger inte fram några stora sparpaket. Det är inte läge för det. Det är läge för att satsa på att möta de utmaningar som vårt samhälle står inför.

Det är intressant att Moderaterna, när de lyssnar in vad som sägs i den internationella ekonomiska debatten, oftast bara tar fasta på att Anders Borg har fått beröm - det är såklart roligt att Anders Borg har fått beröm - men också en del saker som bekräftar de egna teserna. Men det finns också annat som diskuteras i den internationella ekonomiska debatten. Allt fler lämnar nu tidigare dogmer om att jämlikhet och skatter är skadliga. Allt fler pekar nu på att det är den växande ojämlikheten som är skadlig. Man efterfrågar en omläggning av den ekonomiska politiken. Det är det som regeringen gör nu. De lägger om riktningen för politiken för att investera i samhället, mot mer av jämlikhet och i det som bygger Sverige starkt långsiktigt.

Moderaterna vill gärna tala om pengar men talar inte lika gärna om människor. Jag vill understryka att det är viktigt att hålla ordning i statens finanser. Men det som händer på Finansdepartementet är inte helt bortkopplat från det som händer ute i samhället. Det finns stora behov av investeringar i järnväg, i bostäder och i utbildning för att höja kompetensen och för att underlätta för matchning på arbetsmarknaden, så att de som är arbetslösa också kan ta de arbeten som växer fram.

Vi behöver bryta ungdomsarbetslösheten. Det lägger regeringen fram satsningar på. Vi behöver möjliggöra för fler kvinnor att delta fullt ut i arbetslivet. Därför satsar vi på välfärden, så att vi har en välfärd där vi kan känna oss trygga med både barnomsorg och äldreomsorg. Det möjliggör för kvinnor att delta i arbetslivet fullt ut. Vi behöver också gå mot ökad jämlikhet. Det bygger ett starkare samhälle.

Det är också att ta ansvar för Sveriges ekonomi, kortsiktigt och långsiktigt.

Fru talman! Jag skulle vilja ta vid där Sara Karlsson slutade. Hon kom in på ett ganska viktigt ämnesområde: den ökande ojämlikheten som är en trend i hela världen. Sverige är fortfarande ett av världens kanske mest ekonomiskt jämlika länder. Men det här är en global trend som man måste ta på allvar.

Socialdemokraterna bjöd in den franske ekonomen Picketty till sitt ekonomiskpolitiska seminarium i Almedalen förra året. Det var positivt eftersom Picketty lyfter upp viktiga frågor. Socialdemokraterna ska ha en eloge för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som är lite tråkigt är att Socialdemokraterna konsekvent har valt att lägga dövörat till när det gäller att titta på hur man ska lösa problemen. Jag delar inte alla Pickettys slutsatser, men han tar upp att en central utmaning är att vi har en situation där skatten på kapital, som är rörligt och som rör sig snabbt över gränserna - de absolut rikaste flyttar till skatteparadis och kan enkelt få god avkastning på sina pengar - är väldigt låg, medan skatten på arbete är väldigt hög.

Sverige är ett av de länder i västvärlden där den absolut största skattebördan ligger på vanliga, hårt arbetande människor. Vi har samtidigt, under både socialdemokratisk tid vid makten och allianstid vid makten, fått se ett sjunkande skattetryck på just kapital.

Sverige har nu en entreprenörsskatt som är relativt låg, även i internationellt hänseende, och det tycker jag är positivt. Men vi måste ta de här frågorna på allvar och se till att pressa ned skattetrycket även för vanliga, hårt arbetande människor.

Mot den bakgrunden är det tråkigt att Socialdemokraterna står och pratar om jämlikhet och om att vi måste se till att minska klyftorna och sedan för en politik som innebär att de människor som står längst från arbetsmarknaden får det tuffare att komma in genom att man vill höja skatten på jobb och företagande för vanliga människor. Det är inte en bra inriktning.

Det ser man också tydligt i andra ändan. Socialdemokraterna vill använda de pengar som man får in genom skattehöjningar till att konsekvent bygga ut bidragssystem som gör det mindre lönsamt att arbeta. Vi kommer att få en situation där den arbetslöse tidigare höginkomsttagaren som är väl etablerad på arbetsmarknaden men har blivit arbetslös under en kort tid kommer att få 5 000 kronor i bidragsökning på grund av den socialdemokratiska politiken, vilket gör att man i många lägen kommer att tjäna mer på att vara arbetslös än på att jobba som till exempel servitris. Det här skapar ett strukturellt problem där arbete inte uppmuntras och inte blir lönsamt.

I det här inlägget vill jag avslutningsvis adressera frågan om underskott. Jag skulle vilja komma tillbaka till den i nästa inlägg.

Det är lite märkligt att Socialdemokraterna i åtta års tid har lagt oppositionsbudgetar där man kan summera underskotten till ännu mer än de underskott vi redan har. Under de senaste fyra åren skiljer det bara 8 miljarder gentemot Alliansens politik. Man för alltså exakt samma expansiva politik som Alliansen, och så skyller man på att man inte har hållit i de offentliga finanserna.

Fru talman! Jag vill säga till Niklas Wykman att jag inte har kritiserat den förra regeringen för den ekonomiska politik den förde under själva finanskrisen.

Min kritik riktar sig mot den politik ni förde under slutet av förra mandatperioden, när ni trots att konjunkturen vände fortsatte att genomföra stora ofinansierade skattesänkningar. Det gjorde att vi fick ta över statsfinanser med ett stort underskott och även ett stort strukturellt underskott. Det var faktiskt ett strukturellt underskott på 1 procent av bnp som ni lämnade efter er när ni lämnade över statsfinanserna. Det gjorde att vi var ungefär 75 miljarder från målet vi har om ett strukturellt överskott på 1 procent av bnp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I den moderata budgetmotionen som ni lade fram i våras är det 2-3 miljarder som är ofinansierade. Den beräkningstekniska korrigering som ni hänvisar till var redan gjord i den vårändringsbudget som regeringen lade, och ni lägger er motion på den budgeten. Den korrigeringen var alltså redan gjord. Ni kan inte använda den igen. Det går inte att göra på det sättet.

Detsamma gäller för studiemedel och avskrivningar för studiemedel. Det syns i bokföringen, men det slår inte mot det offentligfinansiella sparandet det år man genomför den förändringen. Därmed fattas det 2 miljarder i er budgetmotion - tråkigt men sant.

Vad gäller arbetskraftsdeltagandet är det ju så att även på den tiden då Moderaterna satt vid regeringsmakten avspeglade prognoserna ett något sjunkande arbetskraftsdeltagande. Jag delar helt Niklas Wykmans uppfattning att det är viktigt att vi gör någonting åt det. Jag gav också i mitt interpellationssvar några exempel på vad regeringen gör för att få upp arbetskraftsdeltagandet i grupper som har lågt sådant. Jag kan repetera dem för Niklas Wykman om han inte hörde dem första gången.

Det handlar bland annat om att snabbare ta till vara nyanländas kompetens genom bättre validering och ett snabbspår in på arbetsmarknaden. Det är två av de åtgärder som vi vidtar där. Därutöver har vi aviserat ett ganska stort kunskapslyft, som också kommer att möjliggöra för människor som i dag inte är med på arbetsmarknaden på grund av kompetensbrist att träda in på arbetsmarknaden. Det är några exempel på det som regeringen gör. Därutöver är det naturligtvis viktigt att Arbetsförmedlingen fungerar bättre än den gör i dagsläget.

Slutligen vill jag säga till Fredrik Schulte att en väl fungerande a-kassa faktiskt kan göra det mer lönsamt att arbeta. Om du har ett bättre försäkringsskydd när du arbetar och om du blir arbetslös, ja, då blir det faktiskt mer lönsamt att delta i arbetskraften och arbeta.

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag kan kort och gott konstatera att det inte stämmer. Vår budget är inte underfinansierad. Finansministern hävdar att det skulle vara fel att använda begrepp som beräkningsteknisk justering. Det gör regeringen själv vid två tillfällen i sin egen budget. Därmed borde den frågan vara utagerad.

Vad gäller arbetskraftsdeltagandet är det allvarligt att regeringen inte presenterar nya konkreta åtgärder. Finansministern hänvisade här till kunskapslyft. Man har tidigare talat om saker som 90-dagarsgaranti. Jag höll på att säga 90-talsgaranti eftersom den ibland betecknas på det sättet, men 90-dagarsgaranti är det korrekta. De här åtgärderna har använts tidigare, utvärderats och därefter förkastats för att de helt enkelt inte fungerar. Förvisso kan den typen av insatser bidra till att man kan trixa med statistiken eller dölja verkligheten något. Man kan klassificera om människor från att vara arbetslösa till att vara i åtgärder, och därmed kan man frisera den offentliga statistiken. Någon riktig effekt på arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet långsiktigt har det däremot inte visat sig ha. Det var bland annat därför som tidigare socialdemokratiska regeringar övergav idén om 90-dagarsgaranti, eller 100-dagarsgaranti som den då hette. Nu vill man återinföra den i brist på andra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu när vi har allt fler äldre har regeringen börjat gå fram med förslag som gör det dyrare för äldre att delta i arbetskraften. Det tycker jag är beklagligt.

Vi får nu se hur mycket press Miljöpartiet och Vänsterpartiet sätter på finansministern, hur mycket den ekonomiska politiken kommer att skötas med underskott framöver och vilka utgifter man inte kommer att kunna säga nej till. Vi hör redan att man eventuellt ska runda det finanspolitiska ramverket genom att låta bland annat pensionspengar göra sådant som borde vara inom ramen för statens budget. Jag hoppas att regeringen tänker om och sköter den ekonomiska politiken bättre.

Fru talman! Jag tycker att det är glädjande att Fredrik Schulte här säger att det är viktigt att ta den växande ojämlikheten på allvar. Men det hänger inte riktigt ihop, tycker jag, med den linje som Moderaterna har företrätt de senaste åren och fortsätter att företräda. Även om Sverige under lång tid har varit och fortfarande är ett av världens mest jämlika länder var resultatet efter ett antal års borgerligt styre att det bland OECD-länderna var i Sverige ojämlikheten växte allra snabbast.

Nu lägger vi om politiken för att öka jämlikheten och stärka samhället. Det finns flera viktiga delar i den politiken. En av dem, den viktigaste, är att bekämpa arbetslösheten. Det gör vi genom att investera i bostäder, i infrastruktur och i utbildning som stärker samhället och hjälper till att bekämpa arbetslösheten.

Det är en väg som vi väljer i stället för att fortsätta sänka skatterna, vilket delvis har skapat underskott i ekonomin och delvis syftar till att subventionera fram en allt större låglönesektor. Det har visat sig vara ineffektivt och är en väg som vi inte vill gå. I stället satsar vi på saker som stärker samhället. Det gör vi för att skapa mer jämlikhet, och det gör vi samtidigt som vi håller ordning i statens finanser och börjar beta av de underskott som vi ärvde.

Fru talman! Den växande ojämlikheten, som Sara Karlsson och jag själv har talat om, är alltså en global trend. Den trenden kan bara motverkas genom att man får fler människor i arbete. Vi hörde precis Sara Karlsson tala om att Socialdemokraterna inte vill arbeta för att se framväxten av fler enklare jobb, som kanske har lite lägre lön än de jobb vi i dag ser på arbetsmarknaden.

Vi behöver jobb som ger det första steget in på arbetsmarknaden, inte minst för de många människor som kommer från andra delar av världen som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vi hörde väldigt tydligt av Sara Karlsson att detta är en utveckling som Socialdemokraterna inte vill se.

Man kan knyta an till de ökade klassklyftorna i Sverige och konstatera att mellan 1995 och i dag har de ökade klyftorna till 90 procent tillkommit under de socialdemokratiska åren vid makten, 1995-2006. Det berodde på att Göran Persson då bedrev en politik som aktivt handlade om att slussa ut människor från arbetsmarknaden till bidragsberoende. Precis samma politik föreslår man nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Av finansministern får vi höra att regeringen kopplar ett fast grepp om de offentliga finanserna. Sedan får vi höra Sara Karlsson säga att man ska satsa, investera och ha en expansiv politik. Det går inte riktigt ihop.

Vi måste nu också börja föra en debatt om den kritik som Konjunkturinstitutet riktar mot att vi gör olönsamma satsningar. Både den tidigare alliansregeringen och den nuvarande regeringen får ta till sig den kritiken om till exempel olönsamma infrastrukturinvesteringar.

Fru talman! Att satsa och investera, säger Fredrik Schulte, går inte ihop med att ta ansvar för statsfinanserna. Jo, det gör det faktiskt, om man ser till att få fram finansiering, och det är detta som den här regeringen gör. Vi ärvde stora underskott i finanserna från Fredrik Schultes parti samtidigt som vi ser fallande skolresultat. Vi har problem med järnvägen och på en rad andra områden. Vi behöver alltså göra saker, och vi behöver också finansiera våra reformer. Det är precis detta vi gör. Man kan inte göra som Fredrik Schultes moderater och låna till ofinansierade åtgärder.

Sedan har vi fått mycket kritik för att vi tvingas höja en del skatter, men den typen av tuffa beslut behöver man ta när man tar ansvar inte bara för statsfinanserna utan också för landets utveckling. Man kan inte göra som Niklas Wykman och använda en beräkningsteknisk överföring som finansiering. Det gör inte den här regeringen, men det gör Moderaterna. Med den, och med den felräkning ni moderater gör på hur avskrivningen av studielånen slår, får ni ett saldo som är 2 miljarder sämre än regeringens. Detta var åtgärder som ni försökte använda för att finansiera de utgiftsökningar eller skattesänkningar ni har, men de pengarna finns inte. Därmed är två av tre kronor underfinansierade. Antingen har ni gjort detta medvetet, för att ni inte hittar någon bättre finansiering, eller så är det ett misstag, och då är det bara att erkänna att det blev fel och att ni får göra bättre nästa gång. Det skulle vara intressant att få höra i nästa debatt vilket av detta som är fallet.

Man kan inte låtsas som om det regnar, hoppa över att göra sin hemläxa och strunta i att fixa finansieringen. Två av tre kronor i den moderata budgetmotionen fattas tyvärr. Antingen har ni gjort fel, eller så har ni gjort det medvetet. Det skulle vara intressant att få höra vilket av dessa det är i nästa interpellationsdebatt. Den kommer ju snart.

Överläggningen var härmed avslutad.