Regeringens ambitioner för nya jobb

Herr talman! Jenny Petersson har frågat mig vilken som är min och regeringens ambition för nya jobb och vilka jobb jag anser vara riktiga jobb.

För att Sverige ska ha en god ekonomisk utveckling och vara ett samhälle som håller ihop måste fler kvinnor och män arbeta. Den ekonomiska politiken ska bidra till att uppnå regeringens målsättning om att minska den höga arbetslösheten. Regeringens politik för fler jobb vilar på tre ben: en aktiv näringspolitik, kunskapsreformer för förbättrad matchning och investeringar för framtiden som också bidrar till en hållbar omställning.

Att minska långtidsarbetslösheten är en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste utmaningar. Antalet personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i mer än två år är i dag dubbelt så många som före finanskrisen 2008. Vecka 19 år 2015 deltog över 36 500 personer i fas 3, och gruppen fortsätter att växa. Till skillnad från den tidigare alliansregeringen anser regeringen att deltagarna i fas 3 ska erbjudas riktiga jobb med kollektivavtalsenlig lön och anställningsvillkor eller utbildning i stället för sysselsättning som inte upplevs som meningsfull.

Regeringen avser därför att avveckla fas 3, bland annat genom att extratjänster införs i välfärden. Många långtidsarbetslösa behöver också komplettera sin utbildning. Därför avser regeringen att införa en möjlighet för deltagarna i fas 3 att studera kortare kurser, i upp till ett år, vid kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, högskola eller yrkeshögskola med bibehållet aktivitetsstöd.

En annan högt prioriterad uppgift för regeringen är den höga ungdomsarbetslösheten. Unga ska inte vara arbetslösa. Människors färdigheter och kompetens ska tas till vara. Att människor arbetar och försörjer sig möjliggör en bra välfärd, ett samhälle som håller ihop och ökad jämlikhet.

Det är viktigt att öka sysselsättningsgraden, arbetskraftsdeltagandet och antalet arbetade timmar i ekonomin. Regeringen är övertygad om att framgång i kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätter en bred mobilisering och samverkan mellan bland andra arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer.

Herr talman! Jag har alltså frågat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson om hennes och regeringens ambitioner för nya jobb och vilka jobb ministern anser vara riktiga jobb, vilket jag inte fick något svar på.

Jag håller med Ylva Johansson om det hon säger i sitt svar om att om Sverige ska ha en god ekonomisk utveckling och vara ett samhälle som håller ihop måste fler kvinnor och män arbeta. Den ekonomiska politiken ska bidra till att uppnå regeringens målsättning att minska den höga arbetslösheten.

Det är sant och riktigt, och det är fina ord. Men, herr talman, regeringen agerar i motsatt riktning. Det är en sak med fina ord. Ylva Johansson brukar ofta använda Olof Palmes ord om att politik handlar om att vilja. Men politik handlar även om att våga, kunna och agera.

Vi har en vänsterregering som bryter löfte efter löfte och som för en politik med skattehöjningar som dämpar sysselsättningen och tillväxten. Jag kommer att fortsätta lyfta fram det här i kammaren; vänsterregeringen för en jobbfientlig politik.

Regeringen har som målsättning att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Fler frågor än svar har väckts när det gäller hur den målsättningen ska nås. Det är inte bara vi moderater som har kritiserat det målet. Även Finanspolitiska rådet gör det i sin rapport som kom den 12 maj. Det gör även Anders Forslund på IFAU, Svenskt Näringsliv och Lars Calmfors, för att nämna några.

Vi hade frågestund här i riksdagen i går. Då lyfte jag fram att också Ylva Johansson verkar tveka i fråga om regeringens uppsatta mål för arbetslösheten. På SNS arbetsmarknadsdag den 19 maj sa arbetsmarknadsministern: "Det beror litegrann på vad man menar med ett mål. Man kan ha mål och så bedömer man sannolikheten av att man ska nå dem, ungefär som det kan vara med nyårslöften, man bedömer sannolikheten av hur många dagar man ska hålla det. Men man kan också sätta upp ett mål för att det ska styra de politiska prioriteringarna. Det är det som är regeringens avsikt." Jag tog med den sista meningen också, för att vara rättvis.

Lika otydligt som ministerns svar är när det gäller vad som är ett jobb och vilka jobb som ministern anser vara riktiga jobb är målet för arbetslösheten i Sverige. Men avsaknaden av jobbskapande reformer - eller om de nu är mål eller visioner - är än värre. Det gör mig orolig. Regeringens höstbudget och för den delen även vårbudget var ingen rolig läsning i fråga om fler och nya jobb eller hur de ska komma fler till del, framför allt de som befinner sig i utanförskap eller har blivit varslade.

Regeringens skattehöjningar på jobb och företagande är 40 gånger högre än näringslivssatsningarna. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att ungdomsarbetslösheten är prioriterad. Hur kan man säga det när man höjer skatterna på arbete och företagande, särskilt i branscher där många unga får sitt första jobb, turistbranschen till exempel?

Herr talman! Låt mig först säga något om mål. Det är viktigt att mål inte är något som man sätter upp för att recensera och gissa om man ska nå. Mål ska sättas upp för att styra politiken. Att nå Europas lägsta arbetslöshet är ett mycket ambitiöst mål, och det kommer att krävas stora insatser för att vi ska nå det. Men det är väl det man har en regering till. Den ska kunna klara av svåra utmaningar och nå svåra mål. Detta kommer därför att styra regeringens politik. Vi har en samarbetsregering som sätter jobben främst och som gör investeringar för våra barns och ungas framtid. Det är det som styr vår agenda.

Herr talman! Jenny Petersson kommer tillbaka till skattepolitiken som det allenagörande för att lösa arbetslösheten. Vi har prövat det i åtta år nu. Den gamla regeringen slog sig om och om igen för bröstet och sa "Nu gör vi den här skattesänkningen. Det kommer att leda till att vi löser arbetslösheten. Nu gör vi en ny skattesänkning. Det kommer att leda till att vi löser arbetslösheten."

Problemet var att det inte löste arbetslösheten. Tvärtom fick vi högre arbetslöshet, inte minst högre ungdomsarbetslöshet. Vi fick så hög ungdomsarbetslöshet att vi i dag får stöd från andra EU-länder för bekämpa arbetslösheten.

Man kanske trodde att sänkt skatt skulle lösa arbetslösheten. Det strider i och för sig mot all forskning och beprövad erfarenhet, men okej, man trodde det. Men när man provar det och det inte fungerar, och när man fortfarande har all forskning och beprövad erfarenhet emot sig och ändå håller fast vid att det är det bästa sättet att lösa ungdomsarbetslösheten, undrar jag om man inte borde vara lite mer lyhörd för vad som fungerar på riktigt.

Den här regeringen tänker lösa arbetslösheten på riktigt. Det är ett svårt uppdrag. Det kommer att krävas mycket. Och det kommer att kräva ett nära samarbete med andra aktörer. Då handlar det också om att titta på hur problemen ser ut. Och när det gäller ungdomar är problemet kompetens. Ungdomar med rätt kompetens har en relativt stark ställning på svensk arbetsmarknad. Men ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller relevant yrkesutbildning har svårt att både komma in och bli kvar på arbetsmarknaden. Det är därför vi sätter in stora utbildningsinsatser just nu.

Jag ska också svara på vad som är ett riktigt jobb. Det är föranlett av att den gamla regeringen placerade personer i fas 3 och kallade det för jobb. Det är det inte. Fas 3 innebär att man får utföra arbetsuppgifter som egentligen inte är efterfrågade utan att man får någon lön, utan att man har någon anställning, utan att man har någon trygghet eller möjligtvis semester eller någonting som är förknippat med ett vanligt, riktigt jobb.

I stället för att låsa in människor i en återvändsgränd, som fas 3 har visat sig vara, vill vi hjälpa människor att få ett riktigt jobb som är en anställning, som ger en lön och som ger alla de krav och möjligheter som ett riktigt jobb ger.

Herr talman! Jag kan konstatera att Sverige kan mer än vänsterregeringen levererar. Jag vill backa bandet lite. Under åtta år tog Alliansen ansvar för Sveriges ekonomi. Vi förde en aktiv reformpolitik, vilket saknas i dag. Under flera av dessa åtta år befann sig Sverige i en global ekonomisk kris.

På ett halvår har Sverige gått från att vara ett hyllat land - under Alliansens tid var det ordning och reda i de offentliga finanserna. Vi hyllades för krishantering och ansvarsfullhet - till att i dag vara ett land som är ifrågasatt. Vi har en regering som bryter löfte efter löfte, som inte har en reformagenda och som saknar verktyg och reformer för fler jobb. Detta är otillräckligt och slarvigt gjort av vänsterregeringen.

Ni har suttit i opposition i åtta år, Ylva Johansson. Ni borde leverera reform efter reform. Men det saknas. Det är tomt. Man kan gå ned i kulverten här i riksdagen och se att det inte finns några propositioner från regeringen. Det är tomt i fråga om jobbskapande reformer.

Ylva Johansson säger att regeringens budget eller satsningar - det är ju en avsaknad av dessa - skulle leda till fler jobb. Men jag nämnde några som inte delar den analysen. Varken Konjunkturinstitutet eller regeringens egna finansdepartement delar den analysen. De hävdar tvärtom att regeringens politik kommer att leda till upp till 80 000 färre jobb. Och Ylva Johanssons kollega, självaste finansminister Magdalena Andersson, har konstaterat att jämviktsarbetslösheten kommer att öka från 6,0 till 6,5 procent med regeringens budget.

Låt oss dock tala om ungdomarna igen. Turistsektorn är en bransch där många unga får sitt första jobb. Branschen åker på en skattesmäll med vänsterregeringen. Regeringen satsar några miljoner i sin budget för att främja turistsektorn, samtidigt som kostnaden för att anställa unga höjs kraftigt.

Det är här skiljelinjen går. Jobb skapas främst av företag som vågar starta, som vågar växa, som vågar anställa en person till och ytterligare en. Det är här den stora skiljelinjen går för vad som är ett riktigt jobb och vem som skapar jobben. Det gör våra företagare runt om i Sverige.

Det här går också tillbaka till skattepolitiken. Om man inte tror att det gör någon skillnad att man gör det dyrare för ett företag att ha anställda får Ylva gärna förklara det. Men i min värld måste en företagare få ihop det på sista raden. Och då påverkar kostnaden för höjd arbetsgivaravgift.

Därför är det ytterst allvarligt att regeringen avser att göra riktiga jobb dyrare för att i stället satsa på utbyggnad av åtgärds- och bidragssystem. Det är allvarligt, herr talman.

Herr talman! Jag tänkte bara kommentera det här med fas 3 och "riktiga" jobb.

Den enda person i denna kammare jag känner till som kallar fas 3 för ett jobb är Ylva Johansson. Vi har aldrig kallat fas 3 för ett jobb. Det har aldrig varit meningen att det ska vara ett jobb.

Det var faktiskt Ylva Johansson som hela förra mandatperioden kallade fas 3 för Sveriges största arbetsgivare. Det var lite märkligt med tanke på att alliansregeringen räknade deltagare i fas 3 som arbetslösa. I statistik och i offentliga siffror räknade man dem som just arbetslösa. Den enda person som då använde ordet "jobb" i sammanhanget och kallade fas 3 för ett jobb var Ylva Johansson. Nu kommer hon här och kritiserar oss för att vi skulle anse att fas 3 är ett jobb. Det är lite märkligt.

Som jag tror att Ylva Johansson vet är det här inte en lätt uppgift. Många av deltagarna i fas 3 har varit arbetslösa länge - oftast mycket längre än de har varit med i fas 3 och oftast längre perioder än de har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Det är därför regeringen inte avskaffar fas 3. Regeringen kommer att bibehålla fas 3. Trots att man skickade tillkännagivanden till förra regeringen om att stoppa fas 3 kommer den här regeringen att skita i sitt eget tillkännagivande. Förlåt, herr talman!

Det höga tonläget är lite märkligt. Det vore mer klädsamt om man i stället för att plocka billiga poäng erkände att det här inte är en lätt uppgift utan en väldigt svår uppgift och att det inte alls handlar om att bara trolla fram nya jobb eller döpa om fas 3 till extratjänster.

Det är en stor utmaning, men det är som tur är inte alltför många som är i den sitsen. Som Ylva Johansson vet har Sverige en av EU:s kortaste arbetslöshetsperioder och Europas lägsta långtidsarbetslöshet. Det ska vi väl vara glada över.

Herr talman! Jenny Petersson säger att den gamla regeringen förde en aktiv ekonomisk politik. Vi kan konstatera att det var en politik som tog Sverige från stora överskott i offentliga finanser till stora underskott i offentliga finanser. Samtidigt har långtidsarbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå, arbetslösheten är mycket hög och ungdomsarbetslösheten är skyhög. Jag tror att det var ett viktigt skäl till att väljarna valde bort den politiken och i stället vill se en politik som satsar på jobben.

Det som skiljer mig och Jenny Petersson åt är att i Jenny Peterssons värld är skattesänkningar det enda instrument som finns för att skapa jobb. Det finns ingenting annat som leder till nya arbeten, enligt Jenny Petersson.

Problemet med den politiken är att vi har prövat den, och den fungerar inte. Problemet med den politiken är också att den döms ut av alla experter och av alla forskare. Ingen mer än Jenny Petersson och Moderaterna anser att sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar är ett effektivt, bra eller kostnadseffektivt sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det är väldigt dyrt. Det får hård kritik av till exempel Finanspoliska rådet och IFAU och av i princip alla andra ekonomer och forskare. Det är helt enkelt ett dåligt sätt att lösa ungdomsarbetslösheten.

Det regeringen i stället gör är att satsa på utbildning, på investeringar, på innovation, på nya jobb i fler och växande företag och på fler anställda i välfärden. Det är på så sätt vi på allvar kan lösa ungdomsarbetslösheten.

Det är lite konstigt att höra Hanif Bali säga att jag underskattar svårigheten i att lösa arbetslösheten. Jag tror att jag har sagt det i varje replikskifte här: Det här är en mycket stor och mycket svår uppgift. Så är det. Men det är väl det man har en regering till - att lösa svåra uppgifter. Det är till skillnad från den gamla regeringen, som sa: Det här är svårt, alltså går det inte.

Vi har en helt annan attityd. Vi tänker lösa arbetslösheten. Det är mycket svårt, och det är därför jobben är högst på vår agenda - inte bara min utan hela regeringens agenda.

För att gå tillbaka till detta med de icke riktiga jobben, det vill säga fas 3, kan man fråga sig varför 36 000 personer ska vara placerade i fas 3. Vad ska det leda till? Det leder uppenbarligen inte till arbete. Vad är vitsen med att ha människor i den återvändsgränd som fas 3 är?

Det är den gamla regeringen som har skapat detta. Hanif Bali säger att man kan byta namn på fas 3. Ja, det kan man göra. Det gjorde den gamla regeringen. Den kallade den sedan för sysselsättningsfasen. Det blir ju ingen skillnad om man byter namn.

Den här regeringen tänker successivt fasa ut fas 3 och se till att människor får chans att komma i riktiga jobb - ett riktigt jobb är en anställning med lön och avtalsenliga villkor - eller i utbildning som leder till arbete.

Det är det arbetet vi kommer att påbörja när riksdagen har beslutat om den budget som vi nyligen lade fram eftersom vår förra budget föll. Då kommer arbetet med att fasa ut fas 3 att påbörjas. Det är ett mycket svårt och stort arbete, men det är nödvändigt. Alla människor har rätt att kunna försörja sig med eget arbete och rätt till både de krav och de möjligheter som ett riktigt arbete ger.

Herr talman! Jag vill bara förtydliga att det absolut krävs att man gör mer för att rusta unga för arbetsmarknaden.

Skolan har en avgörande roll. Vi ser att många unga utan fullständiga gymnasiebetyg hamnar långt från arbetsmarknaden. Här behövs det definitivt insatser, och det var precis det som den tidigare regeringen prioriterade. Men jag ska inte gå in på Alliansens historiska satsningar på utbildningsområdet här och nu.

Konflikten ligger i att Ylva Johansson säger i sitt svar att ungdomsarbetslösheten är prioriterad samtidigt som man höjer skatten på arbete och företagande. Då är min fråga: Om man höjer skatten för företagare och gör det dyrare att anställa, hur bidrar det till att minska arbetslösheten? Det måste ju vara syftet med det eftersom målet är att minska arbetslösheten. Hur bidrar det till att minska arbetslösheten? Jag menar att de här skattehöjningarna främst slår mot unga och mot branscher där många unga får sin första anställning. Vi har till exempel de höjda arbetsgivaravgifterna. Vi har RUT- och ROT-avdragen.

Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte har fått något svar från ministern på vad som är hennes och regeringens ambitioner för att skapa nya jobb och vilka jobb ministern anser vara "riktiga" jobb.

Jag kommer att fortsätta att hävda att vänsterregeringen för en politik som skadar jobben och tillväxten. Som sagt: att göra det dyrare att anställa och samtidigt höja bidragen leder inte till fler jobb. Det leder tvärtom till färre jobb. Tyvärr blir det en återgång till den tid då vi såg att utanförskapet växte på bekostnad av jobben.

Herr talman! Återigen benämner arbetsmarknadsministern fas 3 som någon form av jobb. Det är det inte. Det har aldrig varit det. Det har aldrig räknats som jobb. Deltagarna har alltid räknats som arbetslösa. Jag tycker att det är en felaktig bild. Jag tycker att det är felaktigt att kalla fas 3 för en arbetsgivare, som arbetsmarknadsministern gör.

Fas 3 är en åtgärd. Man kan tycka att den är ineffektiv etcetera. Då väntar vi med spänning på regeringens lösning på detta. Än så länge har ni i er egen proposition aviserat att fas 3 är kvar. Ni har ju aviserat att den är kvar. Ni har som målsättning att någon gång fasa ut den, men den här ministern har som sagt redan gjort klart att målsättningar är som nyårslöften - de gäller bara i x dagar.

De flesta av era löften har nu reducerats till målsättningar. Sedan har de reducerats till att man eventuellt ska nå dessa målsättningar. Vi får se hur det blir, helt enkelt. Vi får se hur det blir med denna stora grupp människor, som är väldigt svår att få in på arbetsmarknaden.

Vi öppnade upp också för till exempel utbildning för dem som är i sysselsättningsfasen, men det har fortfarande inte gett alltför stora effekter.

Det blir intressant att se utvecklingen. Jag tror att ministern behöver komma tillbaka till riksdagen lite mer ödmjuk än hon ger intryck av att vara i dag.

Herr talman! Hanif Bali läser regeringens proposition på ett mycket märkligt sätt. Det står tydligt i propositionen att vi kommer att avskaffa och fasa ut fas 3. Det finns förslag i den budget som ska behandlas av riksdagen inom kort om hur vi påbörjar den utfasningen. Det är ett stort och svårt uppdrag. Det är 36 000 personer som i dag befinner sig i fas 3. Många av dem står väldigt långt från arbetsmarknaden. Men att behålla personer i fas 3 är heller ingen lösning.

Regeringen kommer att påbörja utfasningen efter att riksdagen, förhoppningsvis, har ställt sig bakom regeringens budget.

Låt mig också kommentera långtidsarbetslösheten i ett europeiskt perspektiv. Ja, Sverige har lägre långtidsarbetslöshet än de flesta andra EU-länder. Men innan vi gick in i finanskrisen och den borgerliga regeringens styre hade vi mycket lägre långtidsarbetslöshet än övriga länder. Det är alltså ett område som kraftigt har försämrats under den gamla regeringens tid, och det är klart att insatser som fas 3 inte har gjort det lättare för människor som är långtidsarbetslösa att komma tillbaka i arbete.

Det är lite förvånande att Jenny Petersson vågar hänvisa till den gamla regeringens skolpolitik som något som skulle ha varit en framgång. Den är ju ett haveri! Sverige har en situation där skolresultaten faller snabbare än i något annat OECD-land. Hur kan man kalla det en framgång? Varje år är det 13 000 barn som lämnar grundskolan utan förutsättningar att komma in på ett nationellt program på gymnasieskolan. Hur kan man kalla det en framgång?

Sverige går just nu käpprätt fel väg när det gäller skolresultaten. Det är ett av de absolut största sveken mot barn och ungdomar med förutsättningar på arbetsmarknaden.

Avslutningsvis: Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar kostar ungefär 18 miljarder kronor per år. Det finns inga andra än riksdagsledamöter från de borgerliga partierna som tycker att det är väl använda pengar.

Överläggningen var härmed avslutad.