Fru talman! Maryam Yazdanfar har frågat statsrådet Billström om han avser att verka för att regeringen tar ansvar för flyktingmottagandet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att ge stöd åt kommuner med stort flyktingmottagande för att åstadkomma en bättre integration. Jag besvarar de båda interpellationerna i ett sammanhang. Mitt svar är i korthet att regeringen har vidtagit och vid behov kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stödja kommunerna i flyktingmottagandet. Regeringen tar sitt ansvar på området. Detta hindrar inte att kommunerna också själva har ett ansvar och ett handlingsutrymme. Det är detta som jag i olika sammanhang har velat betona. Det är kommunerna som utformar introduktionen i enlighet med förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Förordningen detaljstyr inte mottagandet och ger därmed kommunerna goda möjligheter att utforma introduktionen efter lokala förutsättningar. Jag tror att kommunerna är måna om denna möjlighet till självbestämmande. Regeringen har, som jag nämnt, vidtagit olika åtgärder för att stödja kommunerna. Till exempel har kommuner som tecknat överenskommelser om flyktingmottagande för åren 2007-2009 möjlighet att få en extra ersättning. Ersättningen ges dels per mottagen person under de tre åren, dels som en prestationsbaserad ersättning. Regeringen har också infört en ny ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter kring mottagandet av flyktingar från den 1 juli 2007. Den nya ansvarsfördelningen med Migrationsverket, länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har redan inneburit en gynnsam utveckling. Ett regionalt perspektiv har på ett tydligt sätt förts in i flyktingmottagandet. Samverkan och dialogen mellan kommuner inom länen, men också mellan länen, har utvecklats positivt. Fler kommuner medverkar i mottagandet och det pågår eller förbereds utvecklingsprojekt kring bland annat bosättning både nationellt och regionalt på flera håll i landet. Inom kort kommer Utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering att redovisa sina förslag till regeringen. Utredningen har bland annat till uppgift att överväga och lämna förslag om lämplig ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer för flyktingmottagande samt andra insatser för nyanlända (dir. 2007:52). Också frågor om den statliga ersättningen för flyktingmottagande och individens försörjning ska behandlas. En viktig utgångspunkt är att individen ska ha möjlighet att göra egna val och ges incitament att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden och lära sig det svenska språket. Jag räknar med att utredningens förslag ska kunna bidra till ett bra och effektivt flyktingmottagande i framtiden. Regeringen utsåg i februari i år också en särskild kontaktperson med uppdrag att genom dialog bidra till att stödja kommunernas flyktingmottagande (dir. 2008:16). Kontaktpersonen ska bland annat diskutera möjliga lösningar med de kommuner som på kort tid tagit emot många flyktingar. Han ska också ta reda på vilka hinder och möjligheter som finns för flyktingmottagande i kommuner som i dag endast tar emot ett fåtal flyktingar eller inga alls och på olika sätt verka för ökat mottagande i kommuner med god arbetsmarknad och lågt mottagande. En annan uppgift är att lyfta fram goda exempel och att verka för att informationen till nyanlända om förutsättningar att få arbete och bostad i andra kommuner än den de vistas i under asylprövningen förbättras. Det gäller bosättning i kommuner som trots goda förutsättningar för introduktion och vilja att ta emot nyanlända invandrare har ett lågt mottagande. Inom Regeringskansliet ser vi också för närvarande över om det på kort sikt behöver vidtas åtgärder för att underlätta så kallad sekundärflyttning, det vill säga flyttning till en annan kommun än den man först togs emot i. Formellt sett finns det inget som hindrar att en person flyttar till en annan kommun. Det handlar i stor utsträckning om att två kommuner kommer överens. Sker en sekundärflyttning inom tre månader från första mottagandet får den andra kommunen också full schablonersättning enligt ersättningsförordningen. Avsikten med översynen är att underlätta möjligheten för en organiserad flyttning från de mest utsatta kommunerna samtidigt som individen får bra förutsättningar för en introduktion som kan leda till arbete och egen försörjning. Sammanfattningsvis har alltså betydande insatser gjorts för att underlätta flyktingmottagandet och ytterligare åtgärder kommer att övervägas. Flyktingmottagandet är en högt prioriterad fråga för regeringen och jag följer självfallet utvecklingen mycket noga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill börja med att poängtera att jag tycker att det är ganska konstigt att statsrådet Sabuni besvarar min interpellation. Den handlar om själva migrationspolitiken, mottagandet, inte integrationen. Det får statsrådet gärna förklara lite senare. Bakgrunden till att jag skrev min interpellation är följande uttalande av statsrådet, som jag tycker är viktigt att läsa upp här i kammaren för protokollets skull. Nyamko Sabuni har sagt: "Vi har ett kommunalråd i Södertälje vars enda uppgift just nu är att gå ut i medierna och tala om hur dåligt det fungerar där och att regeringen måste ta sitt ansvar. - - - Det finns kommunalt självstyre, med resurser och möjligheter att göra saker, som inte har något med regeringen att göra. Men man väljer att spegla det på olika sätt beroende på vilket ansvar man själv vill ta." Av det uttalandet får man genast intrycket att Anders Lago och Södertälje kommun inte tar det ansvar som de skulle kunna ta. Jag kan upplysa statsrådet om ansvarsfördelningen i det här fallet. Vi kan jämföra med en annan kommun i Stockholmsregionen, Täby, med ett stort borgerligt inflytande. Ansvarsfördelningen är 1 286 flyktingar jämfört med 50 flyktingar. 26 gånger mer ansvar tar Anders Lago och Södertälje kommuns invånare för, i slutändan, kriget i Irak och de flyktingströmmar det har orsakat än Täbys mycket rikare och mer välsituerade invånare gör. Det är för övrigt ett krig som vi socialdemokrater aldrig har stött. De enda jag har hört stödja detta krig är Folkpartiet. Borgerliga kommuner borde, om man har den synen på världspolitik, kunna ta ett större ansvar för konsekvenserna - flyktingmottagandet. Jag tycker att det är intressant med regeringens kontaktperson som har utsetts här. Statsrådet skriver att han ska ta reda på vilka hinder och möjligheter som finns för flyktingmottagandet i kommuner som i dag endast tar emot ett fåtal flyktingar eller inga alls. Jag skulle vilja säga att det finns ett stort hinder för att ta emot flyktingar - borgerligt styre i kommunerna. De kommuner som tar stort ansvar för flyktingmottagandet är socialdemokratiska kommuner med stor allmännytta i storstadsområdena: Södertälje, Botkyrka, Malmö och Göteborg. Det är de borgerliga kommunerna som inte tar något ansvar: Danderyd, Täby och Vellinge. Det blir verkligen som att ovanförskapet talar till det som man själv har pekat ut som utanförskapet. Man tycker: Men ta lite mer ansvar! Då blir det ett von oben -perspektiv som jag inte tror gynnar vare sig integrationen eller flyktingmottagandet i landet. Det var det som jag reagerade på, och det är det som jag vill få svar på. Hur ska du, Nyamko Sabuni, övertyga dina partikamrater och dina alliansvänner runt om i Sverige om att det inte kan vara så att internationell solidaritet bara visas av dem som har det tuffast i vårt svenska samhälle? Det är det som händer i dag. De med lägst inkomster tar det största ansvaret för att världen är så odemokratisk och präglad av krig. Det är de som tar det största ansvaret. Dina partikamrater får fastighetsskattelättnader och förmögenhetsskattelättnader regnande över sig i kommunerna. Men de tar inget ansvar för svårigheterna.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret från integrationsminister Nyamko Sabuni. Min fråga är ställd mot samma bakgrund som Maryam Yazdanfars. Flera av landets kommuner har tagit emot många flyktingar och anser att den borgerliga regeringen genom sin politik har försvagat de stödsystem som ska medverka till integrationen i det svenska samhället. Den borgerliga regeringen har bland annat kraftigt reducerat arbetsmarknadspolitiken, halverat vuxenutbildningen och tagit bort stödet till byggandet av nya hyreslägenheter. Enligt integrationsminister Nyamko Sabuni är det upp till kommunerna att använda sina egna resurser för att åstadkomma en bättre integration, trots att flera kommuner redan har tagit mycket stort ansvar. Precis som min kollega Maryam har preciserat visar det sig att Södertälje är en av de kommuner som har tagit ett oerhört stort ansvar. Örebro kommun, som jag kommer från, har också tagit stort ansvar. Det är klart att om det inte finns en arbetsmarknadspolitik som erbjuder arbetsmarknadsutbildningar är det svårt att bli integrerad i det svenska samhället. Min fråga handlar också om vilka åtgärder integrationsministern är beredd att vidta för att ge stöd åt kommuner för att åstadkomma en bättre integration. Man pekar i svaret bland annat på att kommunen har tillsatt en särskild person som ska vara någon sorts konsult. Jag vill konstatera att den person som ska ge det här extrastödet till kommunerna heter Sten Nordin. Han var tidigare kollega till oss här i riksdagen, men är numera borgarråd och har just nu fullt upp med att bland annat försämra Stockholms skolor. Jag gissar också att man som borgarråd arbetar heltid. Jag tror att hans stöd till kommunerna är starkt begränsat, i alla fall hans förutsättningar att kunna ge det. Man har fullt upp som riksdagsledamot. Att vara kommunstyrelseordförande är också tufft. När det gäller utredningen som integrationsministern har pekat på skulle jag vilja veta om den har haft ett barnperspektiv och ett jämställdhetsperspektiv. Det är en utgångspunkt för att kunna bedriva en bra verksamhet. Anders Lago, som tidigare har nämnts här, sade i gårdagens Dagens Nyheter följande: "Statsministern slår sig för bröstet och säger att Sverige tar ett stort ansvar för Iraks flyktingar. Men det stämmer inte. Han sprider en falsk bild." Anders Lago menar att det är vissa enskilda kommuner som tar ansvaret. Det som händer nu är att bristen på till exempel bostäder åstadkommer en oerhört pressad situation för stora barnfamiljer som tvingas bo i källare. Man hade bland annat upptäckt att en familj bodde i ett skyddsrum utan fönster och fungerande avlopp. Det är naturligtvis kommunen som får se till att familjen får ett bra mottagande och får något stöd till bostäder. Men om vi samtidigt har en regering som monterar ned alla stödsystem blir det svårt för kommunen att ta sitt eget ansvar, eftersom den har begränsade resurser. Jag tycker inte att jag har fått något riktigt bra svar från integrationsministern om vilket stöd kommuner med stort flyktingmottagande ska få för att kunna åstadkomma bättre integration. Jag vill ställa frågan igen. Vad avser statsrådet att göra?

Fru talman! Jag vill ha hjälp av ministern att förstå varför ministern helt plötsligt uttalar sig så nedlåtande om Södertäljes populära socialdemokratiska kommunalråd Anders Lago. När jag och Nyamko Sabuni debatterade flyktingpolitik här i kammaren för inte så länge sedan, den 25 april, var tongångarna helt annorlunda. Då berömde ministern Lago för hans engagemang och framgångsrika arbete med integration och flyktingmottagande i Södertälje. Varför har ministern nu svängt helt om? Det kan väl inte vara så illa att ministerns beröm av Anders Lago för en månad sedan berodde på att ministern ville sola sig i glansen av Lagos uppmärksammade och hyllade framträdande i amerikanska kongressen? När Lagos kritik riktas mot regeringens passivitet och brist på flyktingpolitik försöker ministern komma undan kritiken genom de märkliga påhopp på Lago som nämndes av mina kolleger för en liten stund sedan. Att jag vill gå in i debatten här i kammaren beror på att jag tycker att frågan är mycket större än ministerns syn på Anders Lago. Han är fullt kapabel att försvara sig själv. Men när ministern på det här sättet uttalar förakt för kommunernas rätt att kritisera regeringens flyktingpolitik bådar det inte gott för framtiden. Goda relationer mellan kommunerna och regeringen är helt avgörande för att Sverige ska kunna klara ett bra flyktingmottagande. Ministern säger i DN att lagen inte hindrar Södertälje. Samtidigt står det: "Även det statliga ersättningssystemet måste enligt ministern ändras för att underlätta flyktingars flytt mellan kommuner." Vidare säger hon: "Pengarna måste följa personen på ett enklare sätt än i dag." Just det. Det innebär att det inte är så enkelt för dem att flytta. Som jag sade tidigare finns det många irakier i Södertälje som vill flytta. Men de får inte flytta, eftersom de inte kan flytta. Vad tänker ministern göra åt det? Det är mer än akut.

Fru talman! Jag vill först börja med att säga att under denna regerings tid har 164 000 personer lämnat utanförskapet. De kan i dag leva på sin egen inkomst och sitt eget arbete. De kan också få känna den värdighet som en egen inkomst innebär i stället för att leva på bidrag och andra ersättningar. Det finns anledning att uppmärksamma. Under denna regering har i dag 265 kommuner tecknat avtal för att ta emot flyktingar. Många av de kommuner som i dag har tecknat avtal fyller inte sina kvoter. Det finns säkert många olika förklaringar till det. Vi måste ta reda på vilka orsaker det finns. Det är därför vi har tillsatt en kontaktperson. Det stämmer som Jansson säger i sitt inlägg att Sten Nordin har gått vidare till andra uppgifter. Vi jobbar därför för fullt med att bereda för att en annan person ska ta vid efter honom. Däremellan har vi en sekreterare som jobbar på för fullt, är i kontakt med landshövdingarna och fortsätter det arbete som Sten Nordin påbörjade. När det gäller mottagandet i Södertälje är det klart att Södertälje tar ett väldigt stort ansvar. Men det kan väl inte låta som att det är Södertälje som tar in alla dessa människor och säger välkommen? De människorna har på grund av den frihet vi har i Sverige valt att bosätta sig i Södertälje. Därför finns de där. Jag ser att det är ett stort problem med trångboddhet och så vidare. Därför är det angeläget att Södertälje tillsammans med oss i regeringen hjälps åt för att de personerna ska kunna förstå att det finns bättre möjligheter till bättre boende och arbete i andra kommuner. Det arbetet pågår för fullt. Jag är väldigt glad att Kerimo i denna kammare beskriver vad jag sade om Anders Lago. Det är viktigt att det är de saker som kommer ur munnen som ska citeras och ingenting annat. Jag säger att Södertälje gör ett väldigt bra jobb. I Södertälje är man väldigt duktig på introduktion och integration, och det finns väldigt mycket att lära av Södertälje. Det som Yazdanfar citerar är ur en krönika skriven av en krönikör som tydligt och öppet har sympatier för Socialdemokraterna. På en konferens lyssnar hon till vad jag säger - jag vet inte ens om hon var där - om att de i Södertälje är duktiga. Men de berättar inte om allt bra de gör. I stället berättar de om det som inte funkar. Jag beklagade det. Sedan citerar man mig som att jag inte tycker att de i Södertälje gör det de ska göra. Jag står fast vid att de är duktiga i Södertälje och tar sitt kommunala ansvar. Kommunerna har ett stort öppet mandat att hantera introduktionen på det sätt som passar dem, och Södertälje sköter det bra. Jag skulle önska att man också hörde från kommunalrådet i Södertälje hur pass bra det fungerar där trots att vi också inser att det finns problem. De problemen försöker vi nu tillsammans att hantera. Jag tycker också att det är ett problem att det finns kommuner som inte tar emot. Men det är kanske inte det största problemet i vårt land när det gäller introduktion. Som jag sade har 265 kommuner tecknat avtal. En del utöver dessa 265 tar emot flyktingar genom EBO utan att ha tecknat avtal. Det är väldigt få kommuner som inte tar emot. Av moraliska skäl är det orimligt att kommuner som Vellinge säger nej till att ta emot. De kommunerna kommunicerar jag med via kontaktpersonen. Har vi på nationell nivå sagt att vi ska ha en generös flyktingpolitik måste människorna också kunna bo i kommunerna i landet. Men det är inte Vellinges nej till att ta emot flyktingar som skapar Södertäljes problem eller problem med introduktion och integration i vårt samhälle. Det har varit en brist på politik i många år, och vi rättar till det. Jag återkommer till att 164 000 personer de senaste åren har lämnat utanförskapet. Det är någonting vi kan vara stolta över. Det kommer i förlängningen också att hjälpa människor i Södertälje.

Fru talman! När man är i regeringsställning är det kanske svårt att se hur verkligheten ser ut. Jag ser att långtidsarbetslösheten bland ungdomar har tredubblats. Statsrådet är även ungdomsminister. Hälften av kommunerna rapporterar ökade socialbidragskostnader på grund av den orättvisa arbetsmarknadspolitik som den här regeringen genomför. Nu ser vi också att lågkonjunkturen kommer och att jobben inte kommer att komma. Då står regeringen handfallen. Det är en del av problematiken. Sedan kan jag inte låta bli att tycka att statsrådet är oerhört cynisk när statsrådet säger att det är upp till var och en att bosätta sig precis var man vill och att det väl inte är Vellinges eller Täbys fel att Södertälje tar emot så många flyktingar. När man säljer ut allmännyttan gör man det av väldigt ideologiska och konkreta anledningar. Det är för att man vill ha ett visst klientel boende i sin kommun. Om det hade funnits allmännytta i statsrådets egna kvarter i Stockholms innerstad hade det inte funnits några flyktingar som hellre bosatt sig i ett skyddsrum i Södertälje än i en fullt fungerande lägenhet i statsrådet Sabunis innerstadskvarter. Det är väl inte någon flykting som inte vill bo i Vellinge men gärna bosätta sig i ett skyddsrum i Södertälje. Det är oerhört cyniskt att ha den synen på människor. Sedan är det självklart att man gärna vill bo så nära sina släktingar som möjligt. Men det gör man också av desperation och när det inte finns andra val. Det är trevligt att det finns andra folkpartister med mer verklighetsförankring än statsrådet. Det gäller till exempel statsrådets partikamrat Roger Haddad i Västerås som kritiserar den flyktingpolitik som regeringen för. Han säger att det är helt orimligt att det är de kommuner som redan har det tuffast och är fattigast som tar ansvar för den svenska solidariteten. Det vore klädsamt om ministern ville göra detsamma.

Fru talman! Med respekt för att vi är tre som just nu deltar i interpellationsdebatten skulle jag ändå vilja ha några svar från statsrådet på mina frågor. Jag ställde frågor kring utredningen, om den har ett barnperspektiv, om den har ett jämställdhetsperspektiv. Jag tycker nämligen att det är viktigt just utifrån den situation som har att göra med möjligheten till EBO, alltså eget boende. När man som flykting väljer att komma hit och väljer ett eget boende påverkar det också situationen för barnen. Det påverkar situationen ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag tycker att det är viktigt att det då finns en utredning som har det perspektivet. Jag har också en sakupplysning. Vi har ju citerat vad statsrådet har sagt. Hon hänvisar till att det är en socialdemokratisk krönikör som har skrivit om detta citat. Citatet är också hämtat ur en nyliberal tidning. Det är utifrån det citatet, ur den tidningen, som den socialdemokratiska krönikören har skrivit det. Jag säger det, så att det blir korrekt fakta här, så att vi håller oss till de rätta orden. Ja, jag tycker att det är problem när den här stödpersonen för kommunerna nu har försvunnit. Jag har förstått att det nu finns en sekreterare som jobbar. Men kommunerna behöver större stöd än bara en enskild person som har det här lite vid sidan av ett heltidsuppdrag. Jag tänker just på problemet med att kunna åstadkomma någon integration. Om man inte har en fungerande arbetsmarknadspolitik, om Arbetsförmedlingen i Södertälje får neddragna resurser, om Försäkringskassan i Södertälje får neddragna resurser och om den regering som vi nu har samtidigt drar ned på ersättningarna i arbetslöshetsförsäkringen innebär det att påfrestningarna i Södertälje kommer att bli större därför att regeringens politik påverkar negativt. Man är på väg att försämra sjukförsäkringen, vilket enligt Sveriges Kommuner och Landsting innebär att kostnaderna för socialbidrag kommer att öka med 500 miljoner. De resurser som Södertälje eller andra kommuner eventuellt skulle vilja lägga på att förbättra integrationen blir ju starkt begränsade. Det blir då väldigt märkligt om statsrådets svar är: Ja, vi tar ett ansvar, men vi lägger inte några resurser till det ansvaret. Då kan man ju inte åstadkomma en bättre integration. Jag vill veta hur statsrådet ser på det faktum att man faktiskt har reducerat arbetsmarknadspolitiken kraftigt. Man har halverat vuxenutbildningen och tagit bort stödet till byggande av hyreslägenheter. Det är precis så som Maryam Yazdanfar påpekar. Det byggs inga hyreslägenheter i Täby eller i Vellinge. Det har ett enda syfte, nämligen att man vill bestämma vilka som ska bo i kommunen. Fru talman! Jag skulle gärna vilja få svar på mina frågor.

Fru talman! Jag har inte heller fått svar på mina frågor. Ministern pratar mycket runt frågorna men ger inte konkreta svar på själva frågorna. Jag pratar dagligen med irakier i Södertälje, eftersom jag själv är från Södertälje. Många i Södertälje vill flytta, men de får inte flytta. De får flytta, men de kan inte flytta. Det är ingen annan kommun som vill ta emot dem. Det har jag påpekat även tidigare. Ministern säger i DN att lagen inte hindrar Södertälje. Men de får inte flytta. Det är ingen kommun som vill ta emot dem. Jag har namn, personnummer och telefonnummer till dem som vill flytta men som inte kan och får flytta. Samtidigt säger ni, som jag sade tidigare, att det finns brister. Det måste ändras. Men varför ändras det inte? Frågan är akut? Varför gör ni ingenting? Pengarna måste kunna flytta med personen på ett enklare sätt. Men det gör det inte. Det är kanske det som är bristen. Men ingenting görs åt det. Vad tänker ministern göra för att det ska lösas, så att personer som vill flytta också ska kunna flytta? Ministern talar om frihet att bo i Södertälje. En person som vill bo i Södertälje ska få göra det. Det är klart. Men problemet är att de nu inte vill bo i Södertälje. De vill flytta. När de har märkt att de inte får lägenheter och att de inte får bostäder vill de flytta, men det går inte. Sedan säger du att vi måste hjälpas åt för att det ska fungera. Men hur ska vi hjälpas åt när regeringen inte tar ansvaret, bara hänvisar till kommunerna? Sedan undrar jag vad ministern tycker. Jag hoppas att jag får svar på den frågan. Jag tycker att en lagändring måste ske för att samtliga kommuner ska tvingas att dela på ansvaret och ta emot flyktingar och att man ska avskaffa eget boende. Vad tycker ministern om det? Det handlar om att det ska kunna fungera, att det ska vara en bra integration och att alla kommuner delar på ansvaret, inte bara Södertälje. Även Täby, som bara tagit emot 50 flyktingar, ska kunna ta mer ansvar.

Fru talman! Jag ska försöka beta av frågorna, en efter en. En fråga från tidigare var: Varför svarar jag på Yazdanfars fråga när hon pratar om mottagande? Det gör jag därför att så fort man har fått permanent uppehållstillstånd övergår ansvaret till mig. Kommunmottagandet av dem som har fått permanent uppehållstillstånd är mitt ansvar medan asyltiden är Tobias Billströms ansvar. Därmed hamnade frågan hos mig. Kommer vi att avskaffa EBO? Jag tror inte att det är det som är det största problemet, men det sitter en utredningen som tittar över frågan, hur vi på ett bättre och effektivare sätt ska kunna hantera tiden före asylen. Och det sker i kombination med den utredning som jag väntar på, som levereras i juni, om bättre incitament och snabbare introduktion och etablering i samhället. Tillsammans kommer vi nu att kunna se möjligheter för att förbättra mottagningssystem som gör det bättre för kommunerna och den enskilde men också för staten. Kommunarrest - nej, vi kommer inte att tvinga människor att bosätta sig på vissa ställen och säga att de inte får flytta därifrån för att de då förlorar sina ersättningar. Däremot tror jag att det är viktigt att människor har arbete. En egen inkomst ger större frihet att bestämma var man vill bo. Jag tror på det samarbete som nu pågår mellan enskilda kommuner eller mellan kommuner i länet och mellan länen när det gäller att se till att människor kan flytta vidare till andra kommuner för att slippa trångboddheten, till exempel i Södertälje. Det finns egentligen inga hinder. Handlar det om ersättningssystem gäller det snarare att underlätta för myndigheten. I dag är det nämligen väldigt mycket dubbelarbete. Det handlar snarare om att man behöver underlätta där än om det faktum att kommunerna inte får sina pengar eller att ersättningssystemet gör det svårt för kommunerna att komma överens om att personerna kan flytta. Sedan gällde att det finns irakier i Södertälje som vill flytta men som inte kan flytta. Om man inte har egen inkomst kan man inte flytta hur som helst. Det finns ingen i Sverige som kan göra det. Man gör inte det. Det är därför som det är viktigt att det är kommunerna som samarbetar. Kommunerna måste komma överens för att enskilda personer utan egen inkomst ska kunna flytta. Det arbetet pågår för fullt, och Lago förhandlar med Gnosjö. Landshövdingarna har, som sagt, till uppgift att organisera detta. Vi vill nämligen också kunna ha en överblick över vart personer flyttar. Vi ska ju fortfarande också kunna placera dem som nyligen fått uppehållstillstånd. Därför måste man veta vilka kommuner som tar emot och var man placerar dem som lämnar till exempel Södertälje. Därmed blir det väldigt viktigt att man med hjälp av länsstyrelserna, som är regeringens förlängda arm, också har kontroll över den sekundärflyttning som nu pågår. Därför är det viktigt att vi involverar oss i det. Södertälje har skickat en skrivelse till oss, till mig. Den hanterar vi inom Regeringskansliet. Jag tror att vi kan göra saker för att underlätta, men jag försöker fortfarande säga att det inte finns något som hindrar. Men vi kommer att göra saker för att underlätta. Visar det sig att det kostar pengar kommer vi också att behöva ta ställning till det. Men de konkreta åtgärder som måste vidtas kommer att vidtas, men det måste beredas. Skrivelsen har inkommit, och vi hanterar den så skyndsamt som vi bara kan. Vi har ett individperspektiv i båda utredningarna, både den där Tobias Billström har tillsatt en utredare och den som jag tillsatte. Jämställdhetsperspektivet är i högsta grad en av utgångspunkterna åtminstone för den utredning som jag ansvarar för, som Monica Werenfels-Röttorp ska leverera nu i juni. Vi har i högsta grad tänkt på det. När det gäller EBO kommer, som sagt, oftast flyktingar ensamma. De kommer sällan med hela familjen. Då är det individen som väljer om den ska bo i anläggningsboende eller i eget boende. Den möjligheten tycker jag fortfarande ska finnas. Vill man söka tröst hos vänner, släktingar och så vidare måste man få göra det under asyltiden. Sedan får vi hitta bättre sätt för människor när det gäller att få information och att kunna bosätta sig där det finns bostäder och arbetstillfällen.

Fru talman! Jag vet inte varför jag blir så oerhört provocerad när statsrådet säger att det inte finns några hinder. Det är kanske för att jag önskar att statsrådet någon gång kunde sätta sig in i situationen för den individ som är tvungen att bo så här. Man söker visserligen tröst hos sina gelikar, men det är ingen som vill bo i en etta med tolv andra. Det är ingen som vill inhysa sina barn i en lägenhet där de inte har rum att läsa sina läxor. Drömmen för de nyanlända flyktingar som jag talar med är att få flytta till någon av Stockholms norra förorter, där de kan få sätta sina barn i skolor där det är blandade klasser, där de får träffa blonda barn, mörkhåriga barn, där de får lära sig svenska, där de får blir en del av samhället. Men det finns ingen bostadsförmedling i Danderyd eller Täby att vända sig till. Det finns ingen bostadsförmedling i min hemkommun Solna. Det som de borgerliga majoriteterna i kommun efter kommun ägnar sig åt är att bygga dyra bostadsrätter och sälja ut den allmännytta som många människor har råd med för att selektera och segregera. Det är det största integrationspolitiska problem vi har i våra storstadsregioner i dag. Statsrådets eget arbete skulle bli otroligt lyckosamt om statsrådet ville se det över blockpolitiken, över gränserna. Vi kan tillsammans hjälpas åt att hitta nya former för investeringsstöd för hyresrätter och lagstifta om att man inte ska kunna sälja ut allmännyttan hur som helst. I Sverige ska vem som helst kunna ha råd att bo i vilken landsända man vill. Det är då valfriheten blir på riktigt. Till dess är det en valfrihet för alla dem som tjänar miljoner eller har miljoner på banken. Då kan man efterfråga bostäder även i statsrådets egna kvarter och bli granne med Nyamko Sabuni.

Fru talman! Nu fick jag i alla fall svar på en av frågorna. Det var att utredaren hade haft ett jämställdhetsperspektiv. Jag uppfattade inte om det var ett barnperspektiv också. Jag tycker att det är viktigt. Jag hör inte att integrationsministern nämner integration en enda gång. Jag tycker att det är olyckligt. Vi har haft mycket diskussioner jag och statsrådet Sabuni när det gäller jämställdhet. Jag tycker att det saknas ett djupt engagemang i de här frågorna. Jag kan inte se det av svaren som jag får här i kammaren. Det bekymrar mig. I sitt öppna brev skriver Anders Lago att regeringen hittills inte har fattat ett enda konkret beslut för att förbättra det svenska flyktingmottagandet. Alla beslut har hänskjutits till olika utredningar. När det gäller den utredning som ska överlämnas till regeringen den 2 juni har Anders Lago tagit del av ett utkast, och han är pessimistisk: Tyvärr kommer det nästan inget nytt. Utredaren har varit här och lärt av vårt arbete, men bland förslagen finns det ingenting som kan hjälpa Södertälje på något sätt. Hans uppmaning inför den stora konferensen i Stockholm om återuppbyggnaden i Irak säger han: Kom och träffa oss! Kom och besök verkligheten! Kom och träffa våra flyktingar! säger han till Fredrik Reinfeldt. Jag säger: Ta med det till Tobias Billström! Och ta med det, Nyamko Sabuni! För det behövs för att ni ska få en bild. Ni lever inte i den del av världen där jag, Maryam Yazdanfar eller Yilmaz Kerimo bor. Jag bor i Örebro. Där har vi haft ett flyktingmottagande som har varit bra. Jag tycker att det är viktigt att vi får ett svar från regeringen om hur man ska åstadkomma bättre integration. Hur kan man göra det om man samtidigt kraftigt reducerar arbetsmarknadsutbildningar så att det inte finns någonstans att gå vidare? Man halverar vuxenutbildningen och tar bort stödet till byggande av hyreslägenheter. Hur kan man åstadkomma en bättre integration då? Det har jag fortfarande inte fått svar på.

Fru talman! Arbetsmarknadsutbildningar har minskat med 10 procent ungefär om vi talar om vuxenutbildningar. Det är inga konstigheter under högkonjunktur när folk faktiskt har möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Det är precis så politiken fungerar. Det är precis så socialdemokratiska regeringar också har gjort. För det är det kloka att göra. Man kan inte låsa in människor i utbildningar och åtgärder när man vet att arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft. 164 000 människor har lämnat utanförskapet. 92 000 jobb skapades bara 2007. Människor måste vara tillgängliga för att ta dessa jobb. Talar vi om verklig frihet för människor att kunna bosätta sig var de vill går vi tillbaka till grunden. Då är det arbete som gäller. Har man ingen egen inkomst kan man inte flytta vart man vill. Det har aldrig någon i Sverige kunnat göra. Det är den organisation vi har. Man måste ha egen inkomst för att kunna välja var man ska bo. Är det samma sak när det gäller flyktingmottagande? Nej, återigen säger jag: När det gäller flyktingar som fortfarande är under introduktionstid är det möjligt för två kommuner att komma överens och för flyktingar att flytta till en annan kommun. I det arbetet försöker vi och ska vi hitta ytterligare möjligheter att kunna underlätta för kommuner som Södertälje och Malmö. Djupt engagemang saknas i jämställdhetspolitiken och kanske också i integrationspolitiken, kanske mina motståndare skulle vilja säga. Jag vill bara säga att jag själv är flykting. Jag vet precis vad det innebär att vara flykting, och jag är övertygad om att ingen vill bo i källaren. Maryam Yazdanfar, det är jag övertygad om. Det är precis det jag försöker betona hela tiden. Det pågår ett arbete. Anders Lago är ledande kommunalråd i detta, men vi går också in som stat och stöder och hjälper via landshövdingar och länsstyrelserna. Ett arbete pågår. Om ni kunde ta till er att detta pågår, försöka se mer positivt och kanske inkomma med ytterligare konkreta förslag på vad man skulle kunna göra kanske det skulle kunna underlätta detta arbete i stället för att ni påstår att ingenting sker. För det sker saker. Både på kommunal nivå och från statens håll sker det saker.